Motion till riksdagen
1986/87 :Ub23

Bo Forslund m. fl. (s)
Forskning (prop. 1986/87:80)

Forskningsanknytning innebär ett antal insatser för att garantera hög kvalitet
inom grundläggande utbildning. Utveckling av metoder för forskningsanknytning
är av särskild betydelse för de utbildningsprogram inom högskolan
som inte har direkt anknytning till traditionella vetenskapliga discipliner.
Dessutom är olika metoder för forskningsanknytning av särskild vikt för de
nya högskolornas kvalitativa utveckling. Medel för detta avsätts under
anslaget D15 i regeringens forskningspolitiska proposition.

Efterfrågan på medel för forskningsanknytning har ökat kraftigt under
senare år, vilket framgår av högskolornas anslagsframställningar. Detta
måste ses positivt - ett framgångsrikt resultat av det förnyelsearbete som
genomförts inom den reformerade högskolan. Emellertid har anslaget för
forskningsanknytning (som inrättades år 1977) inte utvecklats i samma takt
som efterfrågan.

Enligt 1977 års högskolereform skall all högskoleutbildning vara anknuten
till den vetenskapliga utvecklingen. Den grundläggande utbildningen skulle
genom forskningsanknytning garanteras vetenskaplig kvalitet som svarar
mot generella krav inom det internationella högskoleväsendet. Detta
innebar stora förändringar framför allt för de postgymnasiala utbildningar
utanför den traditionella akademiska världen som integrerades i den nya
högskolan. Anslaget för forskningsanknytning visade sig senare vara särskilt
betydelsefullt för dessa utbildningar; vård- och lärarutbildningar m. m. Den
kvalitativa utvecklingen inom dessa utbildningar har under de inledande åren
av den reformerade högskolan varit intressant; från inledande tveksamhet till
numera omfattande aktiviteter och projektidéer.

För de nya högskolorna har arbetet med forskningsanknytning utgjort den
grundläggande basen för kvalitetskontroll och kvalitetsutveckling. Eftersom
reguljära resurser för forskningsnära aktiviteter i övrigt, särskilt under de
inledande verksamhetsåren, saknades har medlen för forskningsanknytning
utgjort en nyckelfunktion vad avser sambandet mellan forskning och
grundutbildning. Flera modeller för integrering av forskningsprojekt i
grundutbildningen har utvecklats vid flera av de nya högskolorna, vilket har
betydelse för förnyelsen av grundutbildningen inom hela högskolesystemet.

I övrigt har medlen utnyttjats i en mängd avseenden. Utnyttjandet av
medlen har visat sig vara effektiv. Forskningsanknytning har blivit ett
verksamt sätt att stimulera initiering av projekt, forskningsmetodisk utbildning,
seminariekontakter m. m. Effekten har blivit att efterfrågan på dessa
resurser ökat kraftigt. Framför allt är det inom de genom högskolereformen

nytillkomna institutionerna som det vetenskapliga engagemanget och intres- Mot. 1986/87

set väsentligen stimulerats. Ub23

Mot denna bakgrund är det av vikt att de vetenskapliga och kvalitativa
ambitioner som nu utvecklats inom de nya högskoleutbildningarna ej
hämmas av en alltför snäv resurstilldelning beträffande forskningsanknytning.
Den i propositionen föreslagna uppräkningen av anslaget för forskningsanknytning
är dock icke grundad på de senaste årens utveckling, vare
sig inom de icke-traditionella högskoleutbildningarna eller vid de nya
högskoleenheterna.

Satsningen på forskningsanknytning utgör en liten och marginell del av den
samlade forskningsbudgeten i landet. Effekten av olika forskningsanknytande
aktiviteter är dock väsentlig för den kvalitativa utvecklingen av högskoleutbildningen
i landet särskilt vid de nya högskoleenheterna. En uppräkning
av anslaget för forskningsanknytning är mot ovanstående bakgrund angelägen.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av uppräkning av anslaget för forskningsanknytning.

Stockholm den 11 mars 1987

Bo Forslund (s)

Ingemar Konradsson (s)
Kjell Nilsson (s)

Ove Karlsson (s)
Hans Rosengren (s)