Motion till riksdagen
1986/87 :Ub21

Ylva Annerstedt m. fl. (fp)

Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87

Ub21-27

Inkomstgarantier

I propositionen föreslås inrättande av 13 nya professurer inom det konstnärliga
området. Det är nästan lika många som föreslås inom de matematisknaturvetenskapliga
och tekniska fakulteterna. Att det konstnärliga utvecklingsarbetet
prioriteras så högt i årets forskningsproposition innebär ett
tydligt erkännande av dess betydelse för samhället. Vi välkomnar det.

I motsats till vad som är fallet på andra områden är vissa professorer inom
konstområdet förordnade på begränsad tid, högst tio resp. femton år.
Möjlighet till förlängning finns inte. Detta förhållande har aktualiserat
behovet av att hitta ett lämpligt sätt att ge dem ekonomisk trygghet efter det
att deras förordnande löpt ut. Den form som valts sedan budgetåret 1984/85
är att ge dem inkomstgaranti för konstnärer. För närvarande finns sju
garantirum som inrättats för tidigare innehavare av tidsbegränsade lärartjänster
vid högre konstnärlig utbildning.

Avsikten med inkomstgarantierna är emellertid en annan. Enligt förordningen
SFS 1976:504 (ändrad 1984:587) kan inkomstgaranti beviljas konstnärer
som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för
svenskt kulturliv. Innehavare utses av regeringen efter gemensamt förslag av
konstnärsnämnden och författarfondens styrelse eller efter det att dessa
organ beretts tillfälle att yttra sig. Under senare år har en praxis utbildat sig
som innebär att nämnden och fondstyrelsen tar stor hänsyn till tänkbara
kandidaters ekonomiska situation. Konstnärsnämnden har år efter år begärt
att antalet garantirum skall ökas från 120 till 140.

När regeringen i budgetpropositionen 1984 första gången föreslog att
inkomstgarantin skulle användas som lönegaranti åt tidigare lärare vid högre
konstnärlig utbildning, skedde det utan att konstnärsnämnden (som då
ensam hade uppgift att föreslå innehavare av garanti) getts tillfälle yttra sig.
Nämnden protesterade och hävdade i en skrivelse till regeringen att medel till
en lönegaranti bör tas antingen ur pensionssystemet eller ur anslagen till
högskola och forskning. Vidare ansåg nämnden att lönegaranti till berörda
lärare och inkomstgaranti till konstnärer inte bör sammanblandas, eftersom
man då får två kategorier innehavare, utsedda enligt olika kriterier.
Nämnden fruktade också att möjligheterna att få fler garantirum för
konstnärer ytterligare kommer att minska genom detta förfarande. Nämnden
har sedan årligen i sin anslagsframställning upprepat sina invändningar.

Genom det tillvägagångssätt som regeringen införde år 1984 har antalet
garantirum ökat - dock utan att något enda kommit den grupp till godo vars

1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Ub21-27

behov inkomstgarantierna egentligen är avsedda att tillgodose, nämligen de Mot. 1986/87

fritt verksamma konstnärerna. Vi delar den uppfattning som konstnärs- Ub21

nämnden har gett uttryck åt och finner det anmärkningsvärt att regeringen år
efter år underlåtit att beakta nämndens invändningar - och inte ens redovisat
dem för riksdagen.

Vi föreslår därför att riksdagen som sin mening uttalar att medel för att ge
lönegarantier åt tidigare innehavare av tidsbegränsad anställning som lärare
vid högre konstnärlig utbildning i fortsättningen skall anvisas ur anslagen till
högre utbildning och forskning.

Statens kulturråds ansvarsområde

I propositionen föreslås att statens kulturråd tillförs medel ”för stöd till
kulturpedagogisk och kultursociologisk forskning samt utvärderingar av
kulturverksamheter” (bil. 6, s. 155).

Vi vill i detta sammanhang erinra om att det vid tre tillfällen genomförts
specialundersökningar av kulturarbetarnas ekonomiska och sociala förhållanden.
Den första gjordes 1968 på initiativ av Konstnärernas riksorganisation
med stöd av låginkomstutredningen och avsåg bildkonstnärer. Påföljande
år kompletterades den vad gäller andra konstnärsgrupper genom en
undersökning som företogs av utredningen av kulturrådet. Filmarnas
situation undersöktes 1972 av filmutredningen. 1977 beslöt konstnärsnämnden
att i samarbete med styrelsen för Sveriges författarfond göra en
undersökning av de fria (ej anställda) kulturarbetarnas arbetsmarknad och
ekonomi. Den publicerades 1981 under titeln ”Fria kulturarbetare”.

Konstnärsnämnden har till uppgift att hålla sig underrättad om konstnärernas
ekonomiska och sociala förhållanden. Kunskaper härom är en viktig
förutsättning för att samhällets insatser för konstnärerna skall kunna
utnyttjas på ett riktigt sätt. Nämnden har dock inga särskilda medel för
studier av dessa frågor och har inte ansett sig kunna omfördela medel från det
direkta konstnärsstödet till en undersökning av detta slag.

Vi föreslår därför att riksdagen uttalar att behovet av en ny undersökning
av konstnärernas ekonomiska och sociala situation är ett av de ändamål som
bör tillgodoses med medel ur anslaget F 54, Forsknings- och utvecklingsinsatser
inom kulturstatistiken som föreslås i årets budgetproposition.

Folkrörelseforskning

Under anslaget F 54, Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet,
föreslås att stödet till folkrörelseforskning budgetåret 1988/89 ökas med
200 000 kr. (bil. 6, s. 157). Enligt föredragande statsrådet bör dessa medel
tillfalla Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv och Tjänstemannarörelsens arkiv
och museum.

Vi delar statsrådets uppfattning om behovet av folkrörelseforskning men
vill betona vikten av aft stödet till sådan forskning inte begränsas till
folkrörelser som har anknytning till de fackliga organisationerna. Också
andra folkrörelser har spelat en avgörande roll för det svenska samhällets
utveckling. Det gäller bl. a. frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen. Medel
ur den föreslagna anslagsposten bör därför kunna utgå även till forskning
som initieras av Frikyrkliga forskningsrådet.

Massmedier m. m. Mot. 1986/87

1 avsnittet om massmedier aktualiseras förberedelser för att inrätta ”en Ub21
särskild forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning” (bil. 6, s. 159).

I den skulle verksamhet som nu bedrivs inom Sveriges Radio (SR), Arkivet
för Ljud och Bild (ALB) och ”viss verksamhet inom Svenska Filminstitutet”
samordnas. Därutöver skulle kabelnämnden, närradionämnden och radionämnden
kunna ”fylla viktiga uppgifter i detta sammanhang”.

Såvitt vi kan se har här en sammanblandning skett av forskningsinsatser å
ena sidan och sammanställning och spridning av information i mer allmän
mening å den andra. Det enda av de nämnda organen som bedriver forskning
i ordets egentliga betydelse är SR och ALB. Den forskningen bör så långt det
är möjligt samordnas med den som bedrivs vid universiteten. Vi vill i detta
sammanhang erinra om att OECD :s examinatorer varnat för att upprätta nya
forskningsinstitut utanför högskolan. Statsministern säger sig i föreliggande
proposition gärna vilja instämma i den varningen (s. 27).

Vi ansluter oss i detta sammanhang till statsministerns uppfattning och
anser att de pengar den av kulturministern aviserade utredningen skulle
kosta i stället bör användas till att förstärka universitetens massmedieforskning.

Den sammanställning av information om medieområdet och den publicistiska
verksamhet som bedrivs av Svenska Film-institutet, radionämnden
samt kabel- och närradionämnderna är av värde men har inte karaktär av
forskning. Den bör därför inte behandlas i detta sammanhang. I den mån
stöd till filminstitutets utgivning av periodiska skrifter avses bör medel utgå
ur anslaget till kulturtidskrifter.

Hemställan

Med anledning av vad ovan anförts hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i
motionen anfört om lönegaranti åt tidigare innehavare av tidsbegränsad
anställning som lärare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en undersökning av konstnärernas
ekonomiska och sociala situation,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i
motionen anfört om stöd till folkrörelseforskning som initieras av
frikyrkliga forskningsrådet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stödet till massmedieforskning.

Stockholm den 11 mars 1987
Ylva Annerstedt (fp)

Lars Leijonborg (fp) Kerstin Keen (fp)

Carl-Johan Wilson (fp)

1* Riksdagen 1986187.3sami. Nr UÖ21-27