Motion till riksdagen
1986/87:Ubl7

Birthe Sörestedt m. fl. (s)
Forskning (prop. 1986/87:80)

I forskningspropositionen som antogs 1984 anges jämställdhetsforskning
som ett prioriterat område. Detta skulle beaktas av såväl högskolor som
berörda forskningsorgan i sin bidragsgivning. Det kvinnliga perspektivet
skulle få påverka både arbetsförhållanden och forskningens innehåll.

I den nu aktuella forskningspropositionen anges att det är nödvändigt att
ytterligare stärka jämställdhetsforskningen genom en fortsatt prioritering.

Kvinnliga forskares villkor

Det krävs särskilda insatser, inte minst ökat anslag till Fora, för kvinnliga
forskare och kvinnoforskning för att uppnå balans i forskningsmiljön och
inom själva forskningen.

Universitetet är av tradition en mansdominerad arbetsplats. Männens
kultur och värderingar avgör vad som är god forskning. Skillnaden mellan
könen försvårar för män att förstå kvinnors goda forskningsinsatser. Detta
får vittgående konsekvenser för båda kvinnliga forskare och kvinnoforskningen.
Det är fortfarande långt till jämställdhet mellan kvinnor och män
inom forskning och forskarutbildning. Utredningar visar att kvinnor inte
nämnvärt har ökat sin andel av tjänster i undervisning och forskning vid
universitet och högskolor.

Bristen på arbetsrum drabbar de kvinnliga doktoranderna särskilt hårt och
befrämjar inte gemensamma forskningsprojekt utan medför oftast att
kvinnor arbetar ensamma. De kvinnliga forskarnas kompetens måste lyftas
fram för att kvinnorna inte skall hamna utanför forskargrupperna. Effekten
kan annars bli att kvinnor, även då de disputerat, ej gör forskarkarriär.

Det kräv omfattande åtgärder om antalet kvinnliga forskare skall öka vid
universiteten, bl. a. kvinnliga forskare som kan verka som

- handledare för kvinnliga doktorander

- ledamöter i betygsnämnder

- oppponenter för kvinnors avhandlingar

- ledamöter i tjänsteförslagsnämnder och andra viktiga beslutande organ
som t. ex. forskningsrådens styrelser.

Kvinnoforskningens situation

Kvinnoforskning beskriver vardagens verklighetsproblem. Verkligheten
skall förstås ur kvinnors perspektiv. Brist på tvärvetenskapligt angreppssätt

inom den traditionella forskningen och undervisningen försvårar att införa Mot. 1986/87

nya perspektiv och teorier. En ökad kursgivning, konferenser, seminarier, Ubl7

specialbibliotek och internationella kontakter krävs för att främja och stödja
kvinnoforskningen. Vardagen är inte uppdelad i discipliner och därför, som
erfarenheterna från utländska universitet visar, bedrivs kvinnoforskningen
mest framgångsrikt i ett tvärvetenskapligt samarbete.

Detta angreppssätt är svårt att passa in i den rådande organisatoriska
strukturen och det traditionella tänkesättet.

Om kvinnoforskningen skall prioriteras måste större satsningar göras.

Våra nordiska grannar har tagit ett större ansvar för att utveckla kvinnoforskningen
än vi har gjort. Danmark har t. ex. antagit en aktionsplan för
kvinnoforskning. Ett ökat anslag till kvinnoforskning i form av att en viss
procentenhet av varje fakultets anslag öronmärks för kvinno/jämställdhetsforskning,
skulle ge den tvärvetenskapliga forskningen det stöd som en
prioritering innebär. Vi menar att även i vårt land bör nu en aktionsplan antas
för ett ökat stöd och en långsiktig inriktning för kvinno/jämställdhetsforskning.

Internationellt används begreppet kvinnoforskning. Jämställdhetsforskning
är ett okänt begrepp. Det behövs ett förtydligande om vad vi i Sverige
innefattar i de olika benämningarna. Det bör också utredas huruvida vi kan
ansluta oss till den internationella terminologin.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts som åtgärder för att öka antalet kvinnliga forskare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en långsiktig plan för att öka kvinnoforskningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av ett förtydligande av begreppen
jämställdhetsforskning och kvinnoforskning samt en eventuell övergång
till internationell terminologi.

Stockholm den 11 mars 1987

Birthe Sörestedt (s)

Maja Bäckström (s)

Ingegerd Anderlund (s)

Grethe Lundblad (s)
Margit Sandéhn (s)

8