Motion till riksdagen

1986/87 :So258

Erik Holmkvist (m)
Alkoholmissbruket

Alkohol- och narkotikamissbruket är vårt lands utan jämförelse största
sociala och medicinska problem. Det är också ett av vårt lands största
ekonomiska problem, såväl för samhället som för den enskilde och hans/
hennes familj.

I bl. a. SOU 1981:1, socialstyrelsens undersökning 1978:4, Anders Johnsons
studie över Alkoholkonsumtionens samhällsekonomiska kostnader i
Sverige 1981 samt Centralförbundets för Alkohol- och Narkotikaupplysning
(CAN) 1985-1986 beskrivs situationen i vårt land på ett klarläggande sätt.

□ Beräkningar ger vid handen att ca 20-25 % av all sjukvård i vårt land har
sin grund i stor alkoholkonsumtion.

□ Sju av tio våldsbrott anses ske under påverkan av alkohol.

□ 40 % av alla trafikolyckor har sin grund i att trafikanterna varit påverkade
av alkohol.

□ 60 % av samtliga drunkningsolyckor sker på grund av alkoholens
inverkan.

□ Nio av tio fall av kvinnomisshandel och sex av tio fall av barnmisshandel
sker under inflytande av alkohol.

□ Alkoholen ligger bakom många olyckor såsom bränder, båtolyckor etc.

□ Alkoholen är en viktig faktor och orsak till stor del av våldsbrotten.
Kriminaliteten i allmänhet har ofta alkohol som bakgrundsfaktor.

□ 200 000 barn anses i dag växa upp i hem där den ena eller båda föräldrarna
har alkoholproblem.

□ 300 000 personer anses i dag vara så alkoholberoende/-skadade att de inte
kan sägas leva ett normalt liv. Ytterligare ca 100 000 är på väg in i en sådan
situation.

□ Alkoholproblemen på våra arbetsplatser har ökat i oroande takt de
senaste åren. Olyckor är inte ovanliga.

□ I en av de ovan nämnda utredningarna pekar beräkningar av samhällets
kostnader på storleksordningen 70 miljarder kronor/år. Till detta skall då
läggas allt det mänskliga lidande som blir en följd av alkoholproblem.

Riksdagen har fattat beslut om att ställa sig bakom WHO:s rekommendation
om en minskning av alkoholkonsumtionen med 25 % fram till år 2000. Denna
målsättning är angelägen att nå i första hand. Tyvärr har den nedåtgående
trenden brutits 1985 och fortsatt 1986. Detta är allvarligt med tanke på att det
är ungdomens konsumtion som har ökat.

I dag tvingas vi konstatera att åtgärder riktade mot den vuxna generationen
i vårt land har haft och kommer att ha begränsad genomslagskraft. Vad

som är ytterst angeläget är att vi fortsättningsvis satsar huvudparten av våra
resurser/insatser på familjerna, barnen, ungdomarna, skolan, ungdomsorganisationerna,
de värnpliktiga, idrottsrörelsen, facket/arbetsgivarna.

Det är de unga vi måste nå genom en aggressivare, en mer medveten,
enhetlig och samlad information. Den informationen får inte vara neutral
utan skall vara korrekt och avslöjande. Vi måste sätta ungdomen i fokus om
vi långsiktigt skall kunna vända trenden.

Den nu vuxna generationen kommer att tvingas betala sitt pris, det vet vi
nu, trots de insatser som gjorts och görs.

Samhällets/människornas attityd till alkohol är i dag alltför neutral, t. o. m.
positiv. Detta går igen i de flesta sammanhang och har medverkat till
situationen vi lever mitt uppe i. Vi behöver en ändrad attityd till alkohol. Vi
behöver bli emot. Den attitydförändringen och ändringen av våra alkoholvanor
är en fråga som kan lösas bara på lång sikt. Här finns inte något
Alexanderhugg. Det blir i stället ett tålmodigt och långsiktigt arbete.

□ Detta är allas vårt ansvar. Ett ansvar som sträcker sig över en mängd
gränser men som framför allt kommer att gälla ansvaret för dem som inte
klarar av vår nuvarande samhällsuppfattning om alkohol. Ett ansvar som
främst skall gälla vår ungdom: "HJÄLP DIN KOMPIS.” Vi kan om vi
bara vill.

□ Här kan vi få hjälp från den kanske allra största resurs vi förfogar över —
nämligen ungdomen själv. Vi behöver bara först få ungdomen att ställa
upp.

□ Vi behöver få massmediernas hjälp. Kontinuerligt. Inte minst Sveriges
Radio-TV har här en stor uppgift. 3-5 minuters koncentrerad information
varje vecka i anslutning till en nyhetssändning på kvällstid.

□ Prissättningen behöver ges en ökad roll i en aktivare alkoholpolitik.
Prishöjningarna måste överstiga inflationen med ca 3 % årligen under 3
år, varefter en utvärdering bör ske.

□ Omhändertagandet enligt LOB skall alltid följas av ett åtgärdsprogram
tillsammans med familjen. Detta måste vara ett krav.

□ Vi måste stimulera tillkomsten av alkoholfria miljöer. Lokaler för i första
hand ungdom skall hållas fria från alkoholservering.

□ Systembolaget skall anmodas att varje vecka marknadsföra alkoholfria
viner/drycker. Det måste finnas alternativ.

□ Radiomonopolets roll bör uppmärksammas mer. TV:s genomslagskraft i
sitt utbud av program måste ses över vad gäller ”glorifiering" av
alkoholdrickandet. I Sveriges Radios egen publikundersökning ”alkoholbilden
i TV" framgår alldeles klart att mycket finns att göra för att tona
ned alkoholdrickandet i programutbudet.

□ Stat och kommun bör noga överväga om deras bidrag skall kunna
användas till alkoholförtäring hos bidragsmottagarna. Regler som hindrar
detta bör kunna utfärdas.

□ Ett faddersystem på våra arbetsplatser för arbetskamrater med problem
bör kunna stimuleras. Facket och arbetsgivaren har här en viktig roll.
Företagshälsovården borde kunna ta på sig ett större ansvar än den gör i
dag.

Mot. 1986/87

So258

10

□ Skolans roll i informationen bör ses över. Neutrala och ofta motstridiga
budskap skapar kluvenhet och tveksamhet. Eleverna skall ges en naken
och korrekt information. Skolans information skall följa läroplanens
anda. I utbildning av lärare, läkare, journalister, socionomer m. fl. skall
utbildning i alkoholfrågor ingå som en obligatorisk del.

□ Viktigt är att all ungdom ges arbete och/eller utbildning. Ingen skall få gå
utanför dessa gemenskaper under någon längre tid.

□ Vi behöver öka forskningen om alkohol/ekonomi/sociala aspekter.

□ Samverkan mellan polis, sociala myndigheter och sjukvård är otillräcklig.
Stringenta samarbetsregler skall utfärdas och följas.

□ Det är en fläck på den svenska folkhedern att ungdom i yngre tonåren
berusar sig såväl på lokal som på allmän plats i den omfattning som sker.
Det som gör detta möjligt är en öppen och destruktiv langning, där även
familjemedlemmar medverkar. Detta måste åtgärdas på ett effektivt sätt.
Såväl familjemedlemmar, polis som sociala myndigheter måste aktivt
medverka till att langningen av alkohol upphör.

□ Länsstyrelserna bör ta initiativ till bildandet av länsvisa arbetsgrupper
med uppgift att inom respektive län öka informationsinsatserna samt
vidta andra åtgärder ämnade att komma till rätta med alkohol- och
narkotikaproblemen. Arbetet skall i huvudsak inriktas på familjen, barn
och ungdom. I sådan arbetsgrupp bör förutom länsstyrelsen ingå även
landstinget, kommunerna, polisen, skolan, fackliga organisationer, företagarna,
nykterhetsorganisationerna, länkrörelsen, kyrkorna samt andra
folkrörelser. Härigenom skulle något av en folkfront bildas MOT
alkoholkonsumtionen i första hand bland ungdom i varje län.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av en attitydförändring till
alkohol i vårt land,

[att riksdagen gör ett uttalande om värdet av kontinuerlig
information i radio/TV gällande alkohol- och andra hälsofrågor,
förslagsvis 3-5 minuter varje vecka i anslutning till nyhetssändning på
kvällstid,1]

[att riksdagen beslutar om prishöjning på alkohol utöver prisindexuppräkning
med 3 % årligen under 3 år, varefter utvärdering bör
ske,2]

[att riksdagen hos regeringen begär att Systembolaget anmodas
att göra reklam för alkoholfria drycker i annonser varje vecka,2]

[att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna
för staten att hindra representation med vin och sprit hos
bidragsmottagare som betalas med bidrag från staten,2]

2. att riksdagen hos regeringen begär att länsstyrelserna tar initiativ
till bildandet av länsvisa arbetsgrupper med uppgift att inom respektive
län öka informationen om alkohol och narkotika och dess
verkningar samt i övrigt vidta åtgärder ämnade att komma till rätta

Mot. 1986/87

So258

11

med problemen främst bland barn och ungdom i enlighet med
riktlinjer i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt
anförts i motionen beträffande åtgärder för att komma till rätta med
alkoholproblemen i vårt samhälle.

Stockholm den 26 januari 1987
Erik Holmkvist (m)

Mot. 1986/87

So258

1 1986/87:Kr295.

2 1986/87:Sk827.