Motion till riksdagen
1986/87:Sol55
Lars Ahlmark m. fl. (m)
De homosexuellas situation i samhället (prop.
1986/87:124)
År 1978 tillsattes utredningen om de homosexuellas situation i samhället.
Dess främsta uppgift var att föreslå åtgärder som syftade till att undanröja
kvarvarande diskriminering av homosexuella. Utredningens slutbetänkande
framlades år 1984. Det är därför hög tid att en proposition i ärendet nu lagts.
Mot propositionens förslag i sak finns inte så mycket att erinra. De ansluter
närmast till ställningstaganden av utredningens borgerliga ledamöter. På
några punkter skall dock nedan göras nyanseringar eller redovisas avvikande
uppfattning.
Hets mot folkgrupp
I propositionen föreslås att de homosexuella bereds skydd mot diskriminering
genom att brottsbalkens bestämmelse om olaga diskriminering utvidgas
till att omfatta även homosexuella samt att förolämpning med anspelning på
homosexuell läggning under vissa förutsättningar skall falla under allmänt
åtal.
Däremot avvisas utredningens förslag att bestämmelserna om hets mot
folkgrupp i brottsbalken och i tryckfrihetsförordningen ändras så att anspelning
på sexuell läggning också skall vara straffbar. Utredningens förslag tillstyrks
av flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i frågan.
Ställningstagandet i propositionen motiveras huvudsakligen med att det
inte finns underlag för någon bedömning i vad mån kränkningar av homosexuella
förekommer i tryckta skrifter eller eljest i de situationer som omfattas
av aktuellt lagrum i brottsbalken. Inskränkningar i tryckfriheten måste
ske med stor restriktivitet.
Det kan då påpekas att motsvarande avvägning mellan skydd mot framställning
som innefattar hot eller missaktning och tryckfrihetens krav lett till
att anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse
i dessa sammanhang kriminaliserats. Det är därför inte uppenbart
att homosexuella skall ställas utanför skydd.
Regeringen bör därför med uppmärksamhet följa utvecklingen på detta
område och om det visar sig motiverat återkomma till riksdagen med föslag
till lagstiftning i enlighet med utredningens förslag. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Ombudsman mot etnisk diskriminering
I propositionen föreslås att socialstyrelsen i samråd med berörda myndigheter
och de homosexuellas egna organisationer skall följa utvecklingen vad
beträffar diskriminering av homosexuella. Socialstyrelsen har förvisso viktiga
uppgifter på detta område. Det är dock anmärkningsvärt att just socialstyrelsen
var en av de få remissinstanser som avstyrkte att brottsbalkens bestämmelser
om olaga diskriminering utvidgas till att omfatta även homosexuella.
Sedan utredningen om de homosexuellas situation avslutat sitt arbete har
en särskild befattning som ombudsman mot etnisk diskriminering inrättats.
Begreppet etnisk diskriminering har i lagen givits den breda betydelsen att
omfatta missgynnande på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung
eller trosbekännelse.
Enligt vår uppfattning borde andra vägar ha prövats för motverkande av
diskriminering. Men då, såväl i utredningens som i propositionens förslag,
en anknytning skett till diskrimineringsbestämmelser för just de nämnda
grupperna ter det sig naturligt att bevakningsområdet för ombudsmannen
mot etnisk diskriminering vidgas till att omfatta även homosexuella. Regeringen
bör ges i uppdrag att för riksdagen framlägga förslag med denna innebörd.
Familjerättsliga frågor
Propositionen innehåller förslag om en särskild lag om homosexuella sambor.
Den innebär att vissa uppräknade bestämmelser om sambor skall tilllämpas
även då två personer lever tillsammans i ett homosexuellt förhållande.
Utredningen förordade i stort samma modell. Detsamma gäller
majoriteten av remissinstanserna.
Vi vill för vår del noga skilja mellan å ena sidan principen att heterosexuell
och homosexuell samlevnad - i båda fallen under s. k. äktenskapsliknande
förhållanden - så långt möjligt skall likabehandlas, å andra sidan det sakliga
innehållet i de lagar som därvid kommer att beröras. Vi ansluter oss till den
övergripande principen om likabehandling.
Då det däremot gäller lagregleringens innehåll har vi i annat sammanhang
ställt oss avvisande till den lag om sambors gemensamma hem som föreslagits
i proposition 1986/87:1. Andra vägar finns för sambor att reglera den
situation som uppstår när ett samboförhållande upplöses. Sedan riksdagen
nu antagit denna lag bör den dock, enligt vårt principiella synsätt, givetvis
även omfatta homosexuell samlevnad.
I den av utredningen föreslagna lagen uppräknas ett antal bestämmelser
vilka ej finns behandlade i föreliggande proposition. Som motiv anförs att
konsekvenserna av utredningens förslag på dessa punkter inte är närmare
utredda. Skall likabehandlingen få någon substans är det dock av vikt att en
sådan analys sker och att regeringen föreslår de kompletteringar av lagen
som analysen föranleder. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Mot. 1986/87
So 155
14
Asylrätt
Utredningen föreslog att 3 § utlänningslagen skulle kompletteras genom att
sexuell läggning införs som motiv för välgrundad fruktan för förföljelse.
(Propositionen felrefererar utredningen på denna punkt.) Detta avvisas i
propositionen med hänvisning till att uppehållstillstånd av humanitära skäl
kan beviljas enligt 31 § utlänningsförordningen.
Att ändra ordalydelsen i 3 § utlänningslagen kan vara vanskligt med tanke
på att dess definition av flyktingbegreppet motsvarar den som finns i Förenta
nationernas flyktingkonvention. Men i denna definition inryms begreppet
”tillhörighet till viss samhällsgrupp”. Det kan ifrågasättas om inte de homosexuella
får anses utgöra en sådan grupp och därför redan borde vara skyddade
enligt 3 §. Detta överensstämmer dock inte med nuvarande svensk
praxis.
Det är oklart om de olika modellerna ger skilda resultat i den praktiska
tillämpningen. Med tanke på den förföljelse som i vissa länder tid till annan
riktas mot homosexuella bör regeringen följa utvecklingen på området och
om det anses påkallat återkomma till riksdagen med erforderliga förslag.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående hets mot folkgrupp,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande ombudsman
mot etnisk diskriminering i enlighet med vad som i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående familjerättsliga frågor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående asylrätt.
Stockholm den 21 april 1987
Lars Ahlmark (m)
Gunnel Liljegren (m) Elisabeth Fleetwood (m)
Mot. 1986/87
Sol55
15