Motion till riksdagen
1986/87:Sol53

Hans Petersson i Röstånga (fp)

De homosexuellas situation i samhället (prop.
1986/87:124)

Sveriges riksdag har år 1973 slagit fast att en samlevnad mellan två personer
av samma kön från samhällets synpunkt är en fullt acceptabel samlevnadsform.
Härmed har särregler rörande homosexuella i sexualbrottslagstiftningen
upphävts.

I konsekvens härmed gör man i praktiken inte heller någon skillnad mellan
homosexuella och heterosexuella stabila förhållanden i vad gäller uppehållstillstånd
för utlänning som har familjeanknytning till en person som är
bosatt i riket.

Möjligheterna att bli betraktad som flykting för förföljelse som homosexuell
är däremot mer oklara. Varken utlänningslagen eller dess förarbeten
uttalar möjligheten att bli betraktad som flykting på grundval av homosexuell
förföljelse.

I 3 § utlänningslagen definieras flyktingbegreppet: ”en utlänning som befinner
sig utanför det land, i vilket han är medborgare, därför att han känner
en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet
till en viss samhällsgrupp eller sin religiösa eller politiska uppfattning...”

Av praxis, tidigare uttalanden av riksdagen och i den nu framlagda propositionen
framgår att homosexualitet inte bör vara ett kriterium för att uppnå
flyktingstatus. Propositionen anser dock att en homosexuell person kan erhålla
uppehållstillstånd av humanitära skäl enligt 31 § utlänningsförordningen.
Där framförs också att denna bestämmelse bör tillämpas i generös
anda. Detta finner jag dock inte vara tillräckligt.

Den värsta formen av förtryck och förföljelse av homosexuella ägde rum
i Iran i samband med shahens fall och ayatollah Khomeinis återkomst då åtskilliga
homosexuella avrättades.

Överallt i världen utsätts homosexuella för alltifrån tyst diskriminering till
öppen och brutal sådan oavsett lagstiftning.

Av dessa skäl finns det all anledning att betrakta homosexuella som flyktingar
om de i övrigt uppfyller kraven på flykting. I samband med riksdagens
behandling av en ny utlänningslag våren 1980 debatterades frågan om homosexuella
kan betraktas som flyktingar. Utskottet skrev i sitt betänkande att
”när det gäller personer som riskerar förföljelse, t. ex. i form av allvarliga
frihetsstraff, för homosexualitet torde det för övrigt ofta finnas skäl att låta
vederbörande stanna i Sverige på grund av humanitära skäl”. Det var i och
för sig ett fall framåt att homosexuellas situation nämndes i ett av leden av
förarbetena till utlänningslagen. Så var nämligen inte fallet tidigare, men

detta är långt ifrån tillräckligt.

Utskottet menade att om homosexualitet accepteras som grund för flyktingskap
”skulle detta föra alltför långt och aktualisera andra grupper som
är diskriminerade”. Vilka andra grupper utskottet här avsåg kunde inte närmare
preciseras. Det är inte heller så konstigt därför att ingen ytterligare
grupp utsätts för sådan förföljelse eller hot om dödsstraff just på grund av
något så oförskyllt som homosexualitet.

I utredningen Homosexuella och samhället (1984:63) som ligger till grund
för propositionen anser man att homosexuella omfattas av begreppet ”tillhörighet
till viss samhällsgrupp” enligt 3 § utlänningslagen och således bör ha
möjlighet att erhålla flyktingstatus på denna grund. Utredningen föreslår
”därför att 3 § utlänningslagen (1980:376) förtydligas på så sätt att det blir
fullt klart att homosexuella kan omfattas av flyktingbegreppet”. Jag instämmer
i denna uppfattning.

Möjligheten för homosexuella att få stanna i länder dit de flyr är begränsade
ofta därför att de allra flesta länder diskriminerar dem i sin lagstiftning.
Därför behövs det ett svenskt initiativ på internationell nivå för att lösa dessa
frågor.

Hemställan

Med anledning av ovanstående hemställer jag

1. att riksdagen antar följande såsom motionärens förslag betecknade
lydelse av 3 § utlänningslagen:

Regeringens förslag Motionärens förslag

Rätt till asyl
3 §

En flykting skall inte utan synnerliga skäl vägras fristad i Sverige, om
han behöver sådant skydd.

Med flykting avses en utlänning
som befinner sig
utanför det land, i vilket han
är medborgare, därför att han
känner välgrundad fruktan
för förföljelse på grund av sin
ras, nationalitet, tillhörighet
till en viss samhällsgrupp eller
på grund av sin religiösa eller
politiska uppfattning och som
inte kan eller på grund av sin
fruktan inte vill begagna sig

Med flykting avses en utlänning
som befinner sig
utanför det land i vilket han
är medborgare, därför att han
känner välgrundad fruktan
för förföljelse på grund av sin
ras, nationalitet, tillhörighet
till en viss samhällsgrupp eller
på grund av homosexualitet
eller av sin religiösa eller politiska
uppfattning och som
inte kan eller på grund av sin

Mot.

Sol53

av detta lands skydd. Som
flykting skall även anses den
som är statslös och som av
samma skäl befinner sig utanför
det land där han tidigare
har haft sin vanliga vistelseort
och som inte kan eller på
grund av sin fruktan inte vill
återvända dit.

fruktan inte vill begagna sig
av detta lands skydd. Som
flykting skall även anses den
som är statslös och som av
samma skäl befinner sig utanför
det land där han tidigare
har haft sin vanliga vistelseort
och som inte kan eller på
grund av sin fruktan inte vill
återvända dit.

Med förföljelse avses sådan i andra stycket angiven förföljelse som
riktar sig mot utlänningens liv eller frihet eller som annars är av svår
beskaffenhet (politisk förföljelse).

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om internationellt initiativ i frågan om homosexuella flyktingar.

Stockholm den 21 april 1987

Hans Petersson (fp)
i Röstånga

Mot. 1986/87

Sol53

10