Motion till riksdagen

1986/87:Sol31

Karin Israelsson m. fl. (c)

En särskild ersättning till sjukvårdshuvudmännen MqJ.

för att öka operationskapaciteten inom sjukvården 1986/87

Människor med starr-, höftleds-, eller kranskärlsproblem har rätt att snabbt
få adekvat behandling och vård när de tekniska och medicinska möjligheterna
står till förfogande. Landstingen har i sin utveckling av sjukvården skapat
en ökad kapacitet inom dessa områden, men ändå kvarstår köproblemen.

När det gäller att prioritera inom vården är det viktigt att framhålla två
saker. För det första är landstingens möjligheter att prioritera ett område
direkt beroende av de totala resurser som står till förfogande. För det andra
är det viktigt att en prioritering inte sker så att andra, lika angelägna, ändamål
får stå tillbaka. Det kan gälla reumatikervård, långvård, gynekologi
m. fl. områden.

Den ekonomiska åtstramningen för landstingen har sedan 1983, enligt
deras egna uppgifter, inneburit att ca 10 000 milj. kr. tagits från denna sektor.
Att i detta perspektiv hävda att 70 milj. kr. skulle ha en avgörande betydelse
är väl magstarkt. Propositionens förslag kan närmast karaktäriseras
som ett modernt exempel på ”kejsarens nya kläder”. Särskilt gäller detta
eftersom dessa små medel förbinds med betydande byråkratiska ingrepp.

Effektivitet, kompetens och tillgänglighet måste enligt centerpartiet vara
viktiga utgångspunkter när det gäller att komma till rätta med brister i operationskapaciteten
inom sjukvården. Vi måste ha en organisation som kan
möta och tillgodose nya behov, vilka uppkommer genom den medicinska utvecklingen.
Inte minst när det gäller behandlingen av kranskärl står vi inför
en utveckling där det med förebyggande insatser blir möjligt att förebygga
operativa ingrepp.

En idéfattig och centralistisk syn på köproblem i samhället leder ofta de
politiska tankarna till hur man skall organisera kön och inte till hur man skall
avhjälpa bristen. Förslaget om en rikskö till de nu aktuella operationerna är
ett sådant exempel.

Enligt vår mening ligger det i sjukvårdshuvudmännens eget intresse att se
till att tillgänglig kapacitet utnyttjas på ett maximalt sätt. Det gäller såväl
inomregionalt som i samarbete mellan olika landsting. Ofta är det naturligt
att i samarbete med privata alternativ öka effektiviteten och minska patienternas
lidande.

Särskilt när det gäller ortopedi och ögonkirurgi är kompetensen väl utvecklad
i många landsting. Om man vid något sjukhus inte lyckas utnyttja
sin kapacitet, trots att patienter finns, är det ofta såväl rationellt som socialt
motiverat att flytta läkare i stället för patienter.

Kranskärlsoperationerna utförs på ett begränsat antal sjukhus med stora

1986/87:114)

Sol31-136

1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Sol31-136

resurser. Enligt vår mening är det angeläget att öka såväl kapaciteten totalt
som tillgängligheten genom att skapa thoraxkirurgiska möjligheter i första
hand i Umeå och i andra hand i Örebro.

Centerpartiet tillstyrker att 70 milj. kr. ytterligare ställs till förfogande för
att öka operationskapaciteten, även om detta tillskott måste anses vara marginellt.
Vårt förslag på skatteutjämningens område skulle tillföra sjukvården
väsentligt större resurser. Vi ser den särskilda medelstilldelningen som en
variant på det i debatten och riksdagsmotioner förekommande kravet att
medel för dessa ändamål skall kunna ställas till förfogande från sjukförsäkringen.

Den nya resursen bör ställas till sjukvårdshuvudmännens förfogande utan
tyngande byråkrati. Vi avvisar således förslaget om en särskild rikskö och de
krångligheter beträffande indikationer, patientens valfrihet, särskilda avtal
m. m. som propositionen fördjupar sig i och som leder fram till förslaget om
en särskild arbetsgrupp. Sjukvården är inte betjänt av ny byråkrati utan det
arbete som inletts för ökad effektivitet på kliniknivå måste i stället få fortgå
utan centralt pålagd byråkrati.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om inriktningen av åtgärder för att öka operationskapaciteten
inom vissa sjukvårdsområden,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om thoraxkirurgi i Umeå och Örebro,

3. att riksdagen beslutar avslå förslaget om särskilda riksköer för
starr-, höftleds- och kranskärlsoperationer i enlighet med det anförda.

Stockholm den 25 mars 1987
Karin Israelsson (c)

Rosa Östh (c) 74 Stina Gustavsson (c)

Ulla Tillander (c) Kersti Johansson (c)

Rune Backlund (c) Gunhild Bolander (c)

Mot. 1986/87
Sol31

2