Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Sol25

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87

Sol25-129

Ur socialutskottets betänkande 1985/86:18 citeras:

Enligt vad utskottet erfar kommer forskning om barn och deras levnadsförhållanden
att föreslås utgöra ett prioriterat område i nästa forskningspolitiska
proposition.

Utskottet vill framhålla att det fortfarande finns ett stort behov av förbättrade
kunskaper om barns livsvillkor och om lämplig utformning av samhällets
insatser för barn och ungdom. Särskilt gäller detta i fråga om de socialt mest
utsatta barnen, för vilka samhället måste ta ett särskilt ansvar. Forskning om
barns levnadsförhållanden bör därför även i fortsättningen vara ett högt
prioriterat område.

Riksdagen ställde sig enhälligt bakom denna skrivning.

Regeringens proposition 1986/87:80 tar inte hänsyn till riksdagens uttalade
mening angående forskning om barn. I avsnittet om prioriterade forskningsområden
omnämns över huvud taget inte forskning speciellt inriktad på barns
och ungdomars levnadsförhållanden. Endast i bil. 6, utbildningsdepartementet
antyds en förstärkning av forskning angående barn. Det är bra att det
länge planerade ”tema Barn” föreslås bli inrättat, men medelsanvisningen
för projektet är ytterst blygsam. Det anges att uppbyggnaden av temat bör
finansieras inom ramen för universitetets egna resurser samt den medelsförstärkning
på drygt 4 milj. kr. som anslagits för all temaorienterad forskning
som bedrivs i Linköping.

I bil. 4, socialdepartementet hänvisas till ”tema Barn”. Inom den mycket
begränsade egna budgetramen prioriteras inte forskning om barns livsvillkor.
Endast beräknad fortsatt forskning kring barnomsorgen och forskning om
barns språkutveckling finns omnämnd.

Vårt samhälle är i första hand anpassat för vuxna. Såväl inom forskningen
som på andra områden kommer barnens intressen i andra hand. Psykologiskt
och rättsligt ligger barn i ett underläge. Jag vill belysa detta med några
exempel.

Barn som fått det sämre

Svenska barn har det i allmänhet bra internationellt sett. Mitt i vår välfärd har
vi dock en grupp barn som av olika orsaker har det utomordentligt svårt barn
som lever i social misär, blir vanvårdade, misshandlade eller sexuellt
utnyttjade.

Mycket tyder på att de mest utsatta barnen fått det sämre under 1980-talet.

1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Sol25-129

Det finns många tänkbara orsaker till denna utveckling. Antalet yngre missbrukare
har ökat, och bland dem utgör kvinnor med minderåriga barn en
betydande andel. Ny sekretesslag och socialtjänstlag kan ha bidragit till att
stödåtgärder till de mest utsatta barnen uteblir eller försenas. Barnavårdscentralerna
håller på att försvinna i sin nuvarande form och integreras i den
allmänna hälso- och sjukvården. Statsbidragens utformning har bidragit till
för stora grupper på daghemmen.

Välregisserade opinionskampanjer och massmediala ”larmrapporter”,
som saknar vetenskaplig förankring, är förmodligen främsta orsaken till att
de mest utsatta barnen fått en försämrad situation. En verksamhet som är väl
förankrad i kunskap och erfarenhet blir okänslig för den typen av kastvindar.
Det finns därför väl grundade skäl, när socialutskottet lyfter fram de socialt
mest utsatta barnen som motiv till att forskning om barns levnadsförhållanden
även i fortsättningen bör vara ett högt prioriterat område.

Barns arbetsmiljö

Arbetsmiljölagen omfattar sedan 1978 också skolelever från årskurs 7. Några
anvisningar om hur denna ramlag skall tillämpas har aldrig utfärdats när det
gäller skolelever. Detta står i bjärt kontrast till de omfattande tillämpningsföreskrifter
som kompletterar lagen när det gäller vuxna och deras arbetsmiljö.
Skolöverstyrelsen kom redan 1980 med förslag om hur lagen bör kunna
tillämpas. Ärendet ligger fortfarande kvar hos utbildningsdepartementet.

Arbetarskyddsstyreisen, som är tillsynsmyndighet när det gäller arbetsmiljölagen,
gav ut en liten broschyr, när riksdagen beslutat att lagen skall
omfatta skolelever. Från deras sida har för övrigt inga åtgärder vidtagits.

Arbetarskyddsstyrelsen har en forskningsavdelning som sysselsätter 340
personer, varav ett 40-tal professorer och laboratorer. Hittills har inget
forskningsprojekt varit direkt inriktat på barn och ungdomars speciella utsatthet
och behov.

Mycket tyder på att yngre individer är känsligare för miljögifter än äldre.
(Det finns redan väl belagt när det gäller tobak och alkohol.) Bullernivån i
rastutrymmen och skolmatsalar överskrider ofta tillåtet gränsvärde för
vuxna. Vilka gränsvärden är motiverade när det gäller barn? Det är dubbelt
så vanligt att barn skadas i skolan som att vuxna skadas i arbetslivet. Skador
förefaller uppkomma på ett annat sätt hos barn än hos vuxna. Smärre studier
tyder t. ex. på att en stor del av barnens skador uppkommer genom våldshandlingar
mellan skolelever. Tyvärr vet vi i dag alltför litet om hur skadorna
verkligen uppkommer och hur de kan förebyggas.

Forskning angående barn och deras fysiska miljö är starkt eftersatt. Det
vore rimligt att det inom ramen för arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning
tillskapas en enhet som speciellt inriktar sin forskning på hur barn och
ungdomar påverkas av olika miljöfaktorer.

Brister i barns rättsskydd

Mot. 1986/87

Sol25

Det finns många exempel på att barn är eftersatta när det gäller rättsligt
skydd. En undersökning om olycksfall nyligen visade t. ex. att förundersök

2

ningar angående barnolycksfall nästan genomgående läggs ned. Ansvarsfrågan
tas sällan upp i domstol. Av 20891 granskade mål fanns inte ett enda som
behandlade barnolycksfall. ”Vi ser inte så allvarligt på barnolycksfall, man
vet ju hur barn är” och ”barnet borde ha förstått att det var farligt” var
återkommande motiveringar till att förundersökningar lagts ned och berättigade
åtal ej väckts.

Ilse Wetters nyligen framlagda doktorsavhandling Barnet och rätten visar
lika tydligt som föregående exempel att rättsmyndigheter inte ser på barn
utifrån barnens perspektiv. Hon har granskat 679 mål om vårdnad, omhändertagande
och verkställighet. Det har resulterat i ett skrämmande dokument.

Forskningen angående barns rättsliga ställning behöver förvisso kompletteras.
Mycket av bristerna på det här området beror på att kunskapen
angående redan belagda fakta om barns utveckling och behov inte fått tillräcklig
spridning. Det behövs därför en institution som sammanställer resultat
från svensk och internationell forskning och sprider kunskap om hur
forskningsrön bör tillämpas.

Uppföljning av samhällsförändringar

Varje liten förändring i samhället påverkar våra barn. De fungerar i allmänhet
som de små varningslampor, som börjar blinka först när utvecklingen fått
en olycklig inriktning. Inte bara för barnen utan också för oss vuxna är det
därför angeläget att en kontinuerlig forskning sker kring barnens reaktion på
förändringar i samhället. Hur påverkas t. ex. barnen vid en instabil arbetsmarknad?
Hur påverkas de när psykiskt sjuka föräldrar överförs från institution
till hemsjukvård? Vilken effekt blir det på barnens kulturella identitet
när omvärlden snabbt förändras? Hur skall flyktingbarnens speciella behov
tillgodoses?

Institution för samverkan

Behovet är stort av ett centrum som samlar kunskap om barn, som initierar
och samordnar forskningsprojekt och som sprider kunskap om forskningsrön
till dem det berör. Utbildningsministern berör detta behov i avsnittet om
tema Barn i bil. 6, där det heter:

Som jag framhöll i 1986 års budgetproposition finns det ett behov av samlad
forskning om barn och om barns villkor. Det finns på flera håll i landet god
forskning om detta inom skilda discipliner men det finns ingen institution som
har till uppgift att samla forskningen om barn. Härigenom försvåras möjligheterna
att till fullo utnyttja resultaten från den forskning som bedrivs och se
dem i ett mer samlat perspektiv.

Det behöver utredas hur ett sådant centrum skall vara organiserat och vilka
resurser som är rimliga, för att det skall kunna fungera på ett acceptabelt sätt.
Verksamheten skulle t. ex. kunna byggas upp till en väl fungerande enhet i
anslutning till tema-forskningen i Linköping. Tänkbart är att man inom

Mot. 1986/87

Sol25

3

* Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Sol25-129

Allmänna Barnhusets ram skulle kunna skapa ett forskningsinstitut för barn
på frivillig ideell bas efter norsk modell. Ett fristående forskningsinstitut för
barn är också ett tänkbart men förmodligen mera tveksamt alternativ.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forskning
och utvecklingsarbete som avser att ge fördjupad kunskap om
barn och ungdomars livsvillkor bör prioriteras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett centrum för forskning om barn och ungdomars
livsvillkor.

Stockholm den 10 mars 1987

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

Mot. 1986/87

Sol25

4