Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Sol23

Björn Samuelson och Oswald Söderqvist (vpk)

Förslag till lag om dödens inträde, m. m. (prop.
1986/87:79)

Regeringen förestår ett nytt dödsbegrepp, där ett hjärnrelaterat dödskriterium
är grunden. En människa skall enligt förslaget vara död när alla
funktioner i stora hjärnan, lilla hjärnan och hjärnstammen totalt och
oåterkalleligt fallit bort. Människan är alltså hjärndöd.

Döden och dödsbegrepp rör upp känslor och ställer intressen och behov på
prov. Diskussioner om döden har pågått så länge tanken och ord till denna
funnits. Ett nytt dödsbegrepp har däremot bara diskuterats i några decennier,
i stort sett beroende av den medicinsk-tekniska utvecklingen.

Det så kallade hjärtdödsbegreppet känns tryggt för många människor.
Man kan själv utan medicinsk expertis eller särskilt avancerad utrustning
avgöra om en människa är död eller inte. Begreppet kan däremot vara av
mindre trygg karaktär för de människor som behöver ett särskilt mänskligt
organ för sin egen överlevnad. För dessa människor är hjärndödsbegreppet
en ökad möjlighet till liv. Hjärndödsbegreppet kan för den medicinska
vetenskapen innebära att landvinningarna kan göras så att livsmöjligheten
ökar i framtiden.

Vad nu har sagts återspeglar litet de spänningar frågan om ett dödsbegrepp
innehåller. Lägger man därtill olika religiösa aspekter kvadreras nästintill
spänningsfältet. Man kan säga att det samhälleligt aktiva livets begynnelse i
och med födseln är en del i livet som inte är självklar. Livet efter födseln är
heller inte självklart och säkert i sin struktur, varken materiellt eller ideellt.
Det påverkas bl. a. av en mängd olika maktfaktorer. Egentligen är det enda
säkra här i livet dess slut, döden. Att ha ett eget avgörande inflytande över
kriterier när andra människor skall betrakta en själv som död måste vara en
grundläggande demokratisk fråga.

Tyvärr har inte debatten om dödsbegrepp fått den djuplodande och
folkligt breda karaktär som ur demokratisynpunkt vore önskvärd. Eftersom
frågan innefattar en rad spänningsfaktorer varav några här redovisats och
dessutom är av grundlig existentiell karaktär, borde folkomröstningsinstitutet
prövas.

Här kunde till exempel problemet ställas om man kan ha två olika
dödsbegrepp. Linjerna hjärndöd-hjärtdöd kunde av många prövas mot och
med varandra. Hjärndöd kombinerad med - eller utan - ett aktivt, sunt,
medgivande till donation av transplantationsorgan vore ett annat tänkbart
problemställningsalternativ. En rådgivande folkomröstning i frågan skulle
kunna ske redan under våren 1988 och alltså inte särskilt försena frågans
avgörande.

Oavsett om folkomröstningsförslaget vinner riksdagens gillande eller inte,
måste en konsekvensutredning göras om det nya föreslagna dödsbegreppet.
Vad innebär detta för vården i framtiden med avseende på lokaliteter,
personal, utbildning, utrustning etc.? Bl. a. dessa frågor bör belysas ur
sociala och ekonomiska perspektiv. Ur politisk samhällsplaneringsaspekt
skall en sådan konsekvensutredning innehålla både materiella och ideala
plan. Detta bör noga beaktas i utredningsarbetet. Utredningen bör sålunda
ha parlamentarisk representation från alla riksdagspartier.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda föreslås

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1986/87:79 med förslag
till lag om dödens inträde, m. m.

2. att riksdagen beslutar om en rådgivande folkomröstning i frågan
om lag om dödens inträde m. m.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om en konsekvensutredning.

Stockholm den 20 feruari 1987

Björn Samuelson (vpk) Oswald Söderqvist (vpk)

Mot. 1986/87
So 123

24