Motion till riksdagen
1986/87:Soll9

Margareta Persson (s)

Förslag till lag om dödens inträde, m. m. (prop.
1986/87:79)

Propositionen föreslår att vi skal! gå över till ett hjärnrelaterat dödsbegrepp.
All expertis är överens om att det utan tveksamhet går att fastställa när
hjärnans funktioner är oåterkalleligen borta. Det borde därför inte råda
något tvivel om att döden verkligen inträffat. Samtidigt betyder denna
definition, som propositionen föreslår, att en gravid kvinna kan dödförklaras
trots att hennes foster lever inuti henne. Det kan betyda att man med
respirator m. m. håller hennes cirkulation i gång i upp till ett par veckor för
att fostret skall bli stort nog att överleva utanför moderns kropp. I takt med
att den medicinska kunskapen ökar kommer förmodligen tiden för hur länge
man kan ”hålla liv” i en dödförklarad kropp att förlängas. På samma sätt
förändrar kunskaperna tidsgränserna för när ett foster kan överleva utanför
moderns kropp. Det blir mot den bakgrunden omöjligt att acceptera att en
gravid kvinna kan bli dödförklarad enligt hjärnrelaterade kriterier.

För det första är det djupt oetiskt att ett barn föds av en mor som är död
sedan kanske flera veckor.

För det andra kan inte den gravida kvinnan kallas död så länge som hon är
den bästa ”kuvösen” för sitt foster. Om fostret inte kan överleva utanför
hennes kropp, eller om fostrets möjlighet till detta försvåras, är modern unik
och oumbärlig för fostret. Detta är hon alltså trots att hon enligt alla kriterier
är död. En människa, som trots att hjärnans funktioner är utslocknade, ändå
är oumbärlig för ett annat livs fortbestånd, har sådana kvaliteter att hon
omöjligt kan kallas för död. Var går i så fall gränsen mellan liv och död? Det
är svårt att finna något exempel som bättre visar ett mänskolivs meningsfullhet
än just när en kvinna är oumbärlig för ett nytt livs födelse och överlevnad.

För det tredje är det oetiskt att kalla en människa för död, när det
uppenbarligen finns ett eget liv, det som fostret utgör, i kroppen. Det borde
räcka med att konstatera att det finns ett liv, för att man omöjligt kan tillämpa
hjärndödskriterier.

Sammantaget måste sålunda alla kvinnor som är gravida och där cirkulationen
kan hållas i gång anses som levande. Hjärnrelaterade dödskriterier

Hemställan Mot. 1986/87

Med hänvisning till ovanstående hemställs Sol 19

att riksdagen beslutar att hjärnrelaterade dödskriterier ej skall
tillämpas på gravida kvinnor.

Stockholm den 20 februari 1987
Margareta Persson (s)

16