Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87 :N 183

Birger Rosqvist m. fl. (s)

Vissa utgångspunkter för energisystemets
omställning (prop. 1986/87:159)

Energipolitikens utformning spelar en mycket viktig roll för att uppnå ett av
de viktigaste målen i vårt svenska samhälle, den fulla sysselsättningen.

En kärnkraftsavveckling till år 2010 kommer att ställa mycket stora krav
på omfattande investeringar i nya elproduktionsanläggningar och strukturella
förändringar i Sverige.

Ett beslut om ytterligare förkortning av avvecklingstiden innebär att investeringarna
måste klaras på än kortare tid och därmed ge ytterligare resursproblem
som följd.

Inga sådana faktorer vad gäller kärnkraftsproduktionen av el har heller
framkommit, som föranleder att en tidigare avveckling skall få leda till att
Sveriges konkurrenskraft försämras. Ett beslut måste vila på grunder som är
väl genomtänkta och där beslutets konsekvenser noga övervägts.

Omställning till nytt energisystem får heller inte riskera andra välfärdsmål.
En kärnkraftsavveckling får inte ske på bekostnad av miljön. Mycket
högt ställda miljö- och säkerhetskrav måste uppfyllas av de elproduktionsanläggningar
som skall ersätta kärnkraften.

De krav som i folkomröstningen ställdes på ersättningsproduktion och
tillförsel vid en kärnkraftsavveckling är fortfarande långt ifrån lösta. Ersättning
med naturgas är varken säker eller inhemsk. Ersättning med kolkraft
är varken tekniskt-miljömässigt säker, önskad av många eller inhemsk.
Ersättning med vattenkraft kunde vara en lösning delvis, men ytterligare
utbyggnad är snävt reglerad genom politiska belut, protesterna mot
utbyggnad är högljudda även om vi här kunde uppfylla kravet på inhemsk
produktion.

Vi behöver all tid som står till buds för att klara den omställning som är
beslutad för avveckling, dvs. till år 2010.

Även om man med de starkaste ambitioner försöker tidigarelägga en
avveckling bör om, som vi förutsätter, intentionerna i folkomröstningsresultatet
skall följas, beredskap, planering och förutsättningar finnas för att
produktion med nuvarande reaktorer är kvar en bra bit in på 2000-talet.

Kärnkraftsindustrin ställer högre krav på tekniskt gediget kunnande än
någon annan industri i vårt land. Genomgående finns en högt kvalificerad
och välutbildad personal vid de svenska kärnkraftverken. Trots icke sällan
förekommande obalanserade påhopp på den industri och den produkt dessa
människor genom sitt arbete åstadkommer kvarstår än så länge en hög
motivation inom berörda personalkategorier. Kanske beror detta på att den
elkraft man producerar ändå röner stark efterfrågan inte bara när vädrets

makter visar sig från sin sämsta sida utan även alltid annars i den vardagliga
tillvaron.

Just motivationen hos kärnkraftspersonalen är en av de bästa och säkraste
faktorerna för den kraftproduktion vi så väl behöver. Deras kunskap
inom sitt yrkesområde kan utnyttjas på flera sätt, inte minst som informatörer
om sitt arbete.

Många människor hyser stor oro inför allt som rör kärnkraft. All mänsklig
aktivitet medför dock risker av olika slag. Det må gälla människors hälsa
på kort och lång sikt, faror i arbetslivet och den inre miljön, kommunikationer
till lands, sjöss eller i luften, bruket av gifter som kan påverka föda, luft
och vatten och mycket annat.

Vad gäller den fredliga kärnkraftsproduktionen av el har denna emellertid
i många sammanhang oförtjänt fått framstå som överflödig, omänsklig,
farlig och avskräckande. Därför skall den stängas av och upphöra så gott
som omedelbart. Folkomröstningsresultatet skall inte gälla.

Inom verksamheten anställd personal, som dagligen sysslar med produktionen
och vistas i anläggningarna och har ansvar, har en helt annan uppfattning.
Här producerar man något som är starkt efterfrågat, har hög kvalitet
och billigt pris. Man uppfattar inte avvecklingsbeslutet som ett löfte utan
som ett hot mot trygghet och sysselsättning. Beslut och uttalanden som kan
lugna och dämpa sådan oro har inte trängts bland pressmeddelandena.

Nästan ytterligare ett kvarts sekel skall vi enligt fattade beslut ha kärnkraftsproduktion
kvar i Sverige. Även senast gjorda utredningar och undersökningar
har konstaterat att säkerheten är sådan att anledning saknas för
en tidigarelagd avveckling. Detta är ett konstaterande som kraftfullt måste
poängteras av medmänskliga och humanitära skäl för att hjälpa till att
hindra oberättigad oro. Likväl måste åtgärder vidtas för att öka trygghet
och tro på framtiden även fram mot år 2010 för den som har sin försörjning
och arbetsplats inom kärnkraftsindustrin. Ideliga propåer om stängning
och avveckling med kort varsel ökar varken motivation eller arbete för
säkerheten inom denna verksamhet, där just säkerheten ställts och skall
ställas främst.

Stängning av viss anläggning i framtiden måste åtföljas av beslut som
medför fortsatt sysselsättning för berörd personal på resp. ort.

En objektiv, bred och allsidig information initierad av bl. a. statsmakterna
behövs för att ge en del av den trygghetskänsla som många människor
både utanför och innanför kärnkraftsproduktionen i dag behöver.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om initiativ och medverkan syftande till objektiv information
om kärnkraftsproduktionen samt vad som anförts om framtida
åtgärder för anställda inom kärnkraftsindustrin.

Mot. 1986/87

N183

13

Stockholm den 1 juni 1987

Birger Rosqvist (s)

Inge Carlsson (s)

Bo Södersten (s)

Hans Pettersson (s)
i Helsingborg

Nils T Svensson (s)
Anita Persson (s)

Mot. 1986/87

N183

14