Motion till riksdagen
1986/87:N153

Erik Hovhammar m. fl. (m)

Statens vattenfallsverk (prop. 1986/87:87)

Statens vattenfallsverk svarar för ca 50 % av landets elproduktion, driver en
omfattande eldistributionsverksamhet och äger huvuddelen av högspänningsnätet.
Vattenfall äger dessutom ett stort antal dotterbolag. Affärsverket
har över 10 000 anställda. För kapitalinvesteringar föreslår regeringen
ett anslag på över 3,5 miljarder kronor inför nästa budgetår. Statens anslag
är ett sätt att förmedla kapital till verket. Detta inlevererar sedan till statskassan
ett belopp som motsvarar en förräntning av statens kapital. Statskapitalet
beräknades vid utgången av 1985 till 19,6 miljarder kronor medan det
bokförda kapitalet uppgick till 41,9 miljarder kronor.

Det nuvarande systemet för ekonomisk styrning av Vattenfall är emellertid
behäftat med en rad brister. Vattenfall har redovisat en del av dessa problem
i den skrivelse som ingavs till regeringen den 28 augusti 1986 vari man
begärde ett nytt ekonomiskt styrsystem.

Det är givet att regeringens, och i än högre grad riksdagens, möjligheter
att bedöma Vattenfalls äskanden är små. Vattenfalls verksamhet - vilken i
stor utsträckning bygger på en leveransplikt av elkraft - är så komplicerad att
möjligheterna för politiker eller departementstjänstemän att styra verkets
investeringsbeslut i realiteten är mycket begränsade.

Från moderat sida har vi tidigare understrukit att Vattenfalls investeringar
inte bör inkluderas i statsbudgeten. När regeringen i årets budgetproposition
valde att hänskjuta förslagen med anslag till Vattenfall till en särskild proposition
förväntade man sig att regeringen avsåg lägga förslag som gav Vattenfall
en självständigare ställning i förhållande till regering och riksdag. Dessvärre
konstaterar bara departementschefen i en enda mening att man i annat
sammanhang avser återkomma till Vattenfalls skrivelse. Det finns ingen viljeyttring
från regeringen med innebörden att förändra Vattenfalls ställning.

I regeringens proposition 1986/87:99 om ledningen av den statliga förvaltningen
framlägger regeringen en del förslag som berör de affärsdrivande verken.
I vissa avseenden kommer de i framtiden att få större likheter med
aktiebolag. Vidare föreslås att ett slags koncernredovisning införs som omfattar
både det affärsdrivande verket och dess dotterbolag. I den moderata
kommittémotionen 1986/87 understryker vi att verksamheten vid de nuvarande
affärsdrivande verken i stor utsträckning kan överföras i bolagsform
och att det senare kan bli möjligt att privatisera hela eller delar av dessa bolag.

Televerkets investeringsbehov tillfredsställs numera utanför statsbudgeten
genom att televerket får lov att utfärda obligationer. I realiteten innebär

detta att staten vid sidan om riksgäldskontoret dessutom i televerkets namn Mot. 1986/87
lånar kapital. Även om en sådan lösning kan förefalla praktisk är den dock N153
principiellt otillfredsställande eftersom statens ansvar för upplåningen i realiteten
inte påverkas av om den inkluderas i statsbudgeten eller ej.

I den ovannämnda skrivelsen föreslår Vattenfall en förändring som innebär
att verket i viktiga avseenden skulle kunna använda samma ekonomiska
redovisningsprinciper som ett aktiebolag. Man har även räknat med att till
statskassan inbetala ett belopp som skulle motsvara ungefär vad ett aktiebolag
skulle betala i bolagsskatt.

Enligt vår mening måste den framtida energipolitiken bygga på att energianvändare
får tillgång till väl fungerande energimarknader. Statsmakternas
verksamhet bör huvudsakligen inskränkas till att fastställa de regler som
krävs med hänsyn till miljö, säkerhet o. dyl. Därmed föreligger det inte heller
någon anledning för regeringen att i särskild ordning använda Vattenfall
som ett energipolitiskt instrument.

Det är väsentligt att regeringen snarast vidtar åtgärder för att förändra
Vattenfalls ställning. Vi anser att det finns flera fördelar om vattenfallsverket
omvandlas till aktiebolag. Därigenom anpassar man sig till de regler som
gäller vanliga företag. Vattenfall kan då exempelvis i sin bokföring tillämpa
för aktiebolag normala avskrivnings- och värderingsregler. I stället för avkastning
på statskapitalet skulle Vattenfall lämna aktieutdelning. Vattenfall
skulle därmed också betala skatt på samma villkor som övriga kraftbolag.

Sedan Vattenfall omvandlats till aktiebolag bör delar av verksamheten eller
aktiekapitalet kunna säljas till privata intressenter. Regeringen bör därför
skyndsamt låta utreda formerna för ändrad ställning för Vattenfall. Därvid
bör den nya organisationsformen utformas så att den skapar förutsättningar
för en framtida utförsäljning av delar av Vattenfall.

Till skillnad från regeringen anser vi inte att Vattenfall skall ha något speciellt
sektorsansvar för elkraftteknisk forskning och utveckling. Vattenfall
har såsom en stor elenergiproducent och eldistributör intresse av elkraftteknisk
forskning och utveckling men måste liksom övriga kraftbolag själv få
avgöra omfattningen och utformningen av denna FoU. I motion
1986/87:Ub 5 utvecklar vi vår syn på den framtida energiforskningen.

Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändrad ställning
för Statens vattenfallsverk i enlighet med vad som i motionen anförs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs angående vattenforsknings- och utvecklingsverksamhet.

10

Stockholm den 25 mars 1987

Erik Hovhammar (m)
Sten Svensson (m)
Per-Richard Molén (m)
Nic Grönvall (m)

Karl Björzén (m)

Sonja Rembo (m)

Mot. 1986/87
N153

Per Westerberg (m)

Lars G. Ahlström (m)

Erik Holmkvist (m)

Anders G Högmark (m)

11