Motion till riksdagen
1986/87:N134

Ivar Franzén m. fl. (c)
Forskning (prop. 1986/87:80)

Gällande energiforskningsprogram lades fast av riksdagen 1984 och innebar
en ambitionssänkning i jämförelse med 1978 och 1981 års energiforskningsprogram.
Resurserna för energiforskning har även minskats under gällande
programperiod med 100 milj. kr. Från centerpartiets sida har vi kritiserat
neddragningen av energiforskningsprogrammet och redovisat förslag om
förstärkningar.

I proposition 1986/87:80 om forskning läggs ett nytt förslag till energiforskningsprogram
vilket innebär en viss ytterligare neddragning i förhållande till
innevarande program. Programmet får också en något mer markerad inriktning
mot grundforskning, vilket är förvånande med tanke på att de statliga
insatserna nu borde kunna inriktas mot stöd till praktisk tillämpning av
uppnådda forskningsresultat.

Gällande energipolitiska beslut innebär att energisystemet inom några
decennier huvudsakligen skall baseras på utnyttjande av förnybara och miljövänliga
energislag samt effektivare energianvändning. Det kräver enligt vår
mening fortsatta kraftfulla insatser på energiforskningsområdet inriktade
efter denna målsättning. Det kräver också betydande resurser för att de
resultat energiforskningen leder till skall kunna omsättas i en konkret utveckling.

I propositionen förordar föredraganden en samordning av insatserna mellan
staten och kraftföretagen för forskning, utveckling, demonstration och
kommersialisering av ny och bättre teknik på energiområdet. Vi kan dela
uppfattningen att en samordning mellan dessa insatser bör ske. Den inriktning
som föredraganden förordar är dock inte acceptabel. Den stämmer
heller icke med uttalanden, där föredraganden kritiserat kraftföretagen för
deras ”ointelligenta” agerande.

Energiforskningsutredningen (EFU) föreslog att delar av det statliga energiforskningsprogrammet
successivt skulle överföras till ett fondsystem i vilket
kraftindustrin hade majoritet, men även andra intressenter inkl. staten skulle
ha inflytande. Fonden skulle tillföras medel via en avgift på kärnkraftsel och
medel ej anvisas över statsbudgeten. Förslaget kritiserades av kraftföretagen,
och regeringen har därför inte vågat föra fram detta förslag. I stället ser
föredraganden med tillfredsställelse att Kraftverksföreningen tillsammans
med sina medlemsföretag och Vattenfall bildat ett särskilt utvecklingsbolag.
Denna uppläggning främjar enligt vår mening en fortsatt monopolisering av
viktiga delar av energimarknaden. Utvecklingsmöjligheterna inom väsentliga
delar av näringslivet minskar och enskilda initiativ har inga möjligheter

att göra sig gällande. Mot. 1986/87

Miljö- och energiministern faller, trots de karska uttalanden som gjorts i N134
pressen, undan för kraftföretagen och verkställer på nytt deras vilja och låter
dem även i fortsättningen driva sin energipolitik med lätt påklistrade skyltar
om effektivare energianvändning och alternativ energi.

Det är en självklarhet att kraftföretagen måste medverka i omställningen
av energisystemet. Det är emellertid en förolämpning mot det övriga näringslivet
och enskilda att låta kraftbolagen, vilka i det närmaste har ”beskattningsrätt”,
få styra omställningen av energisystemet med risk för en felaktig
inriktning av förnyelsen och utan att alternativen har rimliga konkurrensmöjligheter.

Enligt vår mening bör därför det statliga energiforskningsprogrammet med
dess inriktning mot forskning kompletteras med en energiutvecklingsfond,
vilken vi har lagt förslag om i annat sammanhang. Fondens huvuduppgifter
bör vara att dels svara för investeringar som syftar till hushållning och effektivare
energianvändning, dels alternativ energiproduktion. Stor del av fondens
resurser bör satsas i utvecklings- och introduktionsledet av ny energiteknik
och alternativ energiproduktion.

Fonden finansieras med en avgift på 2 öre/kWh el, vilket motsvarar en årlig
intäkt på mer än två miljarder för närvarande och därmed frigör de nödvändiga
resurser förnyelsen och omställningen av energisystemet kräver vid
avvecklingen av kärnkraften.

Med den uppbyggnad och fördelning av de ekonomiska resurserna vi
föreslår kan en stabil ekonomisk bas skapas för en omställning av förnyelse av
energisystemet med möjlighet till långsiktiga beslut och insatser, vilket är
nödvändigt om omställningen skall bli framgångsrik. Enligt vårt förslag bör
totalt för den kommande treårsperioden anvisas 928 764 000 kr. inom ramen
för det statliga energiforskningsprogrammet - dvs. 308 588 000 kr. för budgetåret
1987/88. De förändringar vi föreslår i förhållande till regeringens förslag
redovisas nedan.

Internationellt energiforskningssamarbete

Ett ramavtal om fördjupat forskningssamarbete mellan Sverige och EG slöts
1986. Vid riksdagens behandling av förslaget till ramavtal framhöll vi från
centerpartiets sida nödvändigheten av att Sverige, som är litet land med
begränsade forskningsresurser, koncentrerar dessa till vissa speciella områden
av betydelse för landets utveckling och inom vilka Sverige besitter en hög
kompetens. Vi underströk vidare att Sverige ej bör medverka i ett internationellt
forskningssamarbete vilket rör områden, som enligt vår bedömning inte
har någon framtid, t. ex. kärnkraften. Vi krävde slutligen att Sverige med
anledning härav bör dra sig ur det internationella energiforskningssamarbetet
vad avser fusionsforskning. I en särskild motion med anledning av budgetpropositionen
har vi yrkat att regeringens förslag att anvisa 45 milj. kr. för
fusionssamarbete med EG skall avslås. Vi förutsätter därför att anslaget till
Europeisk forskningssamverkan minskas i motsvarande mån (prop. 1986/

87:80, bil. 6 D 35).

I den föreliggande propositionen föreslås att det samlade ansvaret för det Mot. 1986/87

svenska fusionsforskningsprogrammet överförs till naturvetenskapliga forsk- N134

ningsrådet (NFR) och 28,3 milj. kr. för den kommande treårsperioden avräknas
energiforskningsprogrammet för detta ändamål. Enligt vår mening bör
propositionen avslås i denna del. De medel som föreslås överförda till NFR
bör återföras till energiforskningsprogrammet och förstärka anslagen för
forskning om främst energihushållning i byggnader, vindenergi och trädbränslen.

Industrins energianvändning

Från centerpartiets sida vill vi understryka betydelsen av en fortsatt eleffektivisering
inom industrin. Skilda branschorganisationer inom industrin har i
olika sammanhang uttalat de stora påfrestningar kärnkraftens avveckling
kommer att medföra för industrin. Bl. a. har massa- och pappersindustrin
hävdat att avvecklingen av kärnkraften leder till en fördyring av branschens
kostnader i en sådan omfattning att stora delar av industrin riskerar att slås ut.

Vi kommer att i annat sammanhang redovisa vår syn i denna fråga och därvid
bl. a. visa att risken för en sådan utveckling ligger i om industrin får gehör för
den energipolitik de själva vill driva.

Vi vill dock understryka, i likhet med bl. a. STU, vikten av att insatserna
för eleffektivisering fortsätter. Många bedömare anser att betydande möjligheter
till eleffektivisering fortfarande föreligger. Industrin har ett eget ansvar
för att denna effektivisering fortsätter. Stöd för detta ändamål bör kunna utgå
från den energiutvecklingsfond vi föreslagit skall inrättas.

Energihushållning i bebyggelse

Utformning av stödet till forskning om energihushållning i bebyggelse m. m.
är svåröverskådlig genom att ansvariga organ sorterar under olika departement.
Den brist på klarhet och stringens som präglar propositionens disposition
och uppläggning ger föredraganden stora möjligheter att dölja de reella
avsikterna med de förslag som framförs.

Enligt EFU bör stödet till energihushållning i bebyggelse ingå i byggforskningsrådets
(BFR) huvudanslag, varvid en fullständig samordning kan uppnås
mellan BFR:s skilda energiforskningsområden samtidigt som energiprojekten
kan vägas mot annan angelägen byggnadsforskning i syfte att optimalt
utnyttja tillgängliga resurser. EFU förutsätter även att medel för bl. a. eleffektiva
byggnader och teknik för nya energibärare tillförs BFR utanför energiforskningsramen.
Det bör även enligt EFU ligga på BFR att samordna de
mer tillförselinriktade aktiviteterna med insatserna inom energihushållningsområdet.

Föredragandena intar emellertid en mycket restriktiv inställning till BFR
och underordnar sig även här - som i så många andra sammanhang - kraftföretagens
vilja. Vattenfall bör enligt miljö- och energiministern ta en aktiv del i
forskningen och utvecklingen av eleffektiva byggnader. Detta kan inte tolkas
på annat sätt än att regeringens avsikt är att stärka kraftföretagens inflytande
även över byggandet. 9

Vattenfall har inte någon speciell kunskap vad avser bostadsbyggande. Öm Mot. 1986/87

Vattenfall skall tilldelas något säfskilt ansvar från samhällets sida bör det N134

självfallet anknyta till områden där Vattenfall har ett dokumenterat kunnande.

BFR har däremot ett dokumenterat kunnande och intresse för insatser som
syftar till en effektiviserad energianvändning. Det är väsentligt att insatserna
på detta område sker oberoende av produktionsinriktade partsintressen.

BFR bör enligt vår mening ha den centrala rollen när det gäller ansvaret för
den fortsatta forskningen och utvecklingen kring en effektivare energianvändning
i byggnader. De anvisade medlen för detta ändamål bör i förhållande
till regeringens förslag ökas med 18 milj. kr. för den kommande treårsperioden.
BFR bör även kunna tillföras medel från energiutvecklingsfonden.

Vattenfalls eventuella kunnande på detta område bör dock kunna utnyttjas i
objekt som styrs av BFR, vilka därmed får bättre möjligheter till en oberoende
och allsidig inriktning. Målsättningen med insatserna för en effektivare
energianvändning bör vara en genomsnittlig minskning av energianvändningen
med minst 2 % per år fram till år 2000.

Energitillförsel

Målsättningen för forskningen och utvecklingen kring utformning av den
framtida energitillförseln måste vara att främja introduktion och användning
av inhemsk, förnybar och miljövänlig, energi.

Enligt vår mening är det särskilt väsentligt att stärka insatserna för utnyttjande
av trädbränslen. EFU har bl. a. framhållit att det finns ett långsiktigt
forskningsbehov beträffande de biologiska effekterna av ett ökat biomasseuttag
ur marken. Samtidigt vill vi dock understryka att det inom biobränsleområdet,
vilket vi påpekat i annat sammanhang, finns stora potentiella tillgångar
på energi. Vi har även i annat sammanhang poängterat betydelsen av bränsleförädling
och utveckling av förgasningstekniken. Staten har här ett särskilt
ansvar att tidigare beslut och åtaganden fullföljs, och vi vill betona att på
dessa områden är det framför allt de senare leden i introduktions- och
utvecklingsarbetet som behöver stöd. Det primära är inte behovet av ytterligare
grundforskning även om det givetvis även finns sådana behov. Detta
gäller även delprogrammet vindenergi, där föredraganden föreslår insatser av
grundforskningskaraktär. På vindenergins område är det framför allt byggande
av prototyp/demonstrationsanläggningar utifrån olika koncept och
storlek som bör stå i tur före en fortsatt grundforskning.

Utifrån dessa utgångspunkter anser vi att 24 milj. kr. ytterligare utöver
regeringens förslag bör anvisas för den kommande treårsperioden avseende
forsknings- och utvecklingsinsatser för projekt inriktade mot utnyttjande av
trädbränslen, bättre förgasningsteknik, bränsleförädling och utveckling av
vindenergin.

Vi kan i detta sammanhang inte heller underlåta att erinra om de krav vi
från centerpartiets sida sedan flera år ställt på åtgärder för att sänka driftstemperaturerna
i block- och fjärrvärmesystem. Det är ett glädjande, om än
senkommet uppvaknande, från föredragandens sida i denna fråga när hon 10

konstaterar att detta är en angelägen fråga som måste ges fortsatt uppmärk
samhet även inom ramen för energiforskningsprogrammet.

Enligt vår mening bör ansvaret för teknikbevakningsfunktionen kvar
stanna hos energiforskningsnämnden och ej överföras till statens energiverk
Vi återkommer till denna fråga nedan.

Energirelaterad långsiktig grundforskning

De befintliga stödformer som finns inom ramen för energiforskningsprogrammet
och den av oss föreslagna energiutvecklingsfonden med dess inriktning
på insatser för att förnya och ställa om energisystemet vid kärnkraftens
avveckling ger inte utrymme för stöd till forskning och utveckling av långsiktigt
energirelaterade högriskprojekt med koncept på okonventionella lösningar
inom energiområdet. Det finns inga rimliga möjligheter för forskare
att få stöd till forskning och utveckling av projekt som faller utanför de gängse
teoretiska implikationerna, är av sådan storlek eller innebär en omvälvning
av de nuvarande företags- och energistrukturerna och därmed ett hot mot
etablerade intressen om de kan få praktisk betydelse.

Staten bör enligt vår mening ta den ekonomiska risken vid satsningar på
dessa ”högriskprojekt”. Det direkta ansvaret bör ligga hos t.ex. NFR eller ett
särskilt miljöforskningsråd, vilket vi föreslagit i annat sammanhang skall
inrättas. Exempel på projekt som skulle kunna komma i fråga för stöd är helt
ny energiproduktionsteknik typ Joseph Newmans energimaskin, utveckling
av vätgasen som energibärare, forskning om stegvisa kretsprocesser med
utnyttjande av gas etc. Även andra betydelsefulla projekt inom miljö- och
energiområdet, vilka är i ett senare utvecklingsskede, såsom t. ex. RanÅngdrivsystem,
är av den karaktären att stöd i särskilda former krävs.

Projektens skiljaktiga inriktning, nivå, storlek m. m. innebär att de riskerar
att helt falla utanför stödsystemet, vilket vore synnerligen olyckligt. Vi
anser därför att 100 milj. kr. bör avskiljas från energiutvecklingsfonden och
inom ramen för den långsiktiga energirelaterade grundforskningen satsas på
forskning och utveckling av högriskprojekt inom energiområdet.

I övrigt har vi inget att erinra mot vad som anförs i propositionen om
grundforskning och annan långsiktig forskning.

Energirelaterad FoU inom transportområdet

I propositionen redovisas att Stiftelsen Svensk etanolutveckling beviljats
bidrag med 10 milj. kr. för att ”närmare klarlägga förutsättningarna för att
uppföra en fullskaleanläggning för produktion av etanol på bl. a. jordbruksprodukter”.
Regeringen har tidigare beslutat bevilja 15 milj. kr. för detta
ändamål och således ej fullföljt tidigare åtaganden fullt ut.

Föredraganden uttalar vidare med anledning av LRF:s förslag om en
kraftig ökning av insatserna på etanolområdet att ingenting kan göras innan
Stiftelsen Svensk etanolutvecklings arbete genomförts och motoralkolholkommitténs
förslag beretts. Denna inställning innebär en ytterligare fördröjning
av arbetet med att bl. a. få en bättre trafikmiljö. Vi har därför i annat
sammanhang krävt att en första fullskaleanläggning för etanolproduktion 11

- Mot. 1986/87
N134

baserad på inhemsk råvara skall uppföras och drivmedelsetanol befrias från Mot. 1986/87
skatt. N134

Studsvik

EFU förordar att Studsvik inte längre skall erhålla något direktanslag inom
energiforskningsprogrammet. Motivet är att området ny kärnteknik inte
”ligger i linje” med ändamålet för energiforskningsprogrammet. EFU förordar
att medel ställs till förfogande över ett anslag utanför energiforskningsprogrammet
och att en särskild referensgrupp tillsätts med uppgift att styra
inriktningen.

Föredraganden ansluter till denna uppfattning att ny kärnteknik fortsättningsvis
inte bör ingå i energiforskningsprogrammet eftersom kärnkraften
skall avvecklas. Någon garanti ges emellertid inte att forskningen får en
sådan inriktning. Med tanke på den brist i överensstämmelse mellan ord och
handling som föredraganden tidigare givit uttryck för så bedömer vi risken
vara uppenbar med den konstruktion som föreslås att forskningen får en
inriktning mot ny kärnteknik. Vi anser därför att medel endast bör anvisas om
garanti skapas för att de inte används till forskning om ny kärnteknik. Med
dessa förutsättningar kan vi acceptera att totalt för treårsperioden anvisas
18 milj. kr., varav 5 milj. kr. avsätts för budgetåret 1987/88.

Basanslag för bioenergi

I propositionen föreslås att ett särskilt basanslag för bioenergi om 12 milj. kr.
anvisas till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Föredraganden konstaterar
samtidigt att lantbrukskooperationen visat ett ökat intresse för att finansiellt
medverka i forsknings- och utvecklingsarbete rörande biobränslen.

Det är enligt vår mening tillfredsställande om lantbruket finansiellt kan
medverka i forskningen kring biobränslen. Detta får emellertid inte innebära
att ytterligare ekonomiska bördor läggs på lantbruket.

Energiforskningsnämnden

Enligt EFU bör EFN kvarstå som en fristående myndighet med såväl uppgift
att vara en oberoende granskare som ett organ för övergripande och långsiktiga
energiforskningsfrågor.

Föredraganden menar däremot att EFN endast bör ha en ”stödjande”
funktion och inte ha något övergripande ansvar för styrningen av statens stöd
till energirelaterad FoU.

Enligt vår mening bör EFN kvarstå som en självständig myndighet med en
självständig roll inkluderande uppgifter som medför ett ansvar för styrningen
av statens stöd till långsiktig energiforskning. Det är vidare en fördel om det
finns flera oberoende, kompetenta, bedömare av vilken inriktning och omfattning
energiforskningen skall ha.

Detta innebär även att teknikbevakningsfunktionen bör kvarligga hos EFN
och ej överföras till statens energiverk. Propositionens förslag bör avslås i
denna del.

Anslagsfrågor

C.6 Energiforskning

I det föregående har vi redovisat våra förslag beträffande inriktning av
energiforskningsprogrammet för den kommande treårsperioden. Vårt förslag
kan sammanfattas enligt följande:

Program	1987/88	1987/88- 1989/90
1. Industrins energianvändning	77 000 000	230 000 000
2. Energianvändning för bebyggelse	29 000 000	87 000 000
3. Energitillförsel	138 000 000	414 000 000
4. Energirelaterad grundforskning	32 588 000	98 764 000
5. Allmänna energisystemsstudier	7 000 000	21 000 000
6. Energiforskningsnämnden, basanslag och reserv till reg. disposition	25 000 000	78 300 000
Summa Huvudprogram	308 588 000	928 764 000

C. 12 Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik

Med hänvisning till vad vi tidigare anfört om inriktningen av grundläggande
energirelaterad forskning vid Studsvik bör 5 milj. kr. tillföras anslaget budgetåret
1987/88. Totalt förden kommande treårsperioden bör anvisas 18 milj. kr.
för detta ändamål.

Övrigt

Medel för deltagande i internationellt energiforskningssamarbete vad avser
fusionsforskning bör ej utgå och 28 milj. kr. återföras till energiforskningsprogrammet.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att godkänna de riktlinjer för verksamheten
inom Huvudprogram Energiforskning som förordas i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av det internationella energisamarbetet,

3. att riksdagen avslår propositionl986/87:80 i den del som rör
förslag om anvisning av medel för fusionsforskning ur ramen för
energiforskningsprogrammet i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om såväl ansvaret för som utformningen av stödet till
forskning om energihushållning i byggnader,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inriktningen av stödet till forskning om energitill- 13

försel,

Mot. 1986/87
N134

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd till forskning Mot. 1986/87
och utveckling av högriskprojekt enligt de riktlinjer som redovisas i NI34
motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om finansieringen av forskningsinsatser på miljöoch
energiområdet inom lantbruket,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om energiforskningsnämndens fortsatta arbete,

9. att riksdagen beslutar att under budgetåren 1987/88 - 1989/90 får
användas 928 764 000 kr. utöver de medel som ej disponerats under
budgetåret 1986/87 för Huvudprogram Energiforskning,

10. att riksdagen till Energiforskning för budgetåret 1987/88 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 15000000 kr. förhöjt
reservationsanslag om 308588000 kr.,

11. att riksdagen med avslag på proposition 1986/87:80 i denna del
för Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik för budgetåret
1987/88, utöver i proposition 1986/87:100 bil. 16 föreslaget
reservationsanslag, anvisar ytterligare 5 000000 kr.

Stockholm den 11 mars 1987

Ivar Franzén (c)

Börje Hörnlund (c) Jan Hyttring (c)

P.-O. Eriksson (c) Rosa Östh (c)

Görel Thurdin (c) Elving Andersson (c)

Ingvar Karlsson (c)
i Bengtsfors

14