Motion till riksdagen
1986/87:N133

Lars Wemer m. fl. (vpk)
Forskning (prop. 1986/87:80)

Enligt proposition 1986/87:80, bil. 10 om forskning - teknologi - industri
föreslår industriministern ökade anslag till styrelsen för teknisk utveckling
(STU). Vpk ställer sig tveksamt till denna satsning och föreslår i stället
oförändrade anslag i kronor räknat, dvs. 655 milj. kr. i stället för föreslagna
727 milj. kr. Skälen till detta är följande:

En stor del av EUREKA-projektpengarna (exempelvis Prometeusprojektet)
går till den europeiska bilindustrin för att ytterligare asfaltera och avskoga
Europa. Vpk anser det inte motiverat att satsa stora resurser på att
utveckla den europeiska bilismen utan dessa resurser bör satsas på miljövänligare
kommunikationer, typ järnvägar och sjöfart. STU:s och regeringens
förslag till fortsatt satsning på NMP (Nationella Micro Electronicprogrammet)
går inte att försvara. En mycket stor del av NMP-pengarna går till
Ericsson och televerket, som givetvis bör ha råd att driva sina projekt själva
utan skattesubventioner. En snabb avveckling (ett år) av NMP-programmet
är därför motiverad.

STU:s kollektivforskningsinstitut bedriver teknisk utvecklingsverksamhet
som blir alltmer hemlighetsfull, och det finns exempel på forskningsinstitut
som vill hemlighålla viktiga forskningsresultat även för svenska riksdagsledamöter
(se STFI-kontakt, februari 1987). Den nuvarande trenden mot hemlighetsmakeri
på kollektivforskningsinstituten bör motivera att STU generellt
sett sänker sin andel i dessa institut till 25 %. De stora företagen har numera
själva sådana resurser att de inte längre behöver kollektivforskningsinstituten
(t. ex. Stora, SCA, se Svensk Papperstidning nr 1/87), och då är frågan hur
STU:s roll skall se ut i sådana kollektivforskningsinstitut framöver.

Ett område som bör lyftas fram mer är miljömätteknik. Gränsvärdena för
miljöutsläpp sätts ofta inte av hälsoskäl utan utifrån befintlig teknik som kan
kontrollera och mäta utsläppen. Industrin utvecklar sällan sådan teknik
eftersom den knappast har intresse av att bli noggrannare kontrollerad. STU
har här ett stort ansvar. STU:s satsningar på miljöteknik bör därför utökas
från 10 till 15 milj. kr./år. Ökningen på 5 milj. kr. bör gå till miljömätteknik.
STU: s roll som tekniskt forskningsråd bör förstärkas mer än vad som framgår
av propositionen, till 50 milj. kr. i stället för föreslagna 25 milj. kr. till STUF,
och inbegripa utrustningsanslag.

Några bra bitar i STU:s program är bl. a. vissa långsiktiga forskningsprogram
inom systemteknikområdet som ett ramprogram för bildbehandling
samt satsningen på människa/maskinområdet. Även satsningarna på reglerteknik
är välmotiverade. STU bör däremot inte satsa skattepengar på kraft

elektronik då kraftindustrin och ASEA bör klara det utan STU-bidrag. Mot. 1986/87

När det gäller administrationen av STU:s resurser bör man utreda möjlig- N133

heter att decentralisera vissa beslut till högskoleregionerna och även till
högskolorna själva. Vidare bör man bredda styrelsen för STUF till att omfatta
en mer tvärvetenskaplig kompetens än vad som nu är fallet. Det bör också
sättas en gräns vid sex år för ledamöters deltagande i STUF:s styrelse.

Det nationella informationsteknologiprogrammet får inte bli kejsarens nya
kläder på samma sätt som NMP blev. Den bit av programmet som syftar till
industriell utveckling bör reduceras, då sådan verksamhet bör kunna klaras
av den svenska industrin och övriga näringslivet utan STU-bidrag. Övriga
delar av informationsteknologiprogrammet behöver preciseras bättre innan
garantier ges för mer än första årets verksamhet.

Det finns inte här möjlighet att fullständigt precisera de omfördelningar av
anslagen som behövs för att STU:s verksamhet skall anpassas till vårt förslag
till ambitionsnivå. STU bör därför få i uppdrag att utifrån ovannämnda
riktlinjer utarbeta ett precist förslag till inriktning som utgår från oförändrade
anslag i kronor räknat.

Hemställan

Med hänvisning till det i motionen anförda föreslås

1. att riksdagen beslutar att till Styrelsen för teknisk utveckling för
budgetåret 1987/88 anslå 655000000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om STU:s verksamhet och inriktning på arbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att STU
för åren 1988/89 och 1989/90 ges samma reala resurser som för 1987/88.

Stockholm den 11 mars 1987

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)

Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)

6