Motion till riksdagen
1986/87: Kr 109

Jan-Erik Wikström m. fl. (fp, m, c)
Forskning (prop. 1986/87:80)

I forskningspropositionen berörs direkt samisk forskning i ett avseende och
då på så sätt att förslag lämnas att särskilda medel ställs till samefondens
kulturdelegations förfogande för att utnyttjas till i första hand studiefinansiering
inom forskarutbildningen. Detta förslag har avseende först från budgetåret
1988/89, då förslag lämnas att kulturdelegationen skall tillföras ett belopp
om 150000 kr. för anfört ändamål för budgetåret 1988/89 och 1989/90.

Det är att beklaga att forskningspropositionen inte behandlar frågor kring
samisk forskning på ett mer utvecklande sätt. Grund för detta påstående är
att söka i dels av samerna själva framställda krav och önskemål på sätt som
framgår av resolution A beslutad vid samernas landsmöte 1985 med bakomliggande
forskningsrapport utarbetad av Såmiid Dutkiid Searvi, SDS (Samiska
Forskarsamfundet) och som överlämnats till regeringen, dels det särskilda
hot mot den samiska kulturen som konsekvenserna av reaktorhaveriet
i Tjernobyl innebär.

Det finns således anledning att nu göra en samlad ansats beträffande
förutsättningarna för samisk forskning. Detta måste anses vara en nationell
angelägenhet för Sverige och bygger då såväl på det folkrättsliga ansvar
Sverige har som på vad samerna själva anfört.

I forskningspropositionen anges helt riktigt att forskning kring den samiska
kulturen huvudsakligen bedrivs inom ramen för universitetens, högskolornas
och forskningsrådens ordinarie resurser. Det som saknas är en inom denna
ram initierande och samordnande funktion och då inte minst i den meningen
att samerna själva i organiserade former får möjlighet till ett aktivt arbete.

I den nämnda resolutionen i forskningsrapporten skisseras ett forskningsprogram.
Vad gäller inriktningen på hittills bedriven forskningsverksamhet
kan förtjänas att återge följande ur resolutionen:

Samerna har under de senaste århundrandena utforskats av icke-samer ur
många aspekter, men det har varit en forskning sedd med främmande ögon,
dvs. utifrån icke-samers värderingar. Samerna har alltid relaterats till andra
folks synsätt. En forskning av icke-samer behöver naturligtvis inte vara
oviktig. En adekvat samisk forskning blir det dock först när samerna utifrån
egna förutsättningar bedriver forskning om samiska förhållanden från samiska
utgångspunkter och tolkar resultaten efter samiskt synsätt.

Samekonferensen 1986 med delegater för de samiska organisationerna i
Norge, Finland och Sverige behandlade forskningsfrågor och frågor om
högre utbildning. Det fastslås att en nyordning måste komma till för samisk

högre utbildning innefattande forskning och att de nordiska staterna var för
sig och tillsammans har ett ansvar för att möjliggöra detta.

Det finns all anledning att i anledning av forskningspropositionen positivt
följa upp dessa samiska initiativ och därmed lägga grunden för en organisation
för forskningen på så sätt att riksdagen gör ett uttalande beträffande
principer för organisation, tidsplan och resurser. Härutöver finns anledning
att förstärka resurserna inom det område, där samisk forskning behandlas i
forskningspropositionen, nämligen studiefinansieringen inom forskarutbildningen.
Det framstår här som berättigat och rimligt att detta stöd tidigareläggs
att börja den 1 juli 1987 och att tilldelad ekonomisk ram för samefondens
kulturdelegation möjliggör två i stället för, som föreslås, ett forskarstipendium.

Renforskningen

Riksdagen har tidigare behandlat ett angeläget samiskt forskningsområde
nämligen renforskningen. En enig riksdag begärde 1982 en proposition med
förslag till en förstärkning av renforskningen. Något sådant förslag har ännu
inte lämnats. Underlag för beslut föreligger bl. a. genom ett av Svenska
Samernas Riksförbund (SSR) m. fl. framlagt förslag benämnt alternativet
Umeå-Arvidsjaur. Förslaget redovisades för regeringen under våren 1985
och förslaget är remissbehandlat och tillstyrkt. Regeringen har den 19 februari
1987 beslutat att i anledning härav lämna visst uppdrag till skogs- och
jordbrukets forskningsråd. Det framstår fortfarande som angeläget att frågan
om förstärkning av renforskningen inte ytterligare förhalas. Med hänsyn till
vad som nedan anges om ett samlat grepp på frågor om samisk forskning kan
skäl finnas att behandla frågorna om förstärkning av renforskningen i det
sammanhanget.

Organisation av och resurser för samisk forskning

Sorn ovan anges finns flera skäl att nu lägga grunden för ett samlat grepp kring
organisation av och resurser för samisk forskning. Det är härvid av grundläggande
betydelse att denna nyordning skapar andra förutsättningar än dagens
för samerna själva att ta aktiv del i forskningsverksamheten och då inte enbart
på så sätt att samer engageras i forskningen utan kanske framför allt på så sätt
att samerna får möjlighet att påverka inriktning och prioritering beträffande
forskningsinsatser.

Det framstår som naturligt att bygga upp en samisk forskning kring den
forskningsverksamhet som redan bedrivs inom Umeå högskoleregion och då
med särskild tyngdpunkt i just Umeå. Här finns vid universitetet förutom
professuren i samiska flera institutioner som redan bedriver forskning med
anknytning till samiska förhållanden. Här kan bl. a. nämnas kulturgeografi
(bl. a. projektet Markanvändning Norr), institutionerna för arkeologi och
etnologi, CERUM, center för arktisk kulturforskning samt kollegiet för
humanistiska framtidsstudier. Härtill kommer förslaget att inrätta ett miljö

Mot. 1986/87

Krl09

5

centrum vid universitetet.

Utöver universitetsinstitutionerna finns i Umeå flera andra verksamheter
med direkt eller indirekt koppling till samisk forskning och utbildning. Renforskningen
har viss del av sin verksamhet förlagd till Röbäcksdalen. skogshögskolan
bedriver verksamhet med betydelse för de samiska näringarna,
DAUM har viktiga uppgifter liksom museet och biblioteket till vilket en
särskild tjänst för samisk litteratur kommer att kopplas. Det är vidare av
betydelse att Svenska Samernas Riksförbund (SSR) har sitt förbundskansli
och annan verksamhet förlagd till Umeå.

Centrum för samisk forskning

Vad som saknas är en initierande och samordnande funktion mellan de
institutioner m. fl. som redan i dag kan sägas bedriva eller i vart fall ha
möjlighet att bedriva forskning kring samiska frågor. Det som kan behöva
komma till för att samordna dessa resurser måste självfallet bli föremål för en
närmare utredning, men vissa riktlinjer kan redan nu anges.

För det första måste det tillskapas en funktion med uppgift att initiera och
samordna forskningen. Närmast till ligger att tillskapa ett Centrum för samisk
forskning, som inte i första hand skall bedriva egen forskning utan främst ha
de ovan angivna funktionerna, dvs. vara tvärinstitutionellt och flervetenskapligt.
Till ett sådant centrum, som måste få vissa resurser för forskningsfinansiering,
skulle förslagsvis kopplas ett särskilt forskningsråd.

För det andra är det nödvändigt att ange en tidsram för ett sådant vidare
utredningsarbete. Lämpligen bör detta arbete bedrivas i tiden samordnat
med det uppdrag som regeringen lämnat åt skogs- och jordbrukets forskningsråd.
Arbetet bör därför bedrivas skyndsamt så att föreslaget Centrum
för samisk forskning kan inrättas från den 1 juli 1988.

För det tredje är det nödvändigt att detta utredningsarbete samordnas med
det av samerna själva bedrivna arbetet inom ramen för Nordiskt samiskt
institut. SDS och SSR.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att anslaget F54. Forsknings- och utvecklingsinsatser
inom kulturområdet i proposition 1986/87:100, bil. 10
(427-428) skall uppräknas med 300000 kr. att tillföras samefondens
kulturdelegation som medel för stöd inom forskarutbildningen och att
samma belopp tillförs anslaget för budgetåren 1988/89 och 1989/90,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anges om inrättande av Centrum för samisk forskning i
Umeå innebärande att kompletterande utredning genomförs så att
verksamheten kan starta den 1 juli 1988.

Stockholm den 11 mars 1987

Mot. 1986/87

Krl09

6

Jan-Erik Wikström (fp)
Hans Datt (m)

P. O. Eriksson (c)

Graphic Systems AB, Göteborg 1987