Motion till riksdagen
1986/87: Kr 108

Oskar Lindkvist och Magnus Persson (s)
Forskning (prop. 1986/87:80)

Mot.
1986/87
Kr 108-109

Naturhistoriska riksmuseet är landets centralmuseum på det naturvetenskapliga
området. Härav följer ansvar för dokumentation och information beträffande
vårt lands naturmiljö och för utvecklingsinsatser inom det naturhistoriska
museiområdet. Som framhållits redan i 1984 års forskningsproposition är
riksmuseet unikt i den svenska museivärlden genom sin utpräglade forskningsprofil
med tonvikt på naturvetenskaplig grundforskning. Internationellt
intar museet en framskjuten position genom sina kvantitativt och kvalitativt
högtstående vetenskapliga samlingar och forskningsinsatser. 80% av de samlade
resurserna vid museet utnyttjas för forskning och vård av samlingar.

Verksamheten inom museets forskningsavdelning består av tre huvuddelar:
grundforskning, vård av samlingar och vetenskaplig service. Grundforskningens
huvudinriktning är taxonomi eller systematik och biogeografi.

Genom forskning i systematik skaffar man sig en uppfattning om organismvärldens
utveckling samt om släktskapsförhållanden mellan olika organismer.
Biogeografin har nära samband med systematiken och syftar till att ge
en bild av organismernas utbredning på jorden och till att ge en förklaring till
den geografiska fördelningen av djur och växter på jorden. Naturvårdsundersökningar
är beroende av taxonomisk expertis och taxonomiskt kunnande
och riksmuseet är landets centrum för sådan kunskap.

Samlingarna är internationella och på det internationella planet utförs
forskning som syftar till ökade kunskaper om hotade växt- och djurarter,
framför allt i tropiska ekosystem. Också polarområdenas fauna undersöks vid
riksmuseet.

Riksmuseets forskningsinriktning gör det naturligt att kombinera grundforskning
och tillämpad forskning: systematik och evolutionsforskning kombineras
med arbete för bevarande av jordens resurser. Under senare år har
sjukdomstillståndet bland Östersjöns sälar ingående studerats, varvid miljögifternas
effekter kunnat dokumenteras. Här har riksmuseets samlingar av
sälkranier kunnat användas för att beskriva när de omfattande sjukliga förändringarna
började uppträda i Östersjön. Museets samlingar har ett särskilt
värde i det att de möjliggör studier av det historiska förloppet av en miljöpåverkan.

Som exempel på annan, icke samlingsbaserad, service kan följande nämnas.
Laboratoriet för isotopgeologi utför olika slag av isotopanalyser av
mineral och bergarter, inkl. åldersbestämningar av sådana prover. Palynologiska
laboratoriet ger pollenrapporter. Dataenheten ger ADB-service i första
hand till naturvårdsprojekt och tillhandahåller systematiska register till nor- 1

1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Kr 108-109

diska projekt. Ringmärkningscentralen ger service till ringmärkningsprojekt
och information som kan utnyttjas i miljö- och forskningssammanhang. Biocidlaboratoriet
förmedlar analysdata för den nordiska miljöövervakningen
(PMK). Zootaxonomiska servicecentralen utför sortering och bestämning av
evertebrater från material som insamlats i större mängd av forskare.

Riksmuseets forskning finansieras genom ordinarie budgetmedel samt
särskilda projektmedel från SNV, NFR, STU m. fl.

Inför framtiden är det mycket angeläget att bredda grundforskningen.
Målet är att bland forskare och handläggare ha specialister på flertalet av de
växt- och djurgrupper som är speciellt rikt representerade i samlingarna och
som har ett stort vetenskapligt och tillämpat intresse. Biologiutredningen
framhåller att svensk kryptogamforskning är av hög kvalitet men av alltför
blygsam omfattning. Såväl grundforskning som tillämpad forskning inom
andra ämnesområden såsom ekologi, fysiologi och inte minst skogs- och
jordbruksforskning måste ha tillgång till fler specialister på lägre växter, t. ex.
mossor, lavar och alger.

Det lägre djurlivet, ryggradslösa djur, är en ytterst betydelsefull men föga
utforskad komponent i vår naturmiljö på land, i sjöar och i våra omgivande
hav. För att kunna följa och bedöma förändringar till följd av bl. a. försurning
och övergödning är en faunistisk-systematisk dokumentation av denna del av
ekosystemet nödvändig. Utrotning av arter till följd av miljöförändringar sker
ständigt och beträffande ryggradslösa djur ofta utan att den över huvud taget
blir noterad. Systematiker har här en viktig uppgift.

Insamling, hantering och utnyttjande av miljödata inkl. naturvetenskapliga
samlingar är en förutsättning för såväl servicebetonad forskning som
egentlig grundforskning. För att detta arbete skall fungera effektivt och
rationellt krävs betydande förstärkningar av museets ADB-resurser. Detta är
särskilt angeläget då museet ger ADB-service även externt, i första hand till
naturvårdsprojekt. Museet har också stora eftersatta utrustningsbehov även i
övrigt.

I samband med beredningen av forskningspropositionen har riksmuseet
för de närmsta tre åren särskilt pekat på behovet av en delning av professuren
i mineralogi och isotopgeologi, förstärkning av personal på intendent- och
amanuensnivån, återbesättande av tidigare vakanssatta tjänster för samlingarnas
vård, förstärkning av ADB-resurserna samt materielanslaget för forskning
och vård av samlingarna. Dessa åtgärder belöper sig på 4 milj. kr.

I forskningspropositionen slås fast, att bl. a. den miljövårdsinriktade forskningen
skall ges hög prioritet liksom det internationella forskningssamarbetet.
I avsnittet om naturhistorisk forskning redovisar föredragande statsrådet
följande övervägande: ”Med hänsyn till naturhistoriska riksmuseéts särskilda
forskningsprofil bör museet enligt min mening få resursförstärkningar som
motsvarar resursutvecklingen för naturvetenskaplig forskning i övrigt.”

Vid anslagsfördelningen har naturhistoriska riksmuseet beräknats få en
ökad medelstilldelning med 700000 kr. först fr. o. m. budgetåret 1989/90.
Medlen är avsedda för delning av en professur enligt museets önskemål samt
för forskningssamlingarnas vård. Denna ökade medelstilldelning svarar dock
inte upp emot de i propositionen angivna målen och resursutvecklingen för

Mot. 1986/87
Krl08

2

den naturvetenskapliga forskningen i övrigt.

Mot bakgrund av de i propositionen angivna målen och prioriteringarna,
museets roll för miljöforskningen och de ovan redovisade behoven bör utöver
den ökning som redovisats i propositionen museet tilldelas ytterligare medel
för forskningssamlingarnas vård även för budgetåren 1987/88 och 1988/89.
Därutöver är det särskilt angeläget att det nu mycket eftersatta ADB-stödet
till forskningen förbättras redan fr. o. m. budgetåret 1987/88.

Vidare vill vi stryka under vikten av att riksmuseet får del av de 600 milj.
kr., som affärsbankerna under samma treårsperiod förklarat sig villiga att
avsätta för förnyelse av framför allt utrustning. Denna är nämligen mycket
bristfällig på museet. För att bedriva en effektiv forskning erfordras en
omfattande förnyelse och komplettering.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1987/88 inom ramen för
anslaget D 28. Till regeringens disposition på åttonde huvudtiteln medel
får tas i anspråk för tillgodoseende av de i motionen påtalade
behoven av förbättrad vård av forskningssamlingarna samt utbyggt
ADB-stöd till forskningen vid naturhistoriska riksmuseet.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
en mera långsiktig förstärkning av naturhistoriska riksmuseets grundforskning
på miljöområdet.

Stockholm den 11 mars 1987

Oskar Lindkvist (s) Magnus Persson (s)

Mot. 1986/87
Kr 108

3