Motion till riksdagen
1986/87: Jol78

Karl Erik Olsson m. fl. (c)

Reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.
(prop. 1986/87:146)

Inledning

I proposition 1986/87:146 presenterar regeringen förslag till prisreglering av
jordbruksprodukter, sockerbetor och socker för kommande budgetår. I
samma proposition har regeringen också valt att redovisa det utredningsuppdrag
om ett åtgärdsprogram för norrlandsjordbruket som en riksdagsmajoritet
beslutade om våren 1986.

När det gäller förslaget till prisreglering av jordbruksprodukter överensstämmer
regeringens förslag med den överenskommelse som jordbruksnämnden
och jordbruksnämndens konsumentdelegation träffat med jordbrukets
företrädare.

Överenskommelsen är ett avtal mellan regeringen och jordbruksnäringen.
Självklart skall avtalets innehåll vara sådant att samhällets övergripande
policy i jordbrukspolitiska frågor, dvs. inkomstmålet, det konsumentpolitiska
målet och miljömålet kan infrias. I det bakgrundsmaterial som avtalet
grundas på ingår därför överväganden om inflation, förväntad löneutveckling
m. m.

Regeringen har, efter att årets överenskommelse träffats, på ett par punkter
ändrat förutsättningarna. En är förbudet att använda stråförkortningsmedel
fr. o. m. 1 maj 1987. En annan är besluten om Laholmsbukten. Centerpartiet
motsätter sig inte dessa beslut men förutsätter att regeringen vid
kommande förhandlingar med jordbruket inte utan förvarning förändrar
produktionsförutsättningarna på detta sätt.

Principen skall vara att de inskränkningar och/eller förändringar som riksdagen
och regeringen anser ska gälla för jordbrukssektorn meddelas i så god
tid att verksamheten kan planeras efter detta och att prisregleringarna kan
anpassas därefter.

Kreditkostnader för jordbrukets investeringar

Under år 1986 sjönk räntenivån påtagligt. Lättnader på kreditmarknaden har
också inneburit att näringslivets möjligheter att med rimliga räntekostnader
lånefinanserna investeringar förbättrats. Detta förhållande gäller dock inte
generellt för jordbrukssektorn.

Regeringen har aviserat att en kreditgarantiavgift på 1 % skall tas ut även
för äldre garantilån. De prioriterade obligationerna, som löpte med låg ränta,
har avvecklats. Tillsammans innebär dessa båda åtgärder att kreditkostna

derna för enskilda låntagare kan öka med mer än 2%.

Den framtida utvecklingen av jordbruksnäringen förutsätter att investeringsverksamheten
både när det gäller ny- och reinvesteringar kan upprätthållas.
I vissa områden är det också så att investeringarna måste öka för att
långsiktigt kunna bevara en livskraftig verksamhet.

Även jordbrukets behov av investeringar och näringens ökade kreditkostnader
måste vara en del i det underlag som ligger till grund för kommande
prisregleringsförhandlingar.

Sockerbetsodlingen

Idag är Sverige självförsörjande på socker. Sockerbetsodlingen har också
dimensionerats för att långsiktigt i stort sett kunna upprätthålla denna målsättning.
I propositionen aviserar regeringen nu en sänkt målsättning för
sockerbetsodlingen. Den planerade självförsörjningsgraden för framtiden
anges till 85-90%. Några skäl för en sådan sänkt ambition redovisas inte.

Mot regeringens förslag kan följande anföras:

1. En låg självförsörjningsgrad ökar Sveriges importberoende. Redan i
dag är Sverige ett av de mest importberoende länderna i Europa. Det finns
ingen anledning för riksdagen att ytterligare öka detta beroende och därmed
landets sårbarhet.

2. En neddragning av sockerbetsodlingen kommer att leda till nedläggning
av sockerbruk. Regeringen förutsätter i sitt förslag att alla sockerbruk
som nu är i drift skall vara kvar under regleringsperioden. Därmed avstår
regeringen från att redovisa effekterna av en 10-15% minskning av sockerbetsodlingen.
Olika uppgifter från såväl sockerbranchen som från olika myndigheter
visar dock tydligt att minst ett sockerbruk måste läggas ned om
regeringens neddragning kommer till stånd.

Riksdagen bör därför med hänvisning till vad ovan anförs besluta att uttala
att sockerbetsodlingen ska dimensioneras så att importberoendet långsiktigt
begränsas till max 5%.

Delaf ansvar för jordbruksnäringens utveckling

I propositionen redovisar regeringen behovet av en utveckling inom jordbrukssektorn
så att åkerareal används för alternativ produktion.

Lönsamheten inom jordbrukssektorn har försämrats drastiskt under de
sista åren. Det har inneburit att enskilda brukare tvingats söka sig bi-inkomster
från verksamheter utanför jordbruket och öka den egna arbetsinsatsen i
jordbruksverksamheten samtidigt som jordbrukaren tvingats acceptera allt
intensivare brukningsmetoder.

Självklart är det så att jordbruksnäringen har både kunskap, erfarenhet
och vilja att delta i ett utvecklingsarbete. Idag saknas dock riskkapital för att
kunna medverka.

Om en alternativ produktion med odling av energi- och proteingrödor
liksom en produktion av råvaror för t. ex. fiberindustri och kemisk-teknisk
industri skall komma till stånd krävs samhällets medverkan.

Mot. 1986/87

Jol78

22

För det första fordras att samhället klart anger målen för den framtida
jordbruksproduktionen både när det gäller den traditionella produktionen av
livsmedel och när det gäller odling av alternativa produkter.

För det andra måste samhället också beskriva de insatser som samhället är
berett vidta för att garantera en marknad för avsättning av den alternativa
produktionen.

Centerpartiet konstaterar att sådana målbeskrivningar helt saknas i propositionen.
Regeringen har inte heller i andra sammanhang redovisat ett sådant
material.

Riksdagen bör därför uttala att ansvaret för en utveckling och introduktion
av alternativ produktion åvilar samhället och jordbruksnäringen gemensamt
samt uppdra åt regeringen att presentera förslag till insatser som kan underlätta
en sådan långsiktig utveckling.

Spannmålsgruppens förslag

Regeringen har uppdragit åt den s. k. spannmålsgruppen att pröva möjliga
alternativ till den traditionella jordbruksproduktionen.

Gruppen har redovisat ett delmaterial som remissbehandlats. Av detta
framgår att gruppen avstått från några offensiva överväganden. I stället har
gruppen valt att förorda mindre anpassningar av nuvarande produktion. Dit
hör förslag om ett ökat trädesbruk och förslag om en mindre satsning på
energiskog och proteingrödor. Där utöver föreslår spannmålsgruppen att
skogsplantering av åkermark skall underlättas.

Centerpartiet anser att spannmålsgruppens förslag är otillräckligt och till
vissa delar felaktigt.

I motion 1986/87 Jo797 av Olof Johansson (c) m.fl. har centerpartiet
redovisat ett program för en offensiv satsning på alternativ produktion av
råvaror liksom på odling av energi- och proteingrödor. Centerpartiets syn på
samhällets delansvar för att stödja och initiera en sådan utveckling beskrivs
också i samma motion. De skäl som talar för motionens förslag kvarstår
alltjämt.

Riksdagen bör av regeringen begära ett förslag i enlighet med motionens
syfte. Särskilt angeläget är det att förslaget om inrättande av ett omställningsstöd
omgående genomförs.

Finansiering av administrationen för permanent skördeskadeskydd
m. m.

Regeringen föreslår att kostnaderna för administration av det permanenta
skördeskadeskyddet, avseende lantbruksstatistik, och del av kostnaderna för
djurens hälso- och sjukvård skall finansieras genom införselavgiftsmedel.

Samhället har ett ansvar för att statistik inom lantbruksområdet upprättas
och får samma omfattning och kvalité som för andra sektorer i samhället. En
fungerande distriktsveterinärorganisation måste upprätthållas i hela landet.
Samhället har ett ansvar för att så sker. Vissa kostnader för djurens hälso- och
sjukvård skall därför finansieras av budgetmedel.

Mot. 1986/87

Jol78

23

Regeringen föreslår nu att kostnaderna i större utsträckning än vad jordbruket
och regeringen var överens om skall tas från regleringsmedel. Vi anser
att samhället skall ha ett klart och med jordbruket delat ekonomiskt ansvar
för djurens hälso- och sjukvård.

Vad ovan anförts om samhällets ansvar för lantbruksstatistik och djurens
hälso- och sjukvård bör ges regeringen till känna.

Förlängning av nybyggnadsförbudet av djurstallar

Av propositionen framgår att förbudet för nybyggnad av djurstallar för nötkreatur
och svin förlängs ett år. Ett av skälen anges var det pågående arbetet
med en ny djurskyddslag. Lagförslaget kan beräknas påverka den framtida
utformningen av djurstallar.

Mot den bakgrunden är det motiverat att behålla nuvarande reglering i sin
helhet. Det innebär att nybyggnadsförbudet även fortsättningsvis skall omfatta
nybyggnad av stallar för nötkreatur, svin och fjäderfä.

Djurmiljön i främst de stora fjäderfäanläggningarna har kritiserats hårt. I
livsmedelsdebatten har också bristerna i djurhållningen kopplats samman
med brister i livsmedelskvalitén. Djurskyddsaspekterna vid de stora hönserierna
måste tillgodoses. Detta sker bäst om förbudet mot nybyggnad behålls i
avvaktan på förslaget till ny djurskyddslag.

Riksdagen bör därför besluta, med avslag på propositionen i denna del, att
lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för
nötkreatur, svin och fjäderfä skall gälla intill utgången av juni månad 1988.

Åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket

I maj 1986 beslöt en majoritet bestående av c-, fp-, m- och vpk-ledamöterna i
jordbruksutskottet föreslå riksdagen att uppdra åt regeringen att i samarbete
med jordbruksnäringens företrädare utarbeta förslag till ett åtgärdsprogram
för Norrlandsjordbruket. Riksdagen följde utskottet.

Jordbruksutskottet preciserade också ett antal frågeställningar som särskilt
skulle beaktas i programarbetet. I utskottets betänkande 1985/86:24 om
reglering av priserna på jordbruksprodukter m. m. anförs på s. 32 följande:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i några motioner, att en
helhetssyn bör anläggas på Norrlandsproblematiken och att ett åtgärdsprogram
för Norrlandsjordbruket bör utarbetas. Detta bör utformas i huvudsak
enligt synpunkterna i motionerna 606 och 612. Bl. a. bör uppmärksammas
möjligheterna till ökad samordning mellan å ena sidan de jordbrukspolitiska
stödformerna och arbetspolitiska insatser. Hänsyn bör tas till hela livsmedelssektorns
betydelse från beredskapssynpunkt och som underlag för sysselsättning
m. m. Möjligheterna till kombinationssysselsättning med jordbruk och/
eller skogsbruk som bas bör övervägas. Frågor om produktionsinriktning och
alternativa produkter bör prövas mot bakgrund bl. a. av de klimatologiska
betingelserna.

Utöver det åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket som utskottet förordat
bör i sammanhanget också beaktas att det också utanför stödområdet
finns glesbygdsområden med likartade problem i fråga om sysselsättning,
befolkningsunderlag m. m.

Mot. 1986/87

Jol78

24

Utskottet förutsatte också att utredningsarbetet skulle utgå från de principer
som framgår av 1985-års livsmedelspolitiska beslut vilket bl. a. innebär att
produktionsnivån för Norrlandsjordbruket minst ska uppgå till 1984-års nivå.

Propositionens förslag

Det i proposition 1986/87:146 presenterade förslaget till åtgärdsprogram för
jordbruket i norra Sverige behandlar endast vissa delar av det uppdrag som
riksdagen givit regeringen.

1. Livsmedelssektorns betydelse som underlag för sysselsättning skulle belysas.

Förslaget till åtgärdsprogram behandlar enbart primärproduktionens
roll för sysselsättningen i norra Sverige. Programmet berör över huvud
taget inte frågor om den lokala livsmedelsproduktionens betydelse för att
uppfylla de konsumentpolitiska och regionalpolitiska målen.

2. Livsmedelssektorns betydelse för att upprätthålla en acceptabel beredskapsnivå
skulle belysas.

Beredskapsfrågorna har över huvud taget inte berörts vare sig ur jordbrukets
synpunkt eller ur försörjningssynpunkt.

3. En ökad samordning mellan de jordbrukspolitiska stödformerna och de
arbetsmarknadspolitiska insatserna skulle ske.

När det gäller frågor om en ökad samordning av olika stödinsatser
aviserar föredragande statsråd att s. k. starta eget-bidrag på försök bör
införas för att stimulera uppbyggnad av kombinationsföretag.

Centerpartiet kommer med anledning av proposition 1986/87:150 att i
en särskild motion behandla dessa frågor.

I detta sammanhang finns dock anledning understryka att kostnaderna
för starta eget-bidrag till jordbrukare självklart i sin helhet skall finansieras
ur de medel som ställts till förfogande för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.

Vi anser därutöver att regeringen inte uppfyllt de krav som ökad samordning
av de jordbrukspolitiska och arbetsmarknadspolitiska stöden så
som riksdagen begärde.

4. Frågor om produktionsinriktning och alternativ skulle övervägas med
särskilt hänsynstagande till de klimatoriska förhållandena.

Inte heller när det gäller frågor om den framtida långsiktiga produktionsinriktningen
uppfyller åtgärdsprogrammet de krav som riksdagen
ställt. Detta är särskilt allvarligt när det gäller frågor om alternativ produktion.

Framtidens jordbruk måste utvecklas så att livsmedelsproduktion kombineras
med annan alternativ råvaruproduktion. Norrlandsjordbruket lever
under särskilda begränsningar men har också speciella möjligheter.
Den korta men intensiva odlingssäsongen kan möjliggöra en odling av nya
produkter som bär, grönsaker och andra specialiteter. Några sådana förslag
har inte presenterats.

5. Åtgärdsprogrammet skulle, enligt riksdagens uttalande, tas fram i samarbete
med företrädare för jordbruksnäringen. Detta har inte skett vilket

Mot. 1986/87

Jol78

25

klart framgår av förordet till PM mars 1987 från jordbruksdepartementet.
Förslaget till program har utarbetats inom regeringskansliet. Företrädare
för jordbruksnäringen har inte deltagit i arbetet utan endast fått tillfälle att
lämna vissa synpunkter på detsamma. Även i detta avseende har regeringen
frångått riksdagens begäran.

Sammantaget tvingas vi konstatera att förslaget till åtgärdsprogram utarbetats
på ett sätt och begränsats i en omfattning som strider mot såväl anda som
bokstav i riksdagens beslut. Utan att regeringen på någon punkt förklarat
eller lämnat skäl härför har riksdagsbeslutet sålunda desavouerats. Ur demokratisk
och parlamentarisk synpunkt är detta synnerligen allvarligt. Riksdagen
bör därför besluta att som sin mening ge regeringen till känna vikten av en
allsidig belysning av behoven av insatser för stöd till jordbruket i norra
Sverige så som riksdagens beslut med anledning av jordbruksutskottets betänkande
1985/86:24 anger.

Den ekonomiska ramen för Norrlandsstödet

I anslutning till riksdagsbeslutet om ett åtgärdsprogram skulle utarbetas
beslöt riksdagen att anslå 510 milj. kr. till prisstöd för Norrlandsjordbruket.
Påståendet att detta belopp översteg jordbruksnämndens förslag är fel.

Uppräkningen av stödet innebar endast att riksdagen följde statens jordbruksnämnds
huvudförslag och gav inte Norrlandsjordbruket något ytterligare
ekonomiskt stöd. Genom uppräkningen skapade riksdagen förutsättningar
för att produktionsnivån inom stödområdet skulle kunna hållas på den
nivå som riksdagen tidigare beslutat. Trots uppräkningen kommer dock inte
produktionen i stödområdet att uppgå till 1984 års nivå.

Den ekonomiska ramen för åtgärdspaketet

Totalt föreslår regeringen att 100 milj. kr. skall fördelas på tre år och mellan
totalt sju län. Genomsnittligt kommer därmed medelstillskottet räknat per
län att inskränka sig till ca 4,5 milj. kr. årligen under perioden. Denna summa
är helt otillräcklig och kommer inte ens marginellt att förbättra läget för
jordbruket inom stödområdet. Några ytterligare medel avses inte komma
jordbruket till del under perioden.

Eftersom regeringen inte presenterat det fullständiga beslutsunderlag som
riksdagen begärt, utan endast en mindre del därav, finns grundad anledning
anta att behovet av ekonomiskt stöd kan komma att öka. Riksdagen bör
därför i avvaktan på ett fullständigt beslutsunderlag besluta att för budgetåret
1987/88 anvisa ett anslag om 100 milj. kr. att användas i huvudsak för de
ändamål som proposition 1986/87 anger. Beloppet skall i sin helhet kunna tas
i anspråk under budgetåret.

Åtgärdspaketet får inte uppfattas som en tillfällig och kortsiktig insats.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen kommande riksmöte och i
anslutning till den kompletterande redovisningen av utredningsuppdraget
om åtgärdsprogram för stöd norrlandsjordbruket presentera förslag till den
ytterligare medelstilldelning som erfordras för återstoden av treårsperioden.

Mot. 1986/87

Jol78

26

Forskning och utveckling

Planperiodens längd har anpassats till de budgeteringsrutiner för statliga verk
och myndigheter som successivt införts. Vi anser att detta är rimligt. Samtidigt
är det viktigt att riksdagen klart anger också mer långsiktiga mål för
samhällsstödet till främst forskning och utveckling av norrlandsjordbruket.
Enligt vår mening är detta nödvändigt för att de resurser som riktats till
forskning m. m. skall användas på ett effektivt och optimalt sätt. Ett långsiktigt
åtgärdsprogram för jordbruket inom stödområdet måste också innehålla
en plan för forskning och utveckling av ny teknik och för växtförädling.

Stimulans av uppbyggnad av kombinationsföretag

En stor del av åtgärdspaketet föreslås i propositionen riktas direkt till investeringar
och stimulans för uppbyggnad av kombinationsföretag. Förslaget är i
dessa delar väl motiverat.

Vi utgår från att stödet även är avsett för att stödja de traditionella formerna
av kombinationsföretag som jord/skog, jord/trädgård och jord/trädgård/skog.

Många jordbruksföretag inom stödområdet behöver kompletteras med
skogsarealer. Centerpartiet har i andra motioner föreslagit att en sådan
utveckling skall stimuleras genom att det statliga skogsinnehavet används för
att förstärka familjejordbruket. Riksdagen bör uttala att kombinationsföretag
där skogsbruk ingår som en del skall gynnas genom utförsäljning av
domänverkets skogsinnehav.

Stöd för att underlätta investeringar

Investeringsverksamheten inom stödområdet är oroväckande låg. Från budgetåret
1981/82 och till 1985/86 har antalet investeringsobjekt minskat från ca
2 500 till ca 1600.

Detta är ett tydligt bevis på de ekonomiska svårigheter som jordbruket
lever med. Om inte investeringsverksamheten snabbt ökar kommer det inte
att finnas möjligheter att behålla jordbruket inom stödområdet i nuvarande
omfattning.

En försiktig minskning av jordbruket inom stödområdet är uppenbarligen
syftet med propositionens förslag. Vi motsätter oss en sådan utveckling.

Jordbruket i skogslänen har goda möjligheter att svara för en stor del av
animalieproduktionen. Bl. a. mot denna bakgrund är det viktigt att praxis för
tillståndsgivning när det gäller nybyggnation av djurstallar är generös för
sådana investeringar inom stödområdet.

Generationsskiften

Mångå av jordbrukarna inom stödområdet är äldre. I Västernorrlands län är
t. ex. 31% 60 år eller äldre. Om inte framtidstron i Norrlandsjordbruket kan
återupprättas kommer många företag att läggas ned när den nuvarande

Mot. 1986/87
Jo 178

27

brukaren inte längre vill fortsätta med verksamheten.

Frågan om nyetablering är föremål för utredning och kommer att behandlas
i särskild ordning. Vi anser dock att läget nu är så allvarligt att insatser bör
vidtas i avvaktan på mer genomgripande och långsiktiga lösningar.

Vi föreslår därför att starta eget-bidrag bör kunna utgå vid generationsskiften
liksom vid nyetableringar. Regeringen bör uppdra åt statens jordbruksnämnd
att utfärda föreskrifter om möjligheterna att erhålla sådant bidrag i
dessa fall.

Lokal produktion

Av konsumentpolitiska skäl bör samhället stödja en utveckling av lokal
livsmedelproduktion. Den nuvarande centraliseringen, i många fall till ett
fåtal stora livsmedelsindustrier i landet, måste brytas.

Av beredskapsskäl och ur regional- och sysselsättningspolitisk synpunkt är
det också angeläget att stödja och stimulera en decentraliserad livsmedelsproduktion
inom stödområdet.

Kommuner och landsting liksom olika statliga myndigheter och verk bör
därför få möjligheter att prioritera lokala producenter. Detta kan ske genom
en förändring av nuvarande upphandlingsreglementen.

Riksdagen bör därför besluta uttala att den offentliga sektorn inom stödområdet
bör få möjligheter att positivt särbehandla lokal produktion av
livsmedel.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförs hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförs om förhandlingsunderlaget i kommande prisregleringsöverenskommelser,

2. att riksdagen beslutar att självförsörjningsgraden för socker och
sockerprodukter skall vara oförändrad 95% av totalbehovet,

3. att riksdagen beslutar uttala att samhället och jordbruksnäringen
har ett delat ansvar för utvecklingen av jordbruksnäringen i framtiden,

4. att riksdagen beslutar av regeringen begära förslag till insatser så
som motion JoU 1986/87:797 av Olof Johansson (c) m. fl. anger,

5. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen angörs om samhällets kostnadsansvar för lantbruksstatistik
samt delkostnadsansvar för djurens hälso- och sjukvård,

6. att riksdagen beslutar att avslå propositionens förslag till ändring
av lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar
för nötkreatur, svin och fjäderfä,

7. att riksdagen beslutar att godkänna vad i proposition 1986/87:146
föreslås om åtgärder för jordbruket i norra Sverige som ett delprogram,

8. att riksdagen beslutar att till Särskilda åtgärder för jordbruket i
norra Sverige för enbart budgetåret 1987/88 anvisa ett anslag om 100
milj. kr..

Mot. 1986/87

Jol78

28

9. att riksdagen beslutar att av regeringen begära kompletterande
förslag till ett åtgärdsprogram, samt beräkning av tillkommande medelsbehov,
för jordbruket i norra Sverige så som jordbruksutskottets
betänkande (JoU 1985/86:24) och riksdagens beslut i anledning därav
(rskr. 344) anger,

10. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförs om en långsiktig planering av forsknings- och
utvecklingsarbetet för jordbruket inom stödområdet,

11. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag avseende
försäljning av domänverkets skogsinnehav för att stimulera uppbyggnad
av kombinationsföretag inom stödområdet,

12. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförs dels om finansieringen av starta eget-bidrag,
dels om möjligheterna att erhålla sådant bidrag vid generationsskiften
och nyföretagande,

13. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad i motionen anförs om positiv särbehandling av lokal produktion
av livsmedel.

Stockholm den 11 april 1987

Karl Erik Olsson (c)

Bertil Jonasson (c) Lennart Brunander (c)

Karl-Anders Peterson (c) Kerstin Göthberg (c)

Mot. 1986/87

Jol78

29