Motion till riksdagen
1986/87 :Jol76

Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp, vpk)

Reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.
(prop. 1986/87:146)

Det jordbrukspolitiska stödet till jordbruk i norra Sverige innefattar en
målsättning att bibehålla produktionen inom stödområdet. För Värmlands
del är detta en mycket viktig målsättning.

Det statliga stödet till jordbruket i norra Sverige utgör i dagens ekonomiska
situation ett livsvillkor för jordbruket inom stödområdet. Insatserna inom
nuvarande stödområde 2 ger sådan lönsamhet inom animalieproduktionen
att det medverkar till att bibehålla produktionen inom nedläggningshotade
enheter som inte har eller har haft behov av större nyinvesteringar för fortsatt
drift. Inom de delar av Värmland som tillhör stödområde 3, men som med
hänsyn till produktionskostnader och avkastningsnivåer borde tillhöra stödområde
2, är stödet otillräckligt för att motivera fortsatt jordbruksdrift under
normalförhållanden.

Skapa bättre förutsättningar för bibehållen produktion

Stödet till jordbruket i skogslänen har haft en effekt inom de områden som är
placerade i det stödområde som motiveras av bygdens produktions- och
kostnadsnivå. Effekten har varit den avsedda när det gäller företag utan
behov av större ny- eller återinvesteringar bibehålla produktionen.

Mjölkproduktionen

Förutsättning för fortsatt jordbruksdrift och öppethållande av många ur
landskapssynpunkt värdefulla marker är att animalieproduktionen kan behållas
i skogs- och mellanbygder.

Antalet mjölkleverantörer har i Värmland minskat med närmare 10%
såväl 1985/86 som 1986/87. Över hälften av mjölkleverantörema är 56 år eller
äldre och dessa svarar för 1/3 av länets totala mjölkproduktion.

Vi vet att många yngre som kan väntas överta jordbruken hellre söker
förvärvsarbete utanför jordbruket än fortsätter med djurhållning som ger
sämre ekonomi och större bundenhet. För att bibehålla förutsättningarna för
fortsatt mejeridrift krävs att nuvarande kvottilldelning för mjölkproduktion
stannar inom länet.

Inom tvåprissystemets ram beslöts att exportfinansieringsbidraget på
mjölk maximeras till 10 öre/liter inom stödområdena 1 och 2. Mot bakgrund
av behovet att bibehålla mjölkinvägda kvantiteter inom hela området bör

begränsningen av exportfinansieringsbidraget utökas att omfatta även stödområde
3 och 4.

Köttproduktion lämpligt alternativ för kombinationsföretag i
Värmland

Produktionsbegränsningen beträffande kött har medfört att viss brist kan
förväntas i landet redan 1988.

Eftersom lönsamhet knappast kan påräknas för enbart spannmålsodling i
stora delar av länet och vi väl kan hävda oss beträffande vallproduktion borde
en utökad köttproduktion vara av intresse. Även om lönsamheten inte är god,
möjliggör en ökad köttproduktion att en del nedläggningshotade marker hålls
öppna. Tyvärr visar senaste årens utveckling särskilt i norra länsdelarna en
fortgående minskning såväl av antal djur som antal djurhållare. Ökad stimulans
är nödvändig för att bryta trenden. Av propositionen framgår att särskilda
insatser riktas till uppbyggnad av kombinationsföretag. Vi utgår från
att även en bibehållen och/eller utveckling av kombinationen animalieproduktion/spannmålsodling/skogsbruk
kommer i åtnjutande av dessa bidrag.

Alternativa grödor

Tekniskt och biologiskt torde goda förutsättningar finnas för åkerbruksbaserade
grödor för andra ändamål än livsmedel. Försök påbörjas under 1987 dels
med energiskog (Karlstadstrakten), dels med fiberproduktion för industrin
(Sunne). För närvarande synes ekonomiska förutsättningar saknas, men fortsatt
forskning och utveckling kan ge ökade möjligheter i framtiden. Allmänt
tvingas vi konstatera att jordbruksnäringen inte har ekonomiska förutsättningar
att själv svara för utvecklings- och industrikostnader för alternativ
produktion.

Stödet till potatisodling inom norra stödområdet bör utökas
Lantbruksnämnden anför i sitt yttrande över åtgärdsprogrammet:

Med hänsyn till de begränsade odlingsförutsättningarna (små brukningsenheter,
mindre fält etc.) och den betydelse som potatisodlingen har för vissa
brukningsenheter, bör stöd för denna odling utgå även i Värmlands län.
Undantag bör dock göras för områdena längs Vänern där förhållandena är
betydligt gynnsammare. Flär ligger också huvuddelen av odlingen. Den
totala potatisodlingen på enheter med mer än 0,5 ha potatis omfattar drygt
800 ha.

Vi instämmer i lantbruksnämndens bedömning och förslag.
Kombinationsföretag kräver ett differentierat näringsliv

Mot. 1986/87

Jol76

Huvuddelen av jordbrukarna har i större delen av länet sin huvudsakliga
inkomst från annan verksamhet, i regel skogsbruk eller anställning i annan

14

verksamhet. Samhällsutvecklingen har formats så att åtminstone yngre personer
i regel ställer krav och förutsätter att båda i ett äktenskap eller samboförhållande
skall ha möjlighet till förvärvsarbete om det egna företaget inte
ger nödvändig inkomst. Det innebär att utvecklingen av jordbruket i hög grad
blir beroende av de möjligheter till kompletterande sysselsättning som övrigt
näringsliv kan erbjuda. Ett väl utvecklat näringsliv kan utöver tjänstetillfällen
erbjuda större möjligheter för enskilda initiativ att utnyttja nischer som
kan uppkomma genom att på olika sätt nyttja de resurser familjen har. Det
kan ske genom specialodlingar, nyttjande av speciella försäljningsmöjligheter,
erbjudanden om servicetjänster osv. Vi finner det därför angeläget att
jordbruket och dess utövare ses som värdefulla och användbara faktorer i en
landsbygdsutveckling och inte enbart som redskap för livsmedelsproduktion.
I dag är i regel ett intensivt jordbruk ett villkor för bonden att försörja sig. I
den mån jordbruket når bättre lönsamhet torde jordbruket få större möjlighet
att leva upp till många av de miljökrav som i dag ställs på näringen.

”Starta eget-bidrag”

I propositionen föreslås att ett ”starta eget-bidrag” införs för jordbrukare i
Norrland. Vi utgår från att denna bidragsform även kommer Värmland till
del. Där utöver anser vi att finansieringen av stödet inte bör belasta stödinsatserna
för jordbruket i Norrland m. fl. områden. Bidraget är en del i de
arbetsmarknadspolitiska stödinsatserna och bör därför finansieras av dessa
medel.

Övrigt

Åtgärdsprogrammet ger inte den helhetssyn på skogslänens problematik som
förväntats. Det bör vidare noteras att åtgärder för att underlätta generationsskiften
inte berörs trots att frågan om generationsskiften och investeringar är
ödesfrågor för stora delar av jordbruket i skogslänen. Kommer inte generationsskiften
och nyinvesteringar i gång kommer allt jordbruk att läggas ned i
betydande delar av länet och förutsättningarna att behålla boendet i bygden
minskar. Medelstilldelningen i åtgärdsförslaget 33 milj. kr./år är otillräckligt,
särskilt med tanke på gjorda neddragningar under senare år av det regionala
rationaliseringsstödet. Vi noterar att Värmland vid tidigare fördelningar ofta
satts på undantag och inte erhållit vad såväl vi som länsmyndigheterna ansett
vara skäligt och rättvist.

Mot. 1986/87

Jol76

15

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs om stöd till jordbruket i Värmlands län.

Stockholm den 11 maj 1987

Bertil Jonasson (c)

Göthe Knutson, (m) Jan Hyttring (c)

Björn Samuelson (vpk) Gullan Lindblad (m)

Karl-Erik Eriksson (fp)

Mot. 1986/87

Jol76

16