Motion till riksdagen
1986/87: Jol74

Jan Jennehag m. fl. (vpk)

Reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.
(prop. 1986/87:146)

När riksdagen 1985 fattade beslutet om den framtida livsmedelspolitiken
formulerades en särskild målsättning för jordbruket i norra Sverige. Med
bl. a. hänvisning till Norrlandskommitténs och Livsmedelskommitténs förslag
beslöts att produktionen i norra Sverige bör bibehållas i den omfattning
som utgjordes av 1984 års produktionsvolym. Skälen till att denna volym
skulle bibehållas var jordbrukets stora betydelse för befolkningen, sysselsättning
m. m.

När riksdagen våren 1986 räknade upp prisstödet, konstaterades samtidigt
att produktionen under det senaste året sjunkit betydligt i den norra delen av
landet. Till följd av detta beslöts, utöver ett uppräknat prisstöd, att ett
åtgärdsprogram skulle utarbetas där en helhetssyn skulle anläggas på Norrlandsproblematiken.
Vad som anfördes särskilt var att hänsyn skulle tas till
hela livsmedelssektorns betydelse från beredskapssynpunkt och som under
lag för regionens sysselsättning.

När nu regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag till det åtgärdsprogram
som riksdagen beställde, så hälsar vi detta med tillfredsställelse.
Emellertid har vi en del synpunkter och förslag till ändringar i det föreslagna
åtgärdsprogrammet.

Utgångspunkten för våra bedömningar av åtgärdsprogrammet är beslutet
från 1985 där det sades att produktionen i stort sett bibehållas på 1984 års
nivå. Utifrån dessa kriterier måste åtgärdsprogrammet bedömas som otillräckligt,
därför bör också vissa förändringar och kompletteringar göras.

Innan vi går in på de ändringar och tillägg som vi anser vara nödvändiga vill
vi rent allmänt varna för en övertro på att man kan lösa problemen med
norrlandsjordbruket med olika slags kombinationssysselsättningar. Lönsamhetsproblem
i heltidsjordbruk kan självfallet inte lösas med att möjligheter
till inkomstförstärkning ordnas utanför jordbruket. Kombinationsföretag
kan således endast utgöra kompletteringar till befintliga jordbruksföretag
som även framdeles måste utgöra grunden för norrlandsjordbruket. Det
senare sagt utan att nedvärdera de möjligheter som finns för att bygga upp
kombinationsföretag.

Vi vill också understryka det viktiga i att prisstödet till jordbruket i norra
Sverige följer prisutvecklingen. I detta sammanhang vill vi också tillbakavisa
påståendet i propositionen att prisstödet förra året höjdes med 100 milj. kr.,
utöver det nya beräkningsunderlag som framtagits av jordbruksnämnden.

I det följande berör vi de avsnitt i propositionen där vi föreslår ändringar,
samt förslag till åtgärder utöver vad som föreslås i propositionen.

2.6.3 Investeringsstöd och stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag

Under budgetåret 1985/86 har 40 milj. kr. lämnats som stöd till särskilt
skuldtyngda jordbruksföretag, varav drygt 30 milj. kr. till norra Sverige. Nu
sägs i propositionen att situationen för dessa nu bör ha förbättrats under
senare delen av år 1986. Om ytterligare insatser bedöms vara nödvändiga så
skall detta då ske inom de medelsramar som föreslås ställas till respektive läns
förfogande.

Nu motsägs detta av lantbruksstyrelsen som redovisar att enligt deras
bedömning så fanns hösten 1986 ca 120 företag i de fem nordligaste länen där
ett omedelbart behov fanns av villkorslån eller motsvarande åtgärder.
Medelsbehovet för dessa företag beräknades till totalt 50-60 milj. kr.

Enligt vår bedömning är det inte möjligt att lösa dessa problem inom nu
föreslagna medelsramar. Därför bör regeringen, efter hörande av lantbruksstyrelsen,
återkomma till riksdagen i tilläggsbudget med förslag om stöd till
särskilt skuldtyngda jordbruksföretag.

2.6.4 Utvecklingsprojekt, forsknings- och försöksverksamhet samt rådgivning
och fortbildning

I åtgärdsprogrammet föreslås 4 milj. kr. att användas för ökad forsknings- och
försöksverksamhet. När det gäller forsknings- och försöksverksamhet vill vi
understryka vad SLU har anfört som primära mål för jordbruksforskningen i
norra Sverige. Det är angeläget att tillräckliga resurser här ställs till förfogande
och att forskningsinsatserna får en långsiktig karaktär. Det måste nog
bedömas som svårt att rekrytera och behålla kvalificerad personal för forskning
och utvecklingsarbete om man inte ställer långsiktighet i utsikt.

I linje med detta vill vi därför förslå att det sker en upprustning av resurserna
vid Röbäcksdalen, samt att man även bör överväga frågan om en
ombildning av densamma till en självständig institution inom SLU. Här
måste självfallet åtgärderna inriktas på en betydligt längre period än föreslagna
tre år. Vi vill också förslå att de föreslagna 4 miljonerna får användas
under det första året, samt att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag om medel för nästkommande budgetår.

2.6.5 Medelsbehov och genomförande

I propositionen föreslås att ett belopp av 100 milj. kr. skall ställas till förfogande
för åtgärdsprogrammet under en treårsperiod. Som vi inledningsvis
anför måste utgångspunkten för åtgärdsprogrammet vara att riksdagens beslut
om målsättning för Norrlandsjordbruket fullföljs. Med detta som bakgrund
kan det svårligen bedömas vilket medelsbehov som behövs, men så
mycket kan dock antagas att 100 milj. kr. fördelade på sju län och över tre år
icke kan vara tillfyllest. Det torde därför krävas att åtgärdsprogrammet
startas upp och att man årligen anslår de medel som anses erforderliga.

Vi föreslår därför att föreslagna 100 milj. kr. får användas under budgetåret

Mot. 1986/87

Jol74

9

1987/88 och att regeringen i nästa budgetproposition återkommer med förslag
om medel för budgetåret 1988/89.

Övriga åtgärder

I det upprättade åtgärdsprogrammet för Norrlandsjordbruket och i propositionen
berörs även andra frågor som tydligen avses att behandlas senare.
Huruvida dessa åtgärder kommer att förläggas riksdagen för beslut framgår
inte i propositionen. Vi vill därför aktualisera ett par sådana som vi anser vara
av stor vikt.

Nyetablering

En förutsättning för långsiktigt bestående produktion är att en tillräcklig
nyrekrytering sker till jordbruket. Nu framgår i departementets promemoria
att frågan om nyetablering bör behandlas efter det att lantbruksstyrelsen
återkommit i frågan. Självfallet har vi förståelse för att pågående utredningsarbete
bör slutföras innan helhetslösningar kan läggas, men denna fråga är av
sådan dignitet för Norrlandsjordbruket och för att beslutad målsättning skall
uppfyllas, så att vissa åtgärder nog bör vidtas i avvaktan på ytterligare förslag
som kan komma från lantbruksstyrelsen. De åtgärder som nu lämpligen kan
genomföras är startbidrag och räntestöd som på sin tid föreslogs av Norrlandskommittén.

Främjande av lokal produktion

En geografiskt spridd livsmedelsindustri är viktig av många skäl, t. ex.:

- försörjningsförmågan i en krissituation

- för sysselsättningen

- för möjligheten att ta tillvara produkter med speciella kvalitetsegenskaper

- för möjligheterna att få avsättning för råvaror.

För att utveckla livsmedelsindustrin har samhällets uppköp - kommuner,
landsting och stat - stor betydelse. Genom att regelmässigt gynna lokala
produkter kan samhället motverka ytterligare utglesning av förädlingsindustrin.
De negativa effekterna av detta torde vida överstiga eventuella merkostnader.
Reglerna för offentlig upphandling bör därför snarast ändras så att
lokal produktion sätts i första rummet om det utifrån en helhetslösning är
positivt från regionalpolitiska utgångspunkter.

Samma regler för prioritering av lokal produktion bör gälla även andra
produkter eller tjänster som är av betydelse för sysselsättningen inom området
och/eller för beredskapen.

Hemställan

Mot. 1986/87
Jo 174

Med hänvisning till vad ovan anförts föreslås

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd till särskilt

10

skuldtyngda jordbruksföretag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de av
regeringen föreslagna 4 milj. kr. för utvecklingsprojekt, forskningsoch
försöksverksamhet samt rådgivning och fortbildning får användas
under det första budgetåret, samt att regeringen återkommer till riksdagen
med förslag om medel för nästkommande år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om medelsbehov och genomförande, dvs. att de av
regeringen föreslagna 100000000 milj. kr. används under budgetåret
1987/88 och att regeringen återkkommer till riksdagen med förslag om
medel för budgetåret 1988/89,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om räntestöd och startbidrag vid nyetablering,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om främjande av lokal produktion.

Stockholm den 11 maj 1987

Jan Jennehag (vpk)

John Andersson (vpk) Paul Lestander (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)

Mot. 1986/87

Jol74

11