Motion till riksdagen
1986/87:Jol72
Ulla Orring m. fl. (fp)
Reglering av priserna på jordbruksprodukter m. m.
(prop. 1986/87:146)
I proposition 1986/87:146 föreslås ett åtgärdsprogram för jordbruket i norra
Sverige. Sammanlagt väcks förslag om att 100 milj. kr. anvisas under en treårsperiod
till sammantaget sju län för ett utvecklingsprogram. Det kan vara
forsknings- och försöksverksamhet samt rådgivning och utbildning. Avsikten
anges vara att stimulera utveckling av bl. a. kombinationsjordbruk.
Prisstödet till jordbruket i norra Sverige föreslås vara oförändrat under
budgetåret 1987/88.
Jordbruket i norr har en avgörande betydelse för särskilt glesbygden.
Under de senaste 30 åren har även jordbruket genomgått en omfattande
strukturförändring vars konsekvenser har inneburit en kraftig befolkningsminskning.
En fortsatt omstrukturering i form av nedläggning av enheter är
för Norrlands del synnerligen allvarlig, då alternativa utkomstmöjligheter för
människorna är mer begränsade än i andra delar av landet. Enligt uppgifter
från Lantbrukets Utredningsinstitut framgår att mellan 40 och 50% av de
förvärvsarbetande i glesbygderna är beroende av lantbruket. I vissa kommuner
upp till 60%. De areella näringarna har med andra ord en långt större
betydelse för samhället och samhällsutvecklingen i norra Sverige än i övriga
delar av landet.
Förutom jordbrukets betydelse av sysselsättningsskäl tillkommer även beredskapsskälen.
Det är av utomordentlig betydelse att samhällsutvecklingen
i Norrland redan i fred drivs i riktning mot ökad självförsörjning och minskad
sårbarhet. Frågor som rör livsmedel och livsmedelsproduktion är av grundläggande
betydelse för norrlandslänen.
Från inte minst beredskapssynpunkt är det angeläget att utflyttningen från
norrlandslänen stoppas. Konsekvenserna av en fortgående åtstramning inom
jordbrukssektorn blir tyvärr att befolkningsströmmarna går söderut. För att
upprätthålla ett fullgott försvar utgör därför den fasta befolkningen med ett
tillfredsställande befolkningsunderlag en garanti.
Ett aktivt jordbruk är sålunda av central regionalpolitisk betydelse. Befolkningsunderlagen
för många viktiga servicefunktioner är vikande sedan
flera år tillbaka i de fyra nordligaste länen. Dessutom är ålderssammansättningen
hos befolkningen ogynnsam eftersom det är framför allt de unga som
flyttar. Det är därför viktigt att de sysselsättningstillfällen som kan skapas
inom jordbruket, direkt eller i kombinerande företagsformer, kan tas till
vara.
Mot.
1986/87
Jol72-178
1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Jol 72-178
Utvecklingsprojekt
Enligt vår mening är det utomordentligt angeläget att stödja en utveckling
särskilt för kombinationsjordbruket. Dessa företag tillgodoser regionalpolitiska
intressen och har utöver konventionell produktion goda förutsättningar
för specialodling och s. k. alternativ odling. Småföretagsamhet utgör ett
nödvändigt komplement till ett mindre jordbruksföretag.
För att i ökad utsträckning bygga upp och vidareutveckla kombinerade
företag i glesbygderna måste även behovet av utbildning uppmärksammas.
Lantbruksutbildningen måste kompletteras så att den ger nödvändiga baskunskaper
för brukare av kombinerade företag. Det krävs sålunda särskilda
medel för denna utbildning.
För en långsiktig process vad gäller insatser för forskning och utveckling av
det norrländska jordbruket med binäringar måste ökade samhällsinsatser
tillkomma. En ekonomisk plan i ett mer långsiktigt perspektiv efterfrågas.
Utformningen av ett sådant stöd bör vara sådant att möjligheter ges till
kompletterande stöd även från andra organ som regionala och lokala stiftelser.
Särskilt för forskning och utveckling bör en upprustning av resurserna vid
Röbäcksdalen - Norrlands enhet för lantbruksforskning i Umeå - ges en mer
långsiktig inriktning. Det är viktigt att Röbäcksdalen blir en verklig aktiv och
kreativ motor för utveckling av det norrländska jordbruket.
Den i propositionen föreslagna medelstilldelningen är otillräcklig med
tanke på den fördelning som skall ske till sju län och under en treårsperiod.
Det är hög tid att vi erhåller en genomtänkt och sammanhållen jordbrukspolitik
för Norrlandslänen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning med
uppdrag att lämna förslag till ett sådant program. De i propositionen föreslagna
medlen på 100 milj. kr. bör kunna utnyttjas för detta ändamål.
Prisstödet
För en bibehållen produktion i norra Sverige har riksdagen såväl 1984 som
1985 poängterat att stödet till jordbruket i norra Sverige är ett regionalpolitisk!
stöd och skall finansieras med budgetmedel. Som framgår av propositionen
uppräknades prisstödet med 135 milj. kr. - en uppgörelse som folkpartiet
också ställde sig bakom. Höjningen 1986 blev sålunda 100 milj. kr. mer än
regeringens förslag, men inte högre än vad som enligt jordbruksnämndens
nya beräkningsunderlag fordras för att jordbrukarna i norra Sverige skall få
samma relativa lönsamhet i produktionen som övriga jordbrukare i Mellansverige.
Vi vill därför framhålla att ett prisstöd som ger täckning för de högre
kostnaderna i norra Sverige är en grundförutsättning för en bestående produktion.
Vi föreslår därför en indexuppräkning av prisstödet med 2%.
Stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag
Prisstödet till jordbruket i norra Sverige baseras på beräkningar över skillnaderna
i produktionskostnader mellan norra och mellersta Sverige. I dessa
Mot. 1986/87
Jo 172
2
beräkningar beaktas inte skillnader i kapitalbehov och skuldsättning.
Skuldsättningen i det norrländska jordbruket är högre än i övriga delar av
landet. Någon kompensation för de merkostnader som den högre skuldsättningen
medför ges inte genom det nuvarande prisstödet. En förbättring av
den generella lönsamheten är den väsentligaste åtgärden för att motverka att
fler lantbrukare råkar i ekonomiska svårigheter. Men för att under en konsolideringsperiod
minska kapitalkostnaderna i företag med hög skuldsättning
behövs ett särskild stöd. Det är angeläget att med sådana jordbruksföretag
avses sådana som bedöms har rimliga förutsättningar till en acceptabel lönsamhet.
Stödet kan utformas som en form av ränte- och amorteringsfria
avskrivningslån. I de fall företagen efter fem år bedöms ha rimliga förutsättningar
till en positiv utveckling bör en viss del av lånet - förslagsvis en tiondel
- avskrivas per år. Det bör ankomma på den företagna utredningen att lägga
förslag till ett dylikt stöd.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att
lämna förslag om ett sammanhållet åtgärdsprogram för jordbruket i
Norrland,
2. att riksdagen beslutar att räkna upp anslaget för prisstöd till
jordbrukarna i norra Sverige med 2% budgetåret 1987/88.
Stockholm den 11 maj 1987
Mot. 1986/87
Jol72
Ulla Orring (fp)
Rune Ångström (fp)
Sigge Godin (fp)