Motion till riksdagen
1986/87: Jol71
Lars Ernestam m. mfl. (fp)
Reglering av priserna på jordbruksprodukter,
m. m. (prop. 1986/87:146)
Det bestående intrycket av proposition 1986/87:146 om reglering av priserna
på jordbruksprodukter, m. m. är detsamma som av övriga jordbrukspropositioner
under innevarande riksdagsår: vi saknar de samlade grepp som är
nödvändiga för att förändra en historiskt betingad jordbrukspolitik till dagens
behov.
Den situation som vårt jordbruk befinner sig i inger bekymmer och oro för
framtiden. Näringen är sedan seklets början reglerad, och regelmassan har
ökat för varje decennium. I det i och för sig vällovliga syftet att säkra
tillgången på livsmedel även under tider av avspärrning och krig har staten
sedan 1930-talet lämnat stöd till den inhemska produktionen. Priserna fastställs
vid jordbruksförhandlingar och avsättningen garanteras via halvstatliga
regleringsföreningar.
För att ge konsumenterna tillgång till bra livsmedel till låga priser har
politikerna ställt stora produktivitetskrav på jordbruket och genom jordförvärvslagen
drivit en hård storleksrationalisering. Effektivitetskraven har lett
till ökad mekanisering och specialisering, storskalig djurhållning samt ökad
användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Det har i sin tur medfört
att landsbygden har avfolkats i takt med att de små jordbruken försvunnit,
mångfalden i odlingslandskapet har minskat och miljön har försämrats
genom läckage av jordbrukskemikalier.
Den ökande överproduktionen av livsmedel i den industrialiserade världen
har under 1980-talet lett fram till en situation där överskotten måste dumpas
på världsmarknaden till priser som motsvarar tredjedelen av produktionskostnaderna.
För närvarande växer utbudet på världsmarknaden med 2,5%
per år och efterfrågan med 1 %. Vi förlorar årligen miljardbelopp på exporten
av överskottsproduktionen. För att söka anpassa produktionen till den inhemska
konsumtionen har vi, utöver en hård prispress på jordbruksprodukter,
satt in allehanda produktionsminskande åtgärder såsom nybyggnadsförbud
för djurstallar, tvåprissystem på mjölk, mjölk- och köttpensioner,
kontraktsodling på sockerbetor, oljeväxter och stärkelsepotatis, trädesersättning,
miljöavgifter på handelsgödsel och växtskyddsmedel m. m. För varje ny
begränsning spär vi på jordbruksregleringen och de administrativa kostnaderna.
Det borde vara uppenbart att en jordbruksreglering, som både stimulerar
den enskilde lantbrukaren till ökad produktion genom garanterade
priser och avsättning och sedan försöker att avhålla honom därifrån genom
olika produktionsbegränsningar, har överlevt sig själv.
Folkpartiet har i flera partimotioner krävt att en ny jordbruksutredning
tillsätts för att åstadkomma en förändring av jordbrukspolitiken.
Vi har pekat på att jordbruket utöver att producera livsmedel har stor
betydelse för regionalpolitiken, försvar, beredskap, turism och friluftsliv. Vi
har pekat på behovet av ökad miljöhänsyn inom jordbruket och på behovet av
förändringar inom den storskaliga djurhållningen. Vi har pekat på fördelarna
med avreglering och ökad marknadsekonomi inom jordbruksnäringen.
Under våren 1987 har en rad initierade personer presenterat intressanta
idéskisser till förändrat svenskt jordbruk som delvis stämmer överens med de
grundtankar som folkpartiet föreslagit en ny jordbruksutredning att bearbeta.
Vi anser inte att den väg som regeringen hittills valt - att förändra genom
partiella åtgärder - längre är framkomlig. Det behövs en helhetsbedömning
och samlade åtgärder som leder fram till en ny jordbrukspolitik för 2000talet.
Investeringsförbudet
I proposition 1986/87:146 föreslås att förbudet mot nybyggnad av djurstallar
för nötkreatur och svin förlängs ytterligare ett år. Detta ”tillfälliga” förbud
har varit i kraft sedan 1983. Om man tillgriper selektiva åtgärder för produktionsanpassning
är det viktigt att åtgärderna är tidsbegränsade. Ty de åstadkommer
komplicerade detaljregleringar och de blir på sikt effektivitetshämmande.
Vi anser inte att det finns några motiv att förlänga förbudet.
En annan produktionsbegränsande åtgärd som omnämns i propositionen
är den frivilliga trädan. Vi vill i detta sammanhang understryka vårt krav i
partimotioner, på såväl jordbrukets som miljöns område, att om ytterligare
organiserat trädesbruk blir aktuellt måste detta förenas med krav på fånggröda
för att förhindra kväveläckage.
Norrlandsstödet
För innevarande budgetår räknades Norrlandsstödet upp med 35%. Denna
uppräkning föregicks av en omfattande undersökning av förutsättningarna
för jordbruk inom stödområdet från statens jordbruksnämnds sida. Målsättningen
var att Norrlandsjordbruket i ekonomiskt avseende fullt ut skulle
kompenseras för de skillnader som föreligger gentemot jordbruket i övriga
Sverige beträffande jordmån, klimat m. m.
I årets proposition föreslås inte någon uppräkning av det ordinarie stödet
för budgetåret 1987/88. I stället ställs ett belopp om 100 milj. kr. till förfogande
under en treårsperiod som investeringsstöd, för utveckling av kombinationsföretag
samt för ökad utbildning/rådgivning och forskning.
Folkpartiet har alltid framhållit jordbrukets stora betydelse som bas för
kombinationsverksamhet inom stödområdet. Vi är positiva till den föreslagna
försöksverksamheten och accepterar med anledning härav att uppräkning av
det ordinarie stödet uteblir för kommande budgetår.
Mot. 1986/87
Jol71
17
Lantbruksnämnderna
Mot. 1986/87
Jol71
Folkpartiet anser att lantbruksnämnderna i framtiden bör upphöra att vara
fristående länsorgan och i stället i bantat skick samordnas med resp. länsstyrelse.
Redan nu står det klart att arbetsbelastningen för lantbruksnämnderna
med den nya jordförvärvslagen - som minskar prisprövningen och storleksrationaliseringen
- kommer att bli väsentligt mindre under kommande budgetår.
Vi beräknar därför att anslaget till lantbruksnämnderna kan minskas med
20 milj. kr. och anslaget till lantbruksstyrelsen med 3 milj. kr.
Svensk Matpotatis Kontroll (SMAK)
I propositionen föreslås att riksdagen anslår 4,7 milj. kr. till SMAK:s ordinarie
verksamhet, 1,5 milj. kr. till upplysningsverksamhet och ytterligare 0,5
milj. kr. till information för att minska de mekaniska skadorna på potatisen.
I föregående års proposition aviserades en översyn av SMAK:s verksamhet
med syfte att undersöka om hela eller delar av verksamheten kan avgiftsfinansieras.
I år nämns ej något om översynen och anslaget föreslås kraftigt
höjt. Vi ifrågasätter inte värdet av SMAK:s verksamhet och tror att konsumenterna
är villiga att betala för organisationens service. Vi önskar därför att
regeringen fullföljer ambitionen från förra året.
Hemställan
Med hänvisning till det anföra hemställs
1. att riksdagen upphäver lagen (1983:147) om förbud under viss tid
mot nybyggnad av djurstallar,
2. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
20 milj. kr. minskat anslag till lantbruksnämnderna på 209 840 000 kr.,
3. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
3 milj. kr. minskat anslag till lantbruksstyrelsen på 45006000 kr.,
4. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning om möjligheterna
att avgiftsfinansiera hela eller delar av SMAK:s verksamhet.
Stockholm den 11 maj 1987
Lars Emes tam (fp)
Leif Olsson (fp) Anders Castberger (fp)
Bengt Rosén (fp)
18