Motion till riksdagen
1986/87: Jol67

Nils-Olof Gustafsson (s)

Reglering av priserna på jordbruksprodukter,
m.m. (prop. 1986/87:146)

Jord- och skogsbruket har mycket stor betydelse för Jämtlands län. Sysselsättning,
befolkning och samhällsstruktur över huvud taget är i hög grad
beroende av förhållandena inom lantbruket. Detta är särskilt viktigt i områden
där förutsättningarna för övrigt i näringslivet är svaga. Jord- och skogsbruket
har sedan gammalt utgjort en del av en samlad försörjningsmöjlighet.
Skogsarbete, flottning och andra löneinkomster kompletterade ofta ett
mindre lantbruk. I takt med den tekniska utvecklingen och kraven på rationalisering
av jordbruket har det senare skett en mycket stark minskning av vissa
produktionsresurser.

Samtidigt har det främst under den senare hälften av 1970-talet skett
betydande investeringar i näringen. Den historiska utvecklingen visar att
svaga områden är särskilt känsliga för åtgärder som syftar till att minska
jordbruksproduktionen. Jordbruket har en liten omfattning i förhållande till
områdets geografiska storlek. Detta gör att möjligheterna att upprätthålla
mjölklinjer, allmän service o. d. försvåras väsentligt vid en ytterligare minskning
av jordbruket.

Karaktäristiskt för dessa områden är att även annat näringsliv, sysselsättningsunderlag
och folkmängd är vikande. Jordbruket i norra Sverige kan
därför inte betraktas utifrån strikt jordbrukspolitiska riktlinjer. Det är mera
fråga om regionalpolitik i avsikt att bibehålla sysselsättning, bosättning.

Detta konstaterande får inte ses som att lönsamhetsaspekten är oviktig.
Givetvis måste det till även en företagsekonomisk bedömning.

Medelsbehov

Propositionen innehåller en rad förslag som är positiva för Norrlandsjordbrukets
framtidsmöjligheter. Dock är det tänkta medelsbehovet klart underskattat.
Som ett exempel härpå kan nämnas att bidragsramarna för det regionala
rationaliseringsstödet i Jämtlands län minskat från 4 milj. kr. budgetåret
1985/86 till 1,5 milj. kr. för innevarande budgetår. Propositionens förslag
torde inte ens komma att återställa det tidigaste läget. Dessutom kommer de
nya reglerna att innebära att antalet stödberättigade företag ökar, vilket
kommer att kräva utökade ekonomiska resurser.

Efterfrågan på stöd från traditionellt sett utvecklingsbara företag tenderar
också att öka. Det är viktigt att medel finns för att svara mot denna efterfrågan,
då dessa företag utgör basen för länets jordbruksproduktion.

Direktavskrivning

Mot. 1986/87
Jol67

Av länets totalt ca 3 300 jordbruksföretag har ca 3 000 också skog. Medelarealen
är dryg 100 ha. Detta visar skogens stora betydelse i det kombinerade
företaget. Det vore därför önskvärt att i större utsträckning kunna utnyttja
kapital från skogen i jordbruksdelen. Genom att kunna utnyttja skogsinkomsten
för investeringar i främst ekonomibyggnader med åtföljande direktavskrivning
skulle dessa företags ekonomiska situation avsevärt förbättras,
samtidigt som skogsavverkningen skulle komma att öka. Behovet av bidrag
skulle också minska, och nödvändiga investeringar skulle stimuleras. 1980 års
företagsskattekommitté bör få i uppdrag att behandla denna fråga med förtur.

Forskning och utveckling

Det finns goda förutsättningar för en vidareutveckling av det jämtländska
jordbruket. Här krävs dock ökad forsknings- och försöksverksamhet. Medel
för detta finns avsatta i propositionen. Med hänsyn till jordbrukets stora
betydelse i länet och det allmänt utsatta läget framstår en ordentlig satsning
inom detta område som mycket nödvändig.

Av de medel som avsatts för ändamålet bör, med hänvisning till ovanstående,
en relativt sett större andel tilldelas Jämtlands län vid fördelningen.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts angående jordbruket i Jämtlands län.

Stockholm den 11 maj 1987

Nils-Olof Gustafsson (s)

6