Motion till riksdagen
1986/87:Jol29

Martin Olsson och Karin Israelsson (c)
Jaktlag, m. m. (prop. 1986/87:58)

I proposition 1986/87:58 framläggs förslag till ny jaktlag. Därvid berörs även
något frågan om jakten och upplåtelse av jakträtten inom renskötselområdet.

Frågan om jakträtten inom detta område för markägaren och för
samerna/samebyarna är en svår och omstridd fråga, vilket bl. a. rennäringskommittén
framhöll.

I propositionen anförs motiveringar och görs uttalanden om denna jakträtt
på ett sätt som enligt Svenska samernas riksförbund (SSR) skulle kunna
innebära att regeringen lagstiftningsvägen berör rättsförhållanden som skall
prövas av domstol. Man åsyftar härvid främst ett uttalande i propositionen
(s. 45) där det beträffande renbetesfjällen (Jämtlands län) och markerna
ovan odlingsgränsen (Västerbottens och Norrbottens län) sägs att lantbruksnämnden
enligt rennäringslagen kan ”besluta om upplåtelse av markägarens
jakträtt på kronomarken”.

Enligt högsta domstolens dom i skattefjällsmålet den 29 januari 1981 ingår
jakträtten i samernas bruksrätt. I domen anförs om denna bl. a.:

Beträffande samernas bruksrätt kan följande tilläggas. En på civilrättslig
grund bestående bruksrätt av sådant slag som det här gäller är enligt 2 kap
18 § regeringsformen på samma sätt som äganderätten skyddad mot
tvångsförfoganden utan ersättning. Den omständigheten att rätten i detta fall
är reglerad i lag innebär inte att den skulle sakna sådant skydd. Rättigheten
kan väl upphävas genom lagstiftning, men så länge den utövas kan den inte
fråntas innehavarna, vare sig i lag eller i annan form, utan ersättning enligt 2
kap 18 § regeringsformen.

I sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1982/83:30 hänvisade lagutskottet
till denna HD-dom och framhöll att HD betonat att domstolens
ställningstagande till äganderättsfrågan endast avsåg skattefjäll som det
fullföljda målet rörde och att det inte var möjligt att på grundval av
turordningen i målet ta ställning till rättsläget beträffande fjällområden
utanför Jämtlands län.

Eftersom frågor om samiska rättsförhållanden är oklara är det viktigt att
ett beslut av riksdagen om godkännande av regeringens förslag i propositionen
inte kan uppfattas som ett ställningstagande i en rättsfråga. Här gäller
samma synpunkter som gjorde sig gällande vid antagande av 1971 års
rennäringslag då riksdagen uttalade att beslutet inte innebar något ställningstagande
i den då pågående prövningen av rättsförhållandet mellan staten och
samerna/samebyarna.

För undvikande av oklarheter om innebörden av ett riksdagsbeslut
innebärande godkännande av propositionen i denna del bör enligt vår
mening riksdagen - även nu - samtidigt uttala att beslutet inte innebär något
ställningstagande beträffande innehållet i samernas bruksrätt inom renbetesfjällen
och markerna ovan odlingsgränsen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att uttala att ett antagande av propositionens
förslag i denna del inte innebär något ställningstagande beträffande
innehållet i samernas bruksrätt inom renbetesfjällen och markerna
ovan odlingsgränsen.

Stockholm den 17 december 1986

Martin Olsson (c) Karin Israelsson (c)

Mot. 1986/87
Jo 129

17

'