Motion till riksdagen
1986/87:Joll9

Olle Östrand m. fl. (s)

Jaktlag, m. m. (prop. 1986/87:58)

Regeringen föreslår i proposition 1986/87:58 att en ny jaktlag skall ersätta
den nu gällande lagen (1938:274) om rätt till jakt. En nyhet är att särskilda
regler för älgjakten intagits i förslaget till ny jaktlag.

År 1967 påbörjades försöksverksamhet med reglerad älgjakt i Kronobergs
och Västmanlands län. År 1971 utökades denna försöksverksamhet till att
omfatta även delar av Norrbottens län. Sedan 1976 tillämpas i övriga 20 län,
med undantag för renskötselområdena, samordnad älgjakt. Inom begreppet
samordnad jakt inryms såväl licens- som generell jakt. Reglerna för älgjakten
har hittills varit intagna i jaktstadgan.

Av naturvårdsverkets årsstatistik framgår att försöksverksamheten med
samordnad älgjakt utfallit förhållandevis väl. Jämfört med förhållandet som
rådde vid riksdagsbehandlingen 1975, med blandad allmän jakt och licensjakt,
har andelen licensmark i de samordnade länen ökat från 68 % (1975) till
96 % (1985). I motsvarande grad har den tidigare allmänna jakten ersatts av
generell jakt och därmed minskat från 32 % (1975) till 4 % (1985). Den
samordnade älgjakten har resulterat i en frivillig samverkan av oväntat stor
omfattning.

Avskjutningen per arealenhet (fällda älgar/l 000 hektar) har i stort sett
varit likvärdig för licensjakt och generell jakt. Målsättningen med en
produktionsanpassad älgjakt får därmed anses vara uppfylld med den
samordnade jakten. Samtliga attitydundersökningar som företagits bland
landets jägare om de enskilda jägarnas uppfattning om den samordnade
älgjakten visar att mer än 70 % av jägarna anser den samordnade jakten
ändamålsenlig och bra. Påståendet om att flertalet av landets jägare är emot
samordnad jakt och kräver en övergång till helt reglerad jakt finns inget som
helst belägg för. 1 verkligheten förhåller det sig tvärtom. Flertalet av jägarna
vill ha kvar den samordnade älgjakten (med licensjakt och generell jakt).

Som jämförelse kan nämnas att ökningen av antalet jaktområden (söndersplittringen),
från utgångsläget 1977, uppgår till 28,9 % i de tre helt
reglerade länen mot 15,6 % i de 20 samordnade länen.

Helt reglerad jakt har således medfört nästan dubbelt så många uppdelningar
(splittringar) av älgjaktsområden, jämfört med samordnad jakt.
Därav framgår att samordnad jakt (med licensjakt och generell jakt) skapar
de bästa förutsättningarna för god samverkan och fasta jaktliga förhållanden.

Som framhålls i propositionen har älgjakten en mycket stor betydelse för

många människor i vårt land. Utöver det stora köttvärde som älgjakten ger
tillmäter de flesta jägare rekreationsvärdet ännu större betydelse. De sociala
värden som ingår i vårt nuvarande älgjaktssystem kan svårligen överskattas.
En förändring av reglerna för älgjakten får därför inte medföra att antalet
jakttillfällen minskas eller att vissa grupper jägare utestängs från de
jaktmöjligheter de hittills förfogat över. Målsättningen härvid måste vara att
bibehålla befintliga jakttillfällen samt därutöver tillskapa nya jaktmöjligheter
för marklösa jägare.

Propositionen bygger i huvudsak på utredningsförslagen Vilt och jakt samt
Tillgång till älgjakt. I fråga om älgjakten är båda dessa utredningar behäftade
med stora brister. Särskilt anmärkningsvärd är avsaknaden av en klar och
samlad redovisning av det verkliga resultatsutfallet från de båda försökssystemen
helt reglerad jakt resp. samordnad jakt. Då riksdagen beslutade om
nämnda försöksverksamheter torde förutsättningen varit att riksdagen skulle
delges en utförlig och klar resultatsrapport. Så har emellertid inte skett. Vad
som redovisats i utredningen Tillgång till älgjakt är en grov och löslig
uppskattning över hur många jägare som kunde förväntas förlora sin
jaktmöjlighet med det nu framlagda älgjaktsförslaget. Bristerna i utredningsmaterialet
är anmärkningsvärt stora, vilket tydligt framgår vid jämförelse
med andra motsvarande undersökningar, bl. a. statistiska centralbyråns
undersökning av förhållandet i Örebro län. Granskningsrapporten 1986-0903
från forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier belyser
ytterligare utredningsmaterialets brister.

Vad som i propositionen föreslås angående licensjakten kan accepteras.
Däremot kan inte förslaget om förändring av den generella jakten godtas.

Som framhållits i propositionen har den samordnade älgjakten i huvudsak
motsvarat förväntningarna. Vid jämförelse har den samordnade jakten
uppnått klart bättre resultat än den helt reglerade jakten. Detta gäller såväl
produktionen som samarbetet över fastighetsgränserna. Inom de 20 samordnade
länen har nyregistreringen av tidigare oregistrerad mark uppgått till
drygt 500 000 hektar. Det har därvid genomgående varit fråga om mindre
jaktområden som följaktligen kommit att registreras som generellområden.
Samtidigt har fortlöpande sammanläggningar av generella jaktområden skett
(till licensområden) vilket medfört att antalet områden med generell jakt är i
stort oförändrat, trots det stora tillskottet av tidigare oregistrerad mark. Nu
är emellertid i stort sett all älgmark registrerad, varför behovet av nyregistreringar
av generellområden är betydligt lägre än tidigare år. Fortsättningsvis
är det huvudsakligen markområden som mot innehavarens vilja uteslutits
från tidigare samjakt och licensjakt som kommer i fråga för nyregistrering
som generellområden. Även de mindre licensområden som på grund av en
minskande älgstam förlorar möjligheten till licensjakt måste tillförsäkras rätt
att omregistreras till generellområden. Totalt sett blir emellertid nytillskottet
av generella jaktområden ringa. Med beaktande av den fortsatta sammanläggning
av generellområden som samordnad älgjakt stimulerar till kommer
antalet generellområden att stadigt minska under kommande är.

Den allt övervägande kostnaden för administrerandet av älgjakten är att
hänföra till licensjakten. Detta visar inte minst en jämförelse med de tre helt
reglerade länen, där medelkostnaden per registrerat älgjaktsområde är klart

Mot. 1986/87

Joll9

11

högre i de helt reglerade länen jämfört med de 20 samordnade länen. Med
färre nyregistreringar kommer administrationskostnaden att ytterligare
minska i de samordnade länen. Licensområden drar oundvikligt vissa årliga
administrationskostnader i samband med licensgivning och kontroll av
förekommande avskjutning. Ett redan registrerat generellområde drar
däremot ingen fortsatt kostnad.

Den samordnade älgjakten, med registrering av alla älgjaktsområden, ger
unika möjligheter till direkta kommunikationer mellan jägarna och de
beslutande myndigheterna.

Utan registrering förlorar tillsynsmyndigheten både möjligheten till direktinformation
och kontroll över jaktutövningen, exempelvis fällda djur
och erlagda avgifter. Då befintliga generellområden redan är registrerade,
medför en fortsatt registrering inga nya kostnader. Det vore därför ett
meningslöst resursslöseri att avregistrera alla befintliga generellområden.

Den samordnade älgjakten bevarar alla befintliga jakttillfällen. Jämfört
med helt reglerad jakt är den samordnade jakten mer produktionsanpassad.
Den medför mindre uppsplittringar och ökar samverkan. Mot denna
bakgrund förefaller det naturligt att fastställa den samordnade älgjakten att
gälla för hela landet i sin nuvarande utformning.

Oaktat de goda resultat som uppnåtts med den samordnade älgjakten har
det framförts som önskvärt med en ytterligare samordning av jakten. I några
fall har det ifrågasatts som ologiskt att grundtilldelningen för generellområdena
varit högre än de minsta licensområdena. Dessa förhållanden medför
att en viss justering av reglerna för den samordnade älgjakten kan vara
befogad.

Älgjakten bör därför enligt vår mening utformas på följande sätt:

1. Licensjakten bedrivs enligt vad som anges i propositionen.

2. Den generella älgjakten får fortsätta som under försöksperioden, dock
skall grundtilldelningen alltid vara ett vuxet djur. I likhet med vad som
sker på licensområden skall det vuxna djuret om så önskas få utbytas mot
kalv.

3. Registrering av befintliga generellområden behålls.

4. Sammanläggning av befintliga generellområden till licensområde medges.
Därigenom minskar, på sikt, antalet generellområden markant.

5. Nyregistrering av helt nya generellområden medges endast i de fall
särskilda skäl för sådan registrering föreligger, exempelvis då omgivande
licensområden vägrar att medge anslutning av det aktuella markområdet,
eller att jakträttshavaren, mot sin vilja, uteslutits från en tidigare samjakt
med andra områden.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1986/87:58 i den del
som berör älgjaktens framtida utformning,

Mot. 1986/87

Joll9

12

2. att riksdagen beslutar att älgjakten skall utformas i enlighet med
vad som i motionen anförts.

Stockholm den 17 december 1986
Olle Östrand (s)

Anita Modin (s) Mats O Karlsson (s)

Christer Nilsson (s)

Mot. 1986/87

Joll9

13