Motion till riksdagen
1986/87:Jo 110

Jan Sandberg m. fl. (m)
Bilavgaslag (prop. 1986/87:56)

Arbetet med att få en god miljö är viktigt och måste fortgå kontinuerligt.
Huvuddelen av den negativa miljöpåverkan av luften som i dag förekommer
härrör från uppvärmning, elproduktion och transporter. Sverige påverkas
också till mycket stor del av övriga länders utsläpp av miljöförstörande
ämnen.

Bilen ansvarar för en del av de svenska utsläppen av koloxid, kolväten och
kväveoxider. Den senaste tidens tekniska utveckling av bilparken har
medfört en effektivare förbränning, och därtill hörande minskade utsläpp av
dessa ämnen. Bl. a. de införda avgasreglerna från 1976 (AIO) har bidragit till
detta. Strävandena för en bättre miljö måste dock fortgå. Det föreliggande
förslaget till ny bilavgaslag innehåller dock en mängd brister.

Endast förändringar i tillkommande bilpark

Den svenska bilparken har en genomsnittlig livslängd på över 16 år. Det
säger sig självt att en stor miljöförbättrande effekt uppnås om lagstiftningen
med tillhörande stimulanseffekter även gäller den redan existerande bilparken.
Redan i dag kan avgasutsläppen minskas genom utbyte av bl. a.
topplock och insugningsrör enligt ”lean-burn”-principen. Andra tekniska
lösningar kan också direkt överföras till redan existerande bilar med direkt
märkbara positiva utsläppseffekter. En tillsats kallad Elmojet har nyligen
utvecklats i Tyskland. Den reducerar koloxiden med 50 %, kolväten med
65 % och kväveoxider med 50 %. Med hjälp av tillsatsen kan små och
medelstora fordon väsentligt reducera sina utsläpp av skadliga ämnen. Att
installera tillsatsen är enkelt. Arbetet tar cirka en timme och kostar runt
tusenlappen. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen
med förslag om stimulansåtgärder genom rabatter på exempelvis fordonsskatten
som står i proportion till den genomförda förbättringen.

Sverige bör även följa utvecklingen i EG samt exemplet i Västtyskland
med olika utsläppsvärden beroende på motorstorleksgränser, under 1,4-2,0
samt över 2,0 liters cylindervolym. Regeringen bör även i detta avseende
återkomma med förslag till åtgärder i syfte att följa utvecklingen i EGländerna.

Andra motordrivna fordon typ MC m. m. bör ej omfattas av denna lag.

Platina ger Sydafrikaberoende

De företagna emissionsgränserna är mer eller mindre skräddarsydda för en
typ av teknisk lösning - den katalytiska avgasreningen. Den förutsätter
användande av ädelmetallen platina. Gruvproduktionen av platina domineras
helt av Sydafrika med sin apartheidpolitik. Mindre mängder av platina
utvinns även i Kanada och Sovjet men eftersom platinakontrollerna där är
knutna till nickelmalm så styrs utvinningen i första hand av efterfrågan på
nickel. De sydafrikanska gruvorna, som år 1985 svarade för över 90 % av
västvärldens gruvproduktion, är de enda som har platina som huvudprodukt.

Producentpriset på platina kontrolleras från Sydafrika. Priset på platina
har de senaste 18 månaderna mer än fördubblats. En ökad platinaefterfrågan
från Sverige och övriga europeiska länder kommer att ge en ytterligare
prishöjande effekt.

Handeln i Sydafrika kommer att öka liksom Sydafrikas exportinkomster.
Det innebär för Sveriges del att importen av platina skulle komma att öka
med omkring 1,2 ton per år. Det motsvarar en importökning i storleksordningen
100 miljoner kronor per år.

Denna utveckling rimmar illa med målsättningen att minska handeln med
Sydafrikas apartheidregim.

Avgaslagstiftningen måste få en utformning som inte binder oss till ett ökat
Sydafrikaberoende. I stället måste alternativa reningsmetoder uppmuntras.

Ekonomiska effekter ej tillräckligt belysta

Den årliga avgaskontrollen föreslås täckas via avgifter för bilägaren. I
propositionen nämns ej något belopp för dessa. Det är viktigt och har även
tidigare framförts från bl. a. remissinstanserna att de ekonomiska konsekvenserna
för bilägarna måste belysas noggrannare. Någon avgift vid s. k.
flygande besiktningar bör heller ej uttas. Detta bör ges regeringen till känna.

Dispensgivning

Dispensgivning bör bl. a. ges i stor utsträckning vid självimport
av udda bilmodeller.
Efterkontroll

Gränsvärdena för bilar äldre än fem år eller med över 80 000 km körsträcka
bör justeras. Risken är annars att de ekonomiska konsekvenserna för
bilägarna kan bli förödande.

I Japan, där man redan har de föreslagna gränsvärdena och katalytisk
avgasrening, är medellivslängden på bilarna rekordlåg med sina ca sex år.
Det är de kostsamma reparationerna som behövs för att klara gränsvärdena
även efter garantitiden som är huvudorsakerna till detta. Då bör man även
känna till att en genomsnittsbilist i Japan kör sin bil endast 500 mil per år.
Efterkontrollen bör justeras så att en liknande utskrotningseffekt ej sker i
Sverige. Samtidigt bör problemen vid handeln med begagnade bilar närmare
belysas.

Mot. 1986/87
JollO

10

Tillverkaransvar och eftermarknad

Det är viktigt att understryka att lagen ej skall begränsa konkurrensen mellan
märkesverkstäder och övriga verkstäder. Detta gäller i lika hög grad
reservdelstillverkarna. I likhet med USA:s Clean Air Act skall biltillverkaren
inte få föreskriva användandet av reservdelar av ett visst märke eller
service vid vissa verkstäder. Bilägaren skall dock kunna visa att föreskriven
service utförts i enlighet med anvisningarna.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående det angelägna i att göra
justeringar i bilavgaslagen så att platinabehovet minimeras och
alternativa reningsmetoder uppmuntras,

2. att riksdagen beslutar begära att regeringen skyndsamt återkommer
med förslag om åtgärder för att stimulera utsläppsminskningen
även i den existerande bilparken,

3. att riksdagen uttalar att efterkontrollen efter garantitidens
utgång skall utformas så att en ökad utskrotningseffekt minimeras,

4. att riksdagen uttalar att biltillverkarna inte skall få föreskriva
användandet av reservdelar av ett visst märke eller service vid vissa
verkstäder.

Stockholm den 19 november 1986
Jan Sandberg (m)

Ingrid Hemmingsson (m) Per Stenmarck (m)

Mot. 1986/87
JollO

11