Motion till riksdagen
1986/87: Fil 10
Lars Tobisson m. fl. (m)
Ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för
riksgäldskontoret (prop. 1986/87:143)
I propositionen föreslås dels en ny riksbankslag, dels att huvudmannaskapet
för riksgäldskontoret skall föras från riksdagen till regeringen. Vi tillstyrker
de förändringar som härrör från statsskuldspolitiska kommittén. Bland dem
ingår förslaget att reglerna om kassakrav skall flyttas från den kreditpolitiska
lagstiftningen till riksbankslagen.
Regeringen förordar emellertid ändringar i reglerna för kassakrav som vi
inte kan ställa oss bakom. De skulle vidga utrymmet för en selektiv styrning
av kreditströmmarna, vilket vi ser som ett steg tillbaka och bestämt avvisar.
Beträffande kassakravens utformning griper regeringen tillbaka på kreditpolitiska
utredningens förslag från 1982. Denna utredning gjorde åtskillnad
mellan marknadskonforma styrmedel och regleringar. Bland medlen i den
kreditpolitiska lagstiftningen ansågs endast kassakraven ha generell karaktär.
Utredningen föreslog därför, att vid sidan av diskontopolitik och öppna
marknadsoperationer borde normalt endast kassakrav kunna förekomma.
Sedan kreditpolitiska utredningen lade fram sitt betänkande, har en betydande
avreglering genomförts på den svenska kreditmarknaden. Vi har drivit
på denna övergång från selektiva till marknadskonforma medel och anser att
den bör fortsätta.
I propositionen föreslås nu att kassakrav skall kunna riktas mot inte bara
bankinstitut utan även andra slags kreditinstitut. Kassakraven skall också
kunna ges en vitt skiftande utformning från fall till fall.
Som motiv för utvidgningen av kretsen berörda institut anges behovet av
konkurrensneutralitet. Detta är emellertid ett ovidkommande krav i sammanhanget.
Bankerna har sedan gammalt ensamrätt att låna i riksbanken, att
motta inlåning från allmänheten och att verka som valutabank. Genom att
kombinera avistainlåning och utlåning spelar de också en kreditexpanderande
och därmed penninggenererande roll. De kan därför inte jämställas
med andra kreditinstitut.
Bankernas särställning på kreditmarknaden motiverar att endast dessa bör
kunna bli förmål för kassakrav. Önskemålet om konkurrensneutralitet torde
bottna i att kassakravsmedlen hos riksbanken under senare år ej tillerkänts
ränta. Detta rättviseproblem löses enklast genom att sådana medel - i enlighet
med vad som vid upprepade tillfällen föreslagits från moderat håll - görs
räntebärande.
I propositionen anges vidare att kassakrav skall kunna beräknas i förhållande
antingen till placeringarna eller som för närvarande till förbindelserna
samt att de även skall kunna beräknas marginellt. Om riksbanken ges möjlig
Mot.
1986/87
FillO—lil
1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr FillO-111
het att fastställa beräkningsunderlag även i förhållande till placeringarna,
skapas förutsättningar för ändamålsstyrning av krediterna på ett sätt som
enligt vår mening inte är önskvärt. Marginella kassakrav innebär krav på att
en viss andel av en utlåningsökning utöver en viss fastställd volym skall bindas
i inneliggande kassa eller sättas in i riksbanken. Därmed kan marginella
kassakrav liknas vid direkt utlåningsreglering, något som vi bestämt avvisar.
Det torde ankomma på utskottet att utforma erforderliga ändringar i
föreslagna författningstexter.
Hemställan
Med stöd av vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om betydelsen av fortsatt avreglering av kreditmarknaden,
2. att riksdagen beslutar att kassakrav endast får åläggas bankinstitut,
3. att riksdagen beslutar att i riksbanken innestående likvida medel
till följd av ålagda kassakrav skall gottgöras skälig ränta,
4. att riksdagen beslutar att kassakrav skall kunna beräknas endast i
förhållande till bankinstituts förbindelser,
5. att riksdagen beslutar avslå förslaget att tillåta marginella kassakvoter.
Stockholm den 21 april 1987
Lars Tobisson (m)
Rune Rydén (m)
Hugo Hegeland (m)
Anders Andersson (m)
Bo Lundgren (m)
Filip Fridolfsson (m)
Margit Gennser (m)
Margareta Gard (m)
Bengt Wittbom (m)
Mot. 1986/87
Fil 10
2