Motion till riksdagen
1986/87: A493

Magnus Persson m. fl. (s)

Förstärkning av de regionalpolitiska resurserna i
Värmlands län, m. m.

Värmlands län minskade sin befolkning under år 1986 för åttonde året i
rad. Länet har under de senaste fem åren minskat med drygt 4 400 personer.
Särskilt allvarlig är nettoutflyttningen av ungdomar. Hittills har den
under 1980-talet uppgått till ca 3000 personer. Av länets 16 kommuner har
endast tre ökat sin befolkning sedan år 1981. De värmländska Bergslagskommunerna
har minskat med 3 200 personer. Detta motsvarar ca 73 % av
minskningen i länet. Tillåts minskningen fortsätta kommer en stor del av
dagens serviceutbud - såväl privat som offenlig — att mista stora delar av
sitt underlag, och servicenätet riskerar därmed att slås ut. Särskilt gäller
detta glesbygden.

Befolkningsutvecklingen i länet speglar situationen på arbetsmarknaden.
Under år 1986 har sysselsättningen förbättrats. Trots detta är arbetslösheten
hög i länet. Vid en jämförelse med andra län har situationen varit
långsiktigt besvärligare endast i Norrbotten. Av länets befolkning i åldersgruppen
16-64 år är ca 6800 arbetslösa. Till detta kommer att 1 350 är
sysselsatta i beredskapsarbete. Förvärvsfrekvensen är som framgår av
följande tablå lägre i Värmland än i riket. Länet måste tillföras ett betydande
antal nya arbetstillfällen för att nå den riksgenomsnittliga förvärvsfrekvensen.

Skogslänen och storstadslänen
Yrkesverksamhetsgrad <%) AKU:s årsgenomsnitt

	Män	Kvinnor
Värmland	74,1	64,8
Riket	76,5	68,1
Skogslänen	74,0	65,5
Storstadslänen	77,8	70,9

Källa: AKU:s årsgenomsnitt

Sysselsättningen bedöms enligt länsstyrelsens prognoser på grund av fortsatta
omstruktureringar inom jord- och skogsbruket, skogs-, järn- och
stålindustrin fortsätta att minska under återstoden av 1980-talet. Värmlands
län har också i jämförelse med riksgenomsnittet en relativt liten
andel av den expansiva privata tjänstesektorn, och dess tillväxttakt är
lägre i Värmlands län än i övriga riket.

Sammanlagt tyder situationen i länet på att länets folkmängd som en

Mot.

1986/87

A493-495

1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr A493-495

följd av bl. a. utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att fortsätta att Mot. 1986/87

minska, särskilt i länets norra och östra delar, om inte kraftfulla åtgärder A493

vidtas.

Som vi tidigare påpekat är den negativa befolkningsutvecklingen i Värmlands
län delvis betingad av att ungdomar flyttar ut ur länet. Ungdomar
lämnar Värmland för att de saknar arbete eller för att de saknar utbildningsmöjligheter.
Den värmländska industrin efterfrågar i dag yrkesutbildad
personal, och inom den offentliga sektorn råder brist inom vissa yrkesområden.
Utbildningsutbudet måste därför bättre anpassas till arbetsmarknadens
behov. För länet uppstår negativa konsekvenser av budgetpropositionens
förslag om en minskning av antalet gymnasieplatser i den s. k. lilla
ramen genomförs. Av regionalpolitiska skäl bör skogslänen undantas denna
minskning.

Universiteten och högskolorna har fått en allt större betydelse som
utvecklingsfaktor för sina resp. regioner. Samverkan mellan näringsliv,
samhälle och högskolor har under senare år intensifierats. Högskolan i
Karlstad ingår dessutom i projektet Bergslagens tekniska högskola (BTH)
som för Värmlands del innebär bl. a. teknikutveckling, fortbildningsinsatser
och skogsindustrilinje. Vi vill här peka på behovet av en decentralisering
av denna verksamhet till de orter i länet som motsvarar industrins
behov. I samband med den forskningspolitiska propositionen i februari
avser vi att ta upp högskolans behov av fasta forskningsresurser. Vi
utvecklar dessutom våra utbildningskrav i en särskild utbildningsmotion.

Det finns i länet viktiga förutsättningar för att planmässiga satsningar i
länet skall kunna vända utvecklingstrenden. I Värmland finns det stor
insikt om att förändrings- och utvecklingsarbete är nödvändigt, och det
finns en större uppslutning kring målbilder och en mer gemensam syn på
förändringsarbetet än i många andra län. Det finns i dag en bred aktivitet i
länet när det gäller de näringspolitiska frågorna. Framför allt finns det en
rad intressanta uppslag, idéer och teknikspridningsinitiativ som på alla sätt
bör stödjas.

Årets budgetförslag visar att den förda politiken har börjat visa resultat.

Den förbättrade situationen på arbetsmarknaden är speciellt glädjande.

Tyvärr kan vi dock konstatera att den regionala obalansen trots allt ökar.

Samtidigt som överhettningsproblemen, framförallt i Stockholmsområdet,
blivit alltmer påtagliga, har vi i skogslänen, exempelvis i Värmland, alltjämt
svåra arbetslöshetsproblem med minskade befolkningstal. Ett klart
mått på dessa problem är bl. a. det faktum att vi i Värmland behöver
ytterligare närmare 6000 nya jobb för att nå riksgenomsnittet i vad gäller
förvärvsfrekvens.

Trots att de regionalpolitiska satsningarna fördubblats sedan budgetåret
1982/83 och trots att omfattande särskilda insatser gjorts i krisdrabbade
regioner ökar obalansen. För att motverka de tendenser till ökade regionala
obalanser och samtidigt klara en balanserad befolkningsutveckling i
landets olika delar med tillgång till arbete, service och god miljö i alla delar
av landet krävs nu en ytterligare förstärkning av regionalpolitiken.

Det gäller både att utveckla och effektivisera de nuvarande medlen och
att finna nya infallsvinklar för att påverka den regionala utvecklingen i 2

positiv riktning.

För att länet skall kunna utveckla sina starka sidor måste staten göra Mot. 1986/87

stora insatser för att bygga ut infrastrukturen - utbildning och kommuni- A493

kationer — samt verka för ökad teknikspridning och starkare industristruktur.
Kraftfulla åtgärder måste vidtas för att bredda länets industriella bas
samt utveckla länets näringsliv.

I denna motion för vi fram en rad förslag med konkreta åtgärder i syfte
att förbättra länets situation.

De regionala obalanserna i landet innebär bl. a. att kunskaps- och teknikutveckling
alltmer knyts till de stora universitetsorterna. I dessa orter
skapas därmed speciella förutsättningar för utveckling och förnyelse. Län
som Värmland får däremot genom den pågående utvecklingen än svårare
att nå en positiv utveckling. Den pågående utvecklingen måste leda till
kraftfulla förändringar av regionalpolitiken som för Värmlands del leder till
bl. a. följande:

— utbyggnad av utbildnings- och FoU-resurserna,

— förbättring av infrastrukturen när det gäller vägar, järnvägar, flyg och
teleförbindelser,

— förstärkning av den regionalpolitiska påverkan av incitamenten för företagsetablering
och företagsutveckling,

— förstärkning av de regionalpolitiska resurserna på länsnivå och möjligheter
till en än friare användning.

Kommunikationer

Kommunikationerna kommer i framtiden att spela en nyckelroll i den
regionala utvecklingen. Ett väl fungerande väg- och järnvägsnät med flera
flygförbindelser samt en utbyggnad av telekommunikationssystemet är
viktiga utgångspunkter för en förbättrad regional balans.

Det finns en växande insikt om att man måste använda instrumentet
förbättrade kommunikationer för att skapa bättre utvecklingsbetingelser
för näringslivet i utvecklingssvaga regioner. För Värmands län är goda
transportmöjligheter en nödvändig förutsättning för att näringslivet skall
kunna utvecklas. Behovet av snabba transporter ökar i förhållande till hur
hög vidareförädlingsgraden är av de produkter som skall transporteras.

Regeringens förslag att höja vägnätets bärighet i skogslänen, främst
genom förstärkning och ombyggnad av broar, hälsas med tillfredsställelse.

Det omfattande investeringsprogrammet kommer att ge många välkomna
sysselsättningstillfällen och samtidigt stärka konkurrensen för näringslivet
i skogslänen.

Järnvägstrafiken i landet genomgår för närvarande en omfattande modernisering.
Det är angeläget att investeringarna sker med beaktande av de
regionalpolitiska målen. För Värmlands län krävs att i första hand linjen
Hallsberg—Karlstad moderniseras och att snabba förbindelser knyts till
snabbtågen på linjen Stockholm—Göteborg. I ett senare skede bör snabbtåg
sättas in på hela sträckan Stockholm-Karlstad. Det är också angeläget
att inga försämringar genomförs på de mindre trafikerade men för de lokala
utvecklingsmöjligheterna viktiga järnvägslinjerna Kil-Torsby och Kristinehamn-Lesjöfors.
3

Personkontakterna blir allt viktigare i det informations- och tjänstesam- Mot. 1986/87

hälle som nu utvecklas. För Värmlands län krävs snabba flygförbindelser M93

till Stockholm, Göteborg och Oslo med anknytning till övriga Europanätet.

En utredning om möjligheterna att utveckla flyget på Karlstads flygplats
har påbörjats. Visar utredningen att ett nytt flygfält måste byggas för att
flyget skall kunna utvecklas så måste staten bidra till investeringskostnaderna
för ett nytt flygfält.

Snabba och säkra datakommunikationer är också en viktig förutsättning
för möjligheterna att utveckla och förnya länets näringsliv. Teleinvesteringar
i nya system för telekommunikation på korta och långa avstånd
baserade på fiberoptik och satellitsystem bör prioriteras högt i exempelvis
Värmlands län.

Företagsetablering och företagsutveckling

Det är särskilt viktigt att företagen förmås att göra framtidssatsningar på
forskning och utveckling i skogslänen. Det bör därför utredas hur detta kan
ske. En väg som bör övervägas kan vara att införa särskilt gynnsamma
avskrivningsregler i skogslänen för forsknings- och utvecklingsinvesteringar.
En annan väg kan vara att pröva regionalpolitisk! motiverade frisläpp
av investeringsfondsmedel för teknikutvecklingsinriktade investeringar.

Det bör också undersökas hur det offentliga upphandlingsinstrumentet kan
användas i regionalpolitisk! syfte vid statlig och offentlig upphandling.

De teknikcentra som vuxit fram de senaste åren i länet har på ett
fruktbart sätt kombinerat ett lokalt engagemang från kommuner och näringsliv
med ett regionalt och nationellt intresse för teknikutveckling.

Satsningen på teknikcentra bidrar till att befintliga FoU-enheter vid företag
räddas kvar genom att olika former av samarbete med teknikcentra ger
dem ökat underlag och tillgång till kompletterande resurser. Skall värmländska
teknikcentra kunna spela en nödvändig och viktig roll för utvecklingen
i länet krävs emellertid stora statliga insatser för att ge dessa den
eftersträvade slagkraften. Förutsättningar för att vissa av de värmländska
centrumen skall kunna spela en nationell roll finns speciellt i Hagfors,

Munkfors, Filipstad och Karlstad.

En ökad vidareförädling av råvaran och utökat varu- och produktsortiment
är nödvändiga åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen i skogslänen.

Exempelvis bör träindustrin ges en starkare ställning i konkurrensen om
skogsråvaran.

Det finns klara belägg för att en ökad vidareförädling av råvarorna är
strategiskt riktig. Vid en ökad förädling av exempelvis skogsråvaran visar
erfarenheterna att branschen som helhet blir betydligt mindre känslig för
svängningar i konjunkturen.

Strategin av en vidareförädling av produkter bör i högre grad göra sig
påmind även bland små och medelstora företag och med all kraft drivas på
alla nivåer. Frågan berör framför allt länets basindustrier, järn-, stål- samt
skogsindustrin.

Erfarenheten visar att det är növändigt att ha tillgång till bra industrilokaler
för att hjälpa befintliga företag att expandera och för att åstadkomma 4

nyetableringar. Det är därför nödvändigt att förändra stödvillkoren så att Mot. 1986/87
kommunerna ges friare villkor att uppföra och upprusta kommunala indu- A493
strilokaler.

I länets norra delar är de industriella utvecklingsmöjligheterna särskilt
ogynnsamma. Möjligheterna skulle väsentligt underlättas om ett industricentrum
förlädes till Torsby kommun. En sådan lokalisering skulle också
ge värdefull erfarenhet av hur verksamhet vid ett industricentrum i de
södra skogslänen faller ut.

För att vända den negativa utvecklingen i Värmland krävs ett batteri av
kraftfulla åtgärder. Till dessa hör också en prioritering av länet i de lokaliseringsdiskussioner
som förs mellan regeringen och de större och medelstora
företagen i landet.

Angelägenheten av en sådan medverkan från regeringens sida har ökat
betydligt, inte minst efter den genomgripande omstrukturering som skett
på ägarsidan av de större värmländska företagen.

Utlokalisering av statlig verksamhet

Erfarenheterna av tidigare genomförd utlokalisering av statliga verk till
Karlstad är klart positiva, enligt den utvärdering som gjorts av berörda
verk och personalföreträdare. Det är viktigt att även i fortsättningen pröva
möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än Stockholm, inte minst vid
inrättandet av nya myndigheter. Utlokalisering av statlig verksamhet bör
prövas i enlighet med riksdagens tidigare fattade beslut.

Regeringen bör ges i uppdrag att presentera en decentraliseringsplan
över hur vissa funktioner och arbetsuppgifter från olika centrala verk och
myndigheter kan flyttas ut till länen. För detta talar bl. a. den snabba
expansion som för närvarande sker i Stockholmsområdet.

Mot bakgrund av den mycket snabba expansionen i Stockholmsområdet
och utglesningen, framför allt i skogslänen, är det nödvändigt att pröva nya
åtgärder. Nuvarande regionalpolitiska instrument är inte tillräckliga.

Någon form av avgifter på nyetablering exempelvis i Stockholmsområdet
bör övervägas.

Förstärkta regionalpolitiska insatser och resurstilldelning

Problemen i skogslänen motiverar att anslagen för regionalpolitiska insatser
kraftigt förstärks och att anslaget till bl. a. Värmland därvid höjs.

Förstärkta resurser bör följas av möjligheter för länen att friare kunna
disponera lokaliseringsstödet. FoU-inriktade investeringar och investeringar
inom servicesektorn bör kunna stödjas. Den låsning av ramen för de
regionala projektmedlen som finns i dag bör förändras. Förstärkta resurser
ökar det regionalpolitiska utvecklingskapitalet. Inom ramen för glesbygdsstödet
skulle verksamheterna enligt länsstyrelsens bedömning kunna expandera
i betydande omfattning, om medelsramen ökas.

Sysselsättningsstödet inom område C har varit ett effektivt och verksamt
regionalpolitisk! instrument inom berörda Bergslagskommuner. Vi
motionärer beklagar att stödet i budgetförslaget tas bort. Vi förväntar oss 5

att, om de negativa effekterna blir besvärande, stödet aktualiseras på nytt. Mot. 1986/87

Regeringen bör ges fullmakt att på nytt aktualisera frågan inom sysselsätt- A493

ningssvaga regioner, typ Bergslagen, som för närvarande omfattas av
nämnda stöd.

Mineraler

Bergslagen och vissa delar av Värmland är rika på mineraler och malmförekomster
av skilda slag. Enligt många bedömare finns en rad intressanta
indikationer på mineraler i framför allt de östra och västra delarna av vårt
län.

Arbetet med att slutföra arbetet med den s. k. bergartskartan för Värmlands
län har fördröjts. Vi menar att det är av största vikt att en forcering
sker av återstående kompletteringsarbeten med nämnda bergartskarta.

Enligt uppgift återstår endast viss bearbetning och slutjustering innan
tryckning av bergartskartan kan ske. Det är angeläget att bergartskartan
för Värmlands län snarast åtgärdas, med därtill hörande tryckning av
densamma.

Turism

Turism och rekreation har i takt med ökad fritid fått växande betydelse i
vårt samhälle. Värmland har goda förutsättningar på turistområdet. Vår
vackra natur och våra gamla hantverks- och kulturtraditioner är värden
som bör göra turismen i vårt län attraktiv för både utlänningar och svenskar.

Turistnäringens marknadsföring kan förbättras. I dag satsas mindre än
1 % på marknadsföringsåtgärder.

Turistsäsongerna är också för korta. Brist på utbildad arbetskraft är ett
av hindren för att öka turistnäringen. Marknadsföring och utveckling av
turistföretag begränsas ofta av att de flesta företag är små och att samordning
saknas. För att turistnäringen skall kunna utvecklas måste samhället
ta ett ökat ansvar för utbildning, för uppbyggnad av infrastrukturen och
inte minst för marknadsföringen. Staten bör på alla sätt verka för att
förlänga turistsäsongen. Detta kan ske genom en översyn av semesterregler,
förläggning av skollov, marknadsföring i utlandet osv. Turistnäringen
är ett bra exempel på att det finns betydande regionalpolitiska aspekter
att beakta inom praktiskt taget alla områden.

En kreativ utvecklingsmiljö

För att vända utvecklingen i Värmlands län krävs att förutsättningarna i
länet förändras och att en i vid mening kreativ utvecklingsmiljö skapas.

Detta kräver att man har ett brett synsätt på regional utveckling och inte
avskärmar sig till enbart företag och näringsliv. Samtliga departement och
centrala myndigheter bör anlägga regionalpolitiska aspekter i sin planering.
De statliga organen på länsnivå bör ges sådana befogenheter och
resurser att de kan ta ökade regionalpolitiska hänsyn vid besluten på 6

länsnivå. Regionalpolitiken har sedan lång tid varit inriktad på att arbeta Mot. 1986/87

brett och att samordna insatser över många sektorer och politikområden. A493

Det direkta regionalpolitiska stödet kan inte ensamt klara uppgiften att
åstadkomma regionalutveckling och utjämning. För detta krävs också att
regionalpolitisk hänsyn vägs in i sektorspolitiken på olika områden och att
samordningen mellan skilda politikområden förstärks.

Regionalpolitiken måste bli av övergripande karaktär. I en sådan helhetspolitik
spelar kulturen och kulturella aktiviteter en viktig roll för att
åstadkomma den viktigare kreativa utvecklingsmiljön. För Värmlands län
bör detta bl. a. ta sig uttryck i förstärkta statliga resurser till länsmuseet,

Folkrörelsernas arkiv, Värmlandsarkiv och den regionala musikteatern
samt de fria teatergrupperna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om behovet av åtgärder för att förbättra infrastrukturen
i Värmlands län i vad gäller vägar, järnvägar, flyg och
teleförbindelser,1]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd från statsmakterna i vad gäller en successiv
förstärkning av de regionalpolitiska resurserna på länsnivå och
en friare resursanvändning av erhållna medel samt en översyn av
nuvarande regler för lokaliseringsstödets användning,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vissa investeringar på bandelen Hallsberg—

Karlstad för snabbare förbindelser med anknytning till bl. a. snabbtågen,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av investeringar i ny tele- och kommunikationsteknik,1]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resursbehovet vid länets teknikcentra,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändrade regler för upprustning av kommunala
industrilokaler,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av industricentrum till Torsby
kommun,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ytterligare instrument för att uppnå
en bättre regional balans,

7. att riksdagen hos regeringen anhåller att frågan om sysselsättningsstödets
eventuella återinförande vid behov övervägs,

7

[att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1986/87

motionen anförts om tryckning av bergartskartan i Värmlands län,2] A493

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av det statliga stödet till turismen och
behovet av statens engagemang i utbildning, marknadsföring och
utveckling av turismen,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av förstärkta statliga resurser vid de
kulturella institutionerna i Värmlands län.3]

Stockholm den 27 januari 1987
Magnus Persson (s)

Bo Finnkvist (s) Erik Jansson (s)

Kristina Svensson (s) Hans Rosengren (s)

Jarl Lander (s)

1 1986/87: T229.

2 1986/87: N422.

5 1986/87: Kr434.