1 § Kompletteringsval till talmanskonferensen, utrikesnämnden och riksdagens krigsdelegation

Anf. 1 TALMANNEN:

Socialdemokrafiskn riksdagsgruppen har med anledning av Lilly Hanssons avgång anrhälf Ivar Nordberg som gruppens företrädare i talmanskonferensen, som ledamot i utrikesnämnden och som ledamot i riksdagens krigsde-legafion.

Talmannen förklarade vald fill

företrädare för partigrupp i talmanskonferensen Ivar Nordberg (s)

ledamot i utrikesnämnden Ivar Nordberg (s)

ledamot i riksdagens krigsdelegation Ivar Nordberg (s)

2 § Upplästes följande inkomna skrivelse:

Till riksdagen

För fullgörande av parfiuppdrag anhåller jag om ledighet från uppdraget som riksdagsledamot under tiden den 1-30 april 1986, Stockholm den 10 mars 1986 Nils Berndtson

Denna anhållan bifölls av kammaren.

Talmannen anmälde aff Birgit Hansson (vpk) skulle tjänstgöra som ersättare för Nils Berndtson,

Prot. 1985/86:96 14 mars 1986

Om nettoaviseringen beträffande statliga bostadslån

3 § Svar på interpellation 1985/86:123 om nettoaviseringen beträffande statliga bostadslån

Anf. 2 Bostadsminisfer HANS GUSTAFSSON:

Herr talman! Ivar Franzén har frågat mig om vilka åtgärder regeringen är beredd aft vidta för att åstadkomma en mer rättvis fördelning av de enskilda låntagarnas kostnader vid införandet av systemet med s, k, nettoavisering.

Räntebidrag till kostnaderna för ränta på bostadslån och boftenlän beräknas för ett halvår i taget och har hittills betalats ut varje hel- eller halvårsskifte. Utbetalningen har skett i anslutning till aviseringen av ränta och amortering på bostadslånet. Räntebidraget har använts i första hand för aft betala ränta och amortering på bostadslånet. Är räntebidragsbeloppef större än länekostnaden på bostadslånet har den överskjutande delen betalats uf till låntagaren som bidrag för att täcka räntekostnaderna för botfenlånet.

Det nya systemet med nettoavisering innebär att räntebidragsbeloppet delas upp pä en bostadslånedel och en bottenlånedel. Räntebidraget för bosfadslänedelen räknas av frän bostadslåneräntan vid varje hel- och halvårsskifte på samma sätt som hittills. Räntebidraget för bottenlånedelen kommer däremot inte att som hittills betalas uf per kalenderhalvärsskiffe utan vid den tidpunkt dä låntagaren sknll betala ränta på bottenlånet.

Systemet innebär således att utbetalningen av räntebidraget samordnas i tiden med låntagarens betalning nv räntor på bosfndslån resp, bottenlån. Systemet medger också aft utbetalningen av räntebidraget för bottenlånedelen kan ske direkt till bottenlånegivaren. Detta är en förenkling både för låntagaren och för dem som administrerar långivningen.

Låntagarna märker själva övergången på så sätt aft de får antingen en utgift på bostadslånet den 1 juli som de annars inte skulle ha fått eller en högre utgift eftersom räntebidraget för första halvåret inte längre i sin helhet avräknas mot bostadslånet. De låntagare vars räntebidrag är högre än länekostnaderna för bostadslånet märker övergången dessutom på det sättet att de infe som tidigare får det överskjutande räntebidraget kontant utbetalat fill sig per den 1 juli. Räntebidraget på bottenlånet för def senaste halvåret går i stället i avräkning pä boffenläneräntan nästkommande förfallodag.

Jag anser i likhet med Ivar Franzén att låntagarna sä långt möjligt bör belastas lika. Så blir ocksä fallet seff över hela ränfebidragsperioden. Låntagarna får lika mycket räntebidrag i def nya systemet som i det gamla.

Eftersom nettoaviseringen kan medföra att en kontantufbetnlning till låntngarna byts ut mot ett inbetalningskrav knn det emellertid vid själva övergången uppstå ett likviditefsproblem för en del läntngnre, Dettn framhölls ocksä. som Ivar Franzén själv säger, i 1983 års budgetproposition. Uttalandet föranledde ingen erinran av riksdagen.

Hur stort likvidifetsproblemef blir i det enskildn fallet beror bl, n, pä när kostnaderna pä bottenlånet aviseras. Det sker regelmässigt tvä gånger per kalenderår. De låntagare för vilka bottenlånets förfnllodagnr ligger tidigt varje kalenderhalvår får väsenfligt mindre likvidifefspäfresfning vid övergängen än de låntagare vars bottenlåneförfallodngnr ligger i slutet pä vnrje knienderhalvår. Hur stort problemet blir beror också på när bostadslånet hnr

betalats uf. Ju äldre länet är dess mindre blir likvidifefpåfresfningen.

Företrädare för regeringskansliet och bosfadssfyrelsen har diskuterat en rad åtgärder för att mildra likvidifefsproblemen i förekommande fall. Enligt vad jag har inhämtat avser bostadsstyrelsen att generellt flytta senaste inbefainingsdagen.för första halvårets räntor och amorteringar på bostadslånet fill den 25 augusti. Vidare avser bosfadssfyrelsen aff ge länsbostadsnämnden direktiv om att i svåra fall efter individuell prövning medge ytterligare anstånd. Givetvis kommer ingen dröjsmålsränta att tas ut under anståndstiden.

Prot. 1985/86:96 14 mars 1986

Om nettoaviseringen beträffande statliga bostadslån

Anf. 3 IVAR FRANZÉN (c):

Herr talman! Jag tackar bostadsministern för svaret. Det är posifivt att bostadsministern i slutet av svaret antyder en beredskap att medverka till att rätta fill de stora orättvisor som def nu tillämpade systemet med nettoaviseringen av räntebidragen innebär.

Däremot måste jag tyvärr konstatera att infe ens bosfadsministern tycks veta vilka konsekvenser systemet i verkligheten fär. Bosfadsministern påstår att alla låntagare blir lika belastade om man beaktar hela ränfebidragsperioden. Detta är inte sant. Bostadsministern glömmer tydligen bort att när staten tjänar ränta pä aff räntebidragen betalas ut senare sä uppstår motsvarande eller högre kostnad hos den låntagare som fär räntebidragen motsvarande fid senare.

Jag skall försöka belysa verkligheten med eff exempel.

Villaägarna A och B bor grannar. Båda flyttade in i sina villor under första halvåret 1984. A fick sitt hypotekslån - således infe bostadslånet - utbetalt den 30 juni 1984. För honom betyder den nya ordningen med nettoaviseringen ingen förändring ekonomiskt. Skillnaden blir bara att det mindre räntebidrag han får från staten på sin bosfadsläneavi kompenseras med motsvarande avdrag pä ränfeavin från stadshypotekskassan, som har gett honom bottenkrediten.

B tyckte han hade tur när han fick sitt hypotekslån utbetalt ett par dagar tidigare än A, nämligen den 28 juni 1984. Nu har han dock anledning att djupt beklaga detta. Över 12 000 kr. av det räntebidrag han efter gamla ordningen skulle ha fått den 30 juni 1986 fär han nu först den 28 december 1986. Banken vill självfallet inte vänta med räntebetalningen till dess. B har som ganska nybliven villaägare och familjeförsörjare (två barn) en ansträngd ekonomi. Genom noggrann hushållning och planering har B och hans husfru lyckats klara sig ifrån att utnyttja dyra extra krediter. Nu klarar de inte längre det. De måste gä till banken och fa ett extra län. Eftersom de infe har någon egentlig säkerhet att lämna, blir räntan 15 % och årskostnaden ca 1 800 kr. När B fär sitt räntebidrag sex månader senare, så är def fid för en ny räntebetalning fill stadshypotekskassan, och B har ingen chans att återbetala länet. I familjen B:s knappa men välplanerade ekonomi blir detta ett stort bekymmer. Under hela räntebidragsperioden blir familjen B:s extra räntekostnad i sforieksordningen 15 000 kr.

Hur vill bosfadsministern förklara för familjen B varför den skall få 15 000 kr. i extra räntekostnader, samfidigt som familjen A inte betalar en enda krona i extra ränta? Allt beroende på aff familjen B hade oturen aff fä sift lån

Prot. 1985/86:96 14 mars 1986

Otti nettoaviseringen beträffande statliga bostadslån

utbetalat fel dag. Till saken hör aff familjen B inte haft någon som helst möjlighet att påverka tidpunkten för utbetalningen av hypotekslånef. Def är alltid banken som bestämmer när utbetalning skall ske, när pengar finns tillgängliga.

Hur vill bostadsministern rätta till denna uppenbara orättvisa? Det kan inte vara rimligt att staten skall spara pä ett sä ojämlikt sätt!

Nu säger bostadsministern aff han i budgetpropositionen 1983 ärligt talade om vad han tänkte göra, och då var det ingen som protesterade. Litet inlindat säger bosfadsministern att det egenfligen inte är han utan riksdagen som är ansvarig. Jag vill dä ställa frågan: Om bosfadsministern när budgetpropositionen 1983 skrevs var medveten om dessa orättvisor, varför finns det inte en antydan om detta i budgetpropositionen?

Är det rimligt att riksdagen skall fä så bristfälligt material från regeringen att det skall krävas ingående uredningar för aff undvika orimliga orättvisor? Jag vill också fråga bosfadsministern om def är så att vi i fortsättningen måste räkna med aff regeringen genom bristfällig redovisning försöker dölja besparingsförslagens orättvisor för aff få riksdagens sanktion så att säga in blanko.

Nu är jag väl medveten om behovet att spara för att minska budgetunderskottet, men då måste jag ocksä fråga bosfadsministern; Varför betalades kompensationen för fastighetsskatten avseende flerfamiljshus ut i förskott redan vid halvårsskiftet 1985? Hur stora ränteförluster har staten gjort genom denna förskottsbetalning till bostadsföretagen?

Herr talman! För att debatten om möjligt skall ge ett positivt resultat för hårt drabbade villaägare, vill jag bidra med ett konkret förslag som undanröjer de värsta orättvisorna.

Om alla som har förfallodag pä sina hypotekslån före den 30 juni pä förfallodagen får utbetalt den del av första halvårets räntebidrag som avser fiden fr. o. m. den 1 januari t. o. m. förfallodagen, skulle likviditefspäfrest-ningar och räntekostnader bli mer rimliga och lika för alla villaägare. Förslaget innebär att det krävs en särskild beräkning vid första uf betalning-en/netfoaviseringen av räntebidraget. Därefter blir rutinen lika med nu tillämpat system. Tyvärr innebär def dock en begränsning av besparingen, men jag förutsätter att bostadsministern har stort intresse av att skapa större rättvisa och ställer därför frågan om bostadsministern är beredd att positivt pröva mitt förslag eller gärna något eget ännu bättre förslag.

Anf. 4 Bostadsminister HANS GUSTAFSSON:

Herr falman! Först eff par mer principiella synpunkter med anledning av Ivar Franzéns inlägg.

Han frågar om det skall bli sä även i fortsättningen, att riksdagen fär ofullständiga uppgifter om de förslag som framläggs och som den skall fa ställning till. Def är så att resp. utskott har aff infordra de uppgifter som behövs för att utskottet skall kunna framlägga sitt förslag för riksdagen. Utskottet har i detta fall fått alla de upjigiffer som man begärt för att kunna framlägga ett förslag, och man har därmed ansett att beredningen av ärendet varit tillräcklig.

Ivar Franzén tillhör också - åtminstone med tanke på def inlägg som han

gör i dag, och jag vill inte åberopa några andra-dem som tycker aft def är bra att det sparas, bara det infe är på det område som han är intresserad av själv. På det sättet går det inte att få fram besparingar och fä ned budgetunderskottet, inflationen och räntorna. Det är fack vare den politik som vi för som def är möjligt att gång efter annan sänka räntorna och därmed förbilliga kostnaderna för den typ av bostadsägare som Ivar Franzén nu talar om.

Den räntesänkning som kom i gär betyder ju långt mycket mer. För en normal villaägare rör def sig kanske om fem gånger mer än vad fastighetsskatten betydde, den skatt som det var eff sä fasligt väsen om.

Sedan till själva sakfrågan. Om man i ett sysfem där man arbetar med schablonmässiga metoder skall vidta ändringar, uppstår det också problem och svårigheter för några. Men jag skulle tro aft de låntagare som kan hamna i en sådan situafion som Ivar Franzén beskrev får räknas i promille.

Dessutom är hans beskrivning infe korrekt i förhållande till vad jag tidigare redovisade. För det första framflyttas, som jag har sagt, inbetalningsdagarna fill slutet av augusti. För det andra vet Ivar Franzén att vederbörande kan begära jämkning hos skattemyndigheten och därmed fä tillbaka åtminstone 40-50 % av kostnaden. För det tredje är den uppkommande räntan avdragsgill. Vederbörande hamnar alltså infe i denna situation.

Men även om man använder sig av dessa metoder - vilket väsenfligt minskar konsekvenserna - är vi tillräckligt generösa för att säga att om det ändå skulle uppkomma svårigheter är vi beredda aff ge anstånd sä aft vederbörande infe hamnar i en ohållbar situation. Vi har insett detta.

De räntebesparingar som Ivar Franzén talade om är själva konsekvensen av förslaget. Staten har tidigare haft ett ufbetalningssysfem som har inneburit att vederbörande låntagare har kunnat sätta in pengarna pä banken och fått ränta pä dem till dess att han skall betala räntan pä sina bottenlån. Vi tycker inte att det har varit särskilt bra att det har förhållit sig på det sättet. Nu mister han denna ränteinkomst. Det är klart att def är ett sämre alternativ för honom än om man hade behållit def gamla systemet. Men def är denna ändring som leder till en besparing i statskassan. Jag tycker att det är ganska rimligt att man förfar på detta sätt.

Jag är ömsint mot dem som råkar i stora svårigheter. Om det skulle hända någon, är vi beredda aft vidta ätgärder för att undanröja problemen - def har jag nu redovisat.

Prot. 1985/86:96 14 mars 1986

Om nettoaviseringen beträffande stadiga bostadslån

Anf. 5 IVAR FRANZÉN (c):

Herr falman! Bosfadsministern är självfallet väl medveten om aft detta är en ganska komplicerad materia. Jag har givetvis inte någon annan ståndpunkt än bosfadsministern när det gäller utskottens beredningssätt och kraven pä att utskott skall bereda en fråga. Men det kan inte hjälpas att det finns tidsbegränsningar och att det ändå hade varit rimligt att det i propositionen hade funnits signaler om de orättvisor som jag här har påpekat. Det tror jag att bosfadsministern kan hålla med mig om. Jag tvivlar fakfiskt på att ens bostadsdepartementet var medvetet om oräffvLsorna när det lade fram förslaget. På den punkten kanske vi kan få ett förtydligande.

Det var infe slumpmässigt som jag redovisade mina två exempel på förskoftsutbetalningen av kompensation för fastighetsskatten till i första

Prot. 1985/86:96 14 mars 1986

Om nettoaviseringen beträffande statliga bostadslån

hand de bostadsföretag som har flerfamiljshus med räntebidrag. Såvitt jag förstår har staten åtagit sig en avsevärd kostnad och gett dessa företag en betydande ränteintäkt genom aft de flera månader innan de skall betala ut fastighetsskatten får kompensation för denna utbetalning.

Om dessa pengar hade använts till aft göra förslaget avseende villaägarna mera rättvist - båda förslagen har ju lagts fram av regeringen - hade nettobesparingen i statskassan sannolikt blivit densamma, kanske större, Def är anmärkningsvärt att regeringen pä detta sätt i ena fallet överkompenserar och i det andra mycket orättvist belastar låntagarna. Det är just orättvisan i förslaget som jag vänder mig emot.

Det är infe så, bosfadsministern, aff någon fidigare har fått räntesubventioner i förskott. Den regel som har funnits har inneburit aff räntebidrag har utbetalats t, o, m, utbetalningsdagen, icke en enda dag i förskott. Vad som nu händer är att staten upp till fem månader och 29 dagar fördröjer utbetalningen av räntebidraget. Det är detta som skapar orättvisa. Det är inte rätt att ett fätal av ett kollektiv skall bära hela skuldbördan.

Förskjutningen av inbetalningen när det gäller bostadslånet har ingenting med mitt exempel aft göra. Jag har endast räknat med kostnaden för botfenlånet i hypotekslånef. Mitt exempel på denna punkt är helt korrekt.

Anf. 6 Bostadsminister HANS GUSTAFSSON:

Herr talman! Ivar Franzén säger aft de exempel han redovisade inte är slumpmässigt utvalda utan två av många faktiskt föreliggande fall. Ja, jag skulle kunna säga aft det är exempel avseende tvä av nästan 220 000 bidragstagare som Ivar Franzén redovisar, och de kan inte vara utgångspunkten för en generell förändring i det här sammanhanget.

Vidare säger Ivar Franzén att han-inte har samma tilltro till utskottets ledamöter och dess kansli som jag har. Där har vi möjligen skilda uppfattningar. Jag har stor tilltro till det arbete som ufskoftsledamöterna och uf skottskanslierna utför för att granska det hela.

Eftersom Ivar Franzén påstår att vi inte skulle ha varit tillräckligt tydliga och därför kan ha vilselett utskott och riksdag skall jag, herr talman, be att få läsa upp vad vi skrev i propositionen, sä att var och en får tolka def. Vi skrev med hänvisning till bostadslänekommittén följande:

"Kommittén konstaterade bl, a, att det kan leda till räntevinster alternativt ränteförluster för låntagare och staten beroende på när förfallodagen för botfenlånen inträffar. Det kan också leda fill aft låntagare hamnar i ekonomiskt trångmål, antingen till följd av att räntebidraget redan har använts för annat ändamål än det avsedda eller aft bidragen ännu inte har betalats ut när bottenlånet förfaller till betalning,"

Jag tycker inte, herr falman, aft vi har försökt dölja någonfing, utan vi har pekat på de konsekvenser som enligt vår mening skulle kunna uppstå. Vad vi har gjort därefter är att vi intagit den generösa hållningen att om någon råkar i svårigheter, skall vi ställa upp för vederbörande. Självfallet har vi därmed också gett svar pä frågan om vi var medvetna om konsekvenserna eller inte. Hade vi inte varit def, skulle vi inte ha skrivit på det sätt som framgick av vad jag nu har citerat.

Det är ändå så, Ivar Franzén, att om man kan hitta exempel pä att några

drabbas och att de kanske drabbas ganska hårt av defta - dock tror jag icke aft de drabbas så hårt som Ivar Franzén gör gällande - är den alldeles övervägande delen av låntagarna posifiva till omläggningen. Tidigare värdet så aff om räntebidraget var större än kostnaden för bostadsläneräntan, dä fick en låntagare ut det överskjutande beloppet kontant i handen. Om han lever i en knaper och besvärlig situation, är ju risken att han spenderar detta kapital innan han skall betala av på bottenlånef. Nu blir det fråga om en direkt betalning av dessa medel till bottenlånegivaren, och det ser de flesta som en fördel.

Beträffande frågan om kompensation för fastighetsskatten, som Ivar Franzén återkommit till två gånger, vill jag säga aff jag tycker att Ivar Franzén skall komma ihåg att fastighetsskatten för flerfamiljshusen inte var någonting nytt, utan att def fanns en hyreshusavgift och att kompensationssystemet sammanhänger med det. Men om Ivar Franzén vill ha en diskussion om fastighetsskatten och kompensationssystemet, då begär han att vi skall ta upp en helt ny fråga. Den är Ivar Franzén välkommen ntt återkomma med, och dä skall jag besvara den,

Anf. 7 IVAR FRANZÉN (c):

Herr talman! Jag har definitivt stor tilltro till utskottes både kansli och ledamöter i vad gäller såväl deras vilja som deras förmåga att analysera och utreda. Men det kan inte vara obekant för bostadsministern att det trots allt är ganska ont om fid för utredningsarbetet. Detta innebär begränsningar. Även om bosfadsministern anser att vi infe har rätt att kräva klara papper pä bordet, vore def mycket välbetänkt av bosfadsministern att ge oss sådana. Def skulle innebära aff vi finge ett än bättre beslutsunderlag för vårt arbete i riksdagen. Jag kan inte underlåta att säga aft jag tycker att det måste vara regeringens ambition att ge oss ett klarläggande och bra beslutsunderlag, särskilt i ett fall som detta, där def gäller en mycket krånglig fråga. Jag är alldeles övertygad om att det är ett fätal som har ett sådant kunnande och en sådan praktisk erfarenhet att de lätt kan tränga in i den här problemafiken.

Och jag här definitivt större tilltro än bosfadsministern fill den enskildes förmåga att själv förvalta sina pengar. Jag tror inte att vi från den utgångspunkten behöver gä in på nettoaviseringen. Systemet som sådant har jag till fullo accepterat. Nettoaviseringen har i sig en hel del fördelar, men övergångsbestämmelserna och besparingen drabbar människor sä olika - det rör sig om belopp från O till 15 000 kr. Vi kan infe, bosfadsministern, fortsätta att låta sådana orättvisor ske. Låt vara aff det är ett fåtal som drabbas, men de kan drabbas sä att de får gä från hus och hem.

Bostadsministern säger nu att regeringen kommer aft ställa upp för dem, och def ser jag som ett mycket posifivt löfte. Def är viktigt aff alla villaägare som drabbas så som jag beskrev i de exempel jag gav verkligen noterar detta löfte från bosfadsministern: Om de hamnar i en sådan här besvärlig situation, då skall regeringen verkligen ställa upp för dem.

Jag tycker ändå att def förslag jag har lagt fram innebär att man följer precis samma ufbetalningsmönsfer som det vi har haft fidigare men med tillämpning av en nettoavisering. Att det skulle vara någonting som bosfadsministern har något emot har jag svårt att förstå. Jag pekade pä att

Prot. 1985/86:96 14 mars 1986

Om nettoaviseringen beträffande statliga bostadslån

Prot. 1985/86:96 14 mars 1986 ■

Om nettoaviseringen beträffande statliga bostadslån

man på ett annat område, som vi skall fala om en annan gång, sannolikt hade varit generösare och aff netfobesparingen, om man varit någorlunda likasinnad i båda fallen, skulle ha kvarstått. Det var def budskapet jag ville föra fram. I efterhand kan def kanske vara svårt att rätta fill orättvisorna. Vad som är viktigt - och def hoppas jag a tt vi är överens om - är aft vi mäste spara, men vi måste försöka spara sä ntt det drabbar nägot sä när rättvist. Vi kan infe belasta enskilda individer på ett orättvist sätt, för då får vi aldrig förståelse hos svenska folket för den sanering av den svenska ekonomin som är nödvändig.

Anf. 8 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):

Herr talman! När den här frågan avgjordes i riksdagen i december förra året gjorde jag ett kort inlägg i debnften. Från folkpnrtiets sida accepterade vi den här förändringen men betonade vikten av just det som Ivar Franzén nu har framhållit, nämligen att inte enskildn människor fick komma i kläm i samband med övergångsbestämmelserna. Vi framhöll ocksä behovet av aff de berörda människorna informerades i god tid. Av det som hänt efteråt har jag förstått aft informationen varit ganska bristfällig. När massmedia - def har jag ett konkret exempel på - har försökt informera i dennn frågn med hjälp av länsbostadsnämnden har det blivit uppenbara felaktigheter. Vad detta beror på kan man nnturligtvis inte här stå och avgöra.

Nu vill jag bara vädja till bostadsministern dels om en förbättrad information kring övergängsbestämmelserna, dels och framför allt om informafion om de möjligheter som står till buds när det gäller att infe komma i kläm utan att ocksä fä anstånd med inbetalning och kanske även få annat stöd vid en likvidifefskris. Jag hoppas aft den informationen blir betydligt bättre än vad informationen kring själva övergängsbestämmelserna har varit.

Anf. 9 Bostadsminisfer HANS GUSTAFSSON:

Herr talman! Lät mig fill Ingrid Hasselström Nyvall säga att jag delar uppfattningen aft informationen borde ha varit litet bättre, men sedan riksdagen hade fattat sift beslut var det fråga om att träffa avtal med alla boftenlåneinsfifufen för att def här systemet skulle kunna bringas i hamn. Det har varit en ganska besvärlig och omsfjindlig process, och def har gjort att det också tagit litet fid aft utforma en informafion. Nu kan jag glädja Ingrid Hasselström Nyvall med att varje fastighetsägare kommer aft få en informafion om alla sina egna kostnader och verkningarna av dem. Det här är så pass krångligt och så pass svårt att det knappast hjälper att informera via pressen och andra massmedia - det ar en direkt riktad informafion som kan vara av värde.

Till Ivar Franzén vill jag säga att det inte vore någon konst för mig att utlova hjälp till alln dem som har drabbats så hårt som vad Ivar Franzén här beskriver, för de finns infe. Man behöver inte drabbas på det sättet: Man kan begära jämkning av sin skatt och tjäna räntan. Men jag går ett steg längre, Ivar Franzén, och säger att om någon drabbats allvarligt i samband med övergängen-även om det inte är så allvarligt som Ivar Franzén beskriver-sä skall vi försöka att hjälpa till. Det har jng redovisnt i mitt svnr, och det är vi

naturligtvis beredda atf ocksä redovisa utåt. Prot. 1985/86:96

Till sist vill jag säga till Ivar Franzén att jag delar uppfattningen aff detta är 14 mars 1986
en utomordentligt besvärlig fråga. Utskottet har emellertid fått alla de

informationer som def begärt, och pä grundval av det materialet har utskottet ° "

lagt fram sitt förslag. beträffande statliga

bostadslån

Talmannen anmälde aft Ivar Franzén anhållit att till protokollet fä antecknat aft han inte ägde. räft till ytterligare inlägg.

Anf. 10 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):

Herr talman! Jag vill endast tacka bostadsminisfer Gustafsson för beskedet

om aff man nu kommer att gå ut med en förbättrad information. Jag hoppas

att informafionen - även om denna inte ges i form av konkreta exempel utan

kanske bara i form av fiktiva exempel - ocksä når länsbostadsnämnderna.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Föredrogs och hänvisades

Proposifion

1985/86:128 fill socialförsäkringsufskottet

Beträffande detta ärende hade regeringen föreslagit aff riksdagen skulle besluta att motionsfiden förkortades fill sju dagar.

Kammaren beslöt förkorta motionstiden till aft utgå forsdagen den 20 mars.

5 § Föredrogs och hänvisades

Mofionerna

1985/86:320-322 till skatfeutskottet

6 § Anmäldes och bordlades Proposition och skrivelse 1985/86:126 Lag om näringsförbud, m.m. 1985/86:129 Flyktingpolitiken

7 § Anmäldes och bordlades

Konstitutionsutskoftefs betänkande

1985/86:20 Anslag fill datainspekfionen (prop. 1985/86:100 delvis)

Lagutskottets betänkanden

1985/86:18 Arrendators räft till friköp

1985/86:19 Vissa namnlagsfrägor

1985/86:22 Anslag till marknadsdomstolen (prop. 1985/86:100 delvis) 43

Prot. 1985/86:96 Socialförsäkringsutskottets betänkande

14marsl986 1985/86:12 Ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna m.m.

Meddelande om fråga

Utbildningsutskottets betänkanden

1985/86:10 Svenskundervisning för vuxna invandrare (prop. 1985/86:67 och

1985/86:100 delvis) 1985/86:11 Anslag till utbildningsdepartementet m.m, (prop, 1985/86:100

delvis) 1985/86:12 Anslag till centrala och regionala myndigheter m,m, inom

skolväsendet (prop, 1985/86:100 delvis)

Trafikutskottets betänkanden

1985/86:10 Anslag till Trafiksäkerhet (prop, 1985/86:100 delvis)

1985/86:11 Anslag fill Postväsendef (prop, 1985/86:100 delvis)

8 § Meddelande om fråga

Meddelades att följande fråga framställts

den 13 mars

1985/86:422 av Börje Hörnlund (c) till statsministern om resurser fill personalutbildning m, m, i vissa företag:

I regeringsförklaringen betonas behovet av en återkommande utbildning. Statsministern framhåller atf de s, k, förnyelsefonderna i företagen ger unika möjligheter fill vidareutbildning och breddufbildning i ny teknik, forskning och teknisk utveckling. Den tekniska forskningen och utbildningen är av central betydelse för landet och ett gemensamt ansvar för näringsliv och samhälle, understryker statsministern.

Det stora flertalet företag har emellertid inte en vinstnivå som ger en avsättning till förnyelsefonderna, vilket i sig visar orimligheten i inrättandet av fonderna. Regeringen har vidare inga förslag om hur vidareutbildning och breddufbildning i ny teknik, forskning och utveckling skall komma dessa företag fill del. Denna polifik kommer ati: medföra allt större skillnader i utbildning, teknisk utveckling och forskning mellan företag med stora vinster och de företag som har smä eller inga vinster atf redovisa.

Med anledning av vad som ovan anförts vill jag fråga statsministern:

Pä vilket sätt avser regeringen medverka fill aft anställda i företag med låg vinstnivå får resurser för personalutbildning och personalutveckling m, m,?

Riksdagens protokoll 1985/86:96