Riksdagens protokoll 1985/86:95

Torsdagen den 13 mars

Kl. 10.00

1 § Anmälan om utsedda statsråd och regeringsförklaring

Anf. 1 Statsminister INGVAR CARLSSON:

Herr talman! Ledamöter av Sveriges riksdag!

Sverige är ett land i sorg. Väldet har tvingat sig på oss. Vi känner smärta och vrede. Men samfidigt ocksä närhet och nationell samhörighet.

Vi förenas kring de värden som är gemensamma i vårt land - kring freden och friheten, kring demokrafin och öppenheten. Vi förenas också i en obetvinglig beslutsamhet aft detta skall inget-aWra minst våldet- få oss aft ge upp.

Def Sveriges folk nu väntar sig är att vi tar ett gemensamt ansvar för vårt land och dess framtid utan konstruerade motsättningar och utan onödiga konflikter.

I den andan vill regeringen föra en politik för hela def svenska folket,

en politik som steg för steg far Sverige ur den ekonomiska krisen,

en politik som fördelar landefs välstånd rättvist,

en politik som främjar sysselsättningen, tryggar välfärden och skyddar

miljön,

en politik som försvarar vårt lands oberoende och som fortsatt låter

förnuftefs och solidaritetens stämma höras i världen.

Herr talman! Enligt regeringsformens föreskrift fär jag för riksdagen anmäla de statsråd som jag utsett aff fillsammans med mig ingå i regeringen.

Statsråd Statsråd Statsråd Statsråd Statsråd

ström. Statsråd Statsråd Statsråd Statsråd

Leijon. Statsråd Statsråd

och chef för jusfifiedepartemenfet är Sten Wickbom.

och chef för utrikesdepartementet är Sten Andersson.

och chef för försvarsdepartementet är Roine Carlsson.

och chef för socialdepartementet är Gertrud Sigurdsen.

och chef för kommunikationsdepartementet är Sven Hulter-

och chef för finansdepartementet är Kjell-Olof Feldt. och chef för utbildningsdepartementet är Lennart Bodström, och chef för jordbruksdepartementet är Svante Lundkvist, och chef för arbetsmarknadsdepartementet är Anna-Greta

och chef för bostadsdepartementet är Hans Gustafsson, och chef för industridepartementet är Thage G. Peterson.

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Anmälan om utsedda statsråd och regeringsförklaring

Statsråd och chef för civildepartementet är Bo Holmberg.

Statsråd är:

Lena Hjelm-Wallén

Mats Hellström

Bengt Lindqvist

Bengt K. Å. Johansson

Bengf Göransson

Anita Gradin

Birgitta Dahl

Herr talman! Den svenska neutralitetspolitiken är den främsta garanten för vår fred och vårt oberoende. Den kommer aff fullföljas med fasthet och konsekvens.

Kring neutralitetspolitiken finns en bred uppslutning som markerats av 1984 års försvarskommitté. Denna politik stöds av ett efter våra förhållanden starkt försvar.

Regeringen är fast besluten att värna vårt lands territorium med alla fill buds stående medel.

Det grundläggande säkerhetspolitiska mönstret i Norden består även om det strategiska intresset för de nordligaste delarna av vår världsdel ökat. Sveriges orubbliga neutralitetspolitik utgör ett vikfigt bidrag till stabiliteten i det nordiska området.

Sverige sluter helhjärtat upp bakom Förenta nationerna och dess stadga till värn för freden och folkrätten och till stöd för social och ekonomisk rättvisa.

Alla ansträngningar måste göras för att minska och pä sikt eliminera hotet om ett kärnvapenkrig. Det är regeringens förhoppning aft förhandlingarna mellan Förenta Staterna och Sovjetunionen skall leda fill ökat förtroende, minskade spänningar och nedrustning.

De nedrustningsinifiativ som tagits gemensamt av Sverige och andra länder frän fem kontinenter kommer att föras vidare, bl, a, fill stöd för kärnvapenfrysning och ett fullständigt provsfopp.

Regeringen skall fortsätta att arbeta aktivt för en kärnvapenfri zon i Norden och söka vinna ökat stöd för förslaget om en korridor fri från slagfältskärnvapen i Centraleuropa,

Def är regeringens förhoppning aft Stockholmskonferensen skall leda till ett positivt resultat och aft ESK:s uppföljningsmöte i Wien skall kunna fatta beslut om att utvidga mandatet för konferensen till aff ocksä omfatta nedrusfningsförhandlingar.

Den svenska regeringen kommer fortsatt att påtala brott mot folkrätten varhelst de begås. Vi fördömer den sovjefiska ockupationen av Afghanistan, Apartheidregimens förtryck av den icke-vita majoriteten i Sydafrika är ett brott mot grundläggande mänskliga rätfigheter och eff hot mot internationell fred och säkerhet. Det amerikanska stödet ät krigföringen mot Nicaragua strider mot internationell rätt och försvårar fredssfrävandena.

Klyftorna mellan rika och fattiga växer. Trycket på u-ländernas naturresurser och den allvarliga miljöförsförelse som följer hotar kommande generationers försörjningsmöjligheter. Regeringen sfär fast vid att 1 % av bruttonationalinkomsten skall avsättas för internationellt bistånd.

De fattiga ländernas skuldbörda.ökar. Regeringen välkomnar den ökade beredvilligheten hos de stora industriländerna aff ta itu med skuldproblemen och aft öka stabiliteten i def internationella valutasystemet. Tillsammans med de övriga nordiska länderna verkar Sverige aktivt i denna riktning. Vi förordar ocksä att länder med en stark ekonomi far på sig ett större ansvar för aff hålla uppe fillväxten i den internationella ekonomin,

Sverige medverkar aktivt i förberedelsearbetet för nya handelsförhandlingar i GATT i syfte att stärka den fria handeln mellan nationerna. Det ekonomiska, vetenskapliga och tekniska samarbetet i Europa sknll främjas. Ett ramavtal om forskningssamarbete med EG har träffats. Sverige deltar aktivt i def s. k. Eureka-inifiafivef.

De goda förbindelserna med våra nordiska grannländer skall utvecklas. Arbetet på att förverkliga tanken på Norden som hemmamarknad kommer att fullföljas.

Vår flyktingpolitik är ett vikfigt uttryck för internationell solidaritet omsatt i praktisk handling. Tendenser till rasism och diskriminering av invandrare skall slås tillbaka. I dagens situation förtjänar detta att understrykas med särskild kraft.

Våld och otrygghet måste bekämpas. Kampen mot den internationella terrorismen skall fortsätta.

Herr talman! Regeringens ekonomiska politik syftar till att ta fill vara nationens samlade resurser! arbete och produkfion. Underskotten i ekonomin har krympts, samtidigt som sysselsättningen ökat och välfärden fredats. I praktisk handling har vi visat att def är möjligt att på en och samma gång minska arbetslöshet och inflation.

Nu mäste vi med fasthet och konsekvens gä vidare på denna väg.

Sveriges ställning som en ledande industrination mäste hävdas genom tillväxt och förnyelse i såväl små som stora företag. En fortsatt ekonomisk tillväxt är nödvändig för aff hävda sysselsättningen och minska underskotten. Regeringen kommer därför att lägga fram förslag om ytterligare åtgärder för att öka tillväxten.

Inflafionen måste bekämpas, så att vår konkurrenskraft kan förstärkas och en fortsatt gynnsam ekonomisk utveckling kan säkersfällas. Endast genom en lägre inflation kan utrymme skapas för höjda reallöner.

Vi är nu nere i den lägsta inflationstakten på närmare två decennier. Denna nedgång i prisutvecklingen mäste fortsätta. Def innebär att finanspolitiken måste vara fortsatt stram och en hård utgiffsprövning bedrivas.

Om vi skall kunna försvara konkurrenskraften och pressa fillbaka inflationen, krävs det också aft kostnadsökningarna dämpas. Det är nödvändigt att årets avtalsrörelse präglas av den insikten. Regeringen utgår ifrån att parterna i denna för landet sä avgörande situation visar den ansvarskänsla som den svenska modellen förutsätter.

Samma ansvar åvilar även andra. Näringslivet måste hålla tillbaka prishöjningarna. Taxe- och avgiftshöjningar bör begränsas.

Eff gemensamt ansvar kräver en rättvis fördelning av våra gemensamma resurser. Förbättrad sysselsättning, lägre inflation och höjda reallöner är de viktigaste förutsättningarna för aff förbättra den enskildes ekonomiska trygghet och möjligheterna för fler att försörja sig genom eget arbete.

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Anmälan om utsedda statsråd och regeringsförklaring

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Anmälan om utsedda statsråd och regeringsförklaring

Genom höjda schablonavdrag fär flertalet löntagare sänkt skatt i är. Skattesystemet förenklas. Genom ändrade skatteskalor för 1987 och 1988 föreslås ytterligare skattesänkningar. Nio av tio inkomsttagare bör få högst 50 % i marginalskatt,

Kommunalskatfeufjämningen bör reformeras och göras effektivare.

En särskild kommission har tillsatts för att granska vissa börsaffärer. Regeringen kommer att vidta de åtgärder som kan visa sig nödvändiga för aft återställa respekt och förtroende för den svenska börsen.

Att värna sysselsättningen förutsätter en aktiv och framåtsyftande arbetsmarknadspolitik. Den innebär effektiv platsförmedling, utbildning och stöd till dem som bäst behöver det. Genom en utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som investerar i individernas kunnande och erfarenheter bygger vi upp förutsättningar för såväl framtida trygghet för den enskilde som ökad fillväxt i näringslivet.

Regeringen avser att ta initiafiv till ett sammanhållet åtgärdsprogram för att underlätta ungdomars övergäng från skola fill arbetsliv. Målet är att alla ungdomar under 20 år skall erbjudas plats i gymnasieskolan.

Behovet av återkommande utbildning ökar. Förnyelsefonderna i företagen ger unika möjligheter till vidareutbildning och breddufbildning i ny teknik, forskning och teknisk utveckling. En fortsatt förstärkning av den tekniska forskningen och utbildningen är av central betydelse för landet och ett gemensamt ansvar för näringsliv och samhälle.

En fortsatt strukturomvandling i näringslivet är nödvändig. För att denna skall kunna ske i socialt acceptabla former fordras att företagen far ansvar för de sysselsäffningsmässiga konsekvenserna. Den ökning av lönsamheten och den finansiella konsolidering som ägt rum under senare år skapar förutsättningar för detta.

Regionalpolitiken skall intensifieras. Regional balans och rättvisa skall eftersträvas. Utsatta regioners möjligheter att utveckla nya näringar och ny sysselsättning skall förbättras bl, a, genom utbildning och teknikspridning. En ytterligare decentralisering av arbetsuppgifter från centrala verk fill regionala myndigheter skall eftersträvas. En bättre samordning av de statliga insatserna för regional utveckling bör åstadkommas.

För välfärdspolitiken är den gemensamma sektorn en vikfig grund. Den skall tjäna människorna efter deras önskemål och behov.

Möjligheterna för den enskilde aft påverka innehållet i den offentliga verksamheten bör ökas, liksom möjligheterna aft inom den offentliga sektorn välja t, ex, daghem, skola och läkare. Onödig byråkrati skall motarbetas, service och effektivitet främjas. Kooperativa alternativ, folkrö-relsealfernafiv och ideella alternafiv stimulerar utvecklingen.

Jämställdheten mellan kvinnor och miin skall främjas. Kvinnornas ställning på arbetsmarknaden skall stärkas. Vi bör sträva efter att få fler kvinnor i offentliga styrelser och i ansvarig ställning i den offentliga förvaltningen.

Det är viktigt att vi för en politik som tryggar barnfamiljernas ekonomi. Regeringen har därför lagt fram förslag till förbättringar av det ekonomiska stödet fill barnfamiljerna, bl, a, genom en kraftig höjning av barnbidragen. Föräldraförsäkringen bör också byggas ut bl, a, i syfte att kunna minska den dagliga arbetstiden för småbarnsföräldrar, Alla barn över ett och ett halvt år

skall ha rätt till plats i daghem eller familjedaghem senast år 1991,

De handikappade skall kunna delta aktivt i samhällslivet.

Pensionerna skall vara värdesäkrade. Ett äldrepolitiskt program kommer att framläggas under mandatperioden.

Ersättningen vid delpension bör återföras fill 65 % den 1 juli 1987, Semesterlagstiffningen bör ses över i syfte att skapa större rättvisa.

Kvaliteten och tillgängligheten i samhällets hälso- och sjukvård bör förbättras. Alkohol- och narkotikamissbruk måste bekämpas med oförminskad kraft. En bred enighet kring drogpolitiken eftersträvas.

Regeringen har tillsatt en särskild aidsdelegation. Den har till uppgift aff noga följa utvecklingen, samordna samhällets insatser och sätta in snabba åtgärder. Förslag om ytterligare sådana åtgärder kommer inom kort att föreläggas riksdagen.

Den sociala bostadspolitiken ligger fast, Bosfadsförbättringsprogrammen fortsätter att förverkligas. De äldres och handikappades möjligheter att välja ett eget boende bör ökas. Mer hemlika förhållnnden bör sknpns inom långvärden.

Ett levande kulturliv öppnar nya perspektiv och fördjupar synen på människan och snmhället. Kulturarbetarna har en vikfig roll i försvaret av värt öppna och demokratiska samhälle. En vital humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning stärker vår kulturella identitet. Skolans roll som kultur-och bildningshärd skall utvecklas. Att stimulera kulturlivet är ett viktigt led i välfärdspolitiken.

Den personliga integriteten skall skyddas och de etiska normerna hävdas vid forskning där datateknik utnyttjas.

Värnet av vår livsmiljö är avgörande för vår framtid. En fortsatt energihushållning, långtgående miljökrav, katalytisk avgasrening och nya miljövänliga energikällor bidrar till aft reducera utsläppen av svavel och andra farliga ämnen.

Ett femårigt forskningsprogram till försvar av skogen och skogsmiljön bör genomföras. På fem år bör användningen av bekämpningsmedel i jordbruket halveras. Ökade forskningsinsntser ägnas livmedlens kvalitet och produktionsformerna inom jordbruket och livsmedelsindustrin.

Under mandatperioden bör nyanvändning av asbest förbjudas. Belastningsskador i arbetslivet bör förebyggas och den ökande användningen av kemikalier och riskerna vid bildskärmsarbete uppmärksammas särskilt. Sankfionssystemef vid arbetsolyckor ses över.

Beslutet att avveckla kärnkraften till år 2010 ligger fast.

Arbetet på att finna en långsiktig lösning av väg- och järnvägsförbindelserna fill Danmark och kontinenten kommer att intensifieras.

Herr talman! Sverige är ett fint land - ett land att vara stolt över. Def finns få länder i vär värld med sådan frihet och öppenhet, med sådan styrka och utvecklingskraft och med så goda förutsättningar för folkflertalet att i trygghet och i frihet forma sina liv.

Detta Sverige skall vi värna.

Vårt mål skall vara aff vidga, inte begränsa friheten. Vi skall öka gemenskapen, inte främja misstänksamheten. Vi skall hävda vår öppna och fria livsstil, inte ge upp inför väldet.

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Anmälan otn utsedda statsråd och regeringsförklaring

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Sammanträdet tisdagen den I april

Meddelande om interpellationssvar

Om statens ersättning till kommunernaför kostnaderna för flyktingar

Här i riksdagen finns skilda uppfattningar i många grundläggande frågor, 1 ett övergripande perspektiv är def dock mer som förenar än som skiljer oss ät. Regeringen kommer därför ntt i sitt arbete sökn förena fasthet och konsekvenser med ett öppet sinne och lyhördhet. Vi kommer ntf hålln en öppen dörr för samtal i alla frågor av betydelse för värt land,

Vär bestämda vilja och föresats är att bygga vidare pä ett Sverige där människor i frihet och i gemenskap kan förverkliga sina drömmar.

Statsministerns anmälan lades till handlingarna.

2 § Pä förslag av talmannen beslöt kammaren kl, 10,23 att ajournera sina förhandlingar till kl, 15,00. då dagens frågestund skulle börja.

3 § Förhandlingarnn återupptogs kl, 15.00 under ledning nv förste vice talmannen.

4 § Sammanträdet tisdagen den 1 april

Anf. 2 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Med ändring av den preliminära tidsplanen börjar sammanträdet tisdagen den 1 april redan kl. 13.00, då ett stort antal interpellationer besvaras.

5 § Meddelande om svar på interpellationerna 1985/86:122, 140 och 144

Anf. 3 Finansminister KJELL-OLOF FELDT:

Fru falman! Pä grund av utlandsresor och stor arbetsbelastning har jag inte möjlighet aff besvara interpellation 122 av Nic Grönvall och interpellationerna 140 och 144 av Ivar Franzén inom föreskriven tid. Jag har avtalat med interpellanterna att svaren kommer att avges den 15 april.

6 § Svar på fråga 1985/86:396 om statens ersättning till kommunerna för kostnaderna för flyktingar

Anf. 4 Statsrådet ANITA GRADIN:

Fru falman! Sten Andersson i Malmö har frågat mig om jag är beredd att medverka till förändringar så, att statens ersättning till kommunerna för flykfingmoftagandet kan betalas uf snabbare än vad som sker för närvarande.

En del av det nya systemet för flyktingmoftagning som infördes fr. o. m. 1985 utgjordes av en förenklad ordning för utbetalning av statsbidrag till kommunerna för utgivet socinlbidrng.

Administration och utbetalningsregler för statsbidrag måste alltid utformas sä, att man när en godtagbar kompromiss mellan kravet pä snabbhet och enkelhet å ena sidan samt ä andra sidan kraven på korrekthet och rättvisa.

När def nya systemet för flyktingmoftagning infördes bedömdes att effer-handsvisa utbetalningar varje år skulle vnrn en lämplig form.

Def är främst tvä skäl som gör ntf jng nu inte är beredd att föreslå någon förändring av utbetalningsreglerna. För def första har systemet för flyktingmoftagning varit i verksamhet bara under något år, och det är enligt min mening alltför tidigt att dra några definitiva slutsatser om enskildheter i den nya ordningen. För det andra är skälet till aft inte föreslå någon förändring nu att vi i dag inte kan veta om den uppgång i antalet asylsökande som noterades under 1985 kommer att vara typisk även för de närmaste åren. Utvecklingen under de första månaderna detta år antyder ntt siffrorna för 1985 troligen varit högre än vad vi har anledning ntt räknn med under 1986.

Varje är sker överläggningar mellan staten och kommunerna om ersättningsnivåer och andra frågor kring statsbidragen för flyktingmoftagandet. Jag anser det lämpligt att man i dessa sammanhang diskuterar frågor om administration och utbetnlningsregler.

Mot dennn bakgrund är jag inte beredd att ta initiativ till förändring nv utbetalningsreglerna för statsbidraget fill kommunerna för utgiven ekonomisk hjälp till asylsökande och flyktingar.

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Om statens ersättning till kommunernaför kostnaderna för flyktingar

Anf. 5 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Fru falman! Jag tackar för svaret. Det är ändå nägot positivt i svaret. Jag tolkar det som så att statsrådet framöver kan tänka sig att ändra utbetalningsreglerna. Som det är i dag får alltsä en kommun vänta drygt ett är på utbetalningen. I Malmö kommun t. ex. hade man under 1985 kostnader på ca 60 milj. kr. Ersättning för dessa kostnader utbetalas alltså i mars eller i april året därpå. Vi vef aft man i Malmö har stora problem med hög arbetslöshet och ett stort antal socialbidragstagare. Ändå har man där ställt upp pä statens uppmaning att ta emot flyktingar. Men det kostar pengar, och vi skulle ju gärna se en snabbare utbetalning.

Av och fill har man ju hört i debatten att vissa kommuner vägrar ta emot flykfingar, eller i alla fall talar om stora svårigheter. Jag hoppas aff statsrådet förstår aft def kan innebära sådana problem för en del kommuner - det gäller inte för Malmös del - att deras attityd till och vilja att ta emot flyktingar försämras i och med att ersättningen betalas ut så långt efteråt.

Jag tolkar ändå statsrådets svar så, att om problemen kvarstår i framtiden kan hon tänkas vara villig att gå med på en förändring.

Anf. 6 Statsrådet ANITA GRADIN:

Fru talman! Jag kan bara hänvisa fill att detta system utarbetades i nära samarbete med Kommunförbundet. Inte minst erfarenheter frän de stora kommunerna låg till grund för bäde formerna och själva arbetssättet. Skulle det visa sig att man vill göra förändringar, tycker jag att Kommunförbundet vid lämpligt tillfälle bör aktualisera detta vid de kommande överläggningarna. Vi får då se vad man kan åstadkomma.

Prot. 1985/86:95 verksamheten. De pengar som skulle ersätta de utgifter som Malmö kommun
13 mars 1986 hade 1984 kom pö om pö 1985, Det fog alltså mycket läng fid. När statsrådet

Om sammansättningen av verksledningen i Statliga myndigheter

säger att man har baserat systemet på erfarenheter frän de stora kommunerna, är Malmö tyvärr inget bra exempel.

Överläggningen var härmed avslutad.

7 § Svar på fråga 1985/86:394 om sammansättningen av verksledningen i statliga myndigheter

Anf. 8 Civilminister BO HOLMBERG:

Fru talman! Hädar Cars har frågat statsrådet Gradin om regeringen avser att vidta några åtgärder med hänvisning till att sammansättningen av vissa verksledningar som presenteras i annonsform i dagspressen inte synes överensstämma med regeringens mål för jämställdhetspolitiken.

Enligt arbetsfördelningen i regeringen är det jag som skall besvara frågan.

Jag vill till att börja med instämma i att sammansättningen av de verksledningar som Hädar Cars syftar på inte stämmer överens med regeringens mäl för jämställdhetsarbefet, Def finns fortfarande mycket att göra pä jämställdhetsområdet ocksä inom statsförvaltningen.

Inom den statligt reglerade sektorn är i dag 48 % kvinnor. Över hälften, 55 %, av alla anställda med någon form av arbetsledande befattningar inom den offentliga sektorn är kvinnor- de flesta pä mellannivå. Inom industrin är motsvarande andel 6 %, och de flesta återfinns i de lägre tjänstemannaskik-fen. Denna jämförelse visar att den offentliga sektorn som helhet ligger väl framme när def gäller aft rekrytera kvinnor fill chefsbefattningar på olika nivåer.

Låt mig ytterligare nämna ett exempel på att en utveckling är pä väg: Av landets alla åklagare är bara 15 % kvinnor. Ser man däremot på de yngre åklagarna, födda 1950 eller senare, sä är hälften, 49 %, kvinnor.

Jämställdhefsarbetet måste alltsä ses i ett långsiktigt perspektiv.

Under den gångna tioårsperioden har staten som arbetsgivare ensidigt prövat olika metoder att öka jämställdheten. En viktig förändring har nu skett i och med att pnrterna på det statliga området - i eff tillägg till medbestämmandeavtalet (MBA-S) - har åtagit sig att verka för aktiva åtgärder för jämställdheten.

En parfsgemensam ledningsgrupp har tillsatts med uppgift bl. a. att verka för samordning av de centrala stabsmyndigheternas insatser. Denna grupp har som en av sina uppgifter att föreslå åtgärder för aft öka andelen kvinnliga chefer i statsförvaltningen.

Arbete pågår också i regeringskansliet med ett särskilt program för chefsförsörjningen som ett led i förnyelsearbetet på den statliga sektorn. I det sammanhanget kommer åtgärder för att öka andelen kvinnor i chefsbefattningar att behandlas särskilt.

Anf. 9 HÄDAR CARS (fp):

Fru talman! Den fråga som jag ställde till jämställdhefsminisfer Anita Gradin gällde hur det sfär till med jämställdheten inom verksledningar i statsförvaltningen. Nu får jag svar av Bo Holmberg. Alltså är det aktuella området undantaget jämsfälldhetsministern - alternativet är aff Anita Gradin valt att inte svara, och med hänsyn fill de omständigheter som jag påvisat finner jag det senare mycket förståeligt.

Den fina annonsen för statens arbetsgivarverk har publicerats i några av våra stora tidningar. Den visar fotografier på verkefs ledningsgrupp och enhetschefer. Av de 13 i ledningen är endast en kvinna. Hon går dock mycket snart i pension, och hennes ersättare - en man - är redan utsedd.

I annonsen står def ocksä några rader om de uppgifter som arbetsgivarverket har. De är bl. a. "aff förhandla om anställnings- och arbetsvillkor och aff utveckla och samordna den stafliga arbetsgivarpolitiken".

Det är bra att statsrådet Holmberg delar min uppfattning att sammansättningen av vissa verksledningar infe stämmer med regeringens jämställdhetsarbete. Men nu har regeringen ett ansvar för det arbetet och har haft det sedan mänga är. I dag återkommer man också i regeringsdeklarationen och säger: "Vi bör sträva efter aff fä fler kvinnor i offenfliga styrelser och i ansvarig ställning i den offenfliga förvaltningen."

Allt detta är bra. Men vad gör man ät det, i ett läge när man frän det ansvariga verket anser att def är en glädje aft - dessutom för dyra pengar -publicera en annons som så uppenbart visar på def misslyckande som regeringen drabbats av i detta verk när det gäller att bedriva jämsfälldhefsar-bete?

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Om tidigaste tidpunkten för val av kommunstyrelse

Överläggningen var härmed avslutad.

8 § Svar på fråga 1985/86:415 om tidigaste tidpunkten för val av kommunstyrelse

Anf. 10 Civilminister BO HOLMBERG:

Fru falman! Sfen Andersson i Malmö har frågat mig vad orsaken är till att Stockholm efter eff nyval kan välja sin kommunstyrelse tidigare än alla andra kommuner i landet.

Def har sedan länge funnits en särlagstiftning för Stockholm pä det kommunala området. Orsaken därfill är främst kommunens storlek, dess karaktär av huvudstad samt den omfattande förvaltningen. Merparten av dessa särskilda regler slopades dock i och med att den nya och enhetliga kommunallagen trädde i kraft är 1977.

1977 års kommunallag (KL) har medfört eff snabbare valgenomslag för kommunfullmäktige (KL 2 kap. 6 §). Det främsta motivet till detta är att den tillträdande majoriteten skall ges tillfälle att påverka utformningen av budgeten för det nästkommande året. Beträffande styrelsen och de övriga nämnderna behölls av praktiska skäl. bl. a. svårigheten att pä kort tid genomföra röstsammanräkning och nomineringsarbefe. ordningen med

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Meddelande om interpellationssvar

tillträde den 1 januari året efter valet (KL 3 kap. 5 §). Stockholms kommun fick dock behålla den fidigare ordningen.

Frågan behandlas i 1983 års demokratiberednings betänkande (SOU 1985:29) Principer för ny kommunallag. Beredningen föreslär inga ändringar med hänvisning till de skäl som framfördes i förarbetena fill kommunallagen. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. 1 samband med den fortsatta beredningen av kommunallagsfrågorna bör det förutsättningslöst prövas om def är valfekniskf och praktiskt möjligt att tidigarelägga tidpunkten för val av kommunstyrelse.

Anf. 11 STEN ANDERSSON i Mnlmö (m):

Fru talman! Jag tackar för svaret. Samtidigt beklagar jag att civilministern behövde komma hit i dag och lämna detta svar.

För 14 dagar sedan behandlades här i riksdagen en motion av mig. Men i utskoffsbefänkandet sades infe något om varför Stockholms kommun skulle ha denna möjlighet, som man förmenade alla nndra kommuner. Jag gick då upp i talarstolen och frågade representanter för de fyra partier som hade avstyrkt min motion om de kunde motivera varför, Stockholms kommun skulle ha denna särställning. Men ingen av dem ville eller vågade svara, och därför var jag tvingad att ställa denna fråga fill statsrådet.

Sedan noterar jag ändå fill min glädje att det kan bli som jng vill, ntf landets övriga kommuner fär samma möjlighet som Stockholms kommun-att kunna välja kommunstyrelse vid det första fullmäktigesammnnträdet efter ett nyval. Vi skall inte blunda för aff def runt om i landet har förekommit maktmissbruk av kvarsiftande kommunstyrelser. Det finns alltså inget skäl aff påstå att enbart Stockholm, pä grund av .stadensstora förvaltning, skall ha denna möjlighet att tidigt välja kommunstyrelse, Ocksä andra städer, herr statsråd, har faktiskt stora förvaltningar.

Argumentet aft man vill sätta press på partierna ntt plockn fram tio personer fill kommunstyrelsen håller inte, Jng tror ntt alla partier som ställer upp i eff vnl vef ungefär vilka personer som partiet skall placera i t, ex, en kommunstyrelse. Jag kan tänkn mig att det är svårt att nominera representanter till olikn nämnder, men däremot borde det vara lätt att utse partiets ledamöter i kommunstyrelsen.

Jag ser framemot den fortsatta beredningen, som kanske kan få till resultat att landefs övriga kommuner ges samma fördel som Stockholm.

Överläggningen vnr härmed avslutad.

9 § Meddelande om svar på interpellation 1985/86:133

Anf. 12 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:

Fru talman! Jag vill meddela att interpellationen av Karl Boo om jordbruket i Dnlnrna pä grund nv utrikes resa inte kan besvaras inom föreskriven tid. Svnret kommer ntf lämnns den 7 april.

10 § Svar på fråga 1985/86:411 om planerad omstrukturering av skogsvårdsstyrelsernas kanslier

Anf. 13 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:

Fru talman! Rosa Östh har frågat mig om regeringen är beredd fa initiativ för att förhindra aff beslut fattas som strider mot vad riksdag och regering uttalat om bl. a. att det skall finnas en skogsvårdsstyrelse i varje län.

Skogsstyrelsens verksledning har utarbetat ett omfattande program för besparing inom skogsvårdsorganisafionen. Programmet innehåller bl. a. ett förslag om aff skogsvårdsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län skall ha en gemensam kanslifunktion, däremot inte att någon av skogsvårdsstyrelserna skall avskaffas. Fältorganisationerna och lekmannastyrelserna berörs inte av verksledningens förslag. Något beslut i ärendet har ännu infe fatfats av skogsstyrelsen. Därför är jag infe beredd aft nu kommentera denna fråga.

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Om planerad omstrukturering av skogsvårds-styrelsernas kanslier

Anf. 14 ROSA ÖSTH (c):

Fru talman! Jag tackar jordbruksministern för svaret på min fråga.

Det är visserligen sant att styrelsen och fältorganisationen skall finnas kvar, men det framgår ändå klart av riksdagsbeslutet och propositionen i fråga att avsikten inte var att en skogsvärdsstyrelse i ett Inn skulle ha sitt kansli placerat i ett annat. Def sägs t. ex. i proposifionen: Med lokalt placerade tjänstemän kan verksamheten bedrivas effektivt och med god anpassning fill de särskilda förhållanden som kännetecknar varje område.

En skogsvärdsstyrelses vikfigaste uppgift är naturligtvis ntt verka för ett bra och effekfivt skogsbruk. Eftersom det finns en betydande skogsareal i stora delar av Uppsala län är def självfallet i sig en anledning aft protestera mot omstrukfureringsförslaget. Men allteftersom arbetsmarknadsläget har försämrats i länet har def utvecklats ett nära samarbete mellan länsstyrelsen och andra länsorgan, däribland skogsvårdssfyrelsen. Detta har varit naturligt och ocksä nödvändigt för aft varaktigt kunna lösa sysselsättningsproblemen. Om man tar bort skogsvärdsstyrelsens kansli, far man givetvis bort en viktig länk i denna kedja.

Alla berörda är medvetna om att def måste spnrns på sfntlign medel, men man är också mycket ense om aft detta är ett dåligt sätt att spara på. Det kan visst finnas skäl att göra en samordning mellan olika kanslier och på sä sätt medverka till besparingar, men en sädan snmordning bör ske mellan organ i samma län och inte sektorsvis över länsgränserna.

Jordbruksministern säger aft han inte nu vill kommentera denna fråga därför att något beslut inte är fattat. Jag tycker aft det borde finnas större möjlighet aft säga något innan beslut i ärendet är fattat.

Anf. 15 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:

Fru talman! Låt mig först fä säga att när def i den tidigare nämnda propositionen står talat om lokalt placerad personal och fördelen av ntt ha ett sådant arrangemang avses i första hand fältorgnnisnfionen. som inte berörs nv det förslag som verksledningen har lagt fram.

Sedan vill jag på nytt upprepa ntt det inte skulle vnra särskilt lämpligt om

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Meddelande otn interpellationssvar

Om tidpunkten för förslag till riksdagen om vissa förändringar inom högskolan

jag diskuterade en fråga i riksdagen innan den myndighet som har ansvaret och som skall fatta beslut i frågan har tagit ställning till den.

Anf. 16 ROSA ÖSTH (c):

Fru talman! Det har tyvärr infe redovisats något alternativt sparförslag. Från skogsvårdssfyrelsen har def sagts att man väl skulle kunna tänka sig att medverka till andra förslag. Jag är övertygad om att ett ord frän jordbruksministern skulle väga mycket tungt i sammanhanget.

Överläggningen var härmed avslutad.

12 § Svar på frågorna 1985/86:399 och 401 om tidpunkten för förslag till riksdagen om vissa förändringar inom högskolan

Anf. 18 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:

Fru talman! Åke Gustavsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder vad avser indelningen i högskoleregioner. Lars Leijonborg har frågat mig när jag avser aff lägga fram förslag fill vissa förändringar inom högskolan. Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

Inledningsvis vill jag understryka att högre utbildning och forskning har en betydelsefull roll att spela för att åstadkomma en balanserad regional utveckling.

I samband med den senaste högskolereformen indelades landet i sex högskoleregioner, som vardera har en styrelse, biträdd av eff kansli. 1 den allmänna debatten har emellanåt hävdats att regionstyrelsernas organisafion och uppgifter inte är tillfredsställande. Den nuvarande organisatoriska formen för aft fillgodose regionala behov pä högskolans område är naturligtvis infe något en gäng för alla givet. Den mäste emellertid fortsätta att fungera så länge vi inte funnit någon annan och bättre lösning.

I årets budgetproposition har jag anmält att jag avser att låta se över högskolans anslags- och styrsystem. I ett läge där högskolans utbildning och forskning alltmer blir en angelägenhet för alla delar av samhället är det angeläget aft förenkla administrationen i högskolan, så att mångfalden av inifiafiv, finansieringskällor och intressenter inte verkar hämmande utan blir fill något posifivt och framåtsyftande. Administrationen på alla nivåer samt styr- och ledningssystemet skall vara ett stöd för vad som försiggår i lärosalar, seminarierum, laboratorier och bibliotek. Den fär infe läggn hinder i vägen

för en sund utveckling av samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället.

Jag har inom utbildningsdepartementet låtit påbörja en översyn med denna inriktning. Det är min avsikt att den skall ske snabbt, öppet och i diskussion med dem som är verksamma inom högskolan. En första samlad bedömning och därav föranledda förslag avser jag att föreslå regeringen aft redovisa för riksdagen i budgetpropositionen 1987.

Anf. 19 LARS LEOONBORG (fp):

Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret pä min fråga.

Vi i oppositionen har dä och dä anledning att vara bekymrade över uttalanden frän regeringskansliet. I sädana fall händer det aft vi framställer en fråga för att def ansvariga statsrådet förhoppningsvis skall klargöra aft det infe står riktigt sä illa fill som vi har befarat. I det här fallet är det precis tvärtom. De infervjuuftalanden av en företrädare för utbildningsdepartementet som föranlett min fråga är utomordentligt intressanta. De har väckt berättigad och mycket posifiv uppmärksamhet runt om pä högskoleorterna. Jag väckte min fråga för aft fä bekräftat att det skett en omsvängning inom det socialdemokratiska partiet på de punkter som tas upp, t. ex. i fråga om regionsfyrelserna. Tyvärr måste jag nu konstatera att utbildningsministern gör mig, och säkert många andra, mycket besvikna. Nägot omtänkande tycks def inte vara fråga om.

Det är bra att den översyn av högskolans anslags- och styrsystem som utbildningsministern talar om, nu äntligen kommer fill stånd. Jag vill påpeka att det är mycket hög fid, eftersom denna översyn aviserats infe bara i årets budgetproposition utan redan i förra årets budgetproposition.

Def svar som jag nu fått ger upphov till flera följdfrågor. Var står det socialdemokratiska partiet i dag i fråga om regionstyrelserna? Utbildningsministern säger att vi inte kan avskaffa dem innan vi har hittat något bättre. Men den här frågan har ju debatterats i många är, och den "bättre" lösningen är helt enkelt att avskaffa regionsfyrelserna och lägga över deras uppgifter pä universitetsförvaltningarna.

En annan följdfråga gäller den aviserade översynen. Finns det några skrivna direktiv för den som är offenfliga?

Anf. 20 ÅKE GUSTAVSSON (s);

Fru talman! Först vill jag tacka utbildningsministern för svaret och dessutom passa på aff tacka för eff väl avvägt förslag fill lokalisering av lärarutbildningen.

Skälet till min fråga är att jag uppfattar regionstyrelserna som ett onödigt mellanled. Av statsrådets svar framgår ju också önskvärdheten av att nå en förenklad administration. I fråga om Linköpings högskoleregion leder det nuvarande systemet dessutom fill en starkare snedfördelning av resurserna. Utbildningsministerns svar visar också just pä den öppenhet och vilja fill omtänkande som jag efterlyst i min fråga.

Som exempel kan jag nämna att Linköpings universitet får 14,3 milj. kr. till individuella och lokala linjer - Jönköping får nöja sig med 4,1 milj. kr. Nu senast fick man nej på ett förslag till utökade linjekurser, inriktade på den

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Om tidpunkten för förslag till riksdagen om vissa förändringar inom högskolan

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Om tidpunkten för förslag till riksdagen om vissa förändringar inom högskolan

östra delen av Jönköpings län, som har de största regionala problemen.

I dagens regeringsförklaring sade sfafsminisfern aff utsatta regioners möjligheter aft utveckla nya näringar och ny sysselsättning skall förbättras bl. a. genom utbildning och teknikspridning. Statsrådets understrykande av de regionala behoven visar ytterligare pä denna avsikt. Tyvärr tror jag infe att majoriteten av regionstyrelsen i Linköping har något intresse för denna inriktning av politiken. Därför hälsar jag statsrådets svar med tillfredsställelse och dä speciellt betoningen av samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället. Det bör kunna ge en grund för en ny organisation på denna punkt. Jag avvaktar med stort intresse det resultat som statsrådet kommer fram till i budgetpropositionen 1987,

Anf. 21 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM: Fru falman! Def styrsystem som högskolorna nu har infördes av den borgerliga regeringen pä förslag av statsrådet Wikström, Man kan nu i ljuset av bortåt tio års erfarenheter se en del behov av förändringar. Det är också anledningen fill aft vi kommer att göra en översyn. Det blir emellertid inte fråga om någon återgång till det system som gällde före den senaste högskolereformen. Vi kommeratf göra de anpassningar som vid en närmare granskning kan vara motiverade ocksä i den riktning som Åke Gustavsson nämnde,

Anf. 22 LARS LEIJONBORG (fp);

Fru falman! Vi i folkpartiet klargjorde år 1977, när vi i regeringsställning lade fram förslaget om den nya högskolan, att vi var tveksamma till behovet av regionstyrelser. Det som därefter skett har gjort att denna vär tveksamhet kraftigt har förstärkts. Några år efter 1977 drog vi också slutsatsen och föreslog aff regionsfyrelserna skulle avskaffas. Just i dag har denna fråga för övrigt återigen behandlats i utbildningsutskottet. Det råder nu en mycket egendomlig situation. Flera företrädare för socialdemokraterna - f, ex, Åke Gustavsson, som talade här för ett par minuter sedan och en ledande företrädare för utbildningsdepartementet - förespråkar nämligen ett avskaffande av regionsfyrelserna. Men socialdemokraterna i utbildningsutskottet har sä sent som i dag röstat ned ett sådant förslag.

Frågan kvarstår därför: Var står socialdemokraterna i dag i fråga om regionsfyrelserna?

Anf. 23 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM: Fru talman! Vi socialdemokrater är i alla fall inte så kluvna som den folkpartiledning av utbildningsdepartementet var som dels ogillade ett förslag när det gäller regionstyrelser, dels föreslog riksdagen att anta detsamma. Vi kommer aff behandla den här frågan med all omsorg.

na har visat stor senfärdighet i den här frågan. Man hade kunnat spara åtskilliga miljoner - jag vill påminna om att vi talar om någonting som kostar 12 milj. kr. per år. Man har haft god tid på sig. Man kunde därför för flera år sedan ha gjort något ät regionstyrelserna. Frågan har ju aktualiserats från många olika häll, nu senast från universitets- och högskoleämbetet. Även beträffande den översyn av högskolans antagnings- och styrsystem, som utbildningsministern nu aviserar, har man i departementet varit mycket senfärdig. Det är verkligen på fiden att statsrådet nu har kommit fill skott och inlett detta arbete.

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Om åtgärder för att minska kostnaderna för p-piller åt unga flickor

Överläggningen var härmed avslutad.

13 § Svar på fråga 1985/86:407 om åtgärder för atl minska kostnaderna för p-piller åt unga flickor

Anf. 25 Socialminister GERTRUD SIGURDSEN:

Fru talman! Berit Löfstedt har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att förbättra de unga flickornas situafion i vad avser tillgång fill p-piller till en rimlig kostnad.

Den 1 oktober 1984 ändrades reglerna för läkemedelsrabatfering, P-piller omfattas enligt beslut i samband med abortlagens tillkomst av reglerna för läkemedelsrabatfering. De nya reglerna påverkade därför kostnaderna för p-piller.

De beslutade förändringarna i rabafteringssysfemet för läkemedel skall ses mot bakgrund av att den allmänna försäkringens kostnader för läkemedel stigit mycket snabbt under senare år - mycket snabbare än någon annan utgiftspost på socialförsäkringsområdet. Undersökningar som gjorts visade att stora mängder läkemedel som köpts ut kasserades och infe kom till användning. Detta medförde naturligtvis höga och onödiga kostnader för samhället.

Socialstyrelsen har i uppdrag aft följa effekterna av de ändrade rabatfe-ringsreglerna, särskilt beträffande förskrivningen av p-piller till unga flickor. Socialstyrelsen har varit i kontakt med gynekologer och familjeplanerare i några landsting. Dessa kontakter har infe gett vid handen aft de ökade kostnaderna skulle upplevas som något reellt problem av flickorna och bidra till en minskad användning av p-piller.

Socialstyrelsens abortstatistik för är 1985 är infe helt färdigställd. Uppgifterna för första halvåret 1985 visar dock på en nedgång av antalet tonårsaborter jämfört med första halvåret 1984. Det är ännu för tidigt att dra några säkra slutsatser. Socialstyrelsen kommer liksom jag själv att fortsätta aft följa utvecklingen i denna fråga.

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Om test av proteser, tn.m.

klarar av att tala med våra fonårsdöttrar, sä att dessa risker inte uppstår, och en del av oss har också råd att förse dem med de pengar som behövs till de dyra p-pillren. Men alla klarar inte av detta och har inte dessa möjligheter.

Det kan hända att socialministern inte ser några förändringar i abortstatis-fiken eller aff de rent av är positiva för den aktuella gruppen, och det är i så fall väl. Den oro som jag känner för en ökning av antalet aborter bland de unga flickorna stöder jag på samtal med barnmorskor vid preventivmedelsrådgivningen. Det vore kanske hårt att vänta på en ökning av antalet aborter, innan man vidtar några åtgärder.

Barnmorskorna noterar att ungdomarna infe löser ut sina p-piller, eller löser ut för bara tre månader, för att sedan stå där utan effektivt skydd. För egen del anser jag aff def vore bättre att vi som är äldre fick betala litet mer för våra preventivmedel, så att det skulle kunna bli billigare för flickor under 20 år.

Jag hoppas verkligen - och jag har självfallet ingen anledning aff tro någonting annat - att socialministern ägnar denna fråga all uppmärksamhet och försöker fundera uf ett sätt att göra det hela enklare och billigare för de yngsta. Socialministerns svar tyder ocksä pä detta.

Överläggningen var härmed avslutad.

14 § Svar på fråga 1985/86:413 om test av proteser, m. m.

Anf. 27 Socialminister GERTRUD SIGURDSEN:

Fru talman! Kerstin Ekman har frågat mig om jag avser att medverka fill aft dels proteser o. d. material festas och godkänns före användandet, dels fabrikanten vid uppkomna fel blir ersättningsskyldig.

Utredningen om den medicintekniska säkerheten har fått i uppdrag aff bl. a. undersöka om en obligatorisk typprovning eller kontroll av medicinskteknisk utrustning bör införas och vilka produktgrupper den i så fall bör omfatta. Som eff exempel på produkter som om de inte fungerar kan få mycket allvarliga följder för patienterna nämns i utredningsdirektiven implantat, t. ex. hjärfklaffar, eftersom dessa inte är tillgängliga för fortlöpande kontroll, reparation eller utbyte. Utredningens arbete skall vara avslutat under är 1986.

Patientförsäkringen ersätter behandlingsskador inom sjukvården. Jag har inhämtat att ersättning har utbetalats för skador fill följd av produkffel, bl. a. bristningar i hjärtklaffsproteser.

Överläggningen var härmed avslutad.

15 § Svar på fråga 1985/86:412 om industriutvecklingen i Blekinge

Anf. 29 Industriminister THAGE PETERSON;

Fru talman! Karl-Gösta Svenson har frågat mig om vilka konkreta åtgärder regeringen kommer aft vidta för att snabbt vända utvecklingen i Blekinge och för att återskapa framtidstron i länet.

Jag har under den senaste fiden vid flera tillfällen här i kammaren redovisat min och regeringens syn på situationen i Blekinge. Jag är mycket väl medveten om de problem som där råder på arbetsmarknaden, och jag kan förstå att de människor som är drabbade känner oro och otrygghet. Däremot delar jag inte Karl-Gösta Svensons uppfattning när han säger aff framtidstron i länet svikfar. Lät mig citera vad landshövdingen sade inför en konferens i länet häromdagen just på temat "Blekinge och framtiden":

"Mitt i alla dystra fakta spirar livsglädje och framtidstro. Vi tar vara pä de fördelar vi har i natur, läge och duktiga människor och så försöker vi bygga uf infrastrukturen främst inom utbildning och kommunikation för att möta behoven i dag och i morgon".

Jag menar aft detta aren riktig strategi för aft vända utvecklingen i en mera posifiv riktning. Def krävs emellerfid både tålamod och uthållighet för aft lyckas. Regeringen är för sin del självklart beredd aff medverka i defta arbete genom regionalpolitiska och andra insatser i ekonomiskt välgrundade projekt. Jag redovisade så sent som den 27 februari i år vid en frågestund här i kammaren ett antal projekt i länet där regeringen har beviljat lokaliseringsstöd. Det gäller bl. a. Volvo-Olofströmsverken, Blackstone AB i Sölvesborg, Kockums Gjuferi AB och Tarkett AB i Ronneby. Dessa insatser beräknas ha gett 440 nya arbefstillfällen. Regeringen har ocksä lämnat stöd fill etablering av Elektronikcentrum i Svängsta och Verkstadstekniskt centrum i Karlskrona.

Jag är medveten om att ytterligare insatser måste göras för aft förnya och bredda näringslivet i Blekinge. Men - och här upprepar jag vad jag tidigare har sagt- detta är inte bara en fråga för statsmakterna. Def privata och kooperativa näringslivet, regionala myndigheter och sammanslutningar har ocksä ett ansvar för att arbetet skall bli framgångsrikt.

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Om industriutvecklingen i Blekinge

som är varslade och de som saknar ett riktigt jobb känner otrygghet för sin framtid. Jag har tidigare från den här talarstolen uttalat aft "Sveriges trädgård slokar". Trots en hägrande vår saknar vi i Blekinge den växtkraft som kännetecknar just våren.

Industriministerns svar ger heller inte något direkt hopp för Blekinges vidkommande. Blekinge har efter årsskiftet haft besök av olika regeringsmedlemmar. Frågor och interpellationer om Blekinges arbetsmarknads- och befolkningssifuation har varit föremål för debatt i denna kammare. Men inga konkreta åtgärder för att snabbt vända den negafiva utvecklingen har regeringen presenterat. Jag kan konstatera att det räcker inte att som regeringen hänvisa till olika lokaliseringsstöd och satsningar pä olika teknikcentra. Def räcker inte att regeringen lovar att medverka med ytterligare stöd fill olika projekt i länet. Det måste kombineras med signaler frän regeringens företrädare om andra åtgärder som kan ge hopp om snabba förändringar och skapa optimism för framtiden. Jag har aldrig hört - som exempel på signal - någon företrädare för regeringen uttala att den höga kommunala utdebiteringen i det socialdemokrafiskt styrda Blekinge är konkurrenshämmande.

Regeringen kan enligt min uppfattning genom att omgående besluta om ett riktat frisläpp av medel i allmänna investeringsfonder och allmänna investeringsreserver för investeringar i Blekinge återskapa framtidstron i länet. Jag vill därför fråga industriministern om han är beredd att medverka till att denna åtgärd vidtas och att den kombineras med aff om nya medel investeras skall möjlighet ges fill skattemässig direktavskrivning i likhet med vad Volvo och Saab kommeri åtnjutande av i Uddevalla resp. Malmö. Är industriministern, för att minska byråkratin, också beredd att medverka fill att ge länsstyrelsen befogenhet att ge tillstånd aft använda medel som finns i allmänna investeringsfonder?

Anf. 31 Industriminister THAGE PETERSON:

Fru talman! Jag tycker att Karl-Gösta Svenson har valt en tvivelaktig väg och en dålig strategi när han framhärdar med budskapet att framfidstron i Blekinge är svag.

Jag har tagit del av referaten från den konferens som jag åberopade. Konferensdeltagarna representerade näringsliv, fackliga organisationer. kommuner och länsmyndigheter. De ställde sig enhälligt bakom ett uttalande som innebär en stark tro pä framtiden i Blekinge. Och jag vill gärna säga, fru talman, aft jag blev glad när jag fog del av tidningsreferaten frän denna näringslivsträff. Trots stora besvärligheter pä länefs arbetsmarknad och färska besked om neddragningar i industrin var det optimismen och tron pä framfiden som tog överhand, Blekinge mäste utvecklas av egen kraft och ufifrån länets egna förutsättningar, Def talades mycket om samarbete, samlade lösningar och om användning av länets resurser. Det är viktigt att länet får utvecklas och satsa med def som utgångspunkt.

pengar som finns i investeringsfonderna i första hand för de Blekingeföretag som har avsatta medel både i investeringsfonder och i allmänna investeringsreserver. Då fär de stimulans att göra investeringar som skapar nya jobb för framfiden. Det skulle direkt skapa en fin opfimism i länet,

Anf. 33 Industriminister THAGE PETERSON:

Fru talman! Jag beklagar aff Kari-Gösta Svensons enda åtgärd är aff ropa pä staten vid varje tillfälle. Jag har sagt aft ytterligare insatser självfallet är motiverade frän statens sida för att förnya och bredda näringslivet i Blekinge, Och Blekinge är prioriterat i regeringens regionalpolifiska arbete. Jag måste åter få stryka under att det privata och kooperativa näringslivet, regionala myndigheter och sammanslutningar, liksom också Karl-Gösta Svenson, har ett ansvar för aft det arbetet skall bli framgångsrikt.

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Om ersättningsindustri till Ljusnarsbergs kommun

Anf. 34 KARL-GÖSTA SVENSON (m):

Fru falman! Jag ropar inte på statens insatser. Insatserna finns hos företagen i Blekinge, Def är deras pengar som satsats, det är vinster som avsatts för kommande investeringar. Men pengarna är infe frisläppta, regeringen skall ju ge tillstånd att släppa dem fria. När def gäller allmänna investeringsreserven måste industriministern vara medveten om hur pass krånglig den är för små och medelstora företag att använda. Släpp medlen fria utan någon styrning från regeringens sida! Då tror jag på en snabb förändring av utvecklingen i Blekinge,

Överläggningen var härmed avslutad.

16 § Svar pä fråga 1985/86:416 om ersättningsindustri till Ljusnarsbergs kommun

Anf. 35 Industriminister THAGE PETERSON:

Fru talman! Karl-Erik Persson har frågat mig om jag är beredd aff hjälpa till med ersättningsindustri fill Ljusnarsbergs kommun.

Bakgrunden till frågan är situationen vid Uddeholm Strip Steel i Bångbro, Bolaget, som ägs fill lika delar av Uddeholm Tooling och Sandvik, bedriver verksamhet i Munkfors och Bångbro,

Enligt vad jag erfarit har bolaget för avsikt att koncentrera verksamheten till Munkfors, MBL-förhandlingar kommer därför inom kort aft upptas.

Utan att föregripa resultatet av dessa förhandlingar har jag låtit meddela företagsledningarna i Sandvik och Uddeholm Tooling att regeringen utgår ifrån att de båda företagen, om def slutliga beslutet blir nedläggning, ser till att ny sysselsättning tillförs kommunen.

Prot. 1985/86:95 framtid för Bångbro, Redan dä minskades visserligen antalet anställda med

13 mars 1986 35 personer. Dessförinnan var antalet 287, Går vi längre tillbaka i fiden är

'Z ~. . . ] T antalet anställda ännu högre. Om ersättningsindustri

till Ljusnarsbergs kommun

I takt med strukturrationaliseringen har Bångbro hela tiden minskat sin

personal utan att företaget tagit något som helst ansvar vare sig gentemot

arbetare eller kommun. Och det är ingenting som talar för att företaget nu

kommer aff ändra sig på den punkten.

Rationaliseringen har medfört att företaget ökat sina vinster medan arbetare och kommuninvånare får def sämre. Det behövs krafttag för att uppnå att arbetare och kommuninvånare skall gä skadeslösa ur den uppkomna situafionen. Ersättningsindustri måste komma fill så att man inte får en utflyttning frän kommunen. Tittar man på hur företagen gjort förut i Bergslagen så ser man att någon ny sysselsättning inte har skapats. Dä skulle det infe se ut som def gör.

Om man skulle beskriva Sveriges arbetssituation och se Sverige som eff fönster, så har man dragit ner rullgardinen till nedanför Bergslagen. Def lyser igenom litet ljus längs kusterna. Lät oss försöka släppa upp rullgardinen, sä aft hela Sverige får ljus.

Anf. 37 Industriminister THAGE PETERSON:

Fru talman! Jag vill hänvisa till den regeringsförklaring som stafminisfern föredrog här i riksdagen för ett par timmar sedan. I den heter def:

"En fortsatt strukturomvandling i näringslivet är nödvändig. För aft denna skall kunna ske i socialt acceptabla former fordras aft företagen tar ansvar för de sysselsättningsmässiga konsekvenserna. Den ökning av lönsamheten och den finansiella konsolidering som ägt rum under senare år skapar förutsättningar för detta."

Jag vill tillägga att ägarna fill Bångbro är både kapitalstarka och vinstgivande företag. De infe bara bör, de kan utan risk för verksamheten på andra orter ta fullt ansvar för ersättningssysselsätfning i Bångbro.

Anf. 38 KARL-ERIK PERSSON (vpk):

Fru falman! Def som sägs i regeringsförklaringen är ju vackert och fint, men var finns styrmedlen? Regeringen talar inte om hur man skall styra över medel från dessa kapitalstarka företag till ny indusfri. Har vi en industri som i dag inte går att utveckla mer utan som läggs ned, måste man finna medel aff få företagen aff verkligen satsa på ny indusfri. Det gör de infe i dag, och det drabbar kommunerna. Vi har haft en utflyttning frän Bergslagen pä runt 2 500 personer årligen under 1980-talet. Detta är kapitalstarka företag, som infe har tagit något som helst samhällsansvar. Jag menar att man dä måste försöka fä dem att ta def fulla ansvaret för sysselsättningen - gör de infe det drabbar det små kommuner som i dag har det mycket svårt.

Överläggningen var härmed avslutad.

17 § Svar på fråga 1985/86:408 om åtgärder för att förhindra att soldater drabbas av köldskador

Anf. 39 Försvarsminister ROINE CARLSSON;

Fru talman! Paul Lestander har frågat mig vad jag tänker göra för aft förhindra aft soldater drabbas av köldskador.

Paul Lestander hänvisar i sin fråga till en övning vid I 14 i Gävle.

Def finns särskilda säkerhetsbestämmelser för övningar vid stark kyla. Om dessa bestämmelser följs skall köldskador infe behöva inträffa. Ansvaret härför åvilar bäde befälen och de värnpliktiga.

Utredning pågår om vad som hänt under den aktuella övningen. Jag avser därför inte aft nu vidta några åtgärder.

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Om åtgärder för att förhindra att soldater drabbas av köldskador

Om resurserna vid passkontrollen

Anf. 40 PAUL LESTANDER (vpk):

Fru talman! Jag får först tacka försvarsministern för svaret.

Köldskador inträffade ocksä i fjol, trots de säkerhetsbestämmelser som försvarsministern nu åberopar. Antingen brister def i omdöme, varsamhet och ansvar från de befäl som har aft se till att pauser tas under förflyttningar, att folk tittar på varandra och ser efter om köldskador uppträder, eller också är bestämmelsernas innehåll felaktigt.

Jag blev själv jägarufbildad under min värnpliktstid, och vi hade inga köldskador. Antingen har utbildningen försämrats eller också har säkerhetsbestämmelserna gjorts mer innehållslösa.

Jag tycker aff försvarsministern med kraft och auktoritet borde angripa def här problemet. En försvarsminister som kommer från facket som har arbetat med arbetarskydd i olika former, borde rimligen ha en mycket stark känsla för att man inte bör slå ut sina egna genom att tillåta köldskador.

Överläggningen var härmed avslutad.

18 § Svar på fråga 1985/86:409 om resurserna vid passkontrollen

Anf. 41 Justitieminister STEN WICKBOM:

Fru talman! Per Stenmarck har - mot bakgrund av vissa uppgifter om aft passpolisen i Trelleborg kommer aff få minskade resurser - frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för aft fillgodose resenärernas krav på en snabb och smidig passkontroll.

Passkontrollverksamheten i Trelleborg liksom på alla andra orter med passkontroll skall naturligtvis bedrivas pä ett sådant sätt att de resande infe drabbas av onödiga förseningar. Enligt min bedömning har polismyndigheten i dag tillräckliga resurser för att klara denna målsättning. Någon minskning av resurserna är infe planerad. Polismyndigheten har däremot aktualiserat vissa frågor om det kommande resursbehovet, bl, a, mot bakgrund av aff en ökad passagerarfrafik förutses. Dessa frågor övervägs för närvarande av rikspolisstyrelsen.

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Om resurserna vid passkontrollen

Anf. 42 PER STENMARCK (m):

Fru talman! Jag ber att få tacka justitieministern för svaret.

Sedan snart 25 är tillbaka bedrivs färjetrafik mellan Trelleborg och Travemiinde, 1985 transporterades på denna sträcka 700 000 passagerare samt långt över 100 000 personbilar och lika många lastbilar och trailrar. Med investeringar i miljardklass kommer kapaciteten ntt öka kraffigt, vilket i sin tur sannolikt innebär att över en miljon passagerare årligen trafikerar linjen bara om några få är.

Detta är bra pä mänga sätt, Def är bra för svensk turism, där stora investeringar gjorts av kommuner, av Sveriges turistråd och av privata intressenter - allt i syfte att förbättra ett, åtminstone tidigare, alltför dåligt furisfnetto.

Färjetrafiken är också bra för svenskt näringsliv. Vad delar av detta näringsliv saknar är en tågfärja på ifrågavarande sträcka.

Men vad som är av utomordentligt vital betydelse är att vi kan erbjuda alla dessa resenärer en god service. Det första intrycket av ett nytt land får man, exempelvis som turist, ofta av landefs passkontroll. Det är utomordentligt dålig reklam för oss om passkontrollen tar för lång tid eller på annat sätt infe fungerar tillräckligt smidigt.

En fullasfad färja med omkring 1 800 passagerare kräver i dag ca 30 minuters passkontroll. Detta är nog de flesta beredda aft acceptera. Med minskade resurser kan samma kontroll i framtiden komma att ta mellan en och två timmar i anspråk. Detta är utan tvivel en oacceptabel utveckling för alla parter. Jag vill hävda att def rör sig om minskade resurser redan i dag. Om justitieministern inte tror mig på den punkten kan han studera ett brev som har kommit frän kommunstyrelsen i Trelleborg.

Jag ber mot denna bakgrund att fä fråga: Är justitieministern beredd att i dag ge ett besked om att även han anser att en sådan här utveckling är otillfredsställande och mäste förhindras? Och vilka initiativ är regeringen beredd aft ta i ärendet?

Överläggningen var härmed avslutad.

19 § Svar på fråga 1985/86:410 om iakttagelser av utländska medborgares uppträdande i anslutning till visst regemente

Anf. 45 Justitieminister STEN WICKBOM:

Fru talman! Göthe Knutson har - mot bakgrund av vissa uppgifter om aff utländska medborgare visat intresse för Hälsinge regemente, I 14, i Gävle och dess anställda och deras bostäder - frågat försvarsministern vilken bedömning han gör beträffande det inträffande.

Frågan har överlämnats till mig.

Enligt vad jag har inhämtat känner polisen till de uppgifter som åsyftas i frågan. Det ankommer pä polisen aff bedöma, situationen och vidta de ätgärder som föranleds av vad som kan ha inträffat. Jag har infe några andra kommentarer med anledning av frågan.

Anf. 46 GÖTHE KNUTSON (m):

Fru falman! Jag hade tänkt att få tacka försvarsministern för def här svaret, men jusfifieministern har alltså tagit över. Jag mäste nog säga, med all aktning för statsrådet, att jag är missnöjd med svaret. Visst gär det att göra en bedömning.

Ännu en gång har TIR-märkta, i detta fall polska, långtradare stannat vid eff milifärt förband och besäffningarna har där enligt vittnesuppgifter fotograferat anläggningen. Den händelsen kan sättas i samband med att s, k, tavelförsäljare, företrädesvis hemmahörande i Polen, har opererat i området, dels bland försvarsansfällda, dels bland andra offentliganställda,

Def här är inga hemliga uppgifter. Jag har kontrollerat tidnings- och radiouppgifterna med pressofficeren, och genom riksdagens upplysningstjänst har jag alla uppgifter.

Det skulle vara mycket intressant, inte bara för mig utan för svenska folket, för allmänheten, aff få veta ett statsråds- försvarsministerns eller som nu justitieministerns - bedömning av dessa ständiga händelser. Min fråga är ställd med anledning av den händelse som senast har iakttagits.

Det är inget tvivel om att säpo bedömer det inträffade som mycket allvarligt. Jag ber aft fä hänvisa till en rad olika tidningsartiklar som har beskrivit händelseförloppen och bl, a, återger säpo-chefens oro.

Nu vill jag fråga justifieministern: Delar justifieministern svenska folkets oro för den agenfverksamhet som pågår i värt land?

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Om postverkets regler för föreningsbrev

20 § Svar på fråga 1985/86:414 om postverkets regler för föreningsbrev

Anf. 47 Kommunikationsminister SVE'N HULTERSTRÖM:

Fru talman! Kerstin Ekman har - mot bakgrund av postverkets regler för föreningsbrev - frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder som svarar mot de krav som kan ställas på aft svenskt föreningsliv skall ha immunitet och föreningarna skall vara självständiga.

Det är postverket självt som beslutar om regler och avgifter för def s, k, föreningsbrevet.

Bakgrunden till def nuvarande systemet med föreningsbrev är följande. Som en följd av regeringens beslut om omläggning av portosysfemet är 1981, som bl, a, innebar att frycksaksportot avskaffades, beslöt postverket införa föreningsbrev. Mänga ideella föreningar skulle annars ha drabbats av stora portohöjningar till följd av att trycksaksportot avskaffades, och avsikten med föreningsbrev var att mildra dessa effekter.

Enligt de ursprungliga reglerna fordrades dels aft avsändaren var en ideell, allmännyttig förening, dels att ett visst antal försändelser lämnades in över disk på eff postkontor. Vid en utvärdering som postverket gjorde för något år sedan konstaterades att även andra än de avsedda föreningarna använde sig av föreningsbrev. Även reglerna om antal försändelser visade sig, enligt postverket, vara krångliga och svåra att följa.

De nya reglerna innebär aft ett system med föreningsabonnemang har införts. Med def nya systemet blir det lättare för postverket att avgränsa förmånen av aft få de nägot lägre portona fill de ideella och allmännyttiga föreningarna,

Anf. 48 KERSTIN EKMAN (fp);

Fru talman! Jag tackar kommunikationsministern för svaret.

Jag undrar om infe kommunikationsministern och jag kan vara eniga om aft de allra flesta föreningar som drabbas måste lita helt på ideella insatser. De människor som genom sina ideella insatser gör det möjligt att öka gemenskapen, de får ännu en börda aff bära,

Porfohöjningen slår hårt och gör det svårare att hälla kontinuerlig och fät kontakt med medlemmarna.

Kommunikationsministern säger att bakgrunden till bestämmelserna om föreningsbrev är att frycksaksportot avskaffades och aft postverket då beslöt införa föreningsbrev.

Det är en sanning med modifikation. Man tog bort möjligheten att skicka öppna försändelser fill lägre kostnad. Då blev det en storm mot detta. Inför detta retirerade postverket och införde föreningsbrev. Nu slår postverket alltså till igen.

Postverket skall nu syna föreningarna och bestämma vilka som skall åtnjuta denna förmän. Jag vill ställa ytterligare några frågor fill kommunikafionsministern.

Vad är det för skillnad pä scoutföreningar och pensionärsföreningar? Den ena skall kunna skicka föreningsbrev, den andra inte. Vad är det för skillnad på invandrarföreningar och kamrafföreningar? De förra får skicka föreningsbrev, de senare infe.

Anf. 49 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM: Fru talman! Jag tror att de flesta föreningar kommer att uppfatta detta sysfem som ganska fördelaktigt. Bl, a, har reglerna ändrats så aft de inte längre behöver skicka ett visst minsta antal för att kunna utnyttja det förmånliga portot.

När def sedan gäller avgränsningen av olika föreningar har jag uppfattat postverkefs bestämmelser sä att man vill skilja mellan å ena sidan allmännyttiga och ideella föreningar och å andra sidan rent ekonomiska föreningar. Jag undrar om infe Kerstin Ekman och jag kan vara överens om att ekonomiska föreningar av olika slag infe bör ha förmåner av denna typ. Det är den rent ideella föreningsverksamheten som skall stödjas,

Anf. 50 KERSTIN EKMAN (fp):

Fru talman! Ack ja, postverket har fid att kosta pä sig att sända ut fina små lappar som man kan läsa, men av dessa framgår infe direkt att det förhåller sig pä det säftet som kommunikationsministern säger.

Sä t, ex, skulle infe villaföreningar, kamrat- eller släktföreningar och bätklubbar få denna förmån. Men graden av idealitet bestäms ju av vad en villaförening gör. Den behöver inte vara en ekonomisk förening. Den kan vara en förening för aft människorna skall träffas och vara tillsammans. Lika väl kan bätklubbar, som jag sade, vnra seglarföreningar och utgöra en bra form för ungdomar aft komma fillsammans. Det är hela tiden frågan om huruvida den absoluta sanningen finns hos dem som sitter i postverket och bestämmer vilka som skall få skicka föreningsbrev och vilka som infe skall få göra det.

Är inte defta en onödig byråkratisk ordning? Var det infe bättre med den gamla metoden?

Anf. 51 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:

Fru falman! Jag har i varje fall ännu inte hört talas om några problem med

denna gränsdragning. Jag utgår ifrån aff man noga kommer att följa

utvecklingen och återkomma ifall sädana problem uppstår. En del av de föreningar som Kerstin Ekman gav exempel på borde.

föreställer jag mig, kunna gå under beteckningen idrottsföreningar och alltså

inte utgöra något problem.

Anf. 52 KERSTIN EKMAN (fp):

Fru talman! Anledningen fill att kommunikationsministern inte hört något är att detta är sä nytt. Föreningarna fick inte reda pädeffa förrän de efter den

21 § Anmäldes och bordlades

Proposition

1985/86:128 Vissa sjukförsäkringsfrägor för studerande

22 § Anmäldes och bordlades

Motionerna

1985/86:320'av Sivert Andersson och Birgitta Johansson

1985/86:321 av Britta Bjelle och Kjell Johansson

1985/86:322 av Karin Israelsson

Kilomeferskatten (prop, 1985/86:92)

23 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellationer framställts den 13 mars

1985/86:146 av Paul Lestander (vpk) till utrikesministern om ätgärder mot radioaktiva utsläpp från engelsk upparbetningsanläggning:

1 TV-sändning den 12 mars skildrades hur de radioaktiva utsläppen från Sellafield nu påverkar även def svenska fisket, Englnnds roll som en nv de störstn utsläppnrnn till svenskt luftrum är känd sednn tidigare, Deftn nya hot mot vär och heln Nordsjöomrädets marina miljö mäste mötns med aktiva svenska insatser. Utsläppen och den sanslösa hanteringen av det radioaktiva avfallet mäste ersättas med åtgärder som minimerar riskerna.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag ställa följnnde frågor till utrikesministern:

1, Kommer Sverige ntf fa upp Englands radioaktiva utsläpp i FN eller något annat internafionellt organ?

2, Avser den svenskn regeringen aff ta kontakt med andra berörda nationer för ett gemensamt handlande?

3, Kan någon form nv bojkottakfion vnrn tänkbnr som eff påtryckningsmedel för ntt få fill stånd en ändring i Thafcher-regeringens cyniska hantering nv de ytterst fnrliga radionktivn gifternn från den engelska upparbetnings-nnläggningen?

1985/86:147 av Lars Ernestam (fp) fill stafsrädet Birgitta Dahl om ätgärder för att minskn kväveutsläppen:

Utsläppen av kväveoxiden bedöms värn en betydelsefull faktor i samband med skogsdöden. Riksdagen har beslutat om införande av skärpta avgnskrav för personbilar, och fr, o, m, 1989 års bilmodeller kommer USA-kraven att gälla obligatoriskt. De hårdare avgaskraven slår dock igenom först på lång sikt. Det tar ända upp fill 20 är innan bilparken omsatts, och samfidigt beräknas trafiken under motsvarande period öka betydligt.

Erfarenheten frän USA visar att det finns vissa brister med kafalysatorre-ningen. Livslängden för en katalysntorär begränsad, och vanliga bilägare har använt felaktigt bränsle som sätter katalysatorn ur funktion. Det är angeläget att man genom forskning får fram alternativa metoder för avgasreningen.

Det finns en rad åtgärder som kan vidtas vid sidan av bättre avgasrening för nya personbilar. Det gäller behovet av rening också av dieselavgaserna och stimulanser för frivillig övergång till bättre avgasrening för den befintliga bilparken. Det är angeläget att få klarlagt om regeringen avser att vidta några åtgärder inom en snar framtid.

Andra viktiga frågeställningar gäller hastighetsgränserna, körsätt och motorinställning. Det är klarlagt att det finns ett samband mellan körhastig-het och graden av kväveutsläpp. Högre hastighefer ger större utsläpp, I detta sammanhang är det angeläget att vägtrafikanterna i större utsträckning än för närvarande håller fastställda hastighetsgränser. Enligt min uppfattning behöver aktiva insatser vidtas av regeringen dels beträffande trnfikövervak-ningen, dels vad gäller informafion fill bilägarna. En bred informationskampanj, förslagsvis i samarbete med bilägarorganisafionerna. är angelägen. Jag önskar få informafion om vilka åtgärder regeringen avser att vidta.

Informationsinsatserna bör förutom hastighetsgränserna också gälla körsätt, tomgängskörning och motorinställning. Frivilliga åtgärder kan många gånger betyda mer än lagreglerade åtgärder, Def bör ligga i motororganisa-fionernns intresse att medverkn i en sådnn kampanj. Staten bör med hänsyn till samhällsnyttan och den pågående skogsdöden ställa resurser till förfogande.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Birgitta Dahl vilka åtgärder regeringen tänker vidta för ntt minska kväveutsläppen genom

a) bättre rening av nvgnsernn från den befintlign bilparken,

b) skärpta regler för avgasrening av dieseldrivna fordon,

c) bättre övervakning av hastighetsgränserna samt

d) ökade informationsinsatser om hastighetsgränsernas, körsättens och
motorinsfällningens betydelse.

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Meddelande om interpellationer

Prot. 1985/86:95 Mest uppmärksammat nu är företagen Fermentas och Volvos hoppande

13 mars 1986 fram och tillbaka i olika läkemedelsföretag, Def är ett bevis på att man

Meddelande om frågor

kommer att fortsätta eller öka spekulationen inom läkemedelsindustrin, där det tycks finnas oanade vinster att göra på människors sjukdom och olycka, I dag säljs många värdelösa och olämpliga preparat av gammal vana. Läkemedelsförsäljare fortsätter ntf informera enskilda läkare, som har dålig fillgång till objektiva jämförelser, Pä apoteken säljs mindre verksamma, men trots detta ofta olämpliga medel mot olika symtom, t, ex, medel mot halsinfektion - medel som inte ansetts tillräckligt skadliga för att förbjudas, men heller infe tillräckligt bra för aff få registreras som läkemedel, Aff medlen är verkningslösa eller olämpliga är oftast inte något skäl för läkemedelsföretaget att dra bort dem frän försäljningen.

Då staten omkring 1970 övertog en del läkemedelsföretag fanns förhoppningar om en radikal omorientering inom hela läkemedelsindustrin. De nuvarande statliga läkemedelsföretagens misslyckande eller bristande intresse att förändra läkemedelsbranschen visar bara på den privata industrins grundligt etablerade positioner. Den sanering som skett inom läkemedelsindustrin de senaste åren har infe skett spontant, genom ett ökat ansvarstagande frän branschens sida eller för att marknadsförarna avstått från försäljning av ett dåligt preparat. Nej, saneringen har drivits fram av en allt starkare opinion bland allmänheten, sjukvårdspersonal och statliga kontrollmyndigheter. För aff ytterligare förbättra situationen, öka läkemedlens säkerhet, förhindra onödig medicinering, förebygga skador på grund av biverkningar och samtidigt spara stora summor pengar till samhället, fordras fortsatta kraftätgärder.

Jag anser att ett förstatligande av läkemedelsindustrin skulle undanröja flera missförhållanden genom aff vinsten inte längre skulle vara huvudsyftet med verksamheten.

Är man från regeringens sida beredd aft vidta snara åtgärder mot läkemedelsindustrins spekulativa delar med inriktning på eff förstatligande av läkemedelsindustrin?

24 § Meddelande om frågor

Meddelades aft följande frågor framställts

den 12 mars

1985/86:418 av Bengt Kindbom (c) till industriministern om de industriella satsningarna i Uddevnllaregionen:

"Behöver ni expansionsutrymme? Funderar ni på att starta upp något nytt? Förlägg då verksamheten till Stor-Uddevalla!"

Så inleds en broschyr med syftet aft värvn företag till Uddevallaregionen, 1 broschyren beskrivs bl, a, de ekonomiska fördelar en etablering i Uddevallaregionen fär genom det s,k, Uddevallnpakefet, 32

Värvningskampanjen för att fä företagare aft flytta fill Uddevallaregionen med hjälp av det stora statliga stödet riskerar aft hårt drabba de omkringliggande kommunerna i bl, a, Skaraborg, Något motsvarande stöd utgår inte till kommuner som Skara, Götene, Vara och Töreboda, Satsningen pä Uddevalla får betalas med arbetslöshet i kringliggande län och kommuner,

I exempelvis Töreboda kommun har sysselsättningen minskat med ca 700 arbefstillfällen underde senaste sju åtta åren. Effekterna för den kommunen är större än för Uddevalla vid varje förlorat arbetstillfälle.

Med hänvisning till vad som ovan anförts vill jag fråga indusfriministern;

Pä vilket sätt avser regeringen aft motverka den negativa utvecklingen som satsningarna i Uddevallaregionen riskerar aff leda fill i kommuner såsom Skara, Vara, Götene och Töreboda?

den 13 mars

1985/86:419 av Olle Östrand (s) fill arbetsmarknadsministern om en ny landsvägsbro över Ljusnan i Söderhamns kommun, m, m,:

I komplefferingsproposifionen våren 1985 anvisades 32 milj, kr, fill en ny landsvägsbro över Ljusnan i Söderhamns kommun. Det visade sig senare att de anvisade medlen understeg de verkliga kostnaderna med ca 13 milj, kr, varför projektet inte kunde påbörjas.

Det finns förslag om aff i direkt anslutning till landsvägsbron bygga en ny järnvägsbro, som också är färdigprojekterad. Båda brobyggena kan sättas i gång samfidigt med kort varsel, vilket mäste vara samhällsekonomiskt riktigt. Arbetslösheten har under vintern varit besvärande hög inom regionen och dä speciellt bland byggnadsarbetarna - ca 20 %. Samma höga arbetslöshet vänfas bestå under resten av året, eller t, o, m, öka något.

Mot den bakgrunden vill jag ställa följande fråga till arbetsmarknadsministern:

Är statsrådet beredd medverka till att medel anvisas i nästa kompletteringsproposition så att båda broarna kan påbörjas?

1985/86:420 av Hugo Hegeland (m) till statsrådet Birgitta Dahl om språkfel m,m, i industridepartementets pressmeddelanden:

I industridepartementets pressmeddelande nr E 16/86 angående regeringsbeslut om program för utsläppsbegränsande åtgärder vid svåra härdhaverier vid kärnkraftverk förekommer flera grava språkfel, skrivfel och interpunkteringsfel. Med anledning härav vill jag fråga:

Är sfnfsrådet beredd aft vidta åtgärder i syfte att undvika liknande felaktigheter i kommande pressmeddelanden från indusfridepartemenfef?

Prot. 1985/86:95 13 mars 1986

Meddelande om frågor

Prot. 1985/86:95 1985/86:421 av Börje Hörnlund (c) fill finansministern om regeringsöver-
13 mars 1986 läggningar med kommunerna i ekonomiska frågor:

Meddelande om frågor Det har tidigare varit sed att regeringen inbjuder kommun- och landstingsföreträdare till överläggningar om ekonomiska frågor som berör kommunerna och landstingen.

De förslag som regeringen nu lagt fram påverkar starkt den kommunala och landstingskommunala ekonomin. Regeringen har emellerfid infe inbjudit till överläggningar i frågan. Jag vill därför fråga finansministern:

Är regeringen inte längre intresserad av att överlägga med företrädare för kommunerna och landstingen om ekonomiska frågor som ytterst berör nivån på den kommunala utdebiteringen eller omfattningen av det kommunala serviceutbudet?

25 § Kammaren åtskildes kl, 16,10, In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Gunborg Apelgren