Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:67

med vissa bestämmelser om

svenskundervisning för vuxna invandrare  1985/86:67

Regeringen föreslår riksdagen all anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 14 november 1985.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Lennart Bodström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposifionen föreslås dels en lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare dels en lag om ledighet för grundläggande svenskundervis­ning för invandrare. Vidare redovisas förslag till statsbidragssystem för grundläggande svenskundervisning för vuxna invandrare samt vissa för­slag om särskilda bestämmelser för påbyggnadsundervisning i svenska för invandrare i studieförbund. Det sker i enlighet med vad som aviserades i propositionen (1983/84:199) om svenskundervisning för vuxna invandrare (UbU 1984/85:6, rskr 77).

Slutligen föresläs vissa konsekvensändringar i vuxenulbildningslagen (1984:1118), i kommunalskaltelagen (1928: 370) saml i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Den nya lagstiftningen saml övriga bestämmelser föreslås träda i kraft den 1 juli 1986.

1    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 67

 

Prop. 1985/86:67      Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 november 1985

Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande och statsråden Feldt, Si­gurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bod­slröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Jo­hansson, Hulterström, Lindqvist.

Föredragande: statsråden Bodström och Leijon

Proposition med vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare

Statsråden anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen redovisas i underprolokollen för utbildnings-resp. arbetsmarknadsdepartementet.

Statsrådet Bodslröm hemställer alt regeringen i en proposition föreslår riksdagen atl antaga de förslag som han och statsrådet Leijon har lagt fram.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredra­gandena har lagt fram.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i un­derprotokollen skall bifogas propositionen som bilaga 1 och 2.

 

Bilagal     Prop. 1985/86:67

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 november 1985 Föredragande: statsrådet Bodslröm

Anmälan till proposition med vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare

1 Inledning

Riksdagen har fattat beslul om den framlida utformningen av svenskunder­visningen för vuxna invandrare (prop. 1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr 77).

Enligt beslutet skall den nuvarande försöksverksamheten med svensk­undervisning för vuxna invandrare (sfi) ersättas med etl nytt syslem den 1 juli 1986.

Innebörden i riksdagens beslul är i korthet följande.

Sfi skall anordnas i form av grundläggande svenskundervisning (grund-sfi) och påbyggnadsundervisning (påbyggnads-sfi). Staten kommer all få ett ramansvar för sfi.

Kommunerna kommer atl få ett lagstadgal ansvar för all grund-sfi an­ordnas. Undervisningen skall kunna anordnas både av kommunen själv och, på kommunens uppdrag, av studieförbund och folkhögskolor.

Påbyggnads-sfi skall erbjudas antingen inom studieförbund eller inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU).

Den som efter grund-sfi fortsätter lill AMU skall kunna få sin påbygg­nads-sfi i samband med utbildning inom AMU, medan övriga erbjuds påbyggnads-sfi i studiecirkelform hos studieförbunden i huvudsak enligt de allmänna regler som gäller för sludiecirkelverksamhet.

Del genomsnitUiga antalet studietimmar i sfi bör vara 700. Därav bör genomsnittligt 500 limmar avse grund-sfi för dem som fortsätter i påbygg­nads-sfi inom studieförbund. För dessa bör påbyggnads-sfi omfatta genom­snittligt 200 timmar. För dem som får sin påbyggnads-sfi inom AMU bör grund-sfi omfatta genomsnittligt 400 timmar och påbyggnads-sfi inom AMU genomsnittligt 300 timmar.

Deltagare i grund-sfi skall få studiesociall stöd motsvarande den timer­sättning som utgår till deltagarna i grundvux. Sådan timersättning skall dock inte utgå lill de deltagare i grund-sfi som ännu inte fält uppehållstill­stånd.

Invandrare, som är anställda, skall ha lagsladgad rätt till ledighet vid deltagande i grund-sfi.

Deltagare i påbyggnads-sfi i studieförbund skall kunna fä limstudieslöd

 

Prop. 1985/86:67 enligt bestämmelserna för sådant stöd. Dellagarna i påbyggnads-sfi inom AMU skall få utbildningsbidrag under studierna. Undervisningen skall vara kostnadsfri för deltagarna för såväl grund- sfi som påbyggnads-sfi.

För grund-sfi skall utgå statsbidrag till kommunerna, som läcker de genomsnittliga kostnaderna. För påbyggnads-sfi i sludiecirkelform skall statsbidrag utgå enligt de regler som gäller för övrig sludiecirkelverksam­het. För påbyggnads-sfi inom AMU skulle tillämpas de för denna ulbild-ningsform gällande villkoren.

I propositionen förordade statsrådet Gradin alt regeringen senare skulle återkomma lill riksdagen dels med förslag om lag om kommunernas upp­gifter i fräga om grundläggande svenskundervisning, dels med förslag om lag om ledighet vid dellagande i grundläggande svenskundervisning. Hon förordade även att regeringen senare skulle återkomma lill riksdagen med förslag till närmare utformning av statsbidragssystem för grund-sfi.

I propositionen anmäldes också all en organisationskommitté för del fortsatta arbetet inför genomförandet av reformen skulle tillsättas med uppgift atl närmare planera och lägga fram förslag om reformens genomfö­rande.

Statsrådet Hjelm-Wallén har — efter bemyndigande av regeringen den 14 februari 1985 - tillsatt en sådan organisationskommitté (Dir. 1985:3)(1). Organisationskommittén har inkommit med dels förslag till lag om grund­läggande svenskundervisning för invandrare, dels förslag lill statsbidrags­system för giund-sfi, dels också förslag lill vissa särskilda bestämmelser för påbyggnads-sfi inom studieförbund.

I det följande kommer jag atl redovisa förslag fill lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare, förslag till lag om ändring i vuxenul­bildningslagen (1984:1118), förslag fill lag om ändring i kommunalskattela­gen (1928:370) förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, förslag till statsbidragssystem för grund-sfi samt vissa förslag om särskilda bestämmelser för påbyggnads-sfi i studieförbund.

Jag har vid utformningen av mina förslag samrått med statsrådet Gradin.

Statsrådet Leijon kommer i det följande att redovisa förslag lill lag om ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare.

Till protokollet i detta ärende bör fogas organisationskommitténs förslag lill lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare som underbi­laga 1.5, organisationskommitténs förslag till statsbidragssystem för grund-sfi som underbUaga 1.6 saml organisationskommitténs förslag om påbyggnadsundervisning i sfi som underbilaga 1.7.

(1) Vid tidpunkten för avlämnande av förslagen statssekreteraren Erland Ringborg, ordförande, direktören Sune Eriksson, departementsrådet Lars Göransson, general­sekreteraren Jan-Sture Karlsson, departementsrådet Stig Lundström, ombudsman­nen Kurt Stern och departementssekreteraren Ulla Warolén.

 

2 Allmän motivering

2.1 Utformningen av lagregleringen

Prop. 1985/86:67

Mitt förslag: Kommunens skyldigheter i fråga om grund-sfi anges i en särskild lag. Följdändringar görs i vuxenutbildningslagen (1984:1118), kommunalskaltelagen (1928:370) och lagen (1962:318) om allmän försäkring.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl för mitt förslag: I vuxenutbildningslagen (1984:1118) finns dels en allmän bestämmelse om atl kommuner och landsfingskommuner skall ver­ka för alt vuxna deltar i utbildning, dels grundläggande bestämmelser om grundutbildning för vuxna (grundvux), kommunal vuxenutbildning (kom-vux) och statens skolor för vuxna. I och för sig talar principiella skäl för alt alla bestämmelser om vuxenutbildning i lagens form samlas i en gemensam lag. Som kommer att framgå skiljer sig dock de regler som bör gälla för grund-sfi på så många punkter från reglerna för övrig vuxenutbildning att det är olämpligt all foga in bestämmelserna om grund-sfi i vuxenutbild­ningslagen. Bestämmelserna om grund-sfi bör i stället ges i en särskild lag. Vuxenutbildningslagen bör i 1 kap. 5 § tillföras en bestämmelse med upp­lysning om denna lag. 13 kap. 5 § vuxenutbildningslagen bör andra stycket upphävas eftersom det inte erfordras. Samtidigt bör uttrycket svenska som främmande språk i första styckel ersättas med termen svenska som andra språk (se prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 96 och 109). I samband med dessa ändringar i vuxenutbildningslagen bör en justering göras i lagens 6 kap. 5 §. Såsom framgår av motiven (prop. 1984/85:37 s. 38) avses paragrafen gälla även grundvux. Detta bör klargöras i paragrafens första stycke.

Av författningstekniska skäl föranleder lagen om grund-sfi en ändring i lagen (1975:160) med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan i utbildning. Förslag lill denna ändring kommer alt läggas fram i samband med annat ändringsförslag, som för­anleds av prop. 1985/86:10 om ny skollag m. m.

Riksdagen har beslutat att del studiesociala stödet i samband med grund-sfi - timersättning — skall motsvara den fimersättning som utgår vid grundvux (prop. 1983/84:199 s. 31 och UbU 1984/85:6 s. 17). Ändringar bör därför göras i anvisningarna till 32 § kommunalskaltelagen (1928:370) samt i 3 kap. 5 § och i 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Kompletteringen i 3 kap. 5 § lagen om allmän försäkring lar sikte på att den som redan är etablerad i arbetslivet och har en fastställd sjukpenninggrun­dande inkomst inte skall få denna sänkt i samband med grund-sfi. En ändring bör även göras i 37 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623). Förslag till sådan ändring kommer atl läggas fram i annat sammanhang.

 

Prop. 1985/86:67     3.2 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom utbildningsdepartementet upp­rättals förslag fill

1.  lag om grandläggande svenskundervisning för invandrare,

2.  lag om ändring i vuxenulbildningslagen (1984:1118),

3.  lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370).

4.  lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Jag har beträffande utformningen av lagförslaget under 3 samrått med chefen för finansdepartementet och beträffande utformningen av lagförsla­get under 4 med chefen för socialdepartementet.

Lagförslagen under 1, 2 och 4 kräver inte lagrådels hörande. Lagförsla­get under 3 är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande av denna anledning inte behövs.

Förslagen b()r fogas till protokollet som underbilagor 1.1-1.4.

2.3 Specialmotivering till förslaget till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare

Organisationskommittén har utarbetat lagförslag och kommentarer till det­ta. Kommitténs förslag överenstämmer i allt väsentligt med milt förslag.

AUmänna föreskrifter

1 § Varje kommun har skyldighet att se lill alt grundläggande svenskun­dervisning för invandrare anordnas för de personer över 16 år som anges i 5§.

Med grundläggande svenskundervisning för invandrare avses undervis­ning som syftar fill alt ge nykomna vuxna invandrare allmänna kunskaper i svenska språk«;t och om det svenska samhället.

Undervisningen skall erbjudas så snart som möjligt efter invandrarens ankomst lill Sverige.

Första stycket

Enligt riksdagsbeslut (prop. 1983/84:199 s.37 och UbU 1984/85:6 s. 19) skall skyldigheten för kommunerna alt se lill alt grund-sfi anordnas regle­ras i lag. I skyldigheten att anordna ligger all undervisningen skall erbjudas och genomföra.;. De personer över 16 år som kommunens skyldighet avser anges i 5 §. Jag vill i detta sammanhang erinra om att del finns särskilda regler för ulomnordiska gästsluderande, dvs. medborgare i andra länder än Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge som studerar eller avser att studera i Sverige och som inte har för avsikt alt bosätta sig i Sverige efter avslutad utbildning (SFS 1985:681).

Andra och tredje styckena

I andra stycket anges syftet med utbildningen. Utformningen följer riks­dagsbeslutet (prop. 1983/84:199 s. 15 och UbU 1984/85:6 s. 7).Grund-sfi är

 

ett led i introduktionen lill svenska förhållanden och i samhällets samlade Prop. 1985/86:67 ansträngningar att erbjuda nykomna invandrare särskilda mottagnings-former. Kommunen skall därför enligt tredje styckel erbjuda undervisning­en så snart som möjligt efter invandrarens ankomst till Sverige. Uttalanden i samma riktning gjordes i prop. 1983/84:199 s. 18 och UbU 1984/85:6 s. 15. Jag är medveten om atl del i vissa fall på grund av praktiska svårighe­ter, t. ex. med att finna lärare eller få lill stånd fungerande undervisnings­grupper, kan dröja innan undervisningen anordnas. För atl resurserna skall kunna utnyttjas effekfivl måste undervisningen i grund-sfi bedrivas i grupp. I kommuner med mer begränsad invandring kan den situafionen uppstå att enskilda invandrare får vänta pä sin svenskundervisning tills del finns förutsättningar för all starta en grupp. Utgångspunkten bör dock vara alt undervisningen skall komma lill stånd snarast möjligt.

Frågan om undervisningens uppläggning som dellidssludier med sprid­ning till flera av veckans dagar kontinuerligt under året utan längre avbrott för lov har behandlats i prop. 1983/84:199, s. 24. Jag avser atl senare återkomma till regeringen med förslag lill bestämmelser i detta avseende.

2 §   Den nämnd som kommunen bestämmer skall ha huvudansvaret för undervisningen i kommunen.

Enligt prop. 1983/84:199 s. 22 bör frågan om vilken kommunal förvalt­ning som bör få huvudansvaret för undervisningen bedömas med hänsyn lill de lokala förutsättningarna.

Anordnare m.m.

3 §   Grundläggande svenskundervisning för invandrare kan anordnas

1.  av en kommun,

2.  på uppdrag av en kommun, av en lokalavdelning av ett studieförbund som uppbär statsbidrag för sin verksamhet,

3.  på uppdrag av en kommun, av en statsunderstödd folkhögskola.

Vid behov skall kommunen samarbeta med andra kommuner i fräga om anordnande av undervisningen.

Första stycket

Enligt riksdagsbeslutet (UbU 1984/85:6 s. 11) kan grund-sfi anordnas både av kommunen själv inom den egna utbildningsorganisationen - den kom­munala vuxenutbildningen - och, på kommunens uppdrag, av studieför­bund och folkhögskolor.

Reglerna för den kommunala utbildningen för vuxna - komvux och grundvux - kan i stor utsträckning inte tillämpas för grund-sfi. Detta gäller t. ex. reglerna i fråga om organisation, statsbidrag och läroplan. Inte heller de regler om uppdragsutbildning som finns i vuxenutbildningslagen (1984:1118) eller de som föreslås i prop. 1984/85:195 om uppdragsutbild­ning är tillämpliga på grund-sfi.

Jag anser därför alt grund-sfi inte bör anordnas inom den kommunala utbildningen för vuxna (komvux och grundvux). Däremot bör undervis-

 

Prop. 1985/86:67 ningen, kjnna anordnas / anslutning till den. Syftet med detta är då att göra det möjligt för kommunerna alt för grund-sfi använda tillgängliga resurser i sin skolorganisation

Enligt min mening bör det emellertid också vara möjligt för kommunen all anordna grund-sfi frislående från vuxenulbildningsorganisalionen i öv­rigt. En sådan frislående kommunal utbildningsorganisation får då byggas upp efter förutsättningarna i varje kommun.

När grund-sfi anordnas genom ett studieförbund eller en folkhögskola skall det enligt min mening vara fråga om en lokalavdelning av ett studie­förbund som uppbär statsbidrag för sin verksamhet resp. en folkhögskola som är statsunderstödd.

Del är enligt min uppfattning naturligt atl kommunen vid sitt val av utbildningsanordnare tar hänsyn till den sakkunskap och erfarenhet som finns tillgänglig. Som utbildningsutskottet uttalade (UbU 1984/85: 6 s. Il) bör kommunen också ta hänsyn till invandrarnas egna önskemål. De prakfiska förutsättningarna för detta varierar dock självfallet från kommun lill kommun. Jag anser del inte möjligt alt precisera närmare hur delta skall ske och föreslär inte heller alt någon särskild bestämmelse härom tas in i lagen.

Andra stycket

Kommuner med liten invandring kommer troligen ofta atl ha små möjlighe­ter att på egen hand anordna grund-sfi. Denna kan i sådana fall t. ex. anord­nas av en annan kommun eller på kommunernas gemensamma uppdrag av ett studieförbund eller en folkhögskola.

4 § Undervisningen skall anordnas pä de villkor som följer av denna lag
och andra föreskrifter och beslul som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen besiämmer.

Med föreskrifter avses t. ex. förordningar om statsbidrag och läroplan. Enligt riksdagsbeslut (prop. 1983/84:199 s. 15 och UbU 1984/85:6 s. 7) skall del huvudsakliga innehållet i undervisningen anges i en läroplan. Den skall omfatta mål och riktlinjer samt fastställas av regeringen. På uppdrag av regeringen har skolöverstyrelsen (SÖ) utarbetat förslag lill sådan läro­plan och överiämnat detta förslag till regeringen den 14 oktober 1985.

Deltagare m.m.

5 §    Kommunens skyldighet i fråga om anordnande av svenskundervis­
ning för invandrare avser följande personer:

1.   Utländsk medborgare, som antingen är kyrkobokförd i kommunen eller som ulan att vara kyrkobokförd, regelmässigt vistas i kommunen efler all ha ansökt om uppehållstillstånd i avsikt alt bosätta sig i riket. Beträifande sådan inte kyrkobokförd person gäller dessutom att han skall ha väntal på besked om uppehållstillstånd under minst den tid som rege­ringen bestämmer.

2.   Svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen, men som fidigare har varit bosatt utom landet och som saknar grundläggande kun-

S                      skaper i svenska språket.

 

3. Finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen, men     Prop. 1985/86: 67 som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige.

Skyldigheten gäller under det kalenderår då de som avses i första stycket l.och 2. kommer till Sverige eller i fall som avses i 3. böqar arbeta i Sverige samt under det närmast påföljande kalenderåret. ■ Kommunens skyldighet avser dock inte en utländsk medborgare som har svenska, danska eller norska som modersmål eller den som eljest har sådana kunskaper i något av dessa språk atl grundläggande svenskunder­visning inte kan anses nödvändig. Inte heller för den som är berättigad till grundutbildning för vuxna (grundvux) enligt vuxenulbildningslagen (1984:1118) gäller kommunens skyldighet i detta avseende.

Första slyckel

Riksdagsbeslutet innebär enligt min mening atl en kommun har skyldighet atl anordna grund-sfi för de personer som anges i första slyckel (prop. 1983/84:199 s. 16-20 och UbU 1984/85:6 s. 14- 16).

Paragrafen reglerar kommunens skyldighet beträffande de nykomna in­vandrarna. Kommunens skyldighet beträffande invandrare som har boll en längre tid i landet anges i en övergångsbestämmelse.

Enligt riksdagsbeslutet skall en utländsk medborgare som har väntat på beslul om uppehållstillstånd i avsevärt längre lid än fyra veckor få delta i grund-sfi. Jag anser del rimligt atl regeringen ges möjlighet alt precisera denna väntelid. Jag vill här erinra om atl regeringen i förordningen den 13 juni 1985 (SÖ-FS 1985:75) om ändring av vissa bestämmelser om undervis­ning för invandrare i svenska språket m. m. föreskrivit all för alt få delta i sfi enligt nuvarande ordning skall en utländsk medborgare ha uppehållstill­stånd eller ha sökt uppehållstillstånd och vänlat på besked i frågan minst två månader. Dessutom skall polismyndighetens utredning vara slutförd.

Polisens utredning tar, enligt vad jag erfarit, i flertalet polisdistrikt normalt ett par månader. I vissa fall är dock väntetiden redan innan utredningen påbörjats betydligt längre. För atl snabbi komma till rätta med polisens balanser av asylärenden har chefen för justitiedepartementet nyli­gen tillsatt en arbetsgrupp med företrädare för berörda departement och myndigheter. Gruppen skall även lämna förslag om hur man skall kunna undvika atl balanserna på nytt börjar växa.

Andra styckel

Undervisningen skall, som anförts tidigare, erbjudas så snart som möjligt efter invandrarens ankomst till Sverige. Kommunens skyldighet att se till all undervisning kommer fill stånd kvarstår dock enligt riksdagsbeslutet (prop. 1984/84:199 s. 17 och UbU 1984/85:6 s. 16) under hela del kalen­derår under vilket en person som avses i första stycket kommer till Sverige resp. börjar arbeta här samt under del närmast påföljande kalenderåret. Det är givetvis angelägel all den enskilde påbörjar undervisningen snarast möjligt. Jag förutsätter att kommunerna anstränger sig all uppfylla sin skyldighet trots att praktiska svårigheter ibland kan föreligga. Om av

 

Prop. 1985/86:67 någon anledning undervisningen för en enskild inte skulle påbörjas under den angivna tiden är del ändå angelägel att kommunen anordnar undervis­ning, även om den formella skyldigheten har upphört. Undervisningen bedrivs emellertid då formellt inte med stöd av denna lag.

Tredje stycket

I tredje styckel undantas vissa personer från kommunens skyldighet (se prop. 1983/84: 199 s. 18 och 25).

Information och samråd

6 § Varje kommun skall genom lämpliga åtgärder informera de personer
som avses i 5 § om undervisningen och vilka villkor som gäller.

Enligt riksdagsbeslut skall kommunerna informera invandrarna om deras möjligheter att få grund-sfi (prop. 1983/84:199 s. 27 och UbU 1984/85:6 s. 9). I prop. 1983/84:199 s. 27 ges exempel på hur informations­verksamheten kan utformas. Utformningen beror på omständigheterna och kommunens bedömning av vilka åtgärder som är lämpliga med hänsyn till de egna föi hållandena.

7 § Kommui-ien har ansvar för all samråd äger rum om en arbetstagares
deltagande i undervisningen och undervisningens förläggning med den
berörda arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen i förhål­
lande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal.

Enligt riksdagsbeslut skall kommunerna samräda med arbetsgivare och fackliga organisationer vad gäller de anställda invandrarnas dellagande i undervisningen (prop. 1983/84:199 s. 21 och UbU 1984/85:6 s. 9). Med den lokala arbetstagarorganisationen avses den organisation inom vars avtals­område arbetstagarens arbete ligger. Paragrafen reglerar kommunernas skyldighet all se till atl samråd äger rum. Avsikten med samrådet är atl klara av de frågor som har samband med undervisningen och dess förlägg­ning. Del innebär bl. a. alt kommunen redovisar sin bedömning av hur lång tid undervisningen för den berörde arbetstagaren kan tänkas pågå. Om del inte finns särskilda skäl atl för en enskild invandrare göra en annan bedöm­ning, bör en utgångspunkt för denna bedömning vara den genomsnittliga undervisningslid för grund-sfi, som jag kommmer alt beröra i det följande. Samrådets betydelse för arbetstagarens deltagande i undervisningen be­handlas i den lag om rätt lill ledighet för grundläggande svenskundervis­ning för invandrare, som statsrådet Leijon lägger fram förslag till.

10

Avgiflsfrihel

8 §    Undervisningen skall vara avgiftsfri.

Ett uttryckligt avgiftsförbud är inte nödvändigt eftersom kommunerna ju har skyldighet atl anordna undervisningen. Jag anser dock att frånvaron av

 

ett avgifisförbud skulle kunna föranleda missförstånd. Ett avgiftsförbud     Prop. 1985/86:67

finns   t. ex. också   för   grundvux   (3   kap.   4§   vuxenutbildningslagen

(1984:1118).

Kunskapsnivå

9 § Kommunens skyldighet i fråga om svenskundervisning upphör an-lingen när en deltagare har de kunskaper och färdigheter som anges i föreskrifter som meddelas av regeringen eller när deltagaren inte gör tillfredsställande framsteg.

Enligt riksdagsbeslut (prop. 1983/84:199 s. 23 och UbU 1984/85:6 s. 8) skall den kunskapsnivå som deltagaren bör ha uppnått efler genomgången grund-sfi framgå av läroplanen för grund-sfi. Med "föreskrifter som med­delas av regeringen" åsyftas således läroplanen. När deltagaren har upp­nått kunskaper och färdigheter enligt läroplanen skall undervisningen för deltagaren upphöra. För atl dessa kunskaper och färdigheter skall uppnås bör enligt riksdagen den genomsnitUiga undervisningsfiden omfatta 400 fimmar för dem som övergår till AMU och 500 fimmar för övriga, dvs. för dem som fortsätter i påbyggnadsundervisning inom studieförbunden (UbU 1984/85: 6 s. 8-9).

Många deltagare i grund-sfi behöver god lid för atl tillgodogöra sig undervisningen. Hänsyn måste tas lill detta. Det kan emellertid hända alt en deltagare efler en fid inte längre gör några nämnvärda framsteg. Även om de avsedda kunskaperna och färdigheterna inte har uppnåtts, måste undervisningen i ett sådant fall kunna upphöra. En motsvarande föreskrift finns i vuxenutbildningslagen (1984:1118) beträffande grundvux (3 kap. 6§).

Antagning och avslutning

10 § Den kommun som enligt 5 § har skyldighet att se till alt undervis­ning anordnas, avgör frågor om antagning till och avslutande av grundläg­gande svenskundervisning för invandrare. Beslutanderätten utövas av den nämnd som kommunen utser.

Den som inte antas lill undervisningen eller för vilken undervisningen förklaras avslutad fär överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen genom besvär. Överstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte överklagas.

Första stycket

Riksdagsbeslutet innebär enligt min mening alt frågor om antagning lill
grund-sfi skall avgöras av den kommun som enligt 5 § skall se till all
undervisningen anordnas (prop. 1983/84:199 s. 21 och UbU 1984/85:6 s.
9). Enligt min uppfattning är det naturiigt att en sådan kommun avgör
frågor även om avslutande av undervisningen. Kommunen skall själv
bestämma vilken nämnd som skall fatta ifrågavarande avgöranden och har
enligt kommunallagen möjlighet alt åstadkomma etl beslulsförfarande          11

 

Prop. 1985/86:67      grundat på delegafion. Besluten måste givetvis utgå från de pedagogiska bedömningar som görs av berörda lärare i grund- sfi.

Andra slyckel

Jag anser att del inte behövs någon formell ansökan fill grund-sfi. En motsvarighet dll bestämmelserna om överklagande finns i vuxenulbild­ningslagen (1984:1118) beträffande grundvux (3 kap. 7 §).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.         Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Enligt riksdagsbeslut skall lagen träda ikraft den Ijuli 1986.

2.   För liden lill ulgången av juni 1991 gäller kommunens skyldigheter
och övriga föreskrifter i lagen även för en sådan person över 16 är som
avses i 5 § meo som har kommit till Sverige före den 1 januari 1985 eller i
fall som avses i 5 § första styckel 3 har börjat arbeta här före denna
tidpunkt. Undervisningen skall erbjudas före utgången av juni 1990 och
vara genomförd före ulgången av juni 1991.

I denna övergångsbestämmelse anges kommunens skyldighet för de invandrare som har vistats i Sverige under en längre lid och som har behov av grund-sfi. Bestämmelsen följer riksdagsbeslutet där det uttalas ätt dessa personer skall erbjudas sådan undervisning på samma villkor som nya invandrare. B

Självfallet blir behovet av grund-sfi beroende på invandrarens bakgrund vad gäller t. ex. tidigare svenskundervisning och vislelselid i landet. Jag vill i detta sammanhang även erinra om den bedömning av behovet av svenskundervisning för invandrare som vistats en längre lid i Sverige som gjordes i prop. 1983/84:199 s. 18.

Kommunen får fördela de insatser som behövs, under femårsperioden bl. a. med hänsyn fill tillgängliga resurser.

3.   Om ett studieförbund har anordnat svenskundervisning enligt Kungl.
Maj:ts bestämmelser den 25 maj 1973 om undervisning för invandrare i
svenska språkf;l m. m. och undervisningen för en grupp har påbörjats efter
den 1 januari 1986 men inte slutförts den 30 juni 1986, skall kommunen
bereda studieförbundet tillfälle att anordna den grundläggande svenskun­
dervisning för invandrare som deltagarna i den berörda gruppen bedöms ha
behov av.

För all påbörjad svenskundervisning i lokalavdelningar av studieför­
bund skall kunna fortgå utan avbrott även efter den 1 juli 1986 skall
kommunen bereda ifrågavarande lokalavdelningar fillfälle alt anordna
grundläggande svenskundervisning för de deltagare i sfi som har behov
12                     därav. Kommunerna skall därvid anta deltagarna lill undervisningen och.

 

efter samråd med resp. lokalavdelning, pröva hur mycket ytterligare un-     Prop. 1985/86:67 dervisning deltagarna har behov av.

4.  Under den tid då en sådan person över 16 år som avses i 5 § genomgår
undervisning i svenska för invandrare som arbetsmarknadsutbildning gäl­
ler inte denna lag under förutsättning att utbildningen har påbörjats före
den 1 juni 1986.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer atl föreslå alt på­gående svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningen får slut­föras om den har påbörjats före den 1 juni 1986. Kommunens skyldigheter enligt denna lag bör inte gälla under den tid en person genomgår sådan utbildning.

5.  Grundläggande svenskundervisning för invandrare får på uppdrag av
en kommun anordnas även av en AMU-myndighet under förutsättning att
undervisningen är genomförd före ulgången av juni 1987.

Riksdagens beslut om den framlida utformningen av svenskundervis­ningen för invandrare innebär att AMU efler den 1 juli 1986 endast skall anordna påbyggnads-sfi. Till följd härav kan överlalighel med påföljande uppsägningar förutses under hösten 1986 för en del att de nuvarande sfi-lärarna inom AMU. Samtidigt kan det i kommuner där AMU tidigare anordnat svenskundervisning övergångsvis saknas lärare för grund-sfi. Med hänsyn härtill anser jag det lämpligt alt de regionala AMU-myndighe-terna övergångsvis får anordna grund-sfi på uppdrag av kommun. Under­visningen skall vara genomförd före utgången av juni 1987. Jag anser det dock naturligt att man i första hand anlitar de anordnare som anges i 3 §, eftersom det ju är dessa som skall vara permanenta anordnare av sfi.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för arbetsmarknadsdeparte­mentet.

2.4 Statsbidrag till grundläggande svenskundervisning

2.4.1 Utgångspunkter för statsbidragssystem

Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84:199 (UbU 1984/85:6, rskr 77) skall som utgångspunkter för etl statsbidragssystem fill kommunerna för grund-sfi följande gälla.

Statsbidraget bör vara lätt att administrera och enkelt till sin konstruk­tion. Det bör därför så långt möjligt vara schabloniserat. Det schablonise-rade statsbidraget skall täcka de genomsnittliga kostnaderna för kommu­nerna för administrativa uppgifter som t. ex. information, rekrytering och samråd med studieanordnare och parter på arbetsmarknaden saml för utgifter för lärarlöner, läromedel, lokaler, tolkar/fackmän, fortbildning saml lönebikostnader och sociala avgifter.

Statsbidraget bör vidare beräknas efter en genomsnittlig gruppstorlek på
12 deltagare samt en genomsnittlig studietid om 430 undervisningslimmar
per person.                                                                                     13

 

Prop. 1985/86:67

En grundläggande förutsättning för statsbidragels konstruktion är atl staten har etl ansvar för alt nya invandrare bereds möjligheter att genomgå svenskundervisning. För invandrare som bott en längre tid i Sverige, och som har behov av svenskundervisning, bör i undanlagsfall möjlighet ges alt delta i grund-sfi. Det förutsätts dock att flertalet tidigare invandrare i första hand behöver delta i påbyggnads-sfi. Behovet av grund-sfi för dessa bör vara fillgodosett inom fem år från det alt del nya sfi-syslemet införs. Efler utgången av femårsperioden bör regeringen och riksdagen få bedöma hur stort behovet av grund-sfi är och vilka resurser som krävs. När slatsbi-dragsreglerna utformas bör det övervägas om man inom ramen för ett schabloniserat statsbidragssystem även kan täcka kostnader för de delta­gare som väntar på beslut om uppehållstillstånd och som har påbörjat grund-sfi under väntetiden och som inte får uppehållstillstånd. När beho­vet av medel för sfi-undervisning prövas bör nyinvandringen tidigast ka­lenderåret fön; aktuellt budgetår ligga till grund.

Organisationskommittén har, som jag tidigare har redovisat, inkommit med förslag till statsbidragssystem för grund-sfi.

 

14

2.4.2 Beräkninig av resursram för hela riket

Mitt förslai;: Kostnadsberäkningarna bör baseras på antalet nyin-vandrade kyrkobokförda över 16 år kalenderåret närmast före aktu­ellt budgetår. Frän detta tal bör följande nyinvandrade räknas bort:

a)  utländska medborgare som har svenska, danska eller norska som modersmål

b) utländska medborgare som skall få sin grundläggande svensk­undervisning inom ramen för grundvux

c)  ålerinvandrare som redan har grundkunskaper i svenska.

Kommitténs förslag: Överenstämmer med mitt förslag.

Skäl för mitt förslag: Genom den avräkning som görs från totalantalet kyrkobokförda över 16 är näs överensstämmelse med de kriterier, som riksdagen i siH: nämnda beslul har lagt fast för kommunens skyldighet atl anordna grund-sfi för invandrare. Förslagel innebär alt den som har anlänt till landet under kalenderåret före aktuellt budgetår men inte kyrkobok-förls under året inte ingår i underlaget för beräkning av statsbidrag. Han eller hon kommer dock alt ingå i beräkningsunderlaget under etl senare kalenderår om kyrkobokföring då har skett. Antalet invandrare som kan ge underiag för statsbidrag bör läggas fast i del årliga budgetarbetet. I budget­arbetet måste antalet kyrkobokförda invandrare därvid baseras dels på faktiska siffror för tre kvartal, dels på en prognos för det Qärde kvartalet. Såvitt gäller antalet utländska medborgare som beräknas få sin svenskun­dervisning inom ramen för grundvux får delta antal fastställas i det årliga budgetarbetet.

 

2.4.3 Beräkning av resursram uttryckt i studietimmar för hela riket

Prop. 1985/86:67

Mitt förslag: Resursramen för ett budgetår bör anges i anlal studie­timmar och räknas fram på följande sätt:

Antalet nyinvandrade kyrkobokförda invandrare, som ger under­lag för statsbidrag, bör multipliceras med det genomsnittliga antalet studielimmar per grupp (430), divideral med den genomsnittliga gruppstorleken (12).

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl för mitt förslag: I förslaget har hänsyn tagils till de riktlinjer som tidigare har lagts fast av riksdagen beträffande dels sättet all beräkna antalet nyinvandrare med rätt till grund-sfi, dels del beräknade genom­snittstalet studietimmar i grund-sfi, dels den genomsnittliga gruppstorle­ken.

Exempel: Om antalet kyrkobokförda nyinvandrade med rätt till grund-sfi under ett givet kalenderår uppgår lill 11000 blir antalet stalsbidragsbe-rättigade timmar påföljande budgetår följande: 11000 x 430 / 12 = 394166 studietimmar.

2.4.4 Resursram

Mitt förslag: Resursramen uttryckt i studietimmar skall vara en totalram för hela riket. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndi­gande alt få justera antalet sludieUmmar utifrån del faktiska antalet kyrkobokförda nyinvandrade kalenderåret före aktuellt budgetår.

Kommitténs förslag: Resursramen uttryckt i studietimmar skall vara en totalram som inte får överskridas. Om det visar sig atl nyinvandringen under del berörda budgetåret markant överskrider vad som beräknats måste emellertid ytterligare medel kunna anvisas. Om en sådan utökning medges bör det prövas om basen för antalet kyrkobokförda nyinvandrade skall räknas ned med motsvarande tal i nästkommande budgetarbete jäm­fört med vad som annars skulle gälla.

Skäl för mitt förslag: Den resursram som fastställs får ses som uttryck för den ambition statsmakterna har för ett visst budgetår att ge grund-sfi dels för tidigast föregående kalenderår kyrkobokförda nyinvandrade, dels för invandrare som väntar på uppehållstillstånd, dels - i undanlagsfall - för invandrare som boll en längre lid i Sverige. Såvitt gäller resurser fill grund-sfi för sistnämnda grupp utöver vad denna resursram möjliggör vill jag anföra följande.

Organisationskommittén har i sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 redovisat att SÖ i samråd med organisationskommittén f. n. bere­der frågan om förutsättningarna för en kartläggning av tidigare invandrades

15

 

Prop. 1985/86:67

behov av bl. a. grund-sfi. Kommittén har med hänsyn till den osäkerhet som råder om behovet av bl. a. grund-sfi för tidigare invandrade avstått från all för budgetåret 1986/87 föreslå särskilda resurser för detta ändamål. Frågan bör, när närmare kunskaper vunnits om behovet, las upp på nytt i samband med budgetarbetet inför budgetåret 1987/88. Jag delar organisa­tionskommitténs uppfattning på denna punkt.

Som jag tidigare har redogjort för beräknas i budgetarbetet antalet stu­dielimmar utifrån bl. a. antalet kyrkobokförda nyinvandrade kalenderåret före aktuellt budgetår och baseras delvis på en prognos. Därför bör, enligt min mening, regeringen inhämta riksdagens bemyndigande atl få justera antalet studielimmar utifrån det faktiska antalet kyrkobokförda nyinvand­rade under foregående kalenderår. Jag kommer i dét följande att redovisa förslag om hur resursramen skall fördelas på kommunerna. Enligt min bedömning kommer de studietimmar som kommunerna kommer atl dispo­nera för grund-sfi all i flertalet fall svara mot det faktiska behovet. Om invandringen skulle öka väsentligt mellan två år är jag beredd atl föreslå regeringen att på tilläggsbudget föreslå riksdagen en höjning av resursra­men. Härigenom säkerställs att kommunerna snabbi kan få ersättning för den undervisning av kyrkobokförda invandrare som de har genomfört. I likhet med vad organisationskommittén har föreslagit bör del därvid prö­vas om basen för antalet kyrkobokförda nyinvandrade skall räknas ned med motsvarande tal i nästkommande budgetarbete jämfört med vad som annars skulle gälla.

 

16

2.4.5 Bidrag per studietimme

Mitt förskig: För varje studietimme bör utgå ett statsbidrag som fastställs för varje budgetår.

Kommitténs fiirslag: Överensstämmer med milt förslag.

Skäl för mitt förslag: Enligt riksdagens beslul bör statsbidraget lill kommu­nerna för grund-sfi lämnas för administrativa uppgifter som t. ex. informa­tion, rekrytering och samråd med sludieanordnarna och parter på arbets­marknaden samt för uppgifter för lärariöner, läromedel, lokaler, tolkar/ fackmän, fortbildning samt lönebikostnader och sociala avgifter.

Jag avser att i samband med beredningen av budgetpropositionen för budgetåret 19;S6/87 återkomma till regeringen med förslag om bidrag per studietimme.

 

2.4.6 Fördelning av resursramen för hela riket på kommuner

Prop. 1985/86:67

Mitt förslag: För varje kommun beräknas antalet nyinvandrade kyr­kobokförda över 16 år kalenderåret före aktuellt budgetår. På sätt som gäller vid beräkning av resursramen för hela riket räknas föl­jande bort:

a)   utländska medborgare som har svenska, danska eller norska
som modersmål

b) ålerinvandrare som redan har grundkunskaper i svenska.
Frän delta tal skall därefter räknas bort samma procentandel, som

har beräknats för hela riket, för sådana utländska medborgare som förutsätts få sin svenskundervisning inom ramen för grundvux. En resursram uttryckt i studietimmar räknas därefter fram för varje kommun på samma sätt som föreslagils för hela riket. 90 % av sålunda beräknat antal studielimmar utgör kommunens kvot inom vilken kommunen garanteras statsbidrag för genomförd verksam­het.

Det ankommer på SÖ att fastställa varje kommuns kvot.

Varje kommun fär därefter - upp lill sin kvot - för varje kvartal i efterskott rekvirera statsbidrag för avrundat 36 studietimmar (= 430/12) för varje nytillkommande deltagare som har påböijat grund-sfi i kommunen under kvartalet.

Motsvarande resurs skall utgå även fill sådan kommun, som inte anordnar grund-sfi inom den egna kommunen, men som har sett till alt undervisningen ordnas på annat sätt för sina invandrare.

Differensen mellan summan av kommunernas kvoter och riksra­men disponeras av SÖ efter samråd med statens invandrarverk för att fördelas till kommuner med särskilda behov av ytterligare sludie­Ummar.

Om antalet invandrare som ger underlag för statsbidrag är minst 6 och mindre än 12 i en kommun, kan kommunen, om den anordnar grund-sfi inom kommunen, få statsbidrag för (12 x 36) = avrundat 430 studietimmar under budgetåret även om del totala antalet delta­gare i grund-sfi är mindre än 12. Antalet deltagare som påbörjar grund-sfi skall dock vara lägst sex från den egna kommunen.

I den mån en kommun inte bedömer sig kunna utnyttja hela sin kvot bör resterande antal timmar kunna fördelas av SÖ till andra kommuner, som visat sig ha behov av ytterligare studietimmar.

Kommitténs förslag: Den angivna totalramen fördelas på kommuner av SÖ och SIV enligt följande:

75 % av totalramen fördelas efter rekvisition lill berörda kommuner med utgångspunkt i antalet nyinvandrade kyrkobokförda över 16 år kalender­året före (norrmän och danskar borträknade), minskal med den procentan­del som beräknats för avräkning för grundvux och för ålerinvandrare som har grundkunskaper i svenska. Hänsyn måste även las fill antalet fin­landssvenskar vid den schablonmässiga reduceringen. Resursen utgår i

17

Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 67

Prop. 1985/86: 67 förskott med 1/4 per kvartal. Resterande 25 % fördelas av SÖ efter samråd med SIV på särskild framställning från resp. kommun. Del ankommer då på varje kommun, som önskar ytterligare resurser, att redovisa sina skäl härför.

Skäl för mitt förslag: Det nya systemet för sfi innebär en helt ny ordning och några erfarenheter som kan läggas till grund för att utforma det finns inte. I delta läge är det vanskligt atl från början konstruera ett statsbidrags­system för grund-sfi som i sig förenar garantier för all kostnadsutveckling­en hålls under kontroll och för att de samlade resurserna utnyttjas på etl rationellt sätt med det inte minst för kommunerna naturliga kravet på administrafiv enkelhet. Jag har för min del i den situationen och mot bakgrund av behovet atl undvika ökade statsutgifter valt all prioritera etl system som garanterar både kostnadskontroll och ett rationellt utnyttjande av resurserna. Det nu redovisade förslagel ger fullgoda garantier för atl den av regering och riksdag fasfiagda totalramen för grund-sfi inte över­skrids. Samtidigt får kommunerna i god lid kännedom om inom vilken resursram varje kommun garanteras statsbidrag för genomförd grund- sfi.

Genom att SÖ behåller en del av totalramen för senare fördelning möjlig­görs ett snabbt tillskoll av studiefimmar lill de kommuner som kan påvisa särskilda behov. Likaså bör den möjlighet till omfördelning av fimmar mellan kommunerna, som jag har föreslagit, bidra till att totalramen kan utnyttjas på ett rationellt sätt.

Jag går så över till vissa enskildheter i mitt förslag. Organisationskom­mittén har föreslagit att 75 % av totalramen skall fördelas av SÖ på kommunerna ned utgångspunkt i det antal nyinvandrade kyrkobokförda över 16 år i varje kommun, som kan ge underlag för statsbidrag. Statsbi­drag skall utgå efter rekvisition med 1/4 i förskoll per kvartal. Resterande 25 % skall fördelas av SÖ efter samråd med SIV på särskild framställning från resp. kommun. För att få del av sistnämnda resurs skall kommunen redovisa sina skäl härför.

Jag har vid mina överväganden funnit det angelägel alt varje berörd kommun redan vid budgetårels början har kännedom om den absoluta merparten av de studielimmar kommunen kan disponera för grund-sfi under budgetåiet. Jag bedömer därför att den av kommittén föreslagna procentsatsen för direkt fördelning på kommunerna är för lågt satt. I stället bör en kvot, beräknad utifrån 90 % av antalet slalsbidragsberättigande timmar, fastställas för varje kommun. Inom ramen för denna garanteras kommunen att få statsbidrag för genomförd verksamhet.

Även i milt förslag disponerar SÖ vissa resurser att efter samråd med SIV fördela fill kommuner med särskilda behov. Bland omständigheter som bör kunna läggas lill grund för fördelningen av dessa resurser kan nämnas:

- Överenskommelse om mottagande av flyktingar kan ha träffats mellan
kommunen och SIV för aktuellt kalenderår med åtaganden för kom­
munen som väsentligt överstiger dem som gjorts för kalenderåret före.

-                         Antalet nyinvandrade kyrkobokförda som är berättigade all delta i
18                        grundvux i kommunen kan ha visat sig vara väsentligt lägre än vad som

beräknats som riksgenomsnitt.

 

-    Del kan i kommunerna finnas invandrare som har genomgått hela eller     Prop. 1985/86:67
del av grund-sfi under den tid de vänlat på beslut om uppehållstillstånd

men sedermera inte har erhållit sådant fillstånd.

-     Kommuner med en nyinvandring om minst 6 och mindre än 12 personer bör kunna få resurser som motsvarar upp lill en grupp om 12 om antalet deltagare som påbörjar grund-sfi är minst 6 från den egna kommunen. Vid bedömningen av behovet av sådana extra resurser skall dock hän­syn las till de eventuella deltagare från annan kommun för vilka statsbi­drag utgår i annan ordning.

-     Kommunen har många tidigare invandrade med behov av grund-sfi som vill delta i undervisningen.

Som jag tidigare har föreslagit bör i systemet finnas en möjlighet fill omfördelning av resurser mellan kommunerna. För all en sådan omfördel­ning skall vara möjlig måste SÖ få information dels om påbörjad undervis­ning, dels om planerad. Mot bl. a. den bakgrunden kan jag inte biträda kommitténs förslag om all statsbidrag, såvitt gäller 75 % av totalramen, skall utgå i förskott lill kommunerna med 1/4 per kvartal utan krav på redovisning för genomförd verksamhet i annat fall än då ytterligare re­surser begärs. Jag anser i stället atl varje kommun i efterskott - upp lill sin kvot - bör få rekvirera statsbidrag för 36 studietimmar för varje ny deltagare som har påbörjat undervisningen under kvartalet.

2.5 Vissa förslag till regler för statsbidrag till studiecirklar i påbyggnads-sfi inom studieförbund

2.5.1 Utgångspunkt

Riksdagen har i sitt fidigare nämnda beslut fastställt atl påbyggnads- sfi inom studieförbund skall genomföras i princip enligt de regler som gäller för den allmänna studiecirkelverksamheten i förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m. m. Riktlinjer och regler för undervisningen av del slag som kommer att gälla för grund- sfi bör i enlighet härmed inte finnas för påbyggnads-sfi i studieförbund. Dellagarna i undervisningen bör dock ha inhämtat kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ges i grund-sfi.

Enligt riksdagens beslut skall statsbidraget konstrueras pä samma sätt som gäller för allmänna studiecirklar med det undantaget all undervisning­en skall vara kostnadsfri för deltagaren. Studiecirklarna avses få någon form av schablon- och filläggsbidrag.

Frågan om behovet av särskilda regler för påbyggnads-sfi i studieför­bund i förhållande till övrig sludiecirkelverksamhet borde beredas i anslut­ning till den närmare utformningen av statsbidragssystemet för sfi.

Organisafionskommiltén har, som tidigare redovisats, inkommit till re­geringen med förslag om särskilda bestämmelser för påbyggnads-sfi inom studieförbund.

Jag kommer i del följande att, med utgångspunkt i kommitténs förslag, redovisa förslag om sådana bestämmelser.

19

 

Prop. 1985/86:67      2.5.2 Ändamålet med undervisningen

Mitt förslag: Ändamålet med påbyggnads-sfi inom studieförbund läggs, lill skillnad mot vad som gäller för andra studiecirklar, fast i bestämmelserna om påbyggnads-sfi i studieförbund.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl för mitt förslag: Samhällets insatser för sfi omfattar såväl grund-sfi som påbyggnads-sfi. Påbyggnads-sfi skall därvid ge invandraren fördjupa­de kunskaper och färdigheter i svenska språket och om del svenska sam­hället. Ändamålet med undervisningen är således att ge kunskaper och färdigheter som bygger vidare pä de grundläggande kunskaper invandraren redan har. Någon lillämpningsbar bestämmelse om sådant ändamål finns inte i beslämmelserna för den allmänna studiecirkel verksamheten.

2.5.3 Studieplaner

Mitt förslag: Det skall ankomma på skolöverstyrelsen att efter sam­råd med siudieförbunden utarbeta föreskrifter för studieplaner i påbyggnads-sfi.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl för mitt förslag: Enligt gällande bestämmelser skall varje studiecirkel ha en studieplan som skall vara godkänd av studieförbundet. Uppläggning­en av och innehållet i studiecirklar framgår således av studieplaner och arbetsplaner som fastställs av studieförbunden.

För alt garantera atl studiecirklarna ges ett innehåll som ligger i linje med de ändamål för verksamheten, som jag tidigare har redovisat, bör det ankomma på SÖ all efler samråd med siudieförbunden utfärda föreskrifter för studieplaner i påbyggnads-sfi. Atl dessa föreskrifter följs bör vara etl villkor för alt statsbidrag skall lämnas. Av SÖ: s föreskrifter skall därvid framgå alt påbyggnads-sfi skall bygga pä de kunskaper och färdigheter som invandraren fått i grund-sfi eller motsvarande. Därigenom läggs fast atl innehållet i påbyggnads-sfi ligger på en nivå som klart skiljer undervisning­en från grund-sfi.Del bör därefter ankomma på varje studieförbund alt godkänna studieplanerna.

2.5.4 Organisation

Mitt förslag: Bestämmelserna för de allmänna studiecirklarna om studietimmar, studieveckor och sammankomster skall inte gälla för påbyggnads-sfi i studieförbund.

20

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

 

Skäl för mitt förslag: För den allmänna studiecirkelverksamheten gäller följande:

Varje studiecirkel skall omfatta minst 15 studielimmar.

Studietiden skall fördelas på minst fyra studieveckor.

För en studiecirkel får medräknas högst två sammankomster per studie-vecka och inte mer än tre, i vissa fall fyra, studietimmar vid varje samman­komst.

I likhet med kommittén finner jag all dessa bestämmelser inte bör gälla för påbyggnads-sfi. Utgångspunkten för min bedömning har därvid varit alt studierna skall kunna organiseras på sätt som liknar grund- sfi och som lar hänsyn lill eventuella behov av all utbildningen blir snabbt genomförd. Det bör ankomma på studieförbunden alt själva utforma studiemas organi­sation.

Riksdagen har i sitt beslut lagt fast all de sludiesociala frågorna i påbygg­nads-sfi får lösas på för de aktuella utbildningsformerna vanligt sätt. För påbyggnads-sfi i studieförbund innebär detta all dellagarna kan få limstu­dieslöd enligt beslämmelserna för sådant stöd.

Vad jag här har föreslagit beträffande utbildningens organisation bör enligt min mening inte föranleda någon ändring i de studiesociala villkoren.

Prop. 1985/86:67

2.5.5 Statsbidragsfrågor

Mitt förslag: För varje studietimme i påbyggnads-sfi bör utgå ett schablonbidrag. Nivån på detta bidrag bör fastställas för varje bud­getär. Motsvarande skall få gälla antalet studietimmar för vilka detta schablonbidrag bör utgå. Som beräkningsgrund bör gälla alt den genomsnittliga gruppstorleken är 10 och antalet studiefimmar i ge­nomsnitt 200. Det bör ankomma på SÖ att fördela antalet studietim­mar på studieförbunden i förhållande lill del genomsnittliga antalet stalsbidragsberätligade studietimmar i sfi under de tre senaste bud­getåren. Timstudieslöd skall kunna utgå vid dellagande i undervis­ningen i vissa fall.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl för mitt förslag: Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag lill studieciklar i form av schablonbidrag och lilläggsbidrag. Enligt riksdagens beslul bör statsbidraget lill påbyggnads-sfi i studieförbund beräknas så alt studiecirklarna kan erbjudas utan avgift för dellagarna. Det bör också enligt beslutet utgå i form av schablonbidrag och lilläggsbidrag på sätt som gäller den allmänna sludiecirkelverksamheten.

I likhet med kommittén finner jag del föga rationellt med ett syslem med schablonbidrag och lilläggsbidrag för påbyggnads-sfi i studieförbund. Ett sådant system, skulle enligt min mening, orsaka administrafivt merarbete. Jag förordar därför att statsbidrag utgår i form av ett enda schablonbidrag, som medger all undervisningen kan ges kostnadsfritt till deltagarna.

21

 

Prop. 1985/86:67   Jag avser alt i samband med beredningen av budgetpropositionen för

budgetåret 1986/87 återkomma lill regeringen med förslag om nivån på detta schablonbidrag saml om del antal studiefimmar för vilket bidrag bör utgå.

Såvitt gäller den genomsnittliga gruppstorieken 10 vid beräkning av statsbidrag har jag utgått ifrån att enligt nu gällande regler för sfi (K.Br. 1973-05-25 om vissa bestämmelser om undervisning för invandrare i svens­ka språket m. m.) skall en studiecirkel, endast om särskilda skäl föreligger, starta med lägre antal deltagare än 10. Enligt vad jag har erfarit, har antalet deltagare per studiecirkel i sfi i siudieförbunden under den senaste femårs­perioden varit i genomsnitt 10,3.

Det bör ankomma på SÖ all fördela antalet studietimmar på studieför­bunden i förhållande fill det genomsnittliga antalet slatsbidragsberättigade studiefimmar i sfi under de tre senaste budgetåren.

Jag delar även kommitténs uppfattning alt det är rimligt att studieförbun­den vid sin fördelning av statsbidrag till lokalavdelningarna själva hittar sådana fördelningsnycklar som tar hänsyn lill de varierande kostnaderna på olika orter.

För deltagare i studiecirklar med lilläggsbidrag kan timstudieslöd utgå till den som förlorar arbetsinkomst. Del faktum atl statsbidraget fill på­byggnads-sfi i studieförbund föreslås utgå endast i form av schablonbidrag fär, enligt min mening, inte innebära att timstudiestöd inte kan utgå. Bestämmelserna för timstudiestöd bör därför som en konsekvens ändras så att deltagare i påbyggnads-sfi kan få limstudieslöd vid förlorad arbets­förtjänst trots alt lilläggsbidrag inte utgår.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels anta förslagen till

1.   lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare,

2.   lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118),

3.   lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370),

4.  lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels

 

5.   godkänna vad jag har föreslagit beträffande statsbidragssystem för ijrundläggande svenskundervisning för invandrare (avsnitt 2.4.2, 2.4.3, 2.4.4, 2.4.5 och 2.4.6),

6.   godkänna vad jag har föreslagit beträffande statsbidrag lill studie­cirklar i påbyggnads-undervisning i svenska för invandrare (av­snitt 2.5.2, 2.5.3, 2.5.4 och 2.5.5).

22

 

Underbilaga 1.1     Prop. 1985/86: 67 Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna föreskrifter

1 § Varje kommun har skyldighet atl se lill alt grundläggande svenskun­
dervisning för invandrare anordnas för de personer över 16 år som anges i
5§.

Med grundläggande svenskundervisning för invandrare avses undervis­ning som syftar till att ge nykomna vuxna invandrare allmänna kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället.

Undervisningen skall erbjudas så snart som möjligt efter invandrarens ankomst fill Sverige.

2 § Den nämnd som kommunen besiämmer skall ha huvudansvaret för
undervisningen i kommunen.

Anordnare m.m.

3 §   Grundläggande svenskundervisning för invandrare kan anordnas

1.  av en kommun,

2.  på uppdrag av en kommun, av en lokalavdelning av ett studieförbund som uppbär statsbidrag för sin verksamhet,

3.  på uppdrag av en kommun, av en statsunderstödd folkhögskola.

Vid behov skall kommunen samarbeta med andra kommuner i fråga om anordnande av undervisningen.

4 § Undervisningen skall anordnas på de villkor som följer av denna lag
och andra föreskrifter och beslul som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

Deltagare m.m.

5 § Kommunens skyldighet i fråga om anordnande av svenskundervis­
ning för invandrare avser följande personer:

1.   Ufiändsk medborgare, som antingen är kyrkobokförd i kommunen eller som utan att vara kyrkobokförd, regelmässigt vistas i kommunen efler atl ha ansökt om uppehållsfillstånd i avsikt att bosätta sig i riket. Beträffande sådan inte kyrkobokförd person gäller dessutom att han skall ha väntat på besked om uppehållstillstånd under minst den fid som rege­ringen bestämmer.

2.   Svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen, men som tidigare har varit bosatt utom landet och som saknar grundläggande kun­skaper i svenska språket.

3.   Finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen, men som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige.

Skyldigheten gäller under det kalenderår då de som avses i första styckel
l.och 2.kommer till Sverige eller i fall som avses i 3. börjar arbeta i
Sverige samt under det närmast påföljande kalenderåret.                        23

 

Prop. 1985/86:67     Kommunens skyldighet avser dock inte en utländsk medborgare som

har svenska, danska eller norska som modersmål eller den som eljest har sådana kunskaper i något av dessa språk all grundläggande svenskunder­visning inte kan anses nödvändig. Inte heller för den som är berättigad lill grundutbildning för vuxna (grundvux) enligt vuxenulbildningslagen (1984:1118) gäller kommunens skyldighet i delta avseende.

Information och samråd

6    § Varje kommun skall genom lämpliga åtgärder informera de personer som avses i 5 :j om undervisningen och vilka villkor som gäller.

7    § Kommunen har ansvar för all samråd äger rum om en arbetstagares deltagande i undervisningen och undervisningens förläggning med den berörda arbel5;givaren och den lokala arbelslagai-organisalionen i förhäl­lande lill vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal.

Avgiflsfrihel

8 §   Undervisningen skall vara avgiftsfri.

Kunskapsnivå

9 § Kommunens skyldighet i fråga om svenskundervisning upphör an­
tingen när en deltagare har de kunskaper och färdigheter som anges i
föreskrifter som meddelas av regeringen eller när deltagaren inte gör
tillfredsställande framsteg.

Antagning och avslutning

10 § Den koinmun som enligt 5 § har skyldighet atl se fill att undervis­
ning anordnas, avgör frågor om antagning till och avslutande av grundläg­
gande svenskundervisning för invandrare. Beslutanderätten utövas av den
nämnd som kommunen utser.

Den som inte antas till undervisningen eller för vilken undervisningen förklaras avslutad får överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen genom besvär. Överstyrelsens beslul med anledning av sådana besvär får inte överklagas.

1.  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

2.  För liden lill utgången av juni 1991 gäller kommunens skyldigheter och övriga föreskrifter i lagen även för en sådan person över 16 år som avses i 5 § men som har kommit till Sverige före den 1 januari 1985 eller i fall som avses i 5 § första styckel 3 har börjat arbeta här före denna tidpunkt. Undervisningen skall erbjudas före utgången av juni 1990 och vara genomförd före ulgången av juni 1991.

3.  Om ett studieförbund har anordnat svenskundervisning enligt Kungl. Maj:ls bestämmelser den 25 maj 1973 om undervisning för invandrare i svenska språket m. m. och undervisningen för en grupp har påbörjats efter den 1 januari 1986 men inte slutförts den 30 juni 1986, skall kommunen bereda studieförbundet fillfälle att anordna den grundläggande svenskun­dervisning för invandrare som dellagarna i den berörda gruppen bedöms ha behov av.

4.                                 Under den lid då en sådan person över 16 år som avses i 5 § genomgår
24                                undervisning i svenska för invandrare som arbetsmarknadsutbildning gäl-

 

ler inte denna lag under förutsättning att utbildningen har påbörjats före     Prop. 1985/86:67 den Ijuni 1986.

5. Grundläggande svenskundervisning för invandrare får på uppdrag av en kommun anordnas även av en AMU-myndighet under förutsättning att undervisningen är genomförd före utgången av juni 1987.

25

 

Prop. 1985/86:67

Underbilaga 1.2 Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 3 kap. 5 § och 6 kap. 5 § vuxenut­bildningslagen (1984:1118) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

5§

Grundläggande föreskrifter om vis­sa andra former av vuxenutbildning än sådana som avses i 2-4 §§ finns i andra författningar än denna lag.

Grundläggande föreskrifter om vis­sa andra former av vuxenutbildning än sådana som avses i 2-4 §§ finns i lagen (0000:000) om grundläggan­de svenskundervisning för invand­rare och i andra författningar.

3 kap.

5§

Om en elev i grundvux har brist­fälliga kunskaper i svenska språket, får undervisningen meddelas på elevens eget språk, om eleven öns­kar del. Sådan undervisning skall kompletteras med undervisning i svenska som främmande språk inom grundvux.

Undervisning i grundvux får inie inräknas i undervisning i svenska för invandrare enligt lagen (1972:650) om rätt liU ledighet och lön vid deltagande i svenskunder­visning för invandrare.

Om en elev i grundvux har brist­fälliga kunskaper i svenska språket, får undervisningen meddelas på elevens eget språk, om eleven öns­kar det. Sådan undervisning skall kompletteras med undervisning i svenska som andra språk inom grundvux.

6 kap.

5§

Detta undantag från ersällningskyldighet gäller dock inte, om hemkom­munen eller hemlandstingskommunen innan eleven togs emot bereddes tillfälle att yttra sig lill den mottagande kommunen eller landstingskommu­nen och därvid inte framförde någon sådan invändning.

26

Hemkommunen eller hemlands­tingskommunen är inte skyldig alt betala interkommunal ersättning, om eleven mycket väl hade kunnat delta i samma slags utbildning i komvux som anordnas av hemkom­munen eller hemlandstingskom-munen.

Hemkommunen eller hemlands-tingskommunen är inte skyldig all betala interkommunal ersättning, om eleven mycket väl hade kunnat delta i grundvux eUer samma slags utbildning i komvux som anordnas av hemkommunen eller hemlands­tingskommunen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

 

Underbilaga 1.3    Prop. 1985/86:67 Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna fill 32 § kommunal­skattelagen (1928: 370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Anvisningar

fill 32 §

12.' Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeför­säkring, lagen (1977:265) om stafiigt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av Ijänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 6000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare saml annan lag eller författning, som utgått annor­ledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgör skattepliktig intäkt av ijänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.

Timstudiestöd,      inkomslbidrag  Timstudiestöd,      inkomstbidrag

och vuxenstudiebidrag enligt slu- och vuxenstudiebidrag enligt stu­
diestödslagen (1973:349), ulbild- diestödslagen (1973:349), utbild­
ningsbidrag för doktorander och ningsbidrag för doktorander, limer-
timersättning vid grundläggande sättning vid grundutbildning för
utbildning för vuxna räknas som vuxna (grundvux) och limersätl-
skattepliktig intäkt av tjänst.  ning vid grundläggande svenskun-

dervisning för invandrare räknas som skattepliktig intäkt av ijänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknads­stöd, statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas lill arbetslös som startar egen rörelse, ersättning enligt 14 och 15 §§ lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offentlig arbetsgivare samt stöd enligt 6 § förordningen (1983:1079) om statsbidrag lill verksamheten med ungdomslag, m. m. räk­nas som skallepliklig intäkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som skatleplikfig intäkt av tjänst.

Delsamma gäller dagpenning och sfimulansbidrag, vilka enligt av rege­ringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltaga­re i arbetsmarknadsutbildning saml med dem i fråga om sådana bidrag likställda.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

' Senaste lydelse 1984:839.                                                               27

 

Prop. 1985/86: 67                                                                               Underbilaga 1.4

Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs atl 3 kap. 5 § och 11 kap. 2 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3 kap.

5§

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet lill sjukpenningförsäk­ringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framgå i vad män den sjukpenninggrundande inkomsten är atl hänföra lill anställning eller lill annat förvärvsarbete. Beslul om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a)   när kasscin fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan­den undergått ändring av betydelse för rätlen fill sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b)  när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn lill ändring i den försäkrades förmåga eller inöjlighel alt bereda sig inkomst genom arbete, saml

c)   när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn lill ändring i den försäkrades arbets- och inkomstförhållanden.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän 30 dagar efter del försäkringskassan fått kännedom om inkomsländringen. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning lill ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första slyckel b) eller c) sänkas under tid då den försäkrade

1.  bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxensludiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd en­ligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxensludiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktoran­der,

2.  bedriver studier, för vilka han 2.genomgår grundutbildning för uppbär limersättning enligt förord-      vuxna (grtmdvux) eller grundläg-ningen (1976:327) om timersättning  gande svenskundervisning för in­vid grundutbildning för vuxna, vandrare och uppbär limersättning

för studierna,

3.  är inskriven vid arbetsmarknadsinsfitul eller efler förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4.  är gravid och avbryter eller inskränker sill förvärvsarbete tidigast sex månader före barnels födelse eller den beräknade fidpunkten härför,

' Lagen omtryckt 1982:120.
28                          Senaste lydelse 1985:87.

 

Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1985/86: 67

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder lill barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt all adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

Om den försäkrade i fall som avses i tredje slyckel 1) bedriver studier som beräknas pågå minst sex månader, skall försäkringskassan, vid sjuk­dom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenning­grundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna lid.

11 kap.

2§

Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller naturaförmåner, i form av kost, bostad eller bil, som en försäkrad har fält såsom arbetstaga­re i allmän eller enskild tjänsl. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett är ej uppgått lill 1000 kronor. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkning­en av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsätt­ningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även

a)  sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976: 380) om arbelsskadeför-säkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller pä grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b)  föräldrapenning,

c)  vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader,

d)      dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e)   kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant ar­
betsmarknadsstöd ,

f)    utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,

g)    timstudiestöd, inkomslbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studie­
stödslagen (1973:349),

h) delpension enligt lagarna (1975: 380) och (1979:84) om delpensionsför­säkring,

i) dagpenning lill värnpliktiga och vapenfria ijänsleplikliga under repeti-lionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbands-övning eller särskild övning inom värnpliklsutbildningen, läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring saml civilförsvarsplikliga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k)  timersättning  vid  grundlag-   k) fimersättning vid grundutbild-

gande utbildning för vuxna,          ning för vuxna (grundvux) och vid

grundläggande svenskundervisning för invandrare,

1) livränta enligt 4 kap. lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,

Senaste lydelse 1984:671.                                                                                   29

 

Prop. 1985/86:67   m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag

som ej är alt hänföra lill inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den mån regeringen så förordnar.

I fråga om ersättning i pengar eller naturaförmåner som sägs i första slyckel för arbete som någon utfört för någon annans räkning utan all vara anställd i dennes tjänsl gäller i fillämpliga delar beslämmelserna i 3 kap. 2 § andra slyckel.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn las lill lön eller annan ersättning, som den försäkrade har fåll från en arbetsgivare, som är bosatt utom nket eller är utländsk juridisk person, endast i fall dä den försäkrade sysselsatts här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handeisfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härtör från ut­ländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestäm­mande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av riksför­säkringsverket godtagen förbindelse har all svara för lilläggspensionsavgif-len.

Hänsyn skall ej heller las till lön eller annan ersättning frän främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller frän arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön fill svensk medborgare eller till den som utan atl vara svensk medborgare är bosalt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsver­ket godtagen förbindelse har att svara för lilläggspensionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses såsom arbetsgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

30

 

Underbilaga 1.5     Prop. 1985/86: 67

Organisationskommitténs för sfi förslag till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare

AUmän föreskrift

1 § Varje kommun har skyldighet att se till att grundäggande svenskun­
dervisning för invandrare anordnas för de personer över 16 år som anges i
5§.

Med grundläggande svenskundervisning för invandrare avses undervis­ning som syftar till att ge nykomna vuxna invandrare allmänna kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället.

Undervisningen skall erbjudas så snart som möjligt efter invandrarens ankomst fill Sverige.

Anordnare

2 §   Grundläggande svenskundervisning för invandrare kan anordnas

1.  av en kommun,

2.  på uppdrag av en kommun, av en lokalavdelning av etl studieförbund som uppbär statsbidrag för sin verksamhet,

3.  på uppdrag av en kommun, av en statsunderstödd folkhögskola.

Vid behov skall kommunen samarbeta med andra kommuner i fräga om anordnande av undervisningen.

3   § Den nämnd som kommunen bestämmer skall ha huvudansvaret för undervisningen i kommunen.

4   § Undervisningen skall anordnas på de villkor som följer av denna lag och andra föreskrifter och beslut som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Deltagare m.m.

5 § Kommunens skyldighet i fråga om anordnande av svenskundervis­
ning för invandrare avser följande personer:

1.   Utländsk medborgare, som anfingen är kyrkobokförd i kommunen eller som ulan att vara kyrkobokförd regelmässigt vistas i kommunen efter att ha ansökt om uppehållstillstånd i avsikt atl bosätta sig i riket. Beträffan­de sådan inte kyrkobokförd person gäller dessutom att han skall ha väntat på besked om uppehållstillstånd under minst den tid som regeringen be­stämmer.

2.   Svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen, men som tidigare varit bosatt utom landet och som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket.

3.   Finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen, men som är bosatt i Finland nära gränsen lill Sverige.

Skyldigheten gäller under det kalenderår som personer som avses i första slyckel kommer till Sverige samt under påföljande kalenderår.

Kommunens skyldighet avser dock inte en utländsk medborgare som
har svenska, danska eller norska som modersmål. Den avser inte heller
den som har sådana kunskaper i något av de nyss nämnda språken att
grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig. Inte heller
för den som genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux) enligt vuxen­
ulbildningslagen (1984:1118) gäller kommunens skyldighet i detta avseende.     31

 

Prop. 1985/86:67      Information och samråd

6   § Varje kommun skall genom lämpliga åtgärder informera de personer som avses i 5 § om undervisningen och vilka villkor som gäller.

7   § Kommunen har ansvar för alt samråd äger rum med berörd arbetsgi­vare och berörda arbetstagarorganisationer om en arbetstagares deltagan­de i undervisningen, innan arbetstagaren påbörjar undervisningen.

Avgiflsfrihel

8 §    Undervisningen skall vara avgiftsfri.

Kunskapsnivå

9 § Kommunens skyldighet i fräga om svenskundervisning upphör an-
lingen när en deltagare har de kunskaper och färdigheter som anges i
föreskrifter som meddelas av regeringen eller när deltagaren inte gör
fillfredsställande framsteg.

Antagning och avslutning

10  § Den kommun som avses i 5 § avgör frågor om antagning fill och
avslutande av grundläggande svenskundervisning för invandrare. Beslu­
tanderätten utövas av den nämnd som kommunen utser.

Den vars ansökan om antagning avslås eller för vilken undervisningen förklaras avslutad får överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen genom besvär. Överistyrelsens beslul med anledning av sådana besvär får inte överklagas

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

2.  För tiden fram lill ulgången av juni 1991 gäller kommunens skyldighe­ter och övriga föreskrifter i lagen även för en sådan person över 16 år som avses i 5 § men som har kommit till Sverige före den 1 januari 1985. Undervisningen skall erbjudas före utgången av juni 1990 och vara genom­förd före ulgången av juni 1991.

3.  Om ett studieförbund har anordnat svenskundervisning enligt Kungl. Maj:ts bestämmelser den 25 maj 1973 om undervisning för invandrare i svenska språket m. m. och undervisningen för en grupp har påbörjats efler den 1 januari 1986 men inte slutförts den 30 juni 1986, skall kommunen bereda studieförbundet tillfälle all anordna den grundläggande svenskun­dervisning för invandrare enligt denna lag som deltagarna i den berörda gruppen bedöms ha behov av.

Kommentarer till lagutkastet 1§

Första styckel:

Enligt riksdagens beslul (prop. 1983/84:199 s. 37 och UbU 1984/85:6 s. 19)
skall skyldigheten för kommunerna atl se fill att grundläggande svenskun­
dervisning för invandrare anordnas regleras i lag. I skyldigheten all anord­
na ligger alt undervisningen skall erbjudas och genomföras. De personer
32                          över 16 år som kommunens skyldighet avser anges i 5 §. Kommittén vill i

 

detta sammanhang erinra om atl det finns särskilda regler för utomnor-     Prop. 1985/86: 67 diska gästsluderande dvs. medborgare i andra länder än Sverige, Dan­mark, Finland, Island och Norge som studerar eller avser att studera i Sverige och som inte har för avsikt all bosätta sig i Sverige efter avslutad utbildning (SFS 1985:681).

Andra och tredje styckena

I andra stycket anges syftet med utbildningen. Utformningen följer riks­dagsbeslutet (prop. 1983/84:199 s. 15 och UbU 1984/85:6 s. 7). Grundläggan­de svenskundervisning för invandrare är ett led i introduktionen till svens­ka förhållanden och i samhällets samlade ansträngningar all erbjuda ny­komna invandrare särskilda moltagningsformer. Kommunen skall därför enligt tredje stycket erbjuda undervisningen så snart som möjligt efler invandrarens ankomst till Sverige. Uttalanden i samma riktning gjordes i prop. 1983/84:199 s. 18 och UbU 1984/85:6 s. 15. Kommittén är medveten om att del i vissa fall på grund av praktiska svårigheter, t. ex. med att finna lärare eller att få lill stånd fungerande undervisningsgrupper, kan dröja innan undervisningen anordnas. Utgångspunkten bör dock vara atl under­visningen skall komma till stånd snarast möjligt.

2§

Första stycket

Enligt riksdagsbeslutet (UbU 1984/85:6 s. 11) kan grundläggande svenskun­dervisning för invandrare anordnas både av kommunen själv inom den egna utbildningsorganisationen — den kommunala vuxenutbildningen -och, på kommunens uppdrag, av studieförbund och folkhögskolor.

Kommittén har funnit att reglerna för den kommunala vuxenutbildning­en — komvux och grundvux - i stor utsträckning inte kan tillämpas för grundläggande svenskundervisning för invandrare. Detta gäller t. ex. reg­lerna i fråga om organisation, statsbidrag och läroplan. Inte heller de regler om uppdragsutbildning som finns i vuxenutbildningslagen (1984:1118) eller de som föreslås i prop. 1984/85:195 om uppdragsutbildning är tillämpliga på grundläggande svenskundervisning för invandrare.

Kommittén anser därför atl grundläggande svenskundervisning för in­vandrare inte bör anordnas inom den kommunala vuxenutbildningen. Där­emot bör undervisningen kunna anordnas /' anslutning till den så att lärare och andra resurser utnyttjas också för den grundläggande svenskundervis­ningen för invandrare. Enligt kommitténs mening bör det emellertid också vara möjligt för kommunen all anordna undervisningen fristående från vuxenulbildningsorganisafionen i övrigt.

När grundläggande svenskundervisning anordnas genom ett studieför­bund eller en folkhögskola skall det enligt kommitténs uppfattning vara fråga om ett sådant studieförbund som har lokalavdelningar som anordnar stalsbidragsberätligade studiecirklar resp. en sådan folkhögskola som är statsunderstödd.

Det är enligt kommitténs uppfattning naturligt alt kommunen vid sitt val   33

3   Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 67

Prop. 1985/86:67 av utbildningsanordnare tar hänsyn till den sakkunskap och erfarenhet som finns i kommunen. Som utbildningsutskottet uttalade (UbU 1984/85:6 s. 11) bör kommunen också ta hänsyn till invandramas egna önskemål. De praktiska förut sättningarna för detta varierar dock självfallet från kommun fill kommun. Kommittén har inte ansett del möjligt att precisera närmare hur detta skall ske och föreslår inte heller alt någon särskild bestämmelse härom tas in i lagen.

Andra stycket

Kommuner med liten invandring kommer troligen ofta att ha små möjlighe­ter att på egen hand anordna grundläggande svenskundervisning. Den bör i sådana fall kunna anordnas av en annan kommun eller på kommunernas gemensamma uppdrag av ett studieförbund eller en folkhögskola.

3§

Enligt prop. 1983/84:199 s. 22 bör frågan om vilken kommunal förvaltning som bör få huvudansvaret för undervisningen bedömas med hänsyn fill de lokala förutsäU:ningama. Kommittén delar denna uppfattning.

Första stycket

Riksdagsbeslutet innebär enligt kommitténs mening alt en kommun har skyldighet att anordna svenskundervisning för de personer som anges i första stycket (prop. 1983/84:119 s. 16-20 och UbU 1984/85:6 s. 14- -16).

Paragrafen reglerar kommunens skyldighet beträffande de nykomna in­vandrarna. Kommunens skyldighet beträffande invandrare som bott en längre tid i landet anges i en övergångsbestämmelse.

Enligt riksdagsbeslutet skall en utländsk medborgare som väntat på beslul om uppehållstillstånd i avsevärt längre tid än fyra veckor få delta i grundläggande svenskundervisning för invandrare. Kommittén anser det rimligt att regeiingen ges frihet alt precisera denna väntetid.

Andra styckel

Undervisningen skall, som framkommit tidigare, erbjudas så snart som
möjligt efter invandrarens ankomst till Sverige. Kommunens skyldighet att
se till alt undervisning kommer till stånd kvarstår dock enligt riksdagsbe­
slutet (prop. 1983/84:199 s. 17 och UbU 1984/85:6 s. 16) under hela det kalen­
derår under vilket en person som avses i första stycket kommer till Sverige
resp. börjar arbeta här saml under påföljande kalenderår. Del är givetvis
angeläget all den enskilde påböijar undervisningen snarast möjligt. Kom­
mittén förutsätter alt kommunerna anstränger sig att uppfylla sin skyldig­
het trots att praktiska svårigheter ibland kan föreligga. Om av någon
anledning undervisningen för en enskild inte skulle påbörjas under den
angivna tiden är det ändå angeläget att kommunen anordnar undervisning,
34                     även om den formella skyldigheten upphör.

 

Tredje stycket                                                              Prop. 1985/86:67

I tredje stycket undantas vissa personer från kommunens skyldighet, (se prop. 1983/84:199 sid 18 och 25)

7§

Enligt riksdagsbeslutet skall kommunerna samråda med arbetsgivare och fackliga organisationer vad gäller de anställda invandrarnas deltagande i undervisningen (prop. 1983/84:199 s. 21 och UbU 1984/85:6 s. 9). Paragrafen reglerar kommunernas skyldighet att se till alt samråd äger rum. Avsikten med samrådet är att klara av de frågor som har samband med undervis­ningen och dess förläggning.

Inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetats en särskild lag om rätt lill ledighet vid grundläggande svenskundervisning för invandrare. Denna lag behandlar frågor som hänger samman med ledigheten.

9§

Enligt riksdagsbeslut (prop. 1983/84:199 s. 23 och UbU 1984/85:6 s. 8) skall den kunskapsnivå som deltagaren bör ha uppnått efter genomgången grundläggande svenskundervisning för invandrare framgå av läroplanen för den grundläggande svenskundervisningen. Med "föreskrifter som med­delas av regeringen" åsyftas således läroplanen. När deltagaren har upp­nått kunskaper och färdigheter enligt läroplanen skall undervisningen för deltagaren upphöra. För att dessa kunskaper och färdigheter skall uppnås bör enligt riksdagen den genomsnittliga undervisningsfiden omfatta 400 timmar för dem som kommer atl uppfylla kriterierna för AMU och 500 fimmar för dem som fortsätter i påbyggnadsundervisning inom studieför­bunden (UbU 1984/85:6 s. 8-9).

Många deltagare i grundläggande svenskundervisning för invandrare behöver god tid för alt fillgodogöra sig undervisningen. Hänsyn måste tas till detta. Det kan emellertid hända alt en deltagare trots intensifierade insatser inte längre gör några nämnvärda framsteg. Även om de avsedda kunskaperna och färdigheterna inte uppnåtts, måste undervisningen i ett sådant fall kunna upphöra. En motsvarande föreskrift finns i vuxenulbild­ningslagen (1984:1118) beträffande grundutbildning för vuxna (grundvux) (3 kap. 6 §).

10 §

Första stycket

Riksdagsbeslutet innebär enligt kommitténs mening atl frågor om antag­
ning till grundläggande svenskundervisning för invandrare skall avgöras av
den kommun som enligt 5 § skall se lill att undervisningen anordnas
(prop. 1983/84:199 s. 21 och UbU 1984/85:6 s. 9). Enligt kommitténs uppfatt­
ning är del naturligt all en sådan kommun avgör frågor även om avslutande
av undervisningen. Kommunen skall själv bestämma vilken nämnd som
skall fatta ifrågavarande avgöranden och har enligt kommunallagen möjlig­
het att åstadkomma etl beslutsförfarande grundat pä delegation. Besluten
får givelvis utgå från de pedagogiska bedömningar som görs av lärare i
grundläggande svenskundervisning.                                                     35

 

Prop. 1985/86:67     Andra stycket

En motsvarighet till bestämmelserna om överklagande finns i vuxenutbild­ningslagen (1984:1118) beträffande grundutbildning för vuxna (grundvux) (3 kap. 7 §).

Övergångsbestämmelsen punkt 2

I denna övergångsbestämmelse anges kommunens skyldighet för de in­vandrare som vistals i Sverige under en längre tid och som har behov av grundläggandi; svenskundervisning för invandrare. Bestämmelsen följer riksdagsbeslutet där det uttalas att dessa personer skall erbjudas sådan undervisning på samma villkor som nya invandrare. Behovet bör kunna tillgodoses under en övergångstid av fem är frän del atl det nya systemet införs (UbU 1984/85:6 s. 15-16).

Kommunen får fördela de insatser, som behövs under femårsperioden bl. a. med hänsyn till tillgängliga resurser.

Övergångsbestämmelsen punkt 3

För att påbörjad svenskundervisning för invandare (sfi) i lokalavdelningar av studieförbund skall kunna fortgå ulan avbrott även efter den Ijuli 1986 föreslår kommittén all kommunen bereder ifrågavarande lokalavdelningar tillfälle att anordna grundläggande svenskundervisning för de deltagare i sfi som har behov därav. Kommunerna bör därvid anta deltagarna till under­visningen och, efter samråd med resp. lokalavdelning, pröva hur mycket ytterligare undervisning deltagarna har behov av.

36

 

UnderbUaga 1.6

Prop. 1985/86:67

Organisationskommitténs för sfi förslag till statsbidragskonstruktion för grund-sfi

Medel för grund-sfi i hela riket beräknas i budgetpropositionen inför varje budgetär. Beräkningen utgår från antalet nyinvandrade kyrkobokförda över 16 år kalenderåret före aktuellt budgetär. Från detta tal räknas bort följande som inte skall anses ha rätt lill grund-sfi:

a)  utländska medborgare som har svenska, danska eller norska som modersmål

b) utländska medborgare som skall få sin svenskundervisning inom ramen för grundvux

c)  ålerinvandrare som redan har grundkunskaper i svenska.

Den totala andel som borträknas justeras för varje budgetår utifrån vunna erfarenheter.

I anslagsframställningen får medelsbehovet beräknas på grundval av invandringssiffrorna det kalenderår som slutar etl och ett halvt år före del budgetär som beräkningarna avser. I budgetarbetet i regeringskansliet fär siffrorna justeras utifrån invandringen del därpå följande kalenderåret. Exemplifierat på situationen inför budgetåret 1986/87 innebär detta föl­jande .

Om basen för år 1984 blir 15000 kyrkobokförda nyinvandrade räknas en resursram, uttryckt i studiefimmar, fram på följande sätt. 15000 * 430 / 12 = 537500 studielimmar. Om varje studietimme ger ett statsbidrag om a kr. blir ramen uttryckt i kronor 537500 a kr. Bidraget uttryckt per elev blir då 537500 a / 15000 = 36 a. Bidraget per grupp om 12 blir dä 12 * 36 a = 432 a. Bidraget per studietimme bör alltid ligga fast under budgetåret.

Denna resursram skall vara en totalram för hela riket som inte får överskridas. Den anger vilken ambition statsmakterna har för ett visst budgetår atl ge grund-sfi dels för tidigast föregående kalenderår kyrkobok­förda nyinvandrade, dels för invandrare som får vänta avsevärt längre tid än fyra veckor pä uppehållstillstånd, dels i undantagsfall för gamla invand­rare. Om det visar sig atl nyinvandringen under del berörda budgetåret markant överstiger vad som beräknats bör ytterligare medel kunna anvisas på tilläggsbudget. Om en sådan utökning medges bör del prövas om basen för antalet kyrkobokförda nyinvandrade skall räknas ned med motsvaran­de tal i nästkommande budgetarbete jämfört med vad som annars skulle gälla.

Den angivna totalramen fördelas på kommuner av skolöverstyrelsen (SÖ) efler samråd med statens invandrarverk (SIV). Härvid skall följande gälla:

75% av totalramen fördelas efter rekvisition till berörda kommuner med
utgångspunkt i antalet nyinvandrade kyrkobokförda över 16 år kalender­
året före (norrmän och danskar borträknade), minskal med den procentan­
del som enligt ovan faslslällls för hela riket för avräkning för grundvux och
för äterinvandrade som har grundkunskaper i svenska. Eftersom förutsätt­
ningar torde saknas lokalt alt få fram antalet finlandssvenskar — registre-  37

4   Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 67

Prop. 1985/86:67 ring av modersmål för nordbor sker ju inte - måste också hänsyn till dessa grupper las vid den schablonmässiga reduceringen. Resursen utgår i för­skott med 1/4 per kvartal.

Resterande 25 % fördelas av SÖ efter samråd med SIV på särskild framställning från resp. kommun. Del ankommer dä pä varje kommun, som önskar ytterligare resurser, all redovisa sina skäl härför. Följande bör vara vägledande för beslul om tilldelning av ytterligare resurser:

-     Antalet nyinvandrade kyrkobokförda tidigast kalenderåret före, som har anmält intresse för grund-sfi, är större än vad grundresursen ulvisar.

-     Flyklingavtal har slutils mellan kommunen och SIV för aktuellt kalen­derår, som innebär åtaganden för kommunen som väsentligt överstiger de som gjorts för kalenderåret före.

-     Övergången lill grundvux är väsentligt lägre än vad som beräknats som riksgenomsnitt.

-     Antalet äterinvandrade är väsenfiigt lägre än riksgenomsnittet.

-     Kommuner med en nyinvandring om lägst 6 bör kunna få resurser som motsvarar upp till en grupp om 12, om interkommunal samverkan inte går atl ordna.

-     Ett mera betydande anlal vänlare, som sedermera inte har fält uppe­hållstillstånd har genomgått hela ellerdel av grund-sfi.

Den totala resurs som kommunen sålunda erhåller får den använda fritt för grund-sfi inom ramen för vad läroplan m.m. föreskriver. Någon slut­reglering erfordras inte.

Den ordning som nu skisserats innebär att full överensstämmelse kan nås mellan totalramen för riket och resursutnyttjandet i kommunerna. Härigenom ges också full kostnadskontroll. Genom all SÖ ges rätt alt fördela 25 % av totalramen blir del samtidigt möjligt alt göra vissa omför­delningar mellan kommunerna i förhållande till vad som skulle utgå vid en strikt tillämpning av huvudregeln. De kommuner som har särskilda behov kan därigenom fä kostnadstäckning för dessa redan under aktuellt budget­år. Från statens synpunkt blir del möjligt all lill viss del styra statsbidraget så atl del överensstämmer med andra åtaganden inom invandrings- och flyklingpolilik<:n. Statsbidrag utgår till kommunen utan eftersläpning under förutsättning alt kommunen håller sig inom sin ram.

Reservation

av ledamöterna Eriksson, Karlsson och Stern.

Riksdagens principbeslut om sfi-reformen grundas på den förutsättningen
alt kostnaderna skall läckas genom statsbidrag. Det är praktiskt inte möj­
ligt all garantera exakt kostnadstäckning lill varje kommun. Riksdagen har
därför angett förutsättningen atl "de beräknade genomsnittskostnaderna"
skall läckas genom ett schabloniserat statsbidrag. Beträffande fimanlal och
gruppsloriek har i riksdagsbeslutet så lydliga riktlinjer lagts fast alt de
ulgör bindande förutsättningar vid konstruktion av system för schablonise-
rade statsbidrag.
Från dessa utgångspunkter bör konstrueras ett statsbidragssystem som
38                     så väl som möjligt fyller funkfionen att garantera kostnadsläckning svaran-

 

de mot den faktiska verksamhetsvolymen i varje kommun. Det av majori-     Prop. 1985/86:67 telen föreslagna systemet motsvarar enligt vår mening inte rimliga krav härvidlag. Det måste dessutom i praktisk tillämpning bli administrafivt betungande för både stafiiga och kommunala instanser.

Statsbidragssystemet bör — såvitt gäller nyinvandrade och asylsökande - enligt vår mening kunna bygga på följande enkla grunder.

1   Grundat på de beräknade genomsnittskostnaderna för verksamheten fastslälles schabloniserat statsbidragsbelopp relaterat till grupp med 12 deltagare som undervisas 430 fimmar.

2   Kommunen rekvirerar för varje kvartal i efterskott statsbidrag utifrån det faktiska antal nyinvandrade och asylsökande som påböijat grund-sfi. Antalet schablonbelopp bestämmes genom alt antalet deltagare divideras med tolv. Överskjutande antal deltagare tillgodoräknas för statsbidrag nästkommande kvartal.

3   Skolöverstyrelsen bemyndigas alt bevilja statsbidrag för grupp med mindre än 12 deltagare till kommuner med ringa anlal invandrare. Bemyn­digandet bör även kunna innefatta viss omreglering av bidrag vid interkom­munal samverkan.

Kommitténs direktiv förutsätter anknytning av kommunens statsbidrag till kyrkobokförd nyinvandring. Vid vårt förslag lill statsbidragssystem skulle del innebära all undervisning för asylsökande kan tillgodoräknas för statsbidrag först när uppehållstillstånd beviljats och kyrkobokföring skett. För dem som ej erhåller uppehållstillstånd måste statsbidrag beviljas i särskild ordning. Anknytningen till kyrkobokföring innebär emellertid en helt onödig byråkrati och ingår ej i värt förslag.

Enligt riksdagsbeslutet skall under en övergångsperiod även tidigare invandrades behov av svenskundervisning tillgodoses. Riksdagens uttalan­de om statlig kostnadstäckning gäller även de tidigare invandrade. Vårt förslag till statsbidragssystem kan tillämpas även för dem. Följande sär­regler bör dock gälla:

A Statsbidragsgrundande undervisning får startas endast efter medgi­vande från skolöverstyrelsen.

B Slalsbidragsbelopp avvikande från eljest gällande regler kan faststäl­las om lägre timantal än för övriga kategorier anses vara fillfyllesl.

C En låst medelsram ställs till skolöverstyrelsens förfogande för ända­målet.

Vårt förslag fill statsbidragssystem förutsätter att statens medelsanvis­ning lill grund-sfi för nyinvandrade och asylsökande sker i form av för­slagsanslag. Kommitténs majoritet befarar att staten då inte får full kon­troll över sin kostnadsutveckling.

Det kan konstateras att staten genom lag kommer atl reglera vilka nyinvandrade och asylsökande som skall ha rätt lill grund-sfi. Timantal och gruppsloriek ingår i vårt förslag med schablonvärden grundade på riksdagsbeslutet. Kostnadsnivån schablonberäknas. Kommunerna kan följaktligen inte påverka utfallet av statsbidragssystemet.

Den faktiska anslagsförbrukningen kan vid genomförande av värt förslag
komma alt avvika uppåt eller nedåt från beräkningarna. Sådana avvikelser
beror då på alt den fakfiska utvecklingen skiljer sig från prognoser beträf-  39

 

Prop. 1985/86:67 fande omfattning av invandring respekfive tillströmning av asylsökande. Väntefidens längd för asylsökande kan också ha viss betydelse. Det är den statliga invandringspolitiken som skall reglera dessa faktorers utveckling. Ett statsbidragssystem utformat enligt vårt förslag ger alltså staten all den kontroll över sin kostnadsutveckling som del kan vara rimligt all begära. Del tillgodoser samtidigt det lika välgrundade kravet att kommu­nerna skall få kontroll över sin kostnadsutveckling. Därtill kommer atl del är klart överlägset majoritelsförslaget med avseende på administrafiv en­kelhet.

Vi vill avsluiiningsvis framhålla all en god leknisk konstruktion av stats­bidragssystemet naturligtvis inte ensamt garanterar att lillfredssällande kostnadstäckning uppnås. Av minst lika stor betydelse är del all de scha-bloniserade stalsbidragsbeloppen anpassas till realisUska beräkningar av verksamhetens; kostnader. Det är likaså viktigt att stalsbidragsnivän fortlö­pande följer kostnadsutvecklingen. Det är inte rimligt all staten i sitt budgetarbete lägger fast en statsbidragsnivå anknuten lill då aktuellt löne­läge och sedan låter den nivån ligga oförändrad under budgetåret. Vid ett så lågt antagande som 4 % löneökning från varje årsskifte leder det lill att kommunerna får bära 6 % av kostnaderna.

Särskilt yttrande över stalsbidragskonstruklion tid kommunerna för SFI, avgivet av sakkunniga Beiming och Lindholm

Undertecknade sakkunniga som deltagit i utarbetandet av statsbidragskon­struktionen till kommunerna för SFI vill framhålla följande:

Vi vill till ful.lo stödja det alternativa förslag som lämnas av reservanter­na Eriksson, Karlsson och Stern.

Stockholm den 10 september 1985

Ragne Beiming                  Jörgen Lindholm

40

 

Underbilaga 1.7    Prop. 1985/86:67

Organisationskommitténs för sfi förslag om påbyggnadsundervisning i sfi inom studieförbunden

Enligt besluten om svenskundervisning för vuxna invandrare (prop. 1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr: 77) skall påbygggnadsundervisning i sfi (påbyggnads-sfi) i studieförbunden i princip genomföras i enlighet med de allmänna regler som gäller studiecirkelverksamhet. Riktlinjer och regler för undervisningen av det slag som gäller för grund-sfi bör inte finnas för påbyggnads-sfi. Deltagarna i undervisningen bör dock ha inhämtat kunska­per och färdigheter motsvarande dem som ges i grundläggande svenskun­dervisning (grund- sfi).

Enligt direktiven skall kommittén, om den finner atl det finns behov härav, utarbeta särskilda regler för påbyggnads-sfi i förhållande lill övrig sludiecirkelverksamhet. Kommittén har funnit behov av vissa särskilda regler för påbyggnads-sfi i studieförbund. Förslag på dessa punkter redovi­sas i del följande liksom vissa synpunkter på hur verksamheten i påbygg­nads- sfi praktiskt kan utformas.

1 Ändamålet med påbyggnads-sfi i studieförbund

Ändamålet med påbyggnadsundervisningen i studieförbund är att ge in­vandrare kunskaper i svenska som bygger vidare på de grundläggande kunskaper invandraren redan har. Delta bör framgå av en särskild före­skrift.

2 Cirkelledare

Enligt 12 § förordningen (1981:518) om statsbidrag lill studiecirklar m.m. skall för varie studiecirkel finnas en cirkelledare, som skall vara godkänd av den lokala studieförbundsavdelningen.

Kommittén föreslår atl det skall ankomma på skolöverstyrelsen att efter samråd med studieförbunden utarbeta allmänna råd för vad som bör krä­vas i fråga om cirkelledare i påbyggnads-sfi. Med ledning av dessa all­männa råd bör det ankomma på respektive lokala sludieförbundsavdelning alt godkänna cirkelledaren.

3 Studieplan

Enligt 13 § nämnda förordning skall varje studiecirkel ha en studieplan som skall vara godkänd av vederbörande studieförbund.

Enligt kommitténs mening bör del ankomma på skolöverstyrelsen alt
efter samråd med studieförbunden utarbeta allmänna råd och föreskrifter
för studieplaner för påbyggnads-sfi. Av föreskrifterna skall framgå alt
påbyggnads-sfi skall bygga på de kunskaper och färdigheter som invandra­
ren fått i grund-sfi eller motsvarande. Innehållet i påbyggnads-sfi bör
således ligga på en nivå som klart skiljer undervisningen från nybörjarun-    41

 

Prop. 1985/86:67     dervisning. Utifrån dessa föreskrifter bör studieplaner fastställas på sam­ma sätt som för övriga cirklar studieplan.

4 Organisation

Enligt 14 § nämnda förordning skall varje studiecirkel omfatta minst 15 studietimmar. Med studietimme menas en fid om 45 minuter. Studietiden skall fördelas på minst fyra studieveckor. Med studievecka menas en sjudagarsperiod under vilken sammankomst äger rum. Gemensam sam­mankomst med annan eller andra studiecirklar får förekomma under högst en Qärdedel av de studietimmar som en studiecirkel omfattar.

Enligt 15 § förordningen fär för en studiecirkel medräknas högst två sammankomster per sludievecka och inte mer än tre studiefimmar vid varje sammankomst. För en studiecirkel som hålls på arbetstid eller där flertalet av dellagarna har långa resvägar far dock medräknas fyra studie­limmar vid varje sammankomst. I en sådan cirkel skall emellerfid antalet sammankomster vara minst fem och den sammanlagda studietiden således minst 20 studelimmar.

Enligt propositionen skall för påbyggnads-sfi i studieförbund beräknas en resurs motsvarande 200 limmar per deltagare.

Kommittén bedömer att berörda bestämmelserna i 14 och 15 §§ förord­ningen 1981:518 inte bör fillämpas såvitt gäller påbyggnads- sfi.

Sålunda bör - trots all studiesociall stöd inte utgår utöver timstudiestöd i vissa fall - möjlighet ges fill en mera omfattande undervisning i påbygg­nads-sfi per vecka än vad bestämmelserna för de allmänna studiecirklarna medger. I likhet med vad som normalt kommer att gälla för grund-sfi bör alltså cirkelstudierna i påbyggnads-sfi kunna organiseras som dellidsslu­dier med spridning lill flera av veckans dagar.

I övrigt bör siudieförbunden själva utifrån förutsättningar och resurser i det enskilda fallet besluta om cirklamas organisation,.

5 Stals bidragsfrågor

Enligt 19 § nämnda förordning utgår statsbidrag lill studiecirklar i form av schablonbidrag och lilläggsbidrag.

Enligt propositionen bör statsbidraget lill päbyggnadsulbildning i studie­förbund beräknas så alt studiecirklarna kan erbjudas ulan avgift för della­garna. De schabloniserade regler för statsbidrag som gäller övrig sludiecir­kelverksamhet bör gälla också för påbyggnads-sfi, dvs. bör utformas som schablonbidrag och lilläggsbidrag bör utgå.

Schablonbidrag utgår med 90 kr. för varje sludiefimme (högre schablon­
bidrag) eller med 28 kr. per studietimme (lägre schablonbidrag) i den all­
männa sludiecirkelverksamheten. Vidare utgår för vissa studiecirklar i
bl. a. svenska ett särskilt lilläggsbidrag om 30 kr. per studietimme. För en
studiecirkel som hålls inom någon av de kommuner som ingår i stödområ­
dena A, B och C utgår dessutom etl lilläggsbidrag om 15 kr. för varje
sludiefimme.
42                       Antalet studietimmar i den allmänna sludiecirkelverksamheten, för vilka

 

ett högre schablonbidrag utgår, läggs fast av regering och riksdag i det     Prop. 1985/86:67 årliga budgetarbetet. Del ankommer därefter på skolöverstyrelsen alt för­dela antalet studielimmar på siudieförbunden i förhållande fill del genom­snittliga antalet stalsbidragsberätligade studielimmar under de senaste tre redovisningsären.

Kommittén bedömer alt ett syslem med schablonbidrag och lilläggsbi­drag för påbyggnads-sfi i studieförbund är föga rationellt och inte medför några fördelar för vare sig staten eller siudieförbunden. Kommittén föror­dar istället att statsbidrag utgår i form av ett enda schablonbidrag, som medger atl undervisningen kan ges kostnadsfritt för dellagarna. Nivån på detta bidrag får fastställas i det årliga budgetarbetet. Därvid bör också läggas fast det antal studietimmar i påbyggnads-sfi för vilka delta schablon­bidrag utgå. Bidraget bör beräknas med utgångspunkt i antalet förväntade deltagare i påbyggnads-sfi, resp med 10 deltagare och 200 studietimmar genomsnittligt i varje studiecirkel. Del ankommer därefter på skolöversty­relsen all fördela del totala antalet studietimmar på studieförbunden i förhållande lill del genomsnittliga antalet stalsbidragsberätligade studie­timmar i sfi under de tre senaste redovisningsåren. I etl inledningsskede innebär delta atl fördelningen av limmar pä studieförbunden baseras på vad som genomförts i fråga om sfi enligt nuvarande ordning.

Det är enligt kommitténs mening därvid rimligt alt del inom studieför­bunden skapas fördelningsnycklar som lar hänsyn lill varierande kostnads­bild på olika orter. Siudieförbunden bör således ha full frihet all fördela statsbidraget fill lokalavdelningarna med beaktande av lokala variationer i kostnadsläget.

43

 

Prop. 1985/86:67

Bilaga 2

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 november 1985 Föredragande: statsrådet Leijon

Anmälan lill proposition med vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare

1 Inledning

Riksdagens beslul om den framlida utformningen av svenskundervisning­en för vuxna invandrare (prop. 1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr 77) innebär bl. a. all svenskundervisningen för vuxna invandrare skall anord­nas i form av grundläggande svenskundervisning och påbyggnadsunder­visning. Den grundläggande undervisningen skall i princip ske innan in­vandraren har tillträtt någon anställning. Det kommer emellertid alt finnas ett behov av alt kunna anordna sådan undervisning även för dem som är arbetstagare.

De lagförslag som jag kommer all redovisa i det följande lar sikte på arbetstagarnas behov av ledighet från sina anställningar för alt genomgå grundläggande svenskundervisning för invandrare. Förslagen grundar sig pä de riktlinjer som dras upp i prop. 1983/84:199. Frågor av det slag del här gäller har också behandlats i SFI-kommiliéns belänkande (1981:86) Svenskundervisning för invandrare — Överväganden och förslag. En sam­manfattning av betänkandet och en sammanställning av de remissyttran­den som har avgells över betänkandet har fogals Ull den nyss nämnda propositionen. Under utarbetande av förslagen har jag samrått med före­trädare för arbetsmarknadens parter.

Jag kommer slutligen att ta upp en fräga av övergångsnalur rörande svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningen.

2 Allmän motivering

2.1 Förslag till lag om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare, m. m.

44

Mina förslag: Den nu gällande lagen (1972:650) om rätt fill ledighet och lön vid dellagande i svenskundervisning för invandrare (svensk­undervisningslagen) ersätts med en ny lag som helt lar sikte på rätten till ledighet. Ledighet enligt den nya lagen föreslås bli semes-terlönegrundande.

 

Skäl för mina förslag: Enhgt beslutet om den framlida utformningen av Prop. 1985/86: 67 svenskundervisningen för vuxna invandrare kommer arbetstagare som deltar i den grundläggande svenskundervisningen att få etl studiesociall stöd från samhället i form av en schabloniserad limersättning. De enskilda arbetsgivarna kommer fortsättningsvis inte att vara skyldiga att utge lön i enlighet med svenskundervisningslagens bestämmelser. I enlighet med beslutet föreslår jag därför alt svenskundervisningslagen ersätts med en lag som ger arbetstagarna rätt till ledighet för all delta i den grundläggande svenskundervisningen, som kommunerna enligt chefens för utbildningsde­partementet förslag till lag om gmndläggande svenskundervisning för in­vandrare kommer atl ha ansvaret för.

En ny lag om ledighet för grundläggande svenskundervisning bör enligt min mening byggas upp efler mönster av nyare ledighelslagsliftning. Sam­tidigt måste man beakta den praxis som föreligger beträffande tillämpning­en av den nu gällande lagstiftningen på området i vad avser rätten lill ledighet. Del sistnämnda innebär all rätten lill ledighet i första hand bör knyta an till de överenskommelser som kan träffas om utbildningens om­fattning och förläggning mellan studieanordnare, arbetsgivare och berörda fackliga organisationer. I chefens för utbildningsdepartementet förslag lill lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare föreskrivs att det under en kommuns ansvar skall hållas ett samråd med arbetsgivare och berörda arbetstagarorganisationer innan undervisning enligt den lagen kommer lill stånd för arbetstagare. Samrådet bör ge möjlighet till sådana överenskommelser som jag åsyftar.

För del fall all någon överenskommelse inte kommer lill stånd bör lagen ange arbetstagarens grundläggande rättigheter. Utgångspunkten bör där­vid vara alt undervisningen i enlighet med vad som uttalas i prop. 1983/84:199 (s. 38 f) kommer att läggas upp som halvtidsstudier, men all även studier pä hellid skall kunna förekomma. Den grundläggande rätlen till ledighet bör knyta an till detta och garantera arbetslagarna en rätt all i samband med grundläggande svenskundervisning för invandrare förkorta arbetstiden till hälften eller atl vara helt lediga från anställningen. Till enskildheterna i lagförslaget återkommer jag i specialmotiveringen.

Ledighet i samband med den grundläggande svenskundervisningen bör vara semeslerlönegrundande. Detta kräver en ändring av 17 § semesterla­gen (1977:480).

Den av mig föreslagna lagstiftningen bör träda i kraft samtidigt som lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare, nämligen den IjuH 1986.

Såsom framgår av prop. 1983/84:199 (s. 32 f) kan den schabloniserade timersättningen som kommer att utgå lill arbetstagare som tar ledigt från anställningen för all delta i grundläggande svenskundervisning i vissa fall vara lägre än inkomstbortfallet per timme. Svenska arbetsgivareföreningen har i anslutning härtill förklarat sig villig atl för sådana fall rekommendera sina medlemsförelag alt ge en viss utfyllnad.

45

5    Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 67

Prop. 1985/86:67     2.2 Svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningen

De som före den 1 juli 1986 har påbörjat svenskundervisning för invandrare motsvarande gmndläggande nivå inom arbetsmarknadsutbildningen bör få fullfölja denna utbildning med utbildningsbidrag på oförändrade villkor. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet, som har föreslagit att lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare inte skall gälla för de berörda invandrarna (punkt 4 i lagens övergångsbestämmelser).

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag har anfört har inom arbetsmarknadsdepartementet upprättats förslag lill

1.  lag om ritt lill ledighet för gmndläggande svenskundervisning för
invandrare,

2.       lag om ändring i semeslerlagen (1977:480).

Lagförslagen har utarbetats i anslutning lill de förslag som chefen för utbildningsdepartementet lägger fram (jfr prop. 1983/84:199 s.38, UbU 1984/85:6 s. 9). Det är angeläget alt de lagförslag som rör reformeringen av svenskundervisningen för invandrare föreläggs riksdagen på en gång och, med hänsyn Ull reformens ikraftträdande, så snart som möjligt. All inhäm­ta lagrådels yttrande skulle medföra ett icke godtagbart dröjsmål. Härtill kommer atl förslaget under 1 har motsvarighet i den nu gällande svenskun­dervisningslagen och är uppbyggt på samma sätt som den av lagrådet granskade lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för vård av barn, m.m. Förslagel under 2 är av enkel beskaffenhet. Enligt min mening behöver lagrådets yttrande inte inhämtas. I denna fråga har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Förslagen bör fogas till protokollet som underbilaga 2.1.

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare

Lagen om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för in­
vandrare ersätter lagen (1972:650) om rätt fill ledighet och lön vid delta­
gande i svenskundervisning för invandrare (svenskundervisningslagen).
Den avgörande skillnaden mellan den föreslagna lagen och den nu gällande
svenskundervisningslagen är att arbetsgivarna i den nya lagen inte åläggs
skyldighet att utge lön i samband med svenskundervisning för invandrare.
Den föreslagna lagen kommer därför endast att reglera rätlen lill ledighet
och därmed sammanhängande frågor. Den har byggts upp efter mönster av
annan nyare ledighelslagsliftning, främst lagen (1978:410) om rätt till ledig-
hel för vård av barn, m.m. (föräldraledighelslagen, omtryckt 1979:645,
46                     ändrad senast 1985:90).

 

1 §   En arbetstagare, som har antagils till undervisning enligt lagen     Prop. 1985/86:67
(0000:00) om gmndläggande svenskundervisning för invandrare, har rätt

att vara ledig från sin anställning för atl delta i undervisningen enligt bestämmelserna i denna lag.

Tid under vilken en arbetstagare är ledig enligt denna lag räknas som arbetad lid vid tillämpning av andra författningar.

I första slyckel slås fast alt en arbetstagares rätt Ull ledighet för grund­läggande svenskundervisning regleras i den föreslagna lagen. Rätten fill ledighet för detta ändamål faller således utanför tillämpningsområdet för lagen (1974:981) om arbetstagares rätt lill ledighet för utbildning (sludiele-dighelslagen; jfr 1 § andra stycket i den lagen). Studieledighetslagen kom­mer emellertid att gälla för den påbyggnadsundervisning i svenska för invandrare som kommer atl anordnas av bl. a. studieförbunden (jfr prop. 1983/84:199 s. 39).

I och med alt en arbetstagare har antagits fill undervisningen enligt lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare är fömtsätlningarna för den föreslagna ledighetslagens tillämpning uppfyllda. Detta innebär all del inte längre skall ske någon prövning från arbetsgivarens och berörda arbetstagarorganisationers sida om behovet av sådan undervisning (jfr SFS 1973:631).

I likhet med bl. a. föräldraledighelslagen görs inte undanlag för någon grupp av arbetstagare. Den nya lagen kommer således, till skillnad från den nu gällande, alt vara tillämplig även på l.ex. en arbetstagare som är anställd i arbetsgivarens hushåll. Begreppet arbetstagare definieras inte i lagen utan avses ansluta fill den praxis som gäller inom arbetsrätten i övrigt Gfr prop. 1975/76: 105 bil. 1, s 323 ff saml SOU 1975:1 s. 691 ff).

Enligt andra styckel skall, i enlighet med vad som nu gäller, fid under vilken en arbetstagare är ledig för all delta i grundläggande svenskunder­visning för invandrare anses som arbetad lid vid tillämpning av andra författningar. Detta innebär att ledighet enligt denna lag kommer alt be­traktas som arbetstid enligt arbetstidslagsliflningen.

2 § Avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker en arbetsta­
gares rättigheter enligt denna lag. Genom kollektivavtal som har slutits
eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får dock göras avvi­
kelser från 4 § och 5 § andra styckel. Den närmare tillämpningen av 7 § fär
också bestämmas på del sättet.

En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får fillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avlalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

Lagen är i princip tvingande lill arbetstagarnas förmån. I likhet med vad som gäller i annan likartad lagstiftning har emellertid vissa förfaranderegler i lagen — de som anger inom vilka lider olika underrättelser i samband med ledigheten skall ske - gjorts dispositiva på det sättet alt de fär ersättas genom kollektivavtal, förutsatt all dessa pä arbetstagarsidan har träffats eller godkänts pä central nivå. Den närmare tillämpningen av bestämmel­sen om löneskydd m.m. i 7 § får också bestämmas pä det sättet (jfr

47

 

prop. 1985/86:67      beträffande    motsvarande    reglering    i    föräldraledighetslagen    prop. 1977/78:104 s. 51).

3 § Har överenskommelse träffals om svenskundervisning på arbetstid vid ett sådant samråd som avses i 7 § lagen (0000:00) om gmndläggande svenskundervisning för invandrare, har en arbetstagare som vill delta i undervisningen rätt till erforderlig ledighet för att göra delta.

Träffas inte överenskommelse enligt första stycket, har en arbetstagare rätt till ledighet för alt delta i grundläggande svenskundervisning för in­vandrare dels i form av hel ledighet i samband med heltidsstudier, dels i form av förkortning av arbetstiden lill hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden i samband med dellidssludier. En arbetstagare vars arbetstid är mindre än hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden har dock rätt lill hel ledighet i samband med delfidsstudier.

Rätt lill ledighet i den omfattning som följer av andra stycket har även en arbetstagare som deltar i undervisningen pä lid som inte är arbetstagarens arbetstid. I ett sådant fall skall vid förkortning av arbetstiden hela ledighe­ten förläggas antingen lill arbetsdagens början eller slut i enlighet med arbetstagarens; önskemål.

Enligt 7 § i förslaget ull lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare har en kommun ansvar för all ett samråd äger rum med arbets­givare och bet orda arbetstagarorganisationer om arbetstagarnas deltagan­de i undervisningen. Syftet med samrådet är att lösa samtliga frågor kring utbildningen och dess förläggning (prop. 1983/84:199 s. 38). Målet är att få till stånd en undervisning där pedagogiska krav tillgodoses och ölägenheter för såväl arbetstagare som arbetsgivare undviks (a. prop. s. 24).

För atl ge möjlighet till en smidig koppling mellan undervisning och ledighet har i 3 § första stycket arbetstagarens rätt till ledighet gjorts beroende av atl en överenskommelse träffas vid samrådet i fräga om undervisningen och dess förläggning. Om arbetsgivaren, kommunen/stu-dieanordnaren och i förekommande fall arbetstagarorganisationen enas, är arbetsgivaren skyldig att ge en arbetstagare som vill delta i undervisningen erforderiig ledighet. Med erforderiig ledighet avses här undervisningen som sådan jämte resfid, i förekommande fall såväl lill som från denna.

För det fall överenskommelse om undervisningen inte kan träffas regle­ras arbetstagarens rätt lill ledighet i andra stycket. Bakgrunden är följande.

Såsom framgår av prop. 1983/84:199 (s. 38 f) kommer grundläggande svenskundervisning för de invandrare som är arbetstagare huvudsakligen att läggas upp som halvtidsstudier vilka beräknas kräva en förkortning fill hälften av norraalarbetstiden 40 limmar/vecka. Även undervisning på hel­lid skall emellertid kunna förekomma. Det är mot denna bakgrund som rätten lill ledighet har utformats som en rätt att förkorta arbetstiden till hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden eller att vara helt ledig från anställningen.

I andra styckel har omfattningen av ledigheten knutits lill studierna pä så
sätt all arbetstagare som bedriver heltidsstudier (5-6 undervisningslim­
mar per dag; se prop. 1983/84:199 s. 32) får rätt att vara helt lediga från
anställningen. Arbetstagare som bedriver dellidssludier fär rätt alt förkorta
48                     arbetstiden till hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden. För

 

arbetstagare med korta deltider gäller atl dessa allfid får vara helt lediga     Prop. 1985/86:67 från anställningen.

Med den för arbetsplatsen normala arbetstiden avses den lid som mot­svarar normalt helfidsarbele vid arbetsplatsen (jfr motsvarande bestäm­melse i föräldraledighetslagen prop. 1977/78:104 s. 45). Arbetstagaren har alltså vid en arbetstidsförkortning enligt andra slyckel rätt all förkorta sin egen arbetstid lill hälften av denna normalarbetstid.

I likhet med vad som gäller i studieledighetslagen och i den nu gällande svenskundervisningslagen föreslås inte här några uttryckliga regler i fråga om ledighetens närmare förläggning för de fall där undervisningen är förlagd fill arbetstiden. I rätten lill ledighet för all delta i undervisningen ligger nämligen helt uppenbart att ledigheten skall förläggas så att under­visningstiden läcks. Intresset av att minska ölägenheterna för såväl berör­da arbetstagare som arbetsgivare bör dock i flertalet fall där arbetstagarna har normala arbetstider leda lill all undervisningen förläggs i anslutning lill arbetsdagens början eller slut. På så sätt kan nämligen restider och onödiga spilluder mänga gånger undvikas (se prop. 1983/84:199 s. 32). En ytterliga­re förutsättning för all störningar på arbetsplatserna skall kunna undvikas är att undervisningen pågår kontinuerligt utan längre avbrott för lov (jfr prop. 1983/84:199 s. 24).

Det hittills sagda tar sikte på fall där undervisningstiden till någon del har förlagts lill lid som är arbetstagarens arbetstid. Men även för del fall atl undervisningen bedrivs på tid som inte är arbetstid finns en rätt lill hel eller halv ledighet i samband med hellids- resp. deltidsstudier. Detta framgår av tredje slyckel. Denna bestämmelse syftar bl. a. lill all göra del möjligt för arbetstagare med l.ex. natlarbelstid att på ett meningsfullt sätt deha i undervisningen. Men även den som arbetar hellid under dagen och deltar i undervisningen på kvällstid ges här möjlighet att vara ledig från anställ­ningen. För dessa fall finns en särskild förläggningsregel av innebörd atl hela arbetstidsförkortningen skall förläggas till arbetsdagens början eller slut i enlighet med arbetstagarens önskemål.

4   §   Arbetsgivaren skall undertältas om atl arbetstagaren vill utnyttja sin rätt fill ledighet minst en månad före ledighetens början.

5   §   Arbetstagaren får avbryta en påbörjad ledighet och återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten.

Vill arbetslagaren utnyttja sin rätt enligt första slyckel skall arbetsgiva­ren underrättas om detta snarast möjligt. Arbetsgivaren är inte skyldig all låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än tvä veckor efter det att underrättelse har lämnats.

Den gmndläggande svenskundervisningen för de invandrare som är
arbetstagare kommer i genomsnitt alt omfatta cirka 500 timmars undervis­
ning. Vid halvtidsstudier innebär detta all undervisningen kommer all pågå
i cirka åtta månader. Undervisningen avses emellertid i viss utsträckning
kunna avpassas efler individens behov, varför del vid ledighetens början i
vissa fall kan vara svårt atl ange exakt hur lång tid undervisningen kommer
att pågå.                                                                                       49

 

Prop. 1985/86:67   Det är bl. a. dessa förhållanden som får utgöra utgångspunkterna när det

gäller alt la ställning till det behov som kan finnas på arbetsplatserna i fråga om förberedelse- eller omställningstid i samband med ledigheterna. Be­slämmelserna härom följer del mönster som finns i annan ledighetslag­stiftning.

Enligt 4 § skall arbetsgivaren underrättas om ledigheten minst en månad före ledighetens början. Inom denna tid skall de med ledigheten samman­hängande frågorna på arbetsplatsen klaras av. Det fär förutsättas att under­rättelse av det slag det här gäller kan lämnas i anslutning lill del samråd som under kommunens ansvar skall äga rum enligt 7 § i den föreslagna lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare. Undertätlel-sen, som alltså måste innehålla besked om när ledigheten skall påbörjas, kan lämnas av arbetstagaren, dennes organisation eller av kommunen/slu-dieanordnareri. I flertalet fall där ett samråd har ägt mm bör underrättel­seskyldigheten redan därigenom kunna anses uppfylld.

Enligt 5 § första slyckel har arbetstagaren rätt att avbryta en påbörjad ledighet och återgå i arbete i samma omfattning som före ledigheten. Vill arbetstagaren göra detta, skall arbetsgivaren enligt andra styckel undertäl­tas om det så sinart som möjligt och minst två veckor i förväg. Dessa regler är av betydelse dels när en bestämd tid för ledigheten inte har angetts, dels om undervisningen avbryts eller avslutas tidigare än beräknat. Del får även här fömtsättas all kommunen normall kommer all lämna besked lill arbetsplatsen i så god tid att några problem i praktiken inte kommer att uppslå (jfr 10 § i den föreslagna lagen om gmndläggande svenskundervis­ning för invandrare).

Överenskon-imelser om andra underrättelsetider än vad lagen föreskri­ver fär träffas.. För längre underrältelselider krävs dock kollektivavtal på central nivå (jfr 2 §).

6   § En arbet:itagare får inte sägas upp eller avskedas enbart av det skälet all arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag. Sker del ändå, skall uppsägningen eller avskedandel ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.

7   § En arbetstagare är inte skyldig atl enbart av del skälet atl arbetstaga­ren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag vidkännas minskning av de förmåner som är förenade med anställningen eller försäm­ring av anställningsförhållanden i annan mån än som följer av uppehället i arbetet. Arbetstagaren är ej heller skyldig att av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

8   § En arbetsgivare som bryter mol denna lag skall betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har skett. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ner eller helt falla bort.

9   § Mål om lillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetslvister.

Förs lalan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och

35 §§, 37 §, 38 § andra styckel andra meningen, 39-42 §§ saml 43 § första

50                     slyckel andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställnings-

 

skydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan lalan lillämpas 64-66 och     Prop. 1985/86: 67

68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande

sätt.

I 6-9 §§ regleras frågor om anställningsskydd m.m., skadestånd och rättegång. Förslaget bygger helt på föräldraledighelslagens motsvarande bestämmelser i 10, 11, 13 och 14 §§. Någon särskild kommentar till lagför­slaget i dessa delar är därför inte erforderlig.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986, då lagen (1972:650) om rätt lill ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare upp­hör atl gälla. Den äldre lagen skall dock lillämpas om ledighet enligt den lagen har påbörjats före ikraftträdandet.

Lagen om rätt lill ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare föreslås träda i kraft den 1 juli 1986, då den avlöser 1972 års svenskundervisningslag. Ikraftträdandet avses ske samtidigt med den före­slagna lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare. Inget hindrar att kollektivavtal enligt 2 § träffas före ikraftträdandet. En särskild övergångsbestämmelse om detta har inte ansetts erforderlig.

Enligt andra meningen skall den äldre lagen lillämpas om ledigheten enligt den lagen har påbörjats före den 1 juli 1986. Detta innebär bl. a. att en arbetstagare, som vid ikraftträdandet deltar i undervisning med stöd av 1972 års svenskundervisningslag, har rätt alt fullfölja undervisningen i enlighet med den lagens bestämmelser. För en arbetstagare som har påbör­jat undervisningen med stöd av den äldre lagen men avbmtit studierna, tillämpas emellerfid den nya lagen för del fall arbetstagaren efler ikraftträ­dandet skall delta i gmndläggande svenskundervisning för invandrare.

4.2 Förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

17 §   Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

1.  ledighet på gmnd av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänande-året icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2.  ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för vård av barn, m. m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under lid för vilken föräldra­penning utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd sammanlagt, icke överstiger 120 dagar eller, för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10 och 11 §§ samma lag,

3.  ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad lill ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smitt­bärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

4.  ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt lill semes­terlön, om arbetslagaren erhåller timstudiestöd, inkomslbidrag eller vux-

ensludiebidrag enligt sludieslödslagen (1973:349) eller om utbildningen till   51

 

prop. 1985/86:67      väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

5.  ledighet på grund av sådan i 27 § värnpliktslagen (1941:967) eller med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högsl 60 dagar, som ej är bered­skapsövning och ej heller direkt ansluter sig lill grundutbildning, eller ledighet på gmnd av motsvarande vapenfri Ijänst, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar,

6.  ledighet på grund av atl arbetstagaren efter del kalenderår då han har fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring i civilförsvaret på annan lid än då civilförsvarsberedskap råder eller beredskapsövning fär anordnas vid för­svarsmakten, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar, eller

7.  ledighet enligt lagen (0000:00) om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare.

Vid tillämpning av första styckel 1 skall frånvaron under de första 90 dagarna av frän varoperiod ej i någol fall anses bero på arbetsskada. Har arbetstagare av anledning som anges i första slyckel 1 varit oavbmtet frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden icke rätt fill semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första styckel inräknas även dagar under perioden då arbetslagaren icke skulle ha utfört arbete.

I enlighet med vad som framgår av den allmänna motiveringen och prop. 1983/84: 199 (s. 33 o 39) skall ledighet i samband med gmndläggande svenskundervisning vara semesterlönegrundande. Till 17 § semeslerlagen har därför förts; en ny punkt (punkt 7) av denna innebörd. Den föreslagna lagändringen är avsedd all träda i kraft samtidigt som lagen om rätt lill ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare, dvs. den 1 juli 1986.

5 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen dels alt anta förslagen lill

1.  lag om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för
invandrare,

2. lag om ändring i semeslerlagen (1977:480),

dels all godkänna vad jag har anfört i fråga om svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningen.

52

 

Underbilaga 2.1     Prop. 1985/86:67 Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare

Härigenom föreskrivs följande.

1 § En arbetstagare, som har anlagils fill undervisning enligt lagen
(0000:00) om gmndläggande svenskundervisning för invandrare, har rätt
att vara ledig från sin anställning för att delta i undervisningen enligt
bestämmelserna i denna lag.

Tid under vilken en arbetstagare är ledig enligt denna lag räknas som arbetad lid vid tillämpning av andra författningar.

2 § Avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker en arbetsta­
gares rättigheter enligt denna lag. Genom kollektivavtal som har slufits
eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får dock göras avvi­
kelser från 4 § och 5 § andra slyckel. Den närmare tillämpningen av 7 § får
också bestämmas på del sättet.

En arbetsgivare som är bunden av etl sådant kollekfivavlal får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avlalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

3 § Har överenskommelse träffats om svenskundervisning pä arbetstid
vid ett sådant samråd som avses i 7 § lagen (0000:00) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare, har en arbetstagare som vill delta i
undervisningen rätt till erforderlig ledighet för att göra delta.

Träffas inte överenskommelse enligt första styckel, har en arbetstagare rätt fill ledighet för att delta i grundläggande svenskundervisning för in­vandrare dels i form av hel ledighet i samband med helfidsstudier, dels i form av förkortning av arbetstiden lill hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden i samband med dellidssludier. En arbetstagare vars £u:betstid är mindre än hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden har dock rätt lill hel ledighet i samband med dellidssludier.

Rätt till ledighet i den omfattning som följer av andra stycket har även en arbetstagare som deltar i undervisningen på lid som inte är arbetstagarens arbetstid. I ett sådant fall skall vid förkortning av arbetstiden hela ledighe­ten förläggas antingen till arbetsdagens början eller slut i enlighet med. arbetstagarens önskemål.

4   § Arbetsgivaren skall undertältas om alt arbetslagaren vill utnyttja sin rätt till ledighet minst en månad före ledighetens början.

5   § Arbetstagaren får avbryta en påbörjad ledighet och ålemppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten.

Vill arbetstagaren utnyttja sin rätt enligt första stycket skall arbetsgiva­ren underrättas om detta snarast möjligt. Arbetsgivaren är inte skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än tvä veckor efler det alt undertättelse har lämnats.

6 § En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart av det skälet
atl arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna

53

 

Prop. 1985/86: 67      lag. Sker del ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.

7   § En arbetstagare är inte skyldig atl enbart av det skälet att arbetstaga­ren begär eller lar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag vidkännas minskning av de förmåner som är förenade med anställningen eller försäm­ring av ansläflningsförhållanden i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetslagaren är ej heller skyldig all av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

8   § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har skett. Om det är skäligt, kan skadeståndet sältas ner eller helt falla bort.

9   § Mål om; lillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetslvister.

Förs lalan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39-42 §§ samt 43 § första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställnings­skydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan lillämpas 64-66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986, då lagen (1972:650) om rätt lill ledighet och lön vid dellagande i svenskundervisning för invandrare upp­hör att gälla. Den äldre lagen skall dock lillämpas om ledighet enligt den lagen har påbörjats före ikraftträdandet.

54

 

2 Förslag till                                                   Prop. 1985/86:67

Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrivs atl 17 § semesteriagen (1977:480) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

17 §' Frånvaro från arbetet är semesterlönegmndande, när fråga är om

1.  ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänande­året icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2.  ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt ull ledighet för vård av barn, m. m. dels under fid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under lid för vilken föräldra­penning utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd sammanlagt, icke överstiger 120 dagar eller, för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10 och 11 §§ samma lag,

3.  ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad fill ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smitt­bärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

4.  ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semes­terlön, om arbetstagaren erhåller timstudiestöd, inkomstbidrag eller vux­enstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

5.  ledighet på gmnd av sådan i 5. ledighet på gmnd av sådan i 27 § vämpliktslagen (1941:967) el-  27 § värnpliktslagen (1941:967) el­ler med stöd därav föreskriven     ler med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, tjänstgöring om högsl 60 dagar, som ej är beredskapsövning och ej som ej är beredskapsövning och ej heller direkt ansluter sig lill grund-     heller direkt ansluter sig till gmnd-utbildning, eller ledighet på gmnd  utbildning, eller ledighet pä grund av motsvarande vapenfri tjänst, i av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron under intjänan- den mån frånvaron under intjänan­deåret icke överstiger 60 dagar, el-  deårel icke överstiger 60 dagar,

ler

6.   ledighet på gmnd av all arbets- 6. ledighet på gmnd av alt arbets­
tagaren efter del kalenderår då han lagaren efler del kalenderår då han
har fyllt tjugotvå år fullgör Ijänstgö- har fyllt ljugotvå år fullgör tjänstgö­
ring i civilförsvaret på annan tid än ring i civilförsvaret på annan tid än
då civilförsvarsberedskap råder el- då civilförsvarsberedskap råder el­
ler beredskapsövning får anordnas ler beredskapsövning får anordnas
vid försvarsmakten, i den män från- vid försvarsmakten, i den män från­
varon under intjänandeåret icke varon under intjänandeåret icke
överstiger 60 dagar.                överstiger 60 dagar, eUer

Senaste lydelse 1985:91.                                                                 55

 

Prop. 1985/86:67      Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7. ledighet enligt lagen (0000:00) om rätt tiU ledighet för grundläg­gande svenskundervisning för in­vandrare.

Vid lillämpning av första slyckel 1 skall frånvaron under de första 90 dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har arbetstagare av anledning som anges i första styckel 1 varit oavbrutet frånvarande från arbetet under tvä hela intjänandeår, gmndar därefter infallande dag av fränvaroperioden icke rätt till semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första slyckel inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha ulfört arbete.

56

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

 

Innehållsförteckning                      sid    Prop. 1985/86:67

Propositionen  .................................................... ... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll   ..................... ... 1

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde ...........     2

BUaga 1 Utbildningsdepartementet   ....................... ... 3

1   Inledning ......................................................... ... 3

2   Allmän mofivering   ............................................     5

 

2.1    Utformningen av lagregleringen   .....................     5

2.2    Upprättade lagförslag   .................................. ... 6

2.3    Specialmolivering fill förslagel lill lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare ................................................................. .... 6

2.4    Statsbidrag till grundläggande svenskundervisning             13

2.5    Vissa förslag till regler för statsbidrag till studiecirklar i påbygg­nads-sfi inom studieförbund .............................................. .. 19

3 Hemställan  .....................................................    22

UnderbUaga 1.1 Förslag till lag om grundläggande svenskundervis­
ning för invandrare  ........................    23

Underbilaga 1.2     Förslag till lag om ändring i vuxenutbildningslagen     26

UnderbUaga 1.3     Förslag lill lag om ändring i kommunalskaltelagen      27

UnderbUaga 1.4 Förslag till lag om ändring i lagen om allmän för­
säkring ......................................... .. 28

Underbilaga 1.5     Organisafionskommitténs för sfi förslag fill lag om

grundläggande svenskundervisning för invandrare 31

UnderbUaga 1.6     Organisationskommitténs för sfi förslag lill slats-

bidragskonslruktion för grund-sfi ........ .. 37

UnderbUaga 1.7 Organisationskommitténs för sfi förslag om på­
byggnadsundervisning i sfi inom siudieförbunden   41

Bilaga 2       Arbetsmarknadsdepartementet   ...........    44

1   Inledning..........................................................    44

2   Allmän mofivering   ............................................    44

 

2.1    Förslag lill lag om rätt lill ledighet för grundläggande svensk­undervisning för invandrare, m.m........................................................... .. 44

2.2    Svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningen                   46

 

3   Upprättade lagförslag  .......................................    46

4   Specialmofivering   ............................................    46

 

4.1    Förslaget fill lag om rätt fill ledighet för gmndläggande svensk­undervisning för invandrare                                                                   .. 46

4.2    Förslagel till lag om ändring i semeslerlagen   ..... .. 51

5 Hemställan   ....................................................    52

Underbilaga 2.1     Propositionens lagförslag .............    53

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985                                                                                                                      57