Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:161

om Sveriges tillträde till Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp


Prop. 1985/86: 161


Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 20 mars 1986.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Sten Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

Inom Haagkonferensen för internationell privaträtt har utarbetats en kon­vention om internationell rättshjälp. Konventionen är slulsteget i en mo­dernisering av 1905 och 1954 års Haagkonvenlioner angående vissa till civilprocessen hörande ämnen. I propositionen förordas att Sverige tillträ­der konventionen om internationell rättshjälp med visst förbehåll.

För att göra del möjligt för Sverige atl ansluta sig till konventionen föreslås ändringar i rällshjälpslagen (1972:429). Vidare föreslås en ny lag om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader, som skall ersätta nuvarande lag från år 1899 i samma ämne.

Lagändringarna och den nya lagen avses träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagförslagen i denna proposition har granskats av lagrådet. Proposi­tionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s, 4), lag­rådets yttrande (s, 24) och föredragande statsrådets ställningstagan­de till lagrådets synpunkter (s, 26),

Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måsle därför läsa alla tre delarna.

1    Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 161


 


Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom föreskrivs att 8§ rättshjälpslagen' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lyddse

8§ Allmän rättshjälp fär ej beviljas

1,    i angelägenhet som skall prövas eller på annal sätt behandlas utom riket, om ej den rättssökande är bosatt här och särskilda skäl föreligger för rättshjälp,

2,    den som är basan utom riket,      2. utlänningar sotii varken är d-oin han ej är svensk medborgare ler lidigare varii bosatta här, om eller om särskilda skäl ej föreUgger del inte finns särskilda skäl för för rältshjälp.                                         räiishjålp,

3,    näringsidkare i angelägenhet som uppkommit i hans näringsverksam­het, om ej skäl föreligger för rättshjälp med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, hans ekonomiska och personliga förhållanden eller omständigheterna i övrigi,

4,    i fråga om anspråk som överlåtits lill den rätlssökande. om överlåtel­sen kan antagas ha ägt rum i syfte all åsladkomma fördel vid prövning av begäran om rältshjälp,

5,    för upprättande av självdeklaration, äktenskapsförord eller testamen­te,

6,    i mål om boskillnad enligt 9 kap, 2 § giftermälsbalken,

7,    om frågan om rättshjälp kan anstå till dess en annan rättslig angelä­genhet, vari anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund, har av­gjorts slutligt,

8,    ägaren av en fastighet eller en byggnad i angelägenhet som avser fastighelen eller byggnaden, om han har eller borde ha haft rältsskyddsför-säkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenhe­ten,

9,    den som ej har befogat intresse av alt få sin sak behandlad,

I fråga om visst slag av ärenden som är talrikt förekommande och normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen förordna alt allmän rätts­hjälp ej skall beviljas.

Under förutsättning av ömsesi-  Under förutsättning av ömsesi-

dighet kan regeringen förordna alt dighet kan regeringen förordna att
medborgare i viss främmande stat i medborgare / en viss främmande
fråga om allmän rättshjälp skall stat och den som, utan att vara
vara likställd med svensk medbor- medborgare i den staten, är hosail
gare.
                                            där skall vara likställd med svensk

medborgare i fråga om allmän rättshjälp.


Prop. 1985/86: 161


Denna lag träder i kraft den dag regeringen besiämmer.

Lagen omtryckt 1983:487,


 


Förslag till

Lag om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § I den mån del har avtalats i en överenskommelse mellan Sverige och främmande stat skall ett beslut av en utländsk domstol om skyldighet för en kärande eller inlervenient att betala rättegångskostnader på ansökan verkställas här. Med kärande jämställs en målsägande som fört lalan i brottmål om enskilt anspråk i anledning av brott.

2§    Ansökan om verkställighet görs hos kronofogdemyndigheten.

3§   Till ansökningen skall fogas följande handlingar;

1,    Beslutet i original eller av behörig myndighet bestyrkt kopia,

2,    Bevis att beslulel har vunnil laga kraft,

3,    Intyg alt lagakraftbeviset har utfärdats av en behörig myndighet. Intyget skall vara utfärdat av en svensk beskickning eller konsul eller av chefen för justitieförvaltningen i den stat där beslutet har meddelats.

Bevis och intyg som avses i första stycket 2 och 3 behöver inte ges in, om del på annal sätt styrks alt beslulel har vunnit laga krafl.

I den mån det har avtalats i en överenskommelse med främmande stal behöver andra handlingar inte fogas lill ansökningen än en bestyrkt kopia av de delar av beslutet som innehåller parternas namn, deras ställning i rättegängen och själva åläggandet, bevis att beslutet har vunnit laga krafl saml, om del har särskill avtalats, bevis att beslutet är verkslällbarl i den siat där det har meddelats.

4§ Om en handling som åberopas i ärendet är skriven pä elt annat språk än danska, norska eller svenska, skall en bestyrkt översättning till svenska bifogas. Av beslutet behöver endast själva åläggandet översättas,

5§    Beslul om verkställighet skall meddelas ulan att parterna hörs.

Om del i en överenskommelse med främmande stat har avtalats atl koslnader för översättning och bestyrkande av denna skall anses som rättegångskostnader, beslutar kronofodemyndigheten på sökandens begä­ran om ersättning för kostnaderna,

6§ Det utländska beslutet och beslul som avses i 5§ andra siycket verkställs på samma sätt som en svensk domstols lagakraftägande dom, om ej högre rätl förordnar annat.


Prop, 1985/86: 161


Denna lag träder i kraft den dag regeringen besiämmer. Genom lagen upphävs lagen (1899; 12 s. 9) om verkställighet i vissl fall av utländsk domstols beslut.


 


Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1986

Närvarande; statsministern Palme, ordförande, och statsråden I, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Görans­son, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Wickbom, Johansson, Hulter­ström, Lindqvist

Föredragande; statsrådet Wickbom


Prop. 1985/86: 161


Lagrådsremiss med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp

1 Inledning

Det förekommer sedan länge ett omfattande internationelll samarbete i privaträttsliga angelägenheter. En viktig roll inom detta samarbete spelar den s. k, Haag-konferensen om inlernalionell privaträtt. Samarbetet regle­ras i ell flertal överenskommelser. En central plats intar de s. k. civilpro­cesskonventionerna — Haagkonvenlionen den 17 juli 1905 angående vissa lill civilprocessen hörande ämnen av inlernalionell nalur (SFS 1909:30) och Haagkonventionen den I mars 1954 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen (prop. 1957: 163, UU 29, rskr, 311), 1954 års konvention ersätter 1905 års konvention i förhållande till de stater som tillträtt den. Genom civilprocesskonventionerna har de fördragsslutande länderna ut­fäst sig atl lämna varandra bistånd i form av delgivning och utredning när det gäller rättsförhållanden av civil eller kommersiell natur. De har också utfäst sig atl i princip likställa medborgare i de andra länderna med sina egna medborgare beträffande skyldighel alt ställa säkerhel i rättegäng. kostnadsfri rättshjälp m. m.

Till 1954 års civilprocesskonvenlion är förutom Sverige anslutna Bel­gien. Danmark. Egypten, Finland, Frankrike jämte besittningar, Israel, Italien, Japan, Jugoslavien, Libanon, Luxemburg, Marocko, Nederlän­derna med Nederländska Antillerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Sovjetunionen, Spanien, Surinam, Tjeckoslovakien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland, Ungern, Vatikanslalen och Österrike. I den mån dessa stater har tilllrätl även 1905 års konvention gäller den alltså inte mellan staterna. Sverige är emellertid fortfarande bundet av 1905 års konvention i förhållande till Island och Tyska Demokratiska Republiken, vilka inte är anslutna till 1954 års konvention.

De båda civilprocesskonkventionerna har reviderats och moderniserats. De ursprungliga bestämmelserna om delgivning har byggts på genom kon­ventionen den 15 december 1965 om delgivning i utiandel av handlingar i


 


mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (delgivningskonven-     Prop. 1985/86: 161 tionen, prop. 1969:32, UU 10, rskr, 278), Bestämmelserna om bevisupp­tagning har moderniserats genom konventionen den  18 mars 1970 om bevisupptagning i utlandet i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (bevisupptagningskonventionen, prop, 1974:95, JuU 28, rskr, 297),

Under den fjortonde Haagkonferensen för internationell privaträtt har antagits ett förslag till en konvention om internationeU rättshjälp. Konven­tionen, som är dagtecknad den 25 oktober 1980, är avsedd att vara slutste­get i moderniseringen av civilprocesskonventionerna. De ämnen som har återstått alt revidera och som omfattas av konventionen är bl.a. rältshjälp åt enskilda personer, befrielse från skyldighet att ställa säkerhel för rätte­gångskostnader och verkställande av beslut som har meddelats i något av de andra länderna om skyldighet atl belala sådana koslnader (exeqvatur-prövning), I förhällande till civilprocesskonventionerna medför konven­tionen huvudsakligen följande nyheier.

När det gäller rättshjälp omfattar regleringen inte bara medborgare i konvenlionsstaterna, utan även personer som är eller har varit bosatta i de fördragsslutande länderna utan att vara medborgare i något av dem. Regle­ringen utsträcks till alt avse även utomprocessuell allmän rättshjälp och rådgivning. För rättshjälp förutsätts inte längre att sökanden är medellös, utan även avgiftsfinansierad rättshjälp omfattas av konventionen, Etl sy­stem med centralorgan och förmedlande organ införs och vissa rutiner för rättshjälpsansökningsförfarandel införs,

I fräga om rättegångskostnader utsträcks kretsen av dem som är befriade från skyldighel atl ställa säkerhel för sådana koslnader till att omfatta inte bara medborgare, utan alla som är bosatta i länderna. Utvidgningen avser såväl fysiska som juridiska personer. För att hjälpa den som ansöker om alt ett beslut om rättegångskostnader skall göras verkställbart i ett annat land än processlandet införs också centralorgan och förmedlande organ samt förenklade rutiner.

Vidare skall rätt till kopia av handlingar, utdrag av offentliga register m.m. gälla inte bara för medborgare, utan för alla som är bosatta i län­derna. Något krav på medellöshet uppställs inte längre och inte heller påbjuds generell avgiflsfrihel. Även i fräga om förbud mot gäldsfängelse vidgas personkretsen. Slutligen införs straffrältslig och straffprocessuell immunitet för vittnen och sakkunniga.

Konventionen om internationell rättshjälp i engelsk och fransk original­text jämte en preliminär översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga /'.

Konventionen, som ännu inte har trätt i kraft, har ratificerats av Frankri­ke och har undertecknats av Förbundsrepubliken Tyskland, Grekland, Luxemburg och Marocko.

' Bilagan har uteslutits här. Konventionen i originaltext jämte officiell svensk över­sättning har fogats som bilaga till regeringsprotokollet den 20 mars 1986,


 


2 Konventionen                                               p-op- '985/86: i6i

2.1 Allmänt

Som nämndes inledningsvis utgör konventionen slulsteget i modernise­ringen av 1905 och 1954 års civilprocesskonventioner. Den ordning som införs med centralorgan för att ta emot rättshjälpsansökningar och ansök­ningar om exeqvaturprövning är densamma som gäller i fråga om delgiv­ningsframställningar och framställningar om bevisupptagning enligt 1965 och 1970 års konventioner. I Sverige är ulrikesdepartemeniet centralorgan enligt dessa båda konventioner. Den nya konventionen ålägger länderna all dessutom utse förmedlande organ för alt biträda de rättssökande och sända rätlshjälpsansökningar och ansökningar om exeqvaturprövning till de andra ländernas centralorgan.

Sverige tillämpar samma system med förmedlande och mottagande or­gan i förhållande till länder som är anslutna lill den i Strasbourg den 27 januari 1977 dagtecknade europeiska överenskommelsen om översän­dande av ansökningar om rättshjälp. Enligt förordningen (1977; 105) om översändande av ansökningar om rättshjälp är utrikesdepartementet för­medlande och mottagande organ. Anslutna lill den europeiska konven­tionen är, förutom Sverige, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grek­land, Italien, Luxemburg, Norge, Storbritannien och Nordirland, Turkiel samt Österrike.

Den bestämmelse om immunitet för vittnen m.fl. som införs är väsentli­gen utformad efter mönster av den immuniletsbestämmelse som finns i den i Strasbourg den 20 april 1959 dagtecknade konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, vilken också den har tilllrätls av Sverige.

Konventionen om internationell rättshjälp ersätter i förhållandet mellan länder som ratificerar den art. 17-24 i 1905 års och'art. 17-26 i 1954 års civilprocesskonventioner. Den har som nämndes förut hittills ratificerats av Frankrike och undertecknats av Förbundsrepubliken Tyskland, Grek­land, Luxemburg och Marocko. Ytterligare elt antal länder, däribland Danmark, Finland och Norge, överväger att tillträda konventionen.

2.2. Översikt över konventionsbestämmelserna

Konventionen har sex kapilel:

-     Kap. 1.     Rättshjälp (arl. 1-13),

-     Kap. II.   Säkerhet  för  rättegångskostnader  och   exeqvaturprövning

(arl. 14-17).

-     Kap. III. Kopia av handlingar och beslut (art. 18).

-     Kap. iV. Gäldsfängelse och immunitet (art. 19-20).

-     Kap. V.   Allmänna bestämmelser (art. 21-30).

-     Kap. VI. Slutbestämmelser (art. 31-36).

2.2.1 Rättshälp

Enligt de grundläggande reglerna (art. 1 och 2) är medborgare och personer som är bosalla i en konlraklsslutande stat berättigade lill rättshjälp i


 


rättsförhållanden av civil eller kommersiell natur i varje annan kontrakts- Prop. 1985/86: 161 slutande stat på samma villkor som där bosatta medborgare. Tanken bakom regleringen är alt tillförsäkra bl. a. dem som har anslällning utanför sitl hemland samma ställning som medborgarna i det land där de är bosat­ta. Även sedan de har återvänt till sina resp, hemländer omfattas de av regleringen i den mån det är fräga om mål och ärenden i del land där de varit bosatta och den rättsliga angelägenheten är en följd av vistelsen där. Utvidgningen av personkretsen till att avse även andra än medborgare är en nyhet i förhållande till civilprocesskonventionerna. Det bör i samman­hanget nämnas att konventionen ger rätt till reservaiion mot utvidgningen (arl, 28 försia styckel).

Frågan om rättshjälp skall avgöras enligt de regler som gäller för de egna, i landet bosatta medborgarna. Atl bosättning anges förutom medbor­garskap är en nyhet i förhällande lill civilprocesskonventionerna. Kom­pletteringen är gjord mol bakgrund av att rättshjälp i vissa länder ges under förutsättning all den sökande är bosalt där och oavsett dennes medbor­garskap.

I likhet med de äldre civilprocesskonventionerna saknar den nya kon­ventionen en närmare beslämning av begreppen civil och kommersiell. Det har förutsatts all några svårigheter inte skall behöva uppstå vid den prak­tiska tillämpningen. Till skillnad mol civilprocesskonventionerna omfattar konventionen även mål och ärenden hos domstolar och andra myndigheter som handlägger frågor av adminislraliv, socialrällslig och skatterättslig nalur, om i den aktuella staten rättshjälp får lämnas i sådana mål eller ärenden.

En nyhet är vidare att regleringen avser även utomprocessuell rältshjälp ("legal advice"). Som förutsättning gäller alt sökanden befinner sig i landet. Någon skyldighel all ombesörja rådgivning genom utländsk korre­spondens föreligger alltså inte. och de bestämmelser i konventionen som avser förmedling av rättshjälpsansökningar över gränserna är inte tillämp­liga på denna form av rättshjälp.

I fråga om villkoren för all få rältshjälp ställs inte längre kravel atl den rättssökande skall visa medellöshet. Även rättshjälp för vilken en avgift tas ut omfattas av konventionen.

Beträffande handläggningen av rältshjälpsärenden gäller all varje land
skall utse ett centralt organ med uppgift att ta emot och vidta erforderliga
åtgärder i anledning av rättshjälpsansökningar från de andra länderna.
Federala länder och länder med mer än ett rättssystem får utse flera
centralorgan (art, 3). Varje land skall vidare utse minst ell förmedlande
organ med uppgift att sända ansökningar om rättshjälp till andra länders
centralorgan (art, 4 första siycket). Del centrala organet kan utses till
förmedlande organ, men en eller flera andra myndigheter kan utses att vara
förmedlande organ vid sidan av eller i stället för det centrala organet.
Ansökningar om rättshjälp sänds direkl till centralorganet i mottagariandet
utan förmedling av någon annan myndighei. För översändandet finns elt
fastställt formulär, fogat till konventionen som bilaga. Ansökningar får
även förmedlas på diplomatisk väg (art, 4 andra och Iredje styckena). Om
den rätlssökande inte är bosatt i något av länderna kan ansökningen
          7


 


dessutom förmedlas genom de konsulära förbindelserna (art, 9 första     Prop. 1985/86: 161 stycket).

Ansökningen får lämnas in till del förmedlande organet i det land där sökanden är bosatt och skall vara upprättad enligt elt fastställt formulär, som även del är fogat till konventionen som bilaga (arl. 5). Myndigheien i fråga skall hjälpa sökanden på olika sätt bl. a. med granskning av handling­arna i formellt hänseende. Vid behov skall den också sörja för gratis översättning av dem (arl, 6) Ansökningen och övriga handlingar skall vara avfattade pä eller översatta till moltagariandels språk. Om delta inte är möjligt får engelska eller franska användas (art. 7). Konventionen ger rätt lill reservation mot atl något av dessa båda språk används eller mol att eltdera av dem används. Om ett land har reserverat sig mol båda språken får andra länder tillämpa samma ordning gentemot del landet (arl. 28 andra stycket a och e).

Bland de övriga bestämmelserna om rättshjälp bör framhållas den be­slämmelse (arl, 13 andra styckel) som säger atl den som har fått rättshjälp för en rättegång i ett av länderna därmed automatiskt har rättshjälp i ett annat land, om han där begär erkännande eller verkställighet av rätlens avgörande i målet eller ärendet. Bestämmelsen innebär en nyhet i förhål­lande lill civilprocesskonventionerna. Konventionen ger dock reserva­tionsrätt mot bestämmelsen eller, om denna rätt inte utnyttjas, rätt atl låta bli att tillämpa bestämmelsen i förhållande till elt land som har gjort en sådan reservaiion (art. 28 andra styckel b och O-

2.2.2 Säkerhet för rättegångskostnader och exeqvaturprövning

Den som är bosatt i ett av länderna och uppträder som kärande eller inlervenient i en rättegång i ett annat av dem får inte på grund av att han är utlänning eller på grund av att han inte har hemvist eller vistas i process­landet åläggas alt ställa säkerhel av någol slag för motpartens rättegångs­kostnader eller andra kostnader i samband med rättegången (arl. 14). Regleringen avser inte bara fysiska utan även juridiska personer. I förhål­lande lill civilprocesskonventionerna innebär den alt personkretsen vidgas från enbart medborgare med hemvist i de fördragsslutande länderna till all avse alla som är bosatta där. För juridiska personers del innebär utvidg­ningen atl kravel pä atl den juridiska personen skall vara bildad i etl sådanl land enligt dess lag slopas. Frågan om en juridisk person skall anses ha hemvist fär avgöras enligt lagen i processlandet.

Som en direkt följd av atl säkerhet för kostnaderna inte får avkrävas ålägger konventionen i likhet med civilprocesskonventionerna länderna att ombesörja atl beslut varigenom den som har befriats frän skyldighet att ställa säkerhet har ålagts att utge ersättning för rättegångskostnader blir verkslällbarl (arl. 15). I fråga om handläggningen av ansökningar om exeqvaturprövning gäller föreskrifter om myndigheter - centralorgan och förmedlande organ - som skall utses för att sända över och la emot ansökningshandlingar. Föreskrifterna (art. 16) är direkta motsvarigheter till beslämmelserna om handläggningen av rättshjälpsansökningar och in­nebär även de en nyhet i förhållande till civilprocesskonventionerna. Vi-


 


dåre finns bestämmelser om vilka handlingar som skall vara fogade lill     Prop. 1985/86: 161 ansökningen och om förfarandel vid exeqvaturprövning (art. 17). Bestäm­melserna innebär vissa förenklingar i förhållande till civilprocesskonven-lionerna.

Reservationsrätt föreligger mot detla kapitel II i konventionen, och om denna rätt inte utnyttjas föreligger rätt att låta bli all tillämpa kapitlet i förhållande till etl land som har reserverat sig (arl. 28 andra styckel c och g). Det bör i sammanhanget nämnas att konventionen träder i stället för de molsvarande artiklarna i civilprocesskonvenlionerna även om reservation görs mot kapitlet (arl. 22). Länder som är bunda av civilprocesskonven­tionerna och ansluter sig lill konventionen kan alltså genom att utnyllja reservationsrätten befria sig från alla förpliktelser i fråga om säkerhet för rättegångskostnader och exeqvaturprövning. Man har dock ulgåtl från all det inte är någon risk för alt länder som är bundna av civilprocesskonven­lionerna använder sig av reservationsrätten.

2.2.3   Kopia av handlingar och beslut

Medborgare och personer som är bosatta i elt av länderna kan i elt annat av dem och på samma villkor som del landels egna medborgare få kopia av eller utdrag ur offentliga register och myndighetsavgöranden i civila eller kommersiella ärenden. Delsamma gäller beträffande legalisering av doku­menten (arl, 18),

Bestämmelserna innebär i förhåUande till civilprocesskonventionerna en utvidgning av såväl personkretsen som del slag av handlingar och beslut som omfattas av regleringen. Utvidgningen av personkretsen är densamma som berördes lidigare, dvs, beslämmelsen omfattar inte bara medborgare, utan även dem som är bosalla i länderna utan all vara medborgare i något av dem. En nyhet är vidare alt det inte längre ställs något krav på medel-' löshet och inte heller föreskrivs avgiftsfrihet. Meningen är alt avgifter inte får tas ut efter några andra grunder än dem som gäller för landets egna medborgare,

2.2.4   Gäldsfängelse och immunitet

Bland länder som är anslutna lill civilprocesskonvenlionernaär det bara några få som har institutet gäldsfängelse. 1 tvä av dessa länder, nämligen Nederländerna och Surinam, gäller i del avseendet alt skillnad görs mellan egna medborgare och utlänningar till de senares nackdel. En motsvarighet lill civilprocesskonvenlionernas bestämmelser om gäldsfängelse har därför lagits upp i konventionen (art. 19). Personkretsen har vidgats på sätt som nämndes under 2:2.3.

En nyhet i förhällande till civilprocesskonventionerna är alt immunitet
införs för vittnen och sakkunniga (arl, 20), Den som efter kallelse inställer
sig för atl höras som vittne eller sakkunnig inför domstol i ett annal land får
inte åtalas, häktas eller på annat sätt underkastas inskränkning i sin per­
sonliga frihet på grund av en dom som har meddelals eller en gärning som
han har begått före sin ankomst till landet i fråga. Immuniteten inträder sju
9


 


dagar före den i kallelsen angivna inställelsedagen och upphör i princip sju     Prop. 1985/86: 161 dagar efter del att han har fått besked från domstolen om att hans närvaro inte längre påfordras.

Reservationsrätt föreligger mol immunilelsbeslämmelsen (arl. 28 andra styckel d).

2.2.4 Övriga bestämmelser

Det kapitel i konventionen som innehåller allmänna bestämmelser inleds med en förklaring alt ingenting i konventionen skall tolkas som en begräns­ning av de rättigheter som tillkommer någon på grund av ell lands interna rätt eller nägon annan konvention till vilken landet har anslutit sig eller kommer att ansluta sig (art. 21). Vidare regleras del lidigare berörda förhällandet mellan konventionen och de båda civilprocesskonventionerna samt lilläggsöverenskommelser till dessa (art. 22 och 23). Belräffande lilläggsöverenskommelser gäller att de skall lillämpas även på denna kon­vention, om länderna inte överenskommer om annat.

Vissa bestämmelser (art. 24 och 25) gäller språkfrågan och innebär bl. a, att etl land kan förklara sig berett atl ta emot handlingar på ytterligare elt eller flera språk utöver del egna språket samt franska och engelska.

För länder med flera rättssystem finns en beslämmelse som underiättar en anslutning lill konventionen (art. 26). Ett uttryckligt stadgande om att konventionen saknar konstitutionella verkningar las också upp (art. 27),

Beträffande den reservationsrätt som redan har berörts gäller att förbe­håll skall göras vid tidpunkten för undertecknande, ratifikation, godta­gande eller godkännande av konventionen eller vid anslutning till den (arl, 28), Andra förbehåll än de som nämnts förut får inte göras; Förbehåll kan när som helst alertas.

Föreskrifter finns vidare om vilka underrättelser som aktualiseras i samband med ratifikation eller anslutning eller vid en senare tidpunkt (art, 29), Underrättelserna ställs lill nederländska utrikesministeriet. Bestäm­melser finns också om all de formulär som är fogade lill konventionen kan ändras och om hur detla går lill (art, 30),

Konventionen har sedvanliga slutbestämmelser (arl, 31- 36), För ett land som ratificerar konventionen träder den i krafl försia dagen i den Iredje kalendermånaden efter deponeringen av ratifikationsinstrumentet. Kon­ventionen gäller i fem år. Om uppsägning inte sker, förlängs den automa­tiskt med fem år i sänder. Uppsägning skall anmälas till nederländska utrikesministeriet minst sex månader före den löpande femårsperiodens utgång.

3 Föredraganden

3.1 Anslutning till konventionen

Inom Haagkonferensen för internationell privaträtt har sedan länge pågått
elt arbete med alt revidera bestämmelserna i 1905 och 1954 års civilpro-
cesskonvenlioner. Arbetet har tidigare resulterat i 1965 års delgivnings-
     10


 


konvention och 1970 års bevisupptagningskonvention vilka ersätter be- Prop. 1985/86: 161 stämmelserna i civilprocesskonvenlionerna om delgivning och bevisupp­tagning. För att åsladkomma ett enklare och snabbare förfarande än enligt civilprocesskonventionerna infördes genom 1965 och 1970 års konven­tioner en ordning för kommunikation över gränserna som bl, a, innebär all varje land utser ett centralorgan dit myndigheterna i de andra länderna kan sända framställningar om delgivning och om bevisupptagning.

Vid Haagkonferensens fjortonde session har som slutresultat av arbetet med atl revidera civilprocesskonvenlionerna antagits ell förslag lill kon­vention om inlernalionell rättshjälp. Konventionen öppnades för under­tecknande den 25 oktober 1980, Den innehåller i sak bestämmelser om rättshjälp, säkerhel för rättegångskostnader saml exeqvaturprövning, rätt all få kopia av beslul m.m., gäldsfängelse och immunitet för vittnen och sakkunniga. För länder som är anslutna till civilprocesskonventionerna medför en anslutning all beslämmelserna träder i stället för motsvarande bestämmelser i civilprocesskonventionerna.

Det är särskilt i tvä hänseenden som konventionen innebär en nyordning i förhällande till civilprocesskonvenlionerna. Det ena är alt förmånerna enligt konventionen skall gälla inte bara för medborgare i de länder som ansluter sig, ulan också för dem som är bosalla i dessa länder utan atl vara medborgare i något av dem. Avsikten är alt tillförsäkra bl.a. dem som arbetar utanför sina hemländer samma förmåner som medborgarna i del land där de är bosatta. Det andra är atl länderna efter förebild av delgiv­nings- och bevisupplagningskonventionerna åläggs alt utse centralorgan för att ta emot rättshjälpsansökningar och ansökningar om exeqvaturpröv­ning. Dessutom ålägger konventionen länderna all pä samma sätt som enligt 1977 års europeiska konvention om översändande av ansökningar om rältshjälp utse förmedlande organ för alt biträda de rätlssökande med att bl.a. granska deras ansökningar i formellt hänseende och sända över dem till rätt centralorgan.

Åven i övrigt innnefattar konventionen flera nyheter i sakligt hänseende. Bl.a. regleras handläggningen av ansökningsärendena utförligare än som hittills varit fallel. Syflel är att åstadkomma ett enklare och snabbare förfarande, I samma syfte läggs vissa administrativa rutiner fast och stan­dardiseras genom fastställda formulär. Av betydelse för att trygga en såvitt möjligt fullständig utredning i civilmål är alt slraffrällslig och straffproces­suell immunitet införs för vittnen och sakkunniga. Detta sker efter mönster av vad som gäller enligt avtal på broltsmålsområdet. Av värde för de rätlssökande är också de vidgade möjligheterna atl få kopia av beslut och utdrag ur offentliga register.

De nyheier som konventionen erbjuder i förhållande till de äldre kon­
ventionerna är allmänt sett ägnade all underlätta inlernalionell samverkan
på det civilprocessuella området och alt stärka de rällssökandes ställning.
För Sverige innebär en anslutning få nya åtaganden. Den immunitet som
konventionen föreskriver för vittnen och sakkunniga synes ulan svårighet
kunna accepteras för vår del. Någon lagstiftning föranleds i så fall inte av
detta, eftersom frågan regleras i lagen (1985:988) om immunitet för vissa
vittnen m.fl. Svensk rätt uppfyller också i övrigt i stor utsträckning kon-
    11


 


venlionens krav. Blott i ell par avseenden - del gäller de nuvarande     Prop. 1985/86: 161 föreskrifterna om allmän rättshjälp och de nuvarande beslämmelserna om exeqvaturprövning - fordrar en anslutning lagändringar, till vilka jag skall återkomma senare.

När det gäller atl bedöma de fördelar som Sverige erhåller genom en anslutning visar erfarenheterna av de reformer som genomfördes i anled­ning av delgivnings- och bevisupptagningskonventionerna atl motsvarande administrativa arrangemang som enligt konventionen skall gälla för för­medling av rättshjälpsansökningar och ansökningar om exqvaturprövning har belydande praktiska fördelar. Erfarenheterna av 1977 års europeiska konvention är visserligen begränsade, eftersom få ansökningar har före­kommit, men de talar för atl ordningen med förmedlande och mottagande organ innebär förenklingar som kommer de rätlssökande lill godo. De fördelar som Sverige uppnår genom en anslutning ligger framför allt i att Sverige därigenom kan stödja intresset att vissa utlänningar får en förbätt­rad ställning i civilprocessuelll avseende.

Med hänsyn till del anförda och då Sverige traditionellt har brukat inta en posiliv ställning till internationella överenskommelser med den inrikt­ning som präglar den aktuella konventionen förordarjag all Sverige tillträ­der denna.

3.2 Förbehåll m. m. vid tillträdet

Enligt art 13 andra slyckel i konventionen är den som fått rättshjälp för en rättegång i ett av länderna automatiskt berättigad lill rältshjälp i ett annat av dem, om han begär alt avgörandet i målet eller ärendet skall erkännas eller verkställas där. Beslämmelsen innebär en nyhet i förhållande till de äldre konventionerna. Möjlighet föreligger att reservera sig mol bestäm­melsen eller att, om så inte sker, underlåta atl tillämpa den i förhållande till det land som har gjort en sådan reservation (art. 28 andra styckel b och O-

Allmän rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1972; 429, omtryckt 1983; 487) i en angelägenhet som har lett lill ett verkslällbarl avgörande omfattar inte verkställighet av avgörandet (jfr 9a§ andra stycket och 10§ andra styckel rällshjälpslagen). För rättshjälp i verkställighelsärendet måste en ny ansö­kan göras. Allmän rältshjälp som lämnas i en angelägenhet som har lett till elt verkslällbarl avgörande innefattar dock vissa lättnader när det gäller atl få lill stånd kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd i målel (10 § försiasiycket rättshjälpslagen). Även befrielse frän avgifter enligt expeditionskungörel­sen (1964:618) och förordningen (1981; 1185) om ulsökningsavgifter ingår (9a§ första och andra styckena rällshjälpslagen och 11 § nämnda förord­ning).

Konventionens regel om att rättshjälp som lämnas för rättegång i ell land
medför rättshjälp i etl annal för verkställighet av domen eller beslutet står
inte i överensslämmelse med rättshjälpslagen och den principiella skillnad
mellan rätlslig prövning och verkställighet som lagen vilar pä. Det bör inte
komma i fråga atl beträffande rältshjälp i verkslällighetsärenden införa en
annan ordning för utländska domstolars avgöranden än för svenska dom­
stolars. Vid en anslutning lill konventionen bör Sverige därför använda sig
   '2


 


av rätlen enligt art. 28 andra slyckel b) att reservera sig mot bestämmelsen     Prop. 1985/86: 161 i art. 13 andra siycket.

Del bör i sammanhanget framhållas att reservationen inte hindrar alt Sverige träffar särskilda överenskommelser om vad rättshjälp som medde­las i andra länder skall omfatta här i landet (jfr art. 21 i konventionen). Under förutsättning av ömsesidighet torde Sverige kunna införa den ord­ningen att även den rältshjälp som meddelas utomlands omfattar de nyss berörda lättnaderna for atl få till stånd kvarstad eller andra säkerhetsåt­gärder i målel och befrielse från ulsökningsavgifter. Frågan lorde dock ha synnerligen begränsad praktisk betydelse, och det är i varje fall f.n. inte aktuellt atl genomföra en sådan ordning.

Vid en anslutning lill konventionen saknar Sverige anledning all göra andra förbehåll än del nu nämnda enligt arl. 28 andra slyckel b). Lika lilel som för andra länder som är anslutna lill någon av civilprocesskonvenlio­nerna bör del för Sveriges del komma i fråga alt utnyttja möjligheten all reservera sig mol bestämmelserna i kap. II om säkerhet för rättegångskost­nader och exeqvaturprövning.

Av art, 7 andra siycket följer att en konventionsstat skall under vissa förutsättningar godta även handlingar på engelska och franska såviti gäller ansökningar om rättshjälp. Sverige har vid tillträdet till 1970 års bevisupp-lagningskonvenlion accepterat båda dessa språk (prop. 1974:95 s, 115), Del finns inte någon anledning alt nu inta en annan ståndpunkt. Enligt arl. 24 kan staterna förklara sig beredda alt godta andra språk än det egna. Sverige bör genomgående kunna godta handlingar såväl pä danska och norska som på engelska. En förklaring om detta bör avges,

Sverige bör slutligen enligt art, 29 avge en förklaring om atl del svenska ulrikesdepartemeniet är centralt organ och förmedlande organ som avses i art, 3, 4 och 16,

3.3 Lagstiftningsfrågor

Som nämndes nyss (3,1) krävs vissa lagändringar för att Sverige skall kunna ansluta sig till konventionen,

3.3.1 Rättshjälp

Alla som är bosatta i Sverige är ulan avseende på medborgarskap berätti­
gade till rättshjälp enligt rällshjälpslagen - allmän rältshjälp. rättshjälp i
brottmål, offentligt biträde och rådgivning. För att den som är bosatt
utomlands skall beviljas allmän rättshjälp här i landet fordras däremol i
princip svenskt medborgarskap (8§ första slyckel 2 rättshjälpslagen), Ul;
ländska medborgare bosatta utanför Sverige kan dock i slor utsträckning få
allmän rättshjälp här. För det första ställer rällshjälpslagen inte upp någol
absolut hinder, utan allmän rättshjälp kan beviljas dem om särskilda skäl
föreligger. För det andra får regeringen under förutsättning av ömsesi­
dighel förordna att medborgare i viss främmande stat skall vara likställd
med svensk medborgare i fråga om allmän rättshjälp (8§ tredje styckel
rättshjälpslagen), Sådanl förordnande har meddelals genom kungörelsen
     13


 


(1973; 138) om lillämpning av rättshjälpslagen (1972; 429) beträffande med- Prop, 1985/86: 161 borgare i vissa främmande stater. Till dessa främmande stater hör bl, a, de länder som har anslutit sig till någon av de båda civilprocesskonventio­nerna, Slalslösa och politiska flyktingar följer enligt kungörelsen (1969:645) om vissa rättigheter för slalslösa personer och politiska flyk­tingar reglerna för medborgare i det land där de är bosatta.

Enligt vår nuvarande ordning har alltså medborgare, slalslösa och poli­tiska flyktingar i de länder som är anslutna till någon av civilprocesskon­venlionerna tillgång till samhällets rältshjälp i samma utsträckning och på samma villkor som svenska medborgare. De flesta avseenden i vilka den nya konventionen innebär en nyordning i förhållande lill civilprocesskon­ventionerna innebär heller inte någol nylt för svensk rätts vidkommande. Varken förpliktelsen att tillförsäkra medborgarna i dessa länder rättshjälp som om de var bosalla här i landet eller införandel av rättshjälp i social­rältsliga och skatterätlsliga frågor och av utomprocessuell rättshjälp ("le­gal advice") under konventionsregleringen innebär några nya åtaganden för Sveriges del. All kravel på medellöshet slopas och avgiftsfinansierad rättshjälp omfattas av regleringen ligger också hell i linje med vår egen ordning.

Den nya förpliktelsen i fråga om rättshjälp åt bl.a. dem som arbetar utanför sina hemländer uppfyller emellertid Sverige endasl delvis f. n. Söm nämndes nyss är alla som är bosatta här i landet berättigade till rättshjälp oavsett medborgarskap. I den delen svarar rättshjälpslagen mot konven­tionens krav. Att pä samma villkor som gäller för svenska medborgare lämna allmän rättshjälp i angelägenheter med anknytning till den tidigare bosättningen i Sverige åt utlänningar som har lämnat landet innebär där­emol elt nytt åtagande. Så är också fallet när det gäller atl lämna allmän rältshjälp åt utlänningar som inte är medborgare ulan endasl bosatta i de andra länderna.

För att Sverige skäll kunna fullgöra åtagandena bör ändringar vidtas i rättshjälpslagen. För det första bör de bestämmelser i 8§ försia slyckel 2, som reglerar allmän rältshjälp ål den som är bosatt utom riket ändras sä alt med svensk medborgare jämställs den som har varit bosatt i Sverige, Del synes därvid knappast behövligt atl begränsa möjligheten all få rättshjälp till angelägenheter som har sin grund i den lidigare bosättningen här, I praktiken lorde någon rättslig prövning sällan bli aktuell om inte angelä­genheten är av det slaget. För det andra bör det i 8§ tredje styckel upptagna bemyndigandet för regeringen vidgas till atl avse, förutom med­borgare, den som är bosalt i det främmande landet i fråga. Dessa ändringar lar sikte på så speciella och sällsynt förekommande fall atl de inte kan leda till några kostnadsökningar av betydenhet.

En anslutning till konventionen aktualiserar också vissa andra frågor.
Kungörelsen (1973; 138) om tillämpning av rättshjälpslagen bör komplet­
teras och föreskrifter bör ges inte bara om vilket språk som skall användas
i framställningar om rättshjälp, utan även om förfårandet i övrigt vid
tillämpning av konventionen. Om riksdagen godtar förslagel om en anslut­
ning lill konventionen, kommer frågan om bestämmelser i dessa avseenden
all senare anmälas för regeringen, liksom även frågan om ändringar som
      14


 


behöver vidtas i vissa kungörelser och förordningar med anknytning till     Prop. 1985/86: 161 internationell rättshjälp.

3.3.2 Säkerhet för rättegångskostnader och exeqvaturprövning

Om en utländsk medborgare som inte är bosatt i Sverige eller en utländsk juridisk person väcker lalan vid en domstol här i landet mol en svensk medborgare eller en svensk juridisk person, är han i princip skyldig all ställa säkerhet för de rättegångskostnader han kan bli skyldig att belala. Skyldigheten att ställa säkerhel kan dock upphävas genom internationella överenskommelser som Sverige ansluter sig lill. Bestämmelser i de nu angivna hänseendena finns i I och 5§§ lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader.

Sverige har slutit många avtal som medför atl utländska medborgare och utländska juridiska personer inte behöver ställa säkerhel i civila mål och ärenden. Vilka som är befriade enligt överenskommelser som Sverige har tillträtt anges i regeringens tillkännagivande (1985:493) om befrielse i vissa fall för utländska kärande all ställa säkerhet för rättegångskostnader m, m. Till dem som är befriade hör enligt tillkännagivandet bl,a medborgare i stater som är anslutna lill någon av de båda civilprocesskonventionerna under förutsättning att de har hemvist i en sådan stal. Även juridiska personer som hör hemma i en sådan stat och som har bildats enligt den statens lag är befriade från skyldigheten i fråga.

Vid en svensk anslutning till konventionen kommer tillkännagivandel (1985:493) alt i sak behöva kompletteras med uppgifter om konventionen och om vilka som enligt denna är befriade frän skyldighel alt ställa säker­het för rättegångskostnader. Som nämndes förut är det inte bara medbor­gare i de fördragsslulande länderna utan alla som är bosatta där. Till krelsen hör även juridiska personer med hemvist i något av länderna oavsett enligt vilket lands lag de har bildats. Med hemvist lorde i delta avseende böra förstås detsamma som i 10 kap, 1 § rättegångsbalken, dvs. styrelsens säte eller orten där förvaltningen förs blir avgörande. Frågan om kompletteringarna kommer att senare anmälas för regeringen.

De stater vilkas medborgare och juridiska personer inte behöver ställa säkerhet i rättegång har som regel åtagit sig att i gengäld verkställa beslul om skyldighel att betala rättegångskostnader som har meddelats i andra länder, Sverige har åtagit sig detta enligt olika överenskommelser. Bestäm­melser om att utländska beslut om rättegångskostnader får verkställas här och om förfarandet finns i lagen (1899; 12 s, 9) om verkställighet i vissl fall av utländsk domstols beslut och i förordningen (1983; 884) om tillämpning av lagen.

De utländska beslut om rättegångskostnader som får verkställas här är
enligt tillämpningsförordningen bl.a. beslut av domstolar i de länder som är
anslutna till någon av civilprocesskonventionerna eller till 1955 års europe­
iska bosättningskonvention. Beträffande verkställighet av beslut om rätte­
gångskostnader som har meddelals i de andra nordiska länderna finns även
bestämmelser i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av
nordiska domar pä privaträttens område (2§ första siycket 4). 1 fråga om
   15


 


sådana beslut av schweiziska och av österrikiska domstolar gäller även     Prop. 1985/86: 161

lagen (1936; 79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i

Schweiz (2§) och lagen (1983:368) om erkännande och verkställighet av

österrikiska domar på privaträttens område (3§). För speciella områden

finns dessutom bestämmelser i olika lagar som medger verkställighet här i

landet av utländska beslul om bl.a.  rättegångskostnader, l.ex. lagen

(1974:744) om verkställighet av utländsk dom som meddelats enligt vissa

internationella järnvägsfördrag.

En svensk anslutning till konventionen aktualiserar ändring i 1899 års lag. De nuvarande bestämmelserna om vilka handlingar som skall företes i samband med en ansökan om verkställighet bör nämligen kompletteras så atl verkställighet kan erhållas även på grundval av den förenklade doku­mentation av det utländska beslutet och av all beslutet är verkslällbarl som konventionen medger. 1899 års lag är ålderdomlig och svårläst. Efiersom laglexten i sin helhet behöver omarbetas språkligt och ges en mera generell ulforming, är det lämpligl all 1899 års lag ersätts av en ny lag i ämnet. Jag återkommer till denna i specialmotiveringen.

När det gäller förfarandet vid tillämpning av konventionens bestämmel­ser beträffande exeqvaturprövning behövs föreskrifter molsvarande dem som nyss angavs belräffande framställningar om rättshjälp. Frågan om sådana föreskrifter och om bestämmelser som behövs för lillämpning av den nya lagen kommer atl senare anmälas för regeringen.

4 Upprättade lagförslag

1 enlighet med del anförda har inom justitiedepartementet upprättats för­slag lill

1.    lagom ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

2.    lag om verkställighet av vissa utländska beslul om rättegångskost­nader.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

5 Specialmotivering

5.1    Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Beträffande motiveringen till de föreslagna ändringarna hänvisas till vad som har anförts under 3.3.1.

Avsikten är all regeringen skall förordna om ikraftträdande vid samma tidpunkt som konventionens ikraftträdande,

5.2    Förslaget till lag om verkställighet av vissa utländska
beslut om rättegångskostnader

1 den mån det har avtalats i en överenskommelse mellan Sverige och

främmande stat skall ett beslut av en utiändsk domstol om skyldighet för    16


 


en kärande eller inlervenient alt belala rättegångskostnader på ansökan    Prop. 1985/86: 161 verkställas här. Med kärande jämställs en målsägande som fört lalan i brottmål om enskilt anspråk i anledning av broll.

Sedan länge utgår man i svensk rätl från alt domar och beslut av en utländsk domslol inte kan erkännas eller verkställas här i landet utan att dét finns stöd i lag för det (jfr 3 kap, 2§ utsökningsbalken). Lagstiftning som ger stöd för erkännande och verkställighet av utländska domar och beslut finns på elt flertal olika rättsområden. Lagstiftningen utgår oftast från en konvenlionsreglering på områdel i fräga,

1899 års lag om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut bygger på 1896 års Haagkonvention angående vissa lill civilprocessen hörande ämnen av inlernalionell nalur. Lagen ändrades pä sin tid i anled­ning av all Sverige anslöt sig lill 1905 års civilprocesskonvention (SFS 1909:21), vilken ersatte den lidigare från år 1896. Anslutningen till 1954 års konvention föranledde inte några ändringar.

Den nya lagen inleds i likhet med 1899 års lag med en bestämmelse om verkställighet i Sverige av utländska domstolsbeslut som ålägger kärande eller inlervenient att belala rättegångskostnader. Till skillnad mot 1899 års lag, enligt vilken sådana beslul "må" verkställas, anges i denna paragraf att beslutet skall på ansökan verkställas här. Den obligatoriska formen stämmer bättre överens än den fakultativa med föreskrifterna i såväl 1905 och 1954 års civilprocesskonventioner (art. 18) som i 1980 års konvention om internationell rättshjälp (art. 15). Formen används ocksä i annan lag­stiftning om verkställighet av utländska avgöranden (se l.ex, 5§ lagen 1965:723 om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn).

I likhet med vad som nu gäller avser den nya lagen verkställighet av beslut i civila mål och ärenden men inte beslut i brottmål. Delta framgår indirekt av alt det skall röra sig om en "kärande eller inlervenient". Enligt 1 § andra styckel lagen (1980: 307) om skyldighel för utländska kärande atl ställa säkerhel för rättegångskostnader kan utländska medborgare och utländska juridiska personer bli skyldiga att ställa säkerhet, om de för lalan som målsägande i brottmål, vare sig det är fråga om talan om ansvar eller om enskilt anspråk på grund av broll. De internationella överenskom­melser som Sverige har lillträtl om befrielse frän skyldighet atl ställa säkerhet för rättegångskostnader gäller enbart mål eller ärenden som inte rör ansvar för brott. Skäl saknas alltså att här i landet verkställa utländska beslut om skyldighet för en målsägande som fört ansvarstalan i brottmål att betala rättegångskostnader, Däremol bör etl beslut om skyldighel för den som fört talan om enskilt anspråk i brottmål all belala rättegångskostnader kunna verkställas här, Säväl den nya konventionen som 1954 års civilpro­cesskonvention anses nämligen tillämpliga på sådan målsägandetalan. Ge­nom en uttrycklig bestämmelse har en sädan målsägande jämställts med en kärande.

De båda civilprocesskonvenlionerna omfattar i likhet med konventionen om internationell rättshjälp inte bara kärande, ulan också den som deltar i en rättegång såsom inlervenient (14 kap, 9§ rättegångsbalken). En ut-

17

Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 161


ländsk medborgare eller juridisk person som vill inträda som inlervenient     Prop. 1985/86: 161 omfattas inte av 1980 års lag och kan alltså inte åläggas atl ställa säkerhel. Molsvarande gäller för svenska medborgare som intervenerar i rättegång i länder som har tilltrält konventionerna. Utländska beslut som ålägger dem atl betala rättegångskostnader bör därför kunna verkställas här i landet.

Till skiUnad från vad som gäller enligt 1899 års lag avses bestämmelserna i den nya lagen bli tillämpliga sä snart en överenskommelse har trätt i kraft (jfr prop. 1978/79:72 s. 11). Atl såsom 1899 års lag ställa krav på ömsesi­dighet är därför överflödigt. Det får ankomma på regeringen atl på ell lämpligt sätt ge till känna när lagen blir tillämplig i förhållande till en viss stal och om det enligt överenskommelsen gäller särskilda villkor, t.ex. i fråga om hemvist eller dokumentationen av del utländska beslulel (jfr förordningen 1983; 884 om lillämpning av 1899 års lag).

2§ .

Ansökan om verkställighet görs hos kronofogdemyndigheten.

Samma ordning gäller enligt 1899 års lag. Det kan anmärkas all den i konventionen använda termen "exekvalur" lorde ulgå från en ordning där domstol svarar för verkställighet. Konventionen torde emellertid på den punkten få förslås så att den inte hindrar all de svenska kronofogdemyn­digheterna är behöriga att ulan föregående beslut av domslol svara för verkställigheten.

3§

Till ansökningen skall fogas följande handlingar:

1. Beslutet i original eller av behörig myndighet bestyrkt kopia.

2.    Bevis att beslutet har vunnil laga kraft.

3.    Intyg all lagakraftbeviset har utfärdals av en behörig myndighet. Intyget skall vara utfärdat av en svensk beskickning eller konsul eller av chefen för justitieförvaUningen i den stat där beslulel har meddelals.

Bevis och intyg som avses i första styckel 2 och 3 behöver inte ges in, om del på annal säll styrks atl beslutet har meddelals i behörig ordning och alt del har vunnil laga kraft.

I den mån del har avtalats i en överenskommelse med främmande stat behöver andra handlingar inte fogas till ansökningen än en bestyrkt kopia av de delar av beslutet, som innehåller parternas namn, deras ställning i rättegången och själva åläggandet, bevis att beslutet har vunnil laga krafl samt, om del har särskilt avtalats, bevis alt beslutet är verkslällbarl i den stat där det har meddelats,

I paragrafen anges vilka handlingar som sökanden skall foga vid sin ansökan till kronofogdemyndigheten.

Enligt 2§ första och andra styckena i 1899 års lag skall först och främsl
"den handling vara framställningen grundas" bifogas. Därmed avses den
handling som innehåller själva beslutet, vare sig handlingen betecknas som
"dom" eller "beslut" eller på någol annat säll. Vidare skall elt bevis om
att beslutet har vunnil laga krafl ges in och dessutom etl intyg om atl den
          jg


 


domstol som har utfärdat lagakraftbeviset är behörig. Om beslulel har Prop. 1985/86: 161 meddelals av en norsk domslol, behövs det dock inte något sådanl intyg. I fråga om intyget gäller all del skall vara utställt av en svensk beskickning eller konsul eller av chefen för justitieförvaltningen i den främmande staten. Varken lagakraftbevis eller intyg behöver ges in, om del på annat sätl styrks att den handling.som framställningen grundar sig på är utfärdad i behörig form och atl beslutet har vunnit laga kraft. Om beslutet har meddelals av en österrikisk domslol och domstolen har utfärdat ett laga­kraftbevis, skall det enligt 1983 års förordning om tillämpningen av 1899 års lag anss vara styrkt att den handling som framställningen grundar sig på är utfärdad i behörig form och atl beslutet har vunnil laga kraft. Denna undantagsbestämmelse är, liksom särbestämmelsen rörande norska exeku­tionstitlar, grundad på särskilda överenskommelser med Österrike resp. Norge.

Som nämnis lidigare innebär 1980 års konvention om internationell rättshjälp vissa förenklingar i förhållande till de båda civilprocesskonven­lionerna. Enligt 1980 års konvention (art. 17) behöver nämligen inte beslu­tet ges in i original, utan del räcker med en bestyrkt kopia, och inte heller behöver hela beslulel företes, utan bara de delar som innehåller parternas namn och ställning i rättegången samt själva belalningsäläggandel. Vidare fordras del inte något intyg om att den domstol som har utfärdat lagakraft­beviset har varit behörig, ulan det räcker med lagakraftbeviset och bevis om all beslutet är verkställbart i det land där det har meddelals.

När del gäller atl i en ny lag utforma bestämmelser om vilka handlingar som skall bifogas bör utgångspunkten vara alt bara de handlingar skall ges in som behövs för elt verkslällighelsförfarande i överensslämmelse med vad Sverige har åtagit sig gentemot andra länder. Vidare bör bestämmel­serna så långt det är möjligt ges en generell utformning. Som nämndes nyss får del ankomma på regeringen atl ge till känna om del gäller särskilda lättnader i förhållande till en viss stat.

Under alla förhållanden måsle kronofogdemyndigheten ha besked -förutom om beslutet - om att det har vunnit laga kraft. När det gäller dokumentationen av beslutet finns del inte anledning alt som f. n. ovillkor­ligen kräva atl beslutet i original skall ges in, ulan i likhet med vad som gäller enligt viss annan lagstiftning om verkställighet av utländska avgöran­den (se t.ex. 9§ lagen 1976:108 om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet och 14 § lagen 1983: 368 om erkännande och verkställighet av österrikiska domar pä pri­vaträttens område) bör också en av vederbörande myndighei bestyrkt kopia av beslutet godias.

Vid en anslutning lill den nya konventionen ålar sig Sverige atl i förhäl­lande till de länder som också ansluler sig godta den ytterligare förenkling­en atl bara en bestyrkt kopia av vissa delar av beslutet behöver ges in. Å andra sidan kräver konventionen att även elt bevis om att beslutet är verkställbart i ursprungslandet ges in.

Det kan ifrågasättas, om inte denna enklare dokumentation av beslutet
borde vara tillräcklig och kunna godtas generellt, dvs, även när det gäller
ansökningar från länder som inte är anslutna till den nya konventionen
       19


 


men med vilka vi samarbetar enligt någon av de båda lidigare civilprocess- Prop. 1985/86: 161 konventionerna eller enligt 1955 års bosällningskonvention. Det lorde dock ta åtskillig tid innan deri nya konventionen får en bred anslutning. Att generelll medge verkställighet på grundval av en kopia av vissa delar av beslutet är därför inte lämpligt. I lagen bör i stället försl las upp bestäm­melser om den dokumentation av beslutet som behövs enligt de nämnda tidigare konventionerna, med den lättnaden alt även en bestyrkt kopia av beslutet godtas. Bestämmmelsen har tagils upp i paragrafens första stycke under punkt 1.

Föreskrift all bevis skall ges in om alt beslutet har vunnit laga krafl finns under punkt 2 i paragrafens försia stycke.

I överensstämmelse med de båda civilprocesskonvenlionerna fordrar 1899 års lag att sökanden även skall styrka att lagakraftbeviset är utfärdat av behörig myndighet. Delta skall ske antingen genom etl i viss ordning utfärdat intyg eller på etl annat sätt. Därmed åsyftas del krav på legalise­ring av handlingar och liknande formaliteter som iakttas i vissa länder, och alt vederbörligen legaliserade handlingar av vilka framgår all beslutet har vunnil laga krafl godtas i stället för lagakraftbevis och intyg (prop. 1957; 163 s. 6, arl, 19 Iredje stycket 1954 års civilprocesskonvention). Av skäl som anfördes nyss belräffande dokumentationen av del utländska beslutet är det lämpligl all i den nya lagen ta upp även kravet att sökanden skall styrka den utländska myndighetens - vanligen en domstols - behö­righet alt utfärda lagakraftbevis. De ifrågavarande beslämmelserna i 1899 års lag har omarbetats språkligt och tagils upp under punkt 3 i första stycket och andra stycket. I tredje styckel anges de lättnader som 1980 års konvention innebär. I stycket beaktas också de lättnader som Sverige har avtalat om med Norge och Österrike. I den mån liknande avlal träffas i framtiden, läcks ocksä de.

4§

Om en handling som åberopas i ärendet är skriven på ell annat språk än danska, norska eller svenska, skall en bestyrkt översättning till svenska bifogas. Av beslutet behöver endast själva åläggandel översällas.

I paragrafen behandlas språk- och översältningsfrågorna. Bestämmel­serna ansluter nära till föreskrifterna i 2§ tredje siycket 1899 års lag, I likhet med vad som gäller i andra sammanhang godias handlingar även på danska eller norska. Annars krävs alt de aktuella handlingarna skall åtföl­jas av en bestyrkt översättning, Efiersom översätlningskravel primärt är undantagslöst även i den nya konventionen (arl, 17 första styckel c), saknas anledning att medge undantag molsvarande dem som hargodtagits i viss annan lagsliftning (jfr 9 § första stycket 5 lagen 1976: 108 om erkännan­de och verkställighet av utiändskl avgörande angående underhållsskyldig-hel och 9 § tredje stycket lagen 1977; 595 om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område),

20


 


5och6§§                                                                                        Prop. 1985/86:161

Beslut om verkställighet skall meddelas utan all parterna hörs.

Om del i en överenskommelse med främmande stal har avtalats alt koslnader för översättning och bestyrkande av denna skall anses som rättegångskostnader, beslutar kronofogdemyndigheten på sökandens be­gäran om ersällning för kostnaderna.

Det utländska beslulel och beslul som avses i 5 § andra siycket verkställs på samma sätt som en svensk domstols lagakraftägande dom, om ej hov-rätlen förordnar annat.

Bestämmelsen i 5 § första stycket grundar sig på vad som gäller såväl enligt de båda civilprocesskonventionerna (art. 19 första styckel) som enligt den nya konventionen (art. 17 andra styckel) och motsvarar 3§ första slyckel 1899 års lag. Att kronofogdemyndighetens prövning i anled­ning av en ansökan om verkställighet består av alt undersöka, huruvida de ingivna handlingarna är fullständiga, följer av den allmänna grundsatsen all en verkställighetsmyndighet inte prövar avgörandets materiella innehåll. Någon uttrycklig föreskrift i det avseendet behöver inte las upp i lagen. Vidare är det utan särskild föreskrift klart att kronofogdemyndigheten fär , bereda sökanden tillfälle all rätta till ofullsländigheter i ansökningshand­lingarna.

Föreskriften i 5 § andra styckel motsvarar 3 § andra stycket 1899 års lag. Rätt för sökanden alt av den belalningsskyldige få ut sina koslnader för att få handlingarna översatta och översättningen bestyrkt gäller enligt 1954 års civilprocesskonvenlion (art. 19 fjärde slyckel) liksom enligt den nya kon­ventionen (art. 17 andra slyckel).

I 6 § slås det fast atl verkställighet sker på samma sätt som är föreskrivet för en svensk lagakraftägande dom. Att kronofogdemyndighetens beslut om verkställighet får överklagas genom besvär till hovrätten framgår av 18 kap. 1 § utsökningsbalken. Hovrätten kan därvid förordna om inhibition (I8kap, 12§).

Ikraftträdande

Den nya lagen föreslås träda i krafl den dag regeringen bestämmer. Samti­digt upphävs 1899 års lag,

6 Hemställan

Jag hemställer att lagrådels yttrande inhämtas över de upprättade lagför­slagen.

7 Beslut

Regeringen beslutar i enlighel med föredragandens hemställan,                         21


 


Förslag till                                                     Prop. 1985/86:161

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429) Härigenom föreskrivs att 8§ rällshjälpslagen' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

8§ Allmän rältshjälp får ej beviljas

1,    i angelägenhet som skall prövas eller på annal säll behandlas utom riket, om ej den rättssökande är bosatt här och särskilda skäl föreligger för rättshjälp,

2,    den som är bosatt utom riket, 2. utlänningar som är bosatta om han ej är svensk medborgare        utomlands och inte lidigare varit eller om särskilda skäl ej föreligger            bosatta här, om del inte finns sär-för rättshjälp,                                      skilda skäl tdl del,

3,    näringsidkare i angelägenhet som uppkommit i hans näringsverksam­het, om ej skäl föreligger för rättshjälp med hänsyn lill verksamhetens arl och begränsade omfattning, hans ekonomiska och personliga förhållanden eller omständigheterna i övrigt,

4,    i fråga om anspråk som överlåtits lill den rätlssökande, om överlåtel­sen kan antagas ha ägt rum i syfte att åstadkomma fördel vid prövning av begäran om rättshjälp,

5,    för upprättande av självdeklaration, äktenskapsförord eller testamen­te,

6,    i mål om boskillnad enligt 9 kap, 2§ giftermälsbalken,

7,    om frågan om rältshjälp kan anslå till dess en annan rättslig angelä­genhet, vari anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund, har av­gjorts slutligt,

8,    ägaren av en fastighet eller en byggnad i angelägenhet som avser faslighelen eller byggnaden, om han har eller borde ha haft rättsskyddsför­säkring eller något annal liknande rättsskydd som omfattar angelägenhe­ten,

9,    den som ej har befogal intresse av all få sin sak behandlad.

I fråga om vissl slag av ärenden som är talrikt förekommande och normalt av enkel beskaffenhel kan regeringen förordna atl allmän rälts­hjälp ej skall beviljas.

Under förutsättning av ömsesi-  Under förutsättning av ömsesi-

dighel kan regeringen förordna att dighet kan regeringen förordna att
medborgare i viss främmande stat i medborgare / en viss främmande
fråga om allmän räiishjålp skall stat och den som, ulan alt vara
vara likställd med svensk medbor- medborgare i den staten, är bosalt
gare.
                                            där skall vara likställd med svensk

medborgare   i fråga   om   allmän

rättshjälp.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagen omtryckt 1983:487,                                                                                  22


 


Förslag till                                                     Prop, 1985/86: 161

Lag om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader.

Härigenom föreskrivs följande.

1§ I den mån del har avtalats i en överenskommelse mellan Sverige och främmande stat skall elt beslul av en utländsk domslol om skyldighet för en kärande eller inlervenient atl betala rättegångskostnader på ansökan verkställas här. Med kärande jämställs en målsägande som fört talan i brottmål om enskilt anspråk i anledning av brott.

2§   Ansökan om verkställighet görs hos kronofogdemyndigheten.

3§   Till ansökningen skall fogas följande handlingar;

1. Beslulel i original eller av behörig myndighei bestyrkt kopia.

2.    Bevis alt beslutet har vunnit laga kraft.

3.    Intyg all lagakraftbeviset har utfärdats av en behörig myndighet. Intyget skall vara utfärdat av en svensk beskickning eller konsul eller av chefen för justitieförvaltningen i den stat där beslutet har meddelats.

Bevis och intyg som avses i försia styckel 2 och 3 behöver inte ges in, om del på annal sätt styrks all beslulel har meddelats i behörig ordning och att del har vunnU laga krafl.

I den mån det har avlalals i en överenskommelse med främmande stat behöver andra handlingar inte fogas till ansökningen än en bestyrkt kopia av de delar av beslulel, som innehåller parternas namn, deras ställning i rättegången och själva åläggandel, bevis atl beslulel har vunnil laga kraft saml, om det har särskUt avtalals, bevis atl beslutet är verkställbart i den stat där det har meddelals.

4§ Om en handling som åberopas i ärendet är skriven på ell annal språk än danska, norska eller svenska, skall en bestyrkt översättning till svenska bifogas. Av beslutet behöver endast själva åläggandel översällas.

5§   Beslul om verkställighet skall meddelas ulan att parterna hörs.

Om del i en överenskommelse med främmande stat har avtalals atl koslnader för översättning och bestyrkande av denna skall anses som rättegångskostnader, beslutar kronofodemyndigheten på sökandens begä­ran om ersättning för kostnaderna.

6§ Det utländska beslulel och beslut som avses i 5§ andra slyckel verkställs på samma sätl som en svensk domstols lagakraftägande dom, om ej hovrätten förordnar annal.

Denna lag träder i krafl den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upphävs lagen (1899; 12 s. 9) om verkställighet i vissl fall av utländsk domstols beslul.

23


 


Utdrag                                Prop. 1985/86: 161

LAGRÅDET                           PROTOKOLL

vid sammanträde 1986-03-06

Närvarande: justitierådet Knulsson, f.d. justitierådel Sterzel, regeringsrå­det Tottie.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1986 har regeringen på hemställan av statsrådet Wickbom beslutat inhämta lagrå­dets yttrande över förslag till

1.    lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

2.    lag om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskost­nader.

Förslagen har inför lagrådet föredragils av departementsrådet Peter Löfmarck. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen

I den Haagkonvenlion som gett anledning till de föreslagna lagändringarna talas i vissa artiklar om residence habUuelle respektive habitual residence som anknytningsfaklum för den som enligt konventionen skall jämställas med medborgare i konventionsstat, Hillills har, vid översättning lill svens­ka av detla begrepp eller när innehållet i en sådan artikel införlivats med svensk rätt, det svenska begreppet hemvist kommit lill användning (prop, 1973; 158, 1975/76:3 och 98 samt 1978/79:3), I den översättning av Haag­konvenlionen till svenska som bilagls remissen har emellertid ordel bosatt begagnats.

Ingenting sägs i remissen om den ändrade lerminologin, I motiven till förslagen talas genomgående och ulan närmare förklaring om var en per­son är eller har varit "bosatt", vare sig fråga är om konventionens bestäm­melser eller om rällshjälpslagen. Detta ger intryck av att "residence habi-luelle" i konventionens mening och "bosall" i 8§ rällshjälpslagen skulle vara identiska begrepp.

När rällshjälpslagen antogs uttalade departementschefen all man vid tolkningen av bosätlningsbegreppel i 8 § rällshjälpslagen fick hämta led­ning från beslämmelserna i folkbokföringsförordningen (prop, 1972:4 s, 314), Begreppei bosatt i rällshjälpslagen torde därför vara vidare och mer omfattande än såväl det svenska "hemvist"som del utländska "residence habituelle". Såvitt avser bestämningen av del senare begreppei kan hänvi­sas lill de rekommendationer som Europarådets ministerkommitté antog i en resolution år 1972 (se Essén-Pålsson, Konvenlionssamling i internatio­nell privaträtt s, 22 ffoch ett försök till svensk översättning i SOU 1976; 39 s, 115).

Så som bosätlningsbegreppel i rällshjälpslagen varit avsett all tolkas
synes det alltså som om vi genom lagändringen väl kommer all uppfylla de
förpliktelser vi åtagit oss genom en anslutning till konventionen. Såvida
     24


 


inte det remitterade förslagel syftar till en ändrad begreppsbestämning i     Prop. 1985/86: 161 rättshjälpslagen, torde vi i själva verkel gå något längre än vad vi åtagit oss att göra. Ell klarläggande av förslagets innebörd i delta hänseende är önskvärt.

Enligt den gällande lydelsen av 8 § första stycket 2 rättshjälpslagen får rältshjälp beviljas den som är "bosatt utom riket" och inte är svensk medborgare endast om del föreligger särskilda skäl. I lagens ursprungliga lydelse talades i stället om den som "ej är bosall i landet". När lydelsen ändrades betecknades detla som en ändring av redaktionell natur (prop. 1978/79:90 s. 202). Bl. a. med hänsyn till bosällningsbegreppets oklarhel är del emellertid inte uteslutet all en person kan anses bosatt både i Sverige och utomlands (jfr prop. 1979/80:78 s. 9). I elt sådant fall lorde bosättning­en i Sverige böra få väga över. Detla talar för alt man återgår till lagrum­mets ursprungliga lydelse. Lagrådel föreslår därför atl punklen 2 ges formuleringen "utlänningar som varken är eller lidigare varit bosatta här, om del inte finns särskilda skäl för rältshjälp".

Förslaget till lag om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader

3§

Beslämmelsen i andra styckel ulgör enligt specialmoliveringen endast en språklig omarbetning av molsvarande regel i 1899 års lag. Enligt den föreslagna texten skall bl.a. styrkas att "beslulel har meddelats i behörig ordning", medan vad som skall styrkas enligt 1899 års lag är att den handling som ligger liU grund för framställningen "är i behörig form utfär­dad". Sislnämnda uttryckssätt visar att del är fråga om en renl formell granskning av det åberopade dokumentet, medan den föreslagna texten kan uppfattas som elt krav på utredning om atl någol fel inte har förekom­mit i det utländska förfarandel. Till undvikande av en sådan tolkning bör väljas en lydelse som närmare ansluter till gällande lag.

Lagrådel vill emellertid ifrågasätta om inte den berörda regeln kan utgå och andra slyckel sålunda inskränkas lill elt krav på ulredning om att beslutet har vunnit laga kraft. Föreskriften i 1899 års lag lorde samman­hänga med artikel 19 andra styckel i 1954 års civilprocesskonvention, där det sägs att myndigheien skall undersöka om den åberopade handlingen uppfyller de villkor som uppställts för dess "formella giltighet" ("aulhenti-cilé"). Detta lorde förutsätta alt verkställighet söks på grundval av en originalhandling. När delta krav slopas synes del inte längre finnas under­lag för en sådan formell granskning.

25


 


Justitiedepartementet                             """p- '- 'i

Utdrag ur protokoU vid regeringssammanträde den 20 mars 1986

Närvarande; statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande; statsrådet Wickbom

Proposition om Sveriges tillträde till Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp

1 Anmälan av lagrådsyttrande m.m.

Föredraganden anmäler lagrådels yttrande (beslul om lagrådsremiss fattat vid regeringssammaniräde 1986-02-13) över förslag till

1.  lag om ändring i rällshjälpslagen (1972:429),

2.  lag om verkställighet av vissa utiändska beslut om rättegångskost­nader.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Med anledning av vad lagrådel har anfört i anslutning lill 8 § rällshjälps­lagen villjag framhålla att avsikten inte är att ge någon ändrad betydelse ål rältshjälpslagens bosällningsbegrepp. Frågan huruvida någon skall anses ha varit bosatt här i landet bör, liksom frågan huruvida någon skall anses vara bosall i något av de andra konventionsländerna, avgöras efler de nuvarande grunderna för tolkningen av detla begrepp. Lagrådets förslag till ändrad lydelse av 8 § försia stycket 2 rällshjälpslagen bör enligt min mening godias. Jag vill framhålla att lagrådels synpunkler på en svensk motsvarighet lill "residence habituelle" har beaktats genom alt hemvistbe-greppet används i den officiella svenska översättningen vilken, jämte kon­ventionen i originaltext, bör fogas till detta protokoll som bilaga.

Jag har inte någon invändning mot alt det krav på utredning som tas upp i 3 § andra styckel i förslagel till lag om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader inskränks lill alt avse ulredning om all beslutet har vunnit laga krafl, I 6§ i lagförslagel bör göras en redaktionell jämkning.

Övrigt

I enlighet med vad som har förordals vid remissen lill lagrådet bör Sverige
tillträda Haagkonvenlionen om internationell rältshjälp, varvid förbehåll
bör göras mol artikel 13 andra stycket samt förklaringar avges enligt
artiklarna 24 och 29.
                                                                         26


 


Hemställan                                                    P'0P- '985/86: I6I

Med hänvisning lill vad jag nu har anföri hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen att

dels godkänna Haagkonvenlionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp med det förbehåll och de förklaringar som har angetts,

dels anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.

Beslut

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och beslular atl genom proposition föreslå riksdagen all anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

27


 


Prop, 1985/86: 161


Convention tendant a faciliter Paccés in­ternational a la justice


Bilaga

Convention on international access to Jus­tice


 


Les Etals signataires de la présenle Con­vention.

Désirant faciliter Faccés international ä la justice.

Ont résolu de conclure une Convention ä cel effet et sont convenus des dispositions suivantes;

Chapilre I — Assistance judiciaire

Artide premier

Les ressorlissants d'un Etat contraclanl, ainsi que les personnes ayant leur residence habituelle dans un Etat contraclanl. sont ad-mis au bénéfice de Fassistance judiciaire en maliére civile et commerciale dans chaque Elat contraclanl dans les mémes conditions que s'ils étaient eux-mémes ressorlissants de cel Etal el y résidaienl habituellemenl.

Les personnes auxquelles les dispositions de falinéa précédent ne s"appliquenl pas. niais qui ont eu leur residence habituelle dans un Etal contraclanl dans lequel une proce­dure judiciaire est ou sera engagée, seront néanmoins admises au bénéfice de fässis-tance judiciaire aux conditions prévues ä Fa­linéa précédent, si la cause de Faction dé-coule de cette ancienne residence habituelle.

Dans les Elals oii Fassitance judiciaire exisie en maliére administrative, sociale ou fiscale, les dispositions du present article s'appliquenl aux affaires portées devanl les tribunaux compétents en ces matiéres.


The States signatory lo this Convention,

Desiring lo facilitate international access to justice,

Have resolved to conclude a Convention for this purpose and have agreed upon the following provisions-

Chapter I — Legal Aid

Article I

Nalionals of any Contracting State and persons habilually resident in any Contract­ing State shall be entitled to legal aid for court proceedings in civil and commercial matters in each Contracting State on the same condi­tions as if they themselves were nalionals of and habilually resident in that State.

Persons to whom paragraph 1 does nol ap­ply, bul who formerly had their habitual resi­dence in a Contracting State in which court proceedings are to be or have been com-menced. shall nevertheless be entitled to le­gal aid as provided by paragraph I if the cause of action arose out of their former habi­tual residence in that State,

In States where legal aid is provided in administrative, social or fiscai matters, the provisions of this Arlicie shall apply to cases brought before the courts or tribunals compe­tenl in such matters.


 


Article 2

L'article premier s'applique ä la consulla­lion juridique, ä la condition que le requérant soil present dans FEtal oO la consullalion est demandée.


Article 2

Arlicie 1 shall apply to legal advice provid­ed the person seeking advice is present in the State where advice is soughl.


 


Arlicie 3

Chaque   Elat   contraclanl   désigne   une Autorité cenlrale chargée de recevoir les de-


Article 3

Each Contracting State shall designale a Central Authority lo receive, and lake action


28


 


Konvention om internationell rättshjälp

De stater som undertecknat denna konven­tion.

som önskar underlätta internationell rältshjälp,

har beslutat att avsluta en konvention för detta ändamål och har kommit överens om följande bestämmelser.

Kapitel I - Rättshjälp

Artikel /

Medborgare i en konvenlionsstal och perso­ner med hemvist i en konvenlionsstal skall vara berättigade till rättshjälp i mål och ären­den av civil eller kommersiell natur i varje konvenlionsstal på samma villkor som om de själva vore medborgare med hemvist i denna stat.

Den som bestämmelserna i första slyckel inte är tillämpliga pä, men som tidigare haft hemvist i en konvenlionsstal där rättegång har inletts eller skall inledas, skall vara berät­tigad till rättshjälp enligt första stycket, om rättegängen har samband med den lidigare bosättningen.

I stal där rättshjälp förekommer i mål eller ärenden av administrativ, social eller fiskal natur skall bestämmelserna i denna artikel lillämpas vid handläggningen av sådana mål och ärenden inför därtill behörig domstol.

Artikel 2

Artikel I skall tillämpas på rådgivning under förutsättning atl sökanden befinner sig i den stat där rådgivningen sker.

Artikel 3

Varje konvenlionsstal skall utse etl centralt organ för att ta emot och åtgärda ansökningar


Prop. 1985/86: 161

29


 


Prop. 1985/86: 161


mandes d'assistance judiciaire qui lui sonl présentées conformémenl å la présenle Con­vention et d'y donner suite.

Les Etals fédéraux et les Elats dans les-quels plusieurs systémes de droit sont en vi­gueur ont la faculté de designer plusieurs Au­torités cenlrales. En cas d'incompélence de FAutorité cenlrale saisie, celle-ci Iransmet la demande ä FAutorité cenlrale compétente du méme Etat contraclanl.


on, applications for legal aid submilled under this Convention.

Federal States and States which have more than one legal system may designale more than one Ceniral Authority. If the Central Authority to which an application is submil­led is not competenl lo deal with it. it shall forward the application to whichever other Central Authority in the same Contracting State is competenl to do so.


 


Arlicie 4

Chaque Etat contractanl désigne une ou plusieurs autorités expédilrices chargées de transmettre les demandes d'assistance judi­ciaire ä FAutorité cenlrale compétente dans FEtal requis.

Les demandes d'assislance judiciaire sont transmises, sans intervention d'aucune autre autorité, å Faide de la formule modéle an-nexée ä la présenle Convention, Chaque Etat contraclanl a la faculté d'utiliser aux mémes fins la voie diplomatique.


Article 4

Each Contracting State shall designale one or more iransmitling authorities for the pur­pose of forwarding applications for legal aid lo the appropriate Ceniral Authority in the requesled State,

Applications for legal aid shall be transmit-ted, without the intervention of any other authority, in the form of the model annexed to this Convention,

Nothing in this Article shall prevent an ap­plication from being submilled through diplo­matic channels.


 


Article 5

Lorsqu'il n'est pas present dans FEtal re­quis, le demandeur ä Fassistance judiciaire peut, sans prejudice de toule autre voie par laqueile il pourrait soumellre sa demande å Fautorité compétente de cel Etal, presenter sa demande ä une autorité expéditrice de FE­tal contractanl oii il a sa residence habituelle.

La demande est établie conformémenl ä la formule modéle annexée å la présenle Con­vention, Elle est accompagnée de tous les documenls nécessaires, sous réserve du droit pour FElat requis de demander des informa­tions ou des documenls complémenlaires dans les cas appropriés,

Chaque Elat contractanl a la faculté de faire connaitre que son Autorité cenlrale ré-ceptrice peut étre saisie par toute autre voie ou moyen.


Article 5

Where the applicant for legal aid is not present in the requesled State, he may submil his application to a iransmitling authorily in the Contracting State where he has his habit­ual residence, without prejudice lo any olher means open to him of submitting his applica­tion to the competenl authorily in the re­quesled State,

The application shall be in the form of the model annexed to this Convention and shall be accompanied by any necessary docu­menls, without prejudice to the right of the requesled State lo require furlher informa­tion or documenls in appropriate cases,

Any Contracting State may declare that its receiving Central Authority will accept appli­cations submilled by other channels or melh­ods.


30


 


om rättshjälp som ges in till detta i enlighet med denna konvention.

Federala stater och stater som har mer än elt rättssystem kan utse flera centrala organ. Saknar det centrala organ till vilket en ansö­kan lämnas in behörighet att handlägga an­sökningen, skall del vidarebefordra denna lill det centrala organ som är behörigt i samma konventionsstat.

Artikel 4

Varje konventionsstat skall utse ett eller flera förmedlande organ för att sända över rätls­hjälpsansökningar till det behöriga centrala organet i den anmodade staten.

Ansökningarna skall översändas utan för­medling av nägon annan myndighet. Det for­mulär för översändande som är fogat till den­na konvention skall användas.

Ingenting i denna artikel hindrar att en an­sökan ges in pä diplomatisk väg.

Artikel 5

Befinner sig den sökande inte i den anmo­dade staten, kan han lämna in sin ansökan om rättshjälp till ett förniedlande organ i den konvenlionsstal där han har hemvist utan att därigenom mista sina möjligheter atl på ett annal sätt ge in ansökningen till det behöriga organet i den anmodade slalen.

Ansökan skall göras enligt det formulär för ansökan som är fogat till denna konvention och åtföljas av alla nödvändiga handlingar. Den anmodade staten har rätt alt i förekom­mande fall begära ytteriigare upplysningar el­ler handlingar.

Varje konventionsslal kan förklara att dess centrala mottagande organ godtar alt ansök­ningar ges in pä annan väg eller pä annal sätt.


Prop. 1985/86: 161


 


Prop, 1985/86: 161


Artide 6

L'autorilé expéditrice assiste le deman­deur afin que soient joinls tous les documenls et informations qui, ä la connaissance de cette autorité, sonl nécessaires ä Fapprécia-tion de la demande, Elle vérifie leur régula-rilé formelie,

Elle peul refuser de transmettre la de­mande au cas ou celle-ci lui parait manifeste-ment mal fondée.

Le cas échéanl, elle assiste le demandeur pour une traduction sans frais des docu­menls.

Elle répond aux demandes de renseigne­menls complémenlaires qui émanent de FAu­torité cenlrale réceptrice de FEtal requis.


Arlicie 6

The Iransmitling authorily shall assist the applicant in ensuring that the application is accompanied by all the information and doc­umenls known by it to be necessary for con­sideration of the application. It shall ensure that formål requirements are met.

If it appears lo the Iransmitling authority that the application is manifeslly unfounded, it may refuse to transmit the application.

Il shall assist the applicant in obtaining without charge a Iranslation of the docu­menls where such assistance is appropriate.

Il shall reply to requesls for furlher infor­mation from the receiving Central Authority in the requesled State,


 


Article 7

Les demandes d'assistance judiciaire, les documenls å Fappui, ainsi que les Communi­cations en réponse aux demandes de rensei­gnemenls complémenlaires, doivenl étre re­diges dans la langue ou dans Fune des langues officielles de FElat requis ou accom-pagnés d'une traduction faile dans Fune de ces langues,

Toutefois, lorsque dans FElat requérant Foblention d'une traduction dans la langue de FEtal requis est difficilement réalisable, ce dernier doit accepter que ces piéces soient rédigées en langue frangaise ou anglaise ou accompagnées d'une traduction dans Fune de ces langues,

Les Communications émanant de FAuto­rité cenlrale réceptrice peuvent étre rédigées dans la langue ou dans Fune des langues offi­cielles de cel Elat, en anglais ou en frangais, Toutefois, lorsque la demande transmise par Fautorité expéditrice est rédigée en frangais ou en anglais ou accompagnée d'une traduc­tion dans Fune de ces langues, les Communi­cations émanant de FAutorité cenlrale récep­trice sonl également rédigées dans Fune de ces langues,

Les frais de Iraductions entrainés par Fap­plicalion des alinéas précédents demeurent å la charge de FEtal requérant, Toutefois, les Iraductions opérées, le cas échéanl, par FE­tal requis demeurent ä sa charge.


Article 7

The application, the supporting documenls and any Communications in response lo re­quesls for furlher information shall be in the official language or in one of the official lan­guages of the requesled State or be accompa­nied by a iranslation into one of those lan­guages,

However, where in the requsling State it is not feasible to obtain a iranslation into the language of the requesled State, the latter shall accept the documenls in either English or French, or the documenls accompanied by a Iranslation into one of those languages,

Communications emanating from the re­ceiving Ceniral Authority may be drawn up in the official language or one of the official languages of the requesled State or in English or French. However, where the application forwarded by the Iransmitling authority is in either English or French, or is accompanied by a Iranslation into one of those languages, Communications emanating from the receiv­ing Central Authority shall also be in one of those languages,

The costs of Iranslation arising from the application of the preceding paragraphs shall be borne by the requesting State, except that any iranslations made in the requesled State shall not give rise to any claim for reimburse-menl on the part of the State,

32


 


Artikel 6

Det förmedlande organet skall bistå sökan­den med att säkerställa alt lill ansökan är fogade alla upplysningar och handlingar som enligt dess vetskap krävs för prövning av an­sökningen. Organet skall säkerställa alt alla formella krav är uppfyllda.

Anser organet atl ansökningen är uppen­bart ogrundad, kan det vägra all sända över den.

I förekommande fall skall organet bistå sö­kanden med kostnadsfri översättning av handlingarna.

Organet skall besvara begäran om ytterli­gare upplysningar från det cenlrala mottagan­de organet i den anmodade staten.

Artikel 7

Ansökan, handlingar som ulgör underlag för denna samt svar på begäran om ytterligare upplysningar skall vara avfattade på den an­modade statens officieUa språk eller ett av dess officiella språk, eller åtföljas av en över­sättning lill elt av dessa språk.

Om del inte är möjligt att inom den ansö­kande staten fä en översättning gjord till den anmodade statens språk, skall den sisl­nämnda staten godta handlingarna om de är avfattade på engelska eller franska eller ål-följs av en översättning till etl av dessa språk.

Meddelanden från det centrala mottagande organet kan vara avfattade på den anmodade statens officiella språk eller etl av dess offi­ciella språk eller på engelska eller franska. När en av det förmedlande organet översänd ansökan är avfattad på engelska eller franska eller åtföljs av en översättning härtill, skall dock även meddelanden från del cenlrala mottagande organet vara avfattade pä elt av dessa språk.

De kostnader för översättning som upp­kommer vid tillämpning av föregående styc­ken skall bäras av den ansökande staten. De kostnader för översättningar som görs i den anmodade staten skall dock bäras av denna.

3    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 161


Prop. 1985/86: 161

33


Prop. 1985/86: 161


Arlicie 8

L'Aulorilé centrale réceptrice stalue sur la demande d'assistance judiciaire ou prend les mesures nécessaires pour qui'il soit statué sur celle-ci par Fautorité compétente de FE­tal requis,

Elle transmel les demandes de renseigne­menls complémenlaires ä Fautorité expédi­trice et Finforme de toute difficuité relative ä Fexamen de la demande, ainsi que de la déci-sion prise.


Arlicie 8

The receiving Ceniral Authority shall de­lermine the application or shall take such steps as are necessary lo obtain its determi­nation by a competenl authorily in the re­quesled State.

The receiving Central Authorily shall transmit requesls for furlher information to the Iransmitling authority and shall inform it of any difficully relating to the examination of the application and of the decision taken.


 


Arlicie 9

Lorsqu'il ne réside pas dans un Elal con­tractanl, le demandeur ä Fassistance judi­ciaire peut, sans prejudice de toute autre voie par laqueile il pourrait soumellre sa demande ä Fautorité compétente de FEtal requis. transmettre sa demande par la voie consu-laire,

Chaque Etat contractanl a la faculté de faire connaUre que son Autorité cenlrale ré­ceptrice peut étre saisie par tous autres voie ou moyen.


Arlicie 9

Where the applicant for legal aid does nol reside in a Contracting State, he may submil his application through consular channels, without prejudice to any olher means open to him of submitting his application lo the com­petenl authorily in the requesled State,

Any Contracting State may declare that its receiving Central Authorily will accept appli­cations submilled by other channels or melh­ods.


 


Article 10

Les documenls iransmis en application du present chapilre sonl dispensés de loule lé-galisalion et de toute formalité analogue.


Article 10

All documenls forwarded under this Chap­ter shall be exempt from legalization or any analogous formalily.


 


Arlicie 11

L'inlervention des autorités compétenles pour transmettre, recevoir ou statuer sur les demandes d'assistance judiciaire en vertu du present chapilre est graluile.


Arlicie II

No charges shall be made for the transmis­sion, reception or determination of applica­tions for legal aid under this Chapter,


 


Arlicie 12

L'inslruction des demandes d'assistance judiciaire est effecluée d'urgence.


Arlicie 12

Applications for legal aid shall be handled expeditiously.


 


Arlicie 13

Lorsque Fassistance judiciaire a été accor-dée en application de Fartide premier, les notifications el significalions, quelle qu'en


Arlicie 13

Where legal aid has been granled in accor­dance with Arlicie 1, service of documenls in any olher Contracting State in pursuance of


34


 


Arlikd 8

Det cenlrala mottagande organet skall beslu­ta över ansökningen eller vidta de ålgärder som är nödvändiga för att beslutet skall med­delas av en därlill behörig myndighet i den anmodade staten.

Del cenlrala mottagande organet skall sän­da över begäran om ytterligare upplysningar lill det förmedlande organet samt underrätta detla om varje svårighet i samband med pröv­ningen av ansökningen och om beslul som har fattats.

Arlikd 9

Bor den sökande inte i en konvenlionsstal, kan han lämna in sin ansökan om rättshjälp på konsulär väg ulan att därigenom mista sina möjligheter all på ell annal sätt ge in ansök­ningen lill del behöriga organet i den anmo­dade staten.

Varje konventionsslal kan avge förklaring alt dess centrala mottagande organ godtar an­sökningar som ges in på annan väg eller på annal sätl.

Arlikd 10

Alla handlingar som översänds enligt delta kapilel skall vara befriade från legalisering eller motsvarande formalitet.

Artikd 11

Översändande, mottagande och handlägg­ning av rättshjälpsansökningar enligt detla kapilel sker gratis.

Artikel 12

Ansökningar om rättshjälp skall handläggas

skyndsamt.

ArUkel 13

Har rättshjälp beviljats enligt artikel I. skall delgivning som hänför sig till den rällssö­kandes rättegång och som verkställs i en an-


Prop. 1985/86: 161

35


 


Prop. 1985/86:161


soit la forme, relatives au procés du bénéfi-ciaire el qui seraienl å faire dans un autre Etat contractanl, ne peuvent donner lieu å aucun remboursement. II en va de méme des commissions rogatoires et enquétes sociales, ä Fexception des indemnilés payées aux ex­perts et aux inlerprélés.

Lorsqu'une personne a été admise, en ap­plication de Fartide premier, au bénéfice de Fassistance judiciaire dans un Etat contrac­tanl ä Foccasion d'une procedure ayant donné lieu å une decision, elle bénéfice, sans nouvel examen, de Fassistance judiciare dans tout autre Elat contractanl oii elle sollicile la reconnaissance ou Fexécution de celle deci­sion.


the legally aided person's proceedings shall not give rise to any charges regardless of the manner in which service is effected. The same applies to Letters of Request and social enquiry reports, excepl for fees paid to ex­perts and interpreters.

Where a person has received legal aid in accordance with Article I for proceedings in a Contracting State and a decision has been given in those proceedings, he shall, without any furlher examination of his circum­stances, be entitled lo legal aid in any olher Contracting State in which he seeks to secure the recognition or enforcemenl of that deci­sion.


 


Chapitre II — Caution Judicatum solvi et exe-quatur des condamnations aux frais et dépens

Arlicie 14

Aucune caution ni aucun dépöt, sous quel­que dénomination que ce soit, ne peut étre exigé en raison de leur seule qualité d'é-tranger ou de leur seul défaut de domicile ou de residence dans FEtal ou Faction est inten­lée, des personnes, physiques ou morales, ayant leur residence habituelle dans Fun des Elats contractants qui seronl demandeurs ou inlervenanls devanl les tribunaux d'un autre Etat contractanl.

La méme régle s'applique au versemenl qui serail exigé des demandeurs ou des inler­venanls pour garanlir les frais judiciaires.


Chapter II — Security for costs and enforce-ability of orders for costs

Article 14

No security, bond or deposil of any kind may be required, by reason only of their for­eign nationality or of their nol being domi-ciled or resident in the State in which pro­ceedings are commenced, from persons (in­cluding legal persons) habilually resident in a Contracting State who are plaintiffs or parties intervening in proceedings before the courts or tribunals of another Contracting State.

The same rule shall apply lo any payment required of plaintiffs or intervening parlies as security for court fees.


 


Artide 15

Les condamnations aux frais et dépens du procés, prononcées dans Fun des Etals con­tractants contre toute personne dispensée de la caution, du dépöt ou du versemenl en vertu soil de Fartide 14, soit de la loi de FEtal ou Faction est intenlée, seront, å la demande du créancier, rendues graluilemenl exéculoires dans tout autre Etat contractanl.


Arlicie 15

An order for payment of costs and ex­penses of proceedings, made in one of the Contracting States against any person exempt from requirements as lo security, bond, deposit or payment by virtue of Article 14 or of the law of the State where the pro­ceedings have been commenced shall, on the application of the person entitled lo the bene­fit of the order, be rendered enforceable with­out charge in any other Contracting State.


36


 


nan konventionsstat inte medföra några kost­nader, oavsett pä vilket sätt delgivning sker. Detsamma skall gälla för bevisupptagning och socialulredningar med undantag för er­sättning till sakkunniga och tolkar.

Den som har beviljats rältshjälp enligt arti­kel 1 för en rättegång i en konventionsslal skall ulan ytterligare undersökning av om­ständigheterna vara berättigad till rättshjälp i en annan konvenlionsstal, i vilken han begär att beslut som har meddelats i rättegången skall erkännas eller verkställas.

Kapitel II — Säkerhet för rättegångskostnader och exeqvaturprövning

ArUkd 14

Den som har hemvist i en konventionsslal (även en juridisk person avses) och är käran­de eller inlervenient vid domslol i en annan konventionsslal får inte förpliktas att ställa borgen eller någon annan säkerhet av något slag enbart på grund av sin egenskap av ut­länning eller på grund av all han inte har hemvist eller bor i den stal där rättegången har inletts.

Detsamma skall gälla i fråga om skyldighet för kärande eller inlervenient atl deponera medel för ersättning som utgår lill domstolen.

Artikel 15

Beslut om ersättning för rättegångskostnader som har meddelats i en av konvenlionssta­terna mot den som enligt artikel 14 eller enligt lagen i den stat där rättegången har inletts har befriats från alt ställa borgen eller annan sä­kerhet eller att deponera medel skall på ansö­kan av den som är berättigad till ersättningen kostnadsfritt göras verkställbart i varje annan konventionsslal.


Prop. 1985/86: 161

37


 


Prop. 1985/86: 161


Article 16

Chaque Etat contractanl désigne une ou plusieurs autorités expédilrices chargées de transmettre les demandes d'exequatur visées par Fartide 15 å FAutorité centrale compé­lenle dans FEtal requis.

Chaque Etat contraclanl désigne une Au­torité cenlrale chargée de recevoir les de­mandes el de prendre les mesures appro-priées pour qu'une decision définitive soil prise ä cel égard.

Les Elals fédéraux el les Etals dans les-quels plusieurs systémes de droit sont en vi­gueur ont la faculté de designer plusieurs Au­torités cenlrales. En cas d'incompétence de FAutorité centrale saisie, celle-ci transmel la demande ä FAutorité centrale compétente dans FEtal requis.

Les demandes sont transmises sans inter­vention d'aucune autre autorité. Cependanl, chaque Elat contractanl a la faculté d'utiliser aux mémes fins la voie diplomatique.

A moins que FElat requis n'ait déclaré s'y opposer, les dispositions qui précédent ne font pas obslacle ä ce que la demande d'exe-quatur soit présentée directement par le créancier.


Article 16

Each Contracting State shall designale one or more Iransmitling authorities for the pur­pose of forwarding to the appropriate Central Authority in the requesled State applications for rendering enforceable orders lo which Ar­tide 15 applies.

Each Contracting State shall designale a Ceniral Authority to receive such applica­tions and to take the appropriate steps to ensure that a final decesion on them is reached.

Federal States and States which have more than one legal syslem may designale more than one Central Authority. If the Central Authorily lo which an application is submil­led is not competenl lo deal with it, il shall forward the application to whichever olher Central Authority in the requesled State is competenl to do so.

Applications under this Article shall be transmitted without the intervention of any other authority, without prejudice lo an ap­plication being transmitted through diplomat­ic channels.

Nothing in this Article shall prevent appli­cations from being made directly by the per­son entitled to the benefil of the order unless the requesled State has declared that it will not accept applications made in this manner.


 


Arlicie 17

Les demandes d'exequalur doivenl étre ac­compagnées;

a d'une expedition conforme de la partie de la decision faisanl apparailre les noms el qualités des parties, ainsi que le dispositif se rapportant aux frais el dépens ;

b de toul document de nalure ä prouver que la decision ne peut plus faire Fobjel d'un recours ordinaire dans FEtal d'origine et qu'elle y est exéculoire ;

c d'une traduction cerlifée conforme de ces documenls dans la langue de FEtal re­quis, lorsqu'ils ne sonl pas rediges dans cette langue.

L'aulorilé compétente de FElat requis statue sur les demandes d'exequalur sans en-


Arlicle 17

Every application under Article 15 shall be accompanied by -

a a true copy of the relevant part of the decision showing the names and capacities of the parties and of the order for payment of cosls or expenses;

b any document necessary to prove that the decision is no longer subject to the ordi­nary forms of review in the State of origin and that U is enforceable there;

c a Iranslation, certified as true, of the above-mentioned documenls inlo the lan­guage of the requesled State, if they are nol in that language.

The appUcation shall be determined with­out a hearing and the competent authorily in


38


 


Artikel 16

Varje konventionsslal skall utse ell eller flera förmedlande organ för att sända över ansök­ningar om verkställighet av beslut som avses i artikel 15 till det centrala organ som är behö­rigt i den anmodade staten.

Varje konventionsslal skall utse elt cen­tralt organ för att ta emot sådana ansökningar och vidla lämpliga åtgärder för atl säkerställa att ett slutligt beslut meddelas i anledning av ansökningen.

Federala stater saml stater som har mer än etl rättssystem kan utse flera centrala organ. Saknar det cenlrala organ till vilket ansökan lämnas in behörighet att handlägga ansök­ningen, skall del vidarebefordra denna lill del cenlrala organ som är behörigt i den anmo­dade staten.

Ansökningar enligt denna artikel skall översändas utan förmedling av någon annan myndighei. De får dock ges in på diplomatisk väg.

Ingenting i denna artikel hindrar att den ersättningsberättigade själv ger in ansökning­en, om inte den anmodade staten har avgelt förklaring atl den inte godtar detta.

Arlikd 17

Till en ansökning enligt artikel 15 skall fogas

a en bestyrkt kopia av den del av beslulel som innehåller parternas namn, deras ställ­ning i rättegången och själva belalningsäläg­gandel;

b de handlingar som erfordras för att styrka atl beslutet har vunnil laga krafl i ur­sprungslandet och atl det kan verkställas där;

c en bestyrkt översättning av ovan nämnda handlingar till den anmodade statens språk, om de inte är upprättade på det språ­ket.

Beslut över ansökan skall fattas utan par­ternas hörande och behörig myndighet i den


Prop. 1985/86: 161

39


 


Prop. 1985/86: 161


lendre les parlies. Elle se borne ä vérifier que les piéces ont été produUes. A la requéte du demandeur, elle évalue le montant des frais d'atlestation, de traduction el de certifica-lion, qui sont assimilés aux frais el dépens du procés. Aucune légalisation ou formalité ana­logue ne peut étre imposée.

Les parties n'onl d'autres recours contre la decision rendue par Fautorité compétente que ceux qui leur sont ouverls par la legisla­tion de FEtal requis.


the requesled State shall be limited lo exam-ining whether the required documenls have been produced. If so requesled by the appli­cant, that authority shall delermine the amount of the costs of attestalion, Iranslation and cerlificalion, which shall be treated as costs and expenses of the proceedings. No legalization or analogous formalily may be required.

There shall be no right of appeal against the decision of the competenl authority except in accordance with the law of the requesled State.


 


Chapitre III — Copies d'actes et de decisions de justice

Artide 18

En maliére civile ou commerciale, les res-sortissanls d'un Etat contraclanl, ainsi que les personnes ayant leur residence habituelle dans un Etat contractanl, peuvent, dans les mémes conditions que les nationaux, se faire délivrer et, le cas échéanl, faire légaliser des copies ou des exlraits de registres publics ou de decisions de justice dans un autre Etal contractanl.


Chapter III — Copies of entries and decisions

Arlicie 18

Nalionals of any Contracting State and persons habilually resident in any Contract­ing State may obtain in any olher Contracting State, on the same terms and conditions as its nationals, copies of or extracts from entries in public registers and decisions relating to civil or commercial matters and may have such documenls legalized, where necessary.


 


Chapitre IV — Contrainte par corps et sauf-conduit

Arlicie 19

La contrainte par corps, soil comme moyen d'exéculion, soil comme mesure sim-plement conservaloire, ne pourra pas, en ma­liére civile ou commerciale, étre appliquée aux ressorlissants d'un Etat contractanl ou aux personnes ayant leur residence habituelle dans un Etal contractanl dans le cas oii elle ne serail pas applicable aux ressorlissants de cel Etat. Tout fait qui pourrait étre invoqué par un ressortissant ayant sa residence habi­tuelle dans cel Etat pour obtenir la levée de la conlrainte par corps doit produire le méme effet au profit d'un ressortissant d'un Elal contraclanl ou d'une personne ayant sa resi­dence habituelle dans un Etat contractanl, méme si ce fait s'est produit ä Fétranger.


Chapter IV — Physical detention and safe-conduct

Arlicie 19

Arrest and detention, whether as a means of enforcemenl or simply as a precautionary measure, shall not, in civil or commercial matters, be employed against nationals of a Contracting State or persons habilually resi­dent in a Contracting State in circumstances where they cannot be employed against na­tionals of the arresting and detaining State. Any fact which may be invoked by a national habilually resident in such State to obtain release from arrest or detention may be in­voked with the same effect by a national of a Contracting State or a person habilually resi­dent in a Contracting State even if the fact occurred abroad.


40


 


anmodade staten skall endasl undersöka, hu­ruvida de handlingar som erfordras har läm­nats in. På begäran av sökanden skall den fastställa det belopp till vilket kostnader för atlestering, översättning och bestyrkande uppgår. Dessa koslnader skall anses som rät­tegångskostnader. Legalisering eller liknande formalitet får inte krävas.

Talan mol den berörda myndighetens be­slut får inte föras annal än enligt den anmo­dade slalens lag.

Kapitel UI — Kopior av handlingar och beslut

Artikel 18

Medborgare i en konventionsslal och perso­ner med hemvist i en konventionsstat kan på samma villkor som medborgarna i en annan konventionsstat där erhålla kopia av eller ut­drag ur folkbokföringsregister och beslut i mål och ärenden av civil eller kommersiell nalur samt, i förekommande fall, få dessa handlingar legaliserade.

Kapitel IV — Gäldsfängelse och immunitet

Arlikd 19

1 mål och ärenden av civil eller kommersiell natur fär gäldsfängelse inte komma lill an­vändning, vare sig som exekulionsmedel eller som säkerhetsåtgärd, mot medborgare i en konvenlionsstal eller mot personer med hem­vist i en konventionsslal annal än i de fall då åtgärden kan användas gentemot statens egna medborgare. En omständighet som kan åberopas som befrielsegrund av en sådan stats egna medborgare med hemvist i landet skall medföra samma verkan för en medbor­gare i en konventionsslal eller för den som har hemvist i en konventionsstat. även om omständigheten har inlräffat i ullandel.

4    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 161


Prop. 1985/86: 161


Prop. 1985/86: 161


An Ide 20

Lorsqu'un lémoin ou un expert, ressortis­sant d'un Etat contractanl ou ayant sa resi­dence habituelle dans un Elal contractanl, est cité nommément par un tribunal ou par une partie avec Faulorisation d'un tribunal ä comparailre devanl les tribunaux d'un autre Etat contractanl, il ne peut étre poursuivi, détenu ou soumis ä une reslriclion quelcon­que de sa liberlé individuelle sur le terriloire de cel Elal pour des condamnations ou des faits antérieurs ä son entrée sur le terriloire de FEtal requérant.

L'immunité prévue ä Falinéa précédent commence sept jours avant la date fixée pour Faudilion du témoin ou de Fexperl el prend fin lorsque le lémoin ou Fexperl, ayant eu la possibilité de quilter le terriloire pendant sept jours consécutifs apres que les autorités judi­ciaires Fauront informé que sa présence n'é-tait plus requise, sera néanmoins demeuré sur ce terriloire ou y sera revenu volontaire-ment apres Favoir quitlé.


Article 20

A person who is a national of or habilually resident in a Contracting State and who is summoned by name by a court or tribunal in another Contracting State, or by a party with the leave of the court or tribunal, in order to appear as a witness or expert in proceedings in that State shall nol be liable to proseculion or delention, or subjecled lo any other re­slriclion on his personal liberty, in the lerri­tory of that State in respect of any act or conviction occurring before his arrival in that State.

Jhe immunity provided for in the preced­ing paragraph shall commence seven days before the date fixed for the hearing of the witness or expert and shall cease when the witness or expert having had, for a period of seven consecutive days from the date when he was informed by the judicial authorities that his présence is no longer required, an opportunity of leaving has nevertheless re­mained in the lerritory, or having lefl il, has returned volunlarily.


 


Chapitre V — Dispositions générales

Arlicie 21

Sous réserve des dispositions de Fartide 22. aucune disposition de la présenle Con­vention ne sera interprélée comme limitanl les droits relalifs aux matiéres réglées par celle-ci qui pourraient étre reconnus ä une personne conformémenl aux lois d'un Elat contractanl ou conformémenl ä toute autre convention ä laqueile cel Etal est ou sera partie.


Chapter V — General provisions

Arlicie 21

Without prejudice lo the provisions of Arti­cle 22, nothing in this Convention shall be construed as limiling any righls in respect of matters governed by this Convention which may be conferred upon a person under the law of any Contracting State or under any other convention to which it is, or becomes, a party.


 


Arlicie 22

La présenle Convention remplacé, dans les rapports entré les Etals qui Fauront ratifiée. les artides 17 å 24 de la Convention relative å la procedure civile, signée ä La Haye le 17 juillet 1905, ou les artides 17 å 26 de la Con­vention relative å la procedure civile, signée ä La Haye le premier mars 1954, pour les Etals qui sont Parlies ä Fune ou Fautre de ces Conventions, méme si la réserve du deuxiéme alinéa de Fartide 28, leltre c est faite.


Arlicie 22

Between Parties to this Convention who are also Parlies to one or both of the Conven­tions on civil procedure signed at The Hague on the 17lh of July 1905 and the Isl of March 1954, this Convention shall replace Artides 17 to 24 of the Convention of 1905 or Artides 17 to 26 of the Convention of 1954 even if the reservation provided for under paragraph 2c of Article 28 of this Convention has been made.

42


 


ArUkd20

Den som är medborgare eller har hemvist i en konvenlionsstal och som av en domstol eller av en part med domstolens tillstånd har per­sonligen kallals atl inställa sig inför domstol i en annan konvenlionsstal såsom vittne eller sakkunnig i rättegång i den staten, får inte lagforas eller fängslas eller på annat sätl un­derkastas inskränkning i sin personliga frihei inom den statens territorium pä grund av en gärning eller dom som härrör frän liden före hans ankomst lill staten i fråga.

Den immunitet som föreskrivs i ovanslåen­de stycke skall inträda sju dagar före den dag som har fastställlts för vittnes- eller sakkun-nigförhörel och skall upphöra när vittnet eller den sakkunnige, trots alt han under en sam­manhängande lid av sju dagar frän den dag då han av de judiciella myndigheterna underrät­tades om atl hans närvaro inte längre påford­rades, har haft möjlighel atl lämna territoriet, har stannat kvar där eller, efter atl ha lämnat det, frivilligt har återvänt dit.

Kapitel V — Allmänna bestämmelser

Artikd 21

Med undanlag för vad som föreskrivs i artikel 22 skall ingenting i denna konvention tolkas som en begränsning av rättigheter vilka, i sädana frågor som regleras i konventionen, tillkommer någon enligt en konventionsslats lagar eller enligt en annan konvention som den staten har tillträtt eller kommer att tillträ­da.

Arlikd 22

Denna konvention ersätter i förhällandet mel­lan stater som har ratificerat den och som är anslutna även lill någon av de i Haag den 17 juli 1905 och den 1 mars 1954 underteckande konventionerna angående vissa till civil­processen hörande ämnen, artiklarna 17-24 i 1905 års och artiklarna 17-26 i 1954 års kon­vention. Detla gäller även om förbehåll som avses i artikel 28 andra stycket c har gjorts.


Prop. 1985/86: 161

43


 


Prop. 1985/86: 161


Artide 23

Les accords addilionnds aux Conventions de 1905 et de 1954, conclus par les Elats contractants, sonl considérés comme égale­ment applicables ä la présenle Convention, dans la mesure ou ils sont compatibles avec celle-ci, ä moins que les Etals intéressés n'en conviennenl autrement.


Article 23

Supplementary agreements between Par­lies lo the Conventions of 1905 and 1954 shall be considered as equally applicable to the present Convention, to the extent that they are compatible therewith, unless the Parlies otherwise agree.


 


Arlicie 24

Toul Elat contractanl peul, au moyen d'une déclaralion, faire connaitre la ou les langues aulres que celles prévues aux artides 7 et 17 dans lesquelles les documenls qui seronl adressés ä son Autorité cenlrale peu­vent étre rediges ou iraduits.


Artide 24

A Contracting State may by déclaralion specify a language or languages other than those referred lo in Artides 7 and 17 in which documenls sent to ils Ceniral Authority may be drawn up or translaled.


 


Article 25

Tout Etat contraclanl qui a plusieurs lan­gues officielles el qui ne peut, pour des rai-sons de droit inlerne, accepter pour 1'ensem­ble de son terriloire les documenls vises aux artides 7 et 17 d'assislance judiciaire dans Fune de ces langues, doit faire connaitre au moyen d'une déclaralion la langue dans la­queile ceux-ci doivenl étre rediges ou Iraduits en vue de leur presentation dans les parties de son terriloire qu'il a déterminées.


Arlicie 25

A Contracting State which has more than one official language and cannot, for reasons of inlernal law, accept for the whole of its lerritory documenls referred to in Artides 7 and 17 drawn up in one of those languages shall by déclaralion specify the language in which such documenls or Iranslations thereof shall be drawn up for submission in the speci­fied parts ofils lerritory.


 


Artide 26

Un Etal contractanl qui comprend deux ou plusieurs unilés lerritoriales dans lesquelles des systémes de droit différents s'appliquent aux matiéres régies par cette Convention pourra, au moment de la signalure, de la rati­fication, de Facceptation, de Fapprobation ou de Fadhésion, dédarer que la présenle Convention s'appliquera å toutes ses unités lerritoriales ou seulemenl å Fune ou å plu­sieurs d'entre elles, el pourra ä toul moment modifier cette déclaralion en faisanl une nou-velle déclaralion.

Ces déclarations seronl notifiées au Minis­tére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas el indiqueronl expressément les unilés lerritoriales auxqelles la Convention s'applique.


Arlicie 26

If a Contracting State has two or more territorial units in which different syslems of law are applicable in relation lo mallers dealt with in this Convention, il may at the lime of signalure, ratification, acceplance, approval or accession declare that this Convention shall extend to all its territorial units or only lo one or more of them and may modify that déclaralion by submitting another déclaralion al any time.

Any such déclaralion shall be nolified lo the Minislry of Foreign Affairs of the King­dom of the Netherlands and shall state ex-pressly the territorial units to which the Con­vention applies.


44


 


Artikd 23

Tilläggsöverenskommelser till 1905 och 1954 års konventioner mellan fördragsslulande stater skaU, om inte staterna kommer över­ens om annat, äga motsvarande tillämpning på denna konvention i den mån överenskom­melserna är förenliga med denna.

Artikel 24

En konvenlionsstal kan genom förklaring ange atl handlingar som sänds till dess cen­lrala organ får vara avfattade på eller över­satta till ett eller flera andra språk än som avses i artiklarna 7 och 17.

Artikel 25

En konventionsstat, som har mer än ett offi­ciellt språk och som med hänsyn till sin lag­stiftning inte kan la emot handlingar som avses i artiklarna 7 och 17 på ell av dessa språk i fråga om hela sill territorium, skall i en förklaring ange del språk på vilket hand­lingarna eller översättning skall avfattas be­träffande angivna delar av terriloriel.

Artikel 26

Har en konventionsslal två eller flera terri­toriella enheter i vilka olika rättsordningar gäller belräffande frågor som regleras i denna konvention, kan slalen vid undertecknande, ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning förklara atl konventionens tillämpning utvidgas till samtiiga territoriella enheter eller endasl en eller flera av dem. Förklaringen kan när som helst ändras genom alt en ny förklaring avges.

Konungariket Nederländernas utrikesmini­sterium skall underrättas om sådana,förkla­ringar. I förklaringen skall de territoriella en­heter som konventionen äger tillämpning på uttryckligen anges.


Prop. 1985/86: 161

45


 


Prop. 1985/86: 161


Artide 27

Lorsqu'un Etal contractanl a un systéme de gouvernemenl en vertu duquel les pou-voirs exéculif, judiciaire et législalif sonl par-tagés entré des Autorités cenlrales et d'autres autorités de cel Etat, la signalure, la ratification, Facceptation ou Fapprobation de la Convention, ou Fadhésion ä celle-ci, ou une dédaration faite en vertu de Fartide 26, n'emportera aucune conséquence quant au partage inlerne des pouvoirs dans cel Elat.


Arlicie 27

Where a Contracting State has a system of govemment under which executive, judicial and legislalive powers are distributed be­tween central and other authorities wilhin that State, its signalure or ratification, accep­lance, or approval of, or accession to this Convention, or its making of any déclaralion under Artide 26 shall carry no implicalion as to the inlernal distribution of powers within that State.


 


Article 28

Tout Elal contractanl pourra, au moment de la signalure, de la ratification, de Faccep­tation, de Fapprobation ou de Fadhésion se reserver le droit d'exclure Fapplicalion de Fartide premier aux personnes qui ne sont pas ressortissantes d'un Elat contractanl, mais qui ont leur residence habituelle dans un Elal contractanl autre que celui qui a fail la réserve ou qui ont eu leur residence habi­tuelle dans FElat qui a fait la réserve, s'il n'existe aucune réciprocité entré FElat qui a fail la réserve et FEtal dont le demandeur ä Fassistance judiciaire est le ressortissant.

Tout Elat contractanl pourra, au moment de la signalure, de la ratification, de Faccep-lion, de Fapprobation ou de Fadhésion, se reserver le droit d'exclure:

a Fusage de Fanglais, du frangais, ou de ces deux langues, tel que prévu å Falinéa 2 de Fartide 7;

b Fapplicalion des dispositions de Fa­Unéa 2 de Fartide 13;

c Fapplicalion des dispositions du cha-pUrell;

d   Fapplicalion de Fartide 20. Lorsqu'un Elal:

e aura exclu Fusage des langues anglaise et frangaise en faisanl la réserve prévue ä la leltre a de Falinéa précédent, tout autre Elat affecle par celle-ci pourra appliquer la méme régle å Fégard de FElat qui aura fait la ré­serve;

/ aura fail la réserve prévue å la letlre b de Falinéa précédent, tout autre Etat pourra refuser d'appliquer Falinéa 2 de Fartide 13


Arlicie 28

Any Contracting State may, al the lime of signalure, ralificafion, acceplance, approval or accession, réserve the right lo exclude the application of Artide I in the case of persons who are nol nalionals of a Contracting State but who have their habitual residence in a Contracting State olher than the reserving State or formerly had their habitual residence in the reserving State, if there is no reciproc-ity of Ireatment between the reserving State and the State of which the applicants for legal aid are nationals.

Any Contracting State may, at the time of signalure, ratification, acceplance, approval or accession, réserve the right lo exclude -

a the use of English or French, or both, under paragraph 2 of Article 7;

13;

b   the application of paragraph 2 of Article 3; c   the application of Chapter II;

d   the application of Article 20, Where a State has made a reservation -

e under paragraph 2a of this Article, ex-cluding the use of both English and French, any other State affected ihereby may apply the same rule against the reserving State;

/ under paragraph 2b of this Artide, any other State may refuse to apply paragraph 2 of Arlicie 13 to persons who are nalionals of


46


 


Artikd 27

Har en konventionsslal elt statsskick, enligt vilket den verkställande, dömande och lag­stiftande maklen är fördelad mellan centrala och andra myndigheter i den staten, skall un­dertecknande, ratifikation, godtagande, god­kännande eller anslutning till denna konven­tion eller förklaring enligt artikel 26 inte på­verka maktfördelningen i den staten.

Artikel 28

En konventionsslal kan vid undertecknande, ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning förbehålla sig rätten all inte tilläm­pa artikel 1 i fråga om den som inte är med­borgare i en konventionsslal men som har hemvist i en annan konventionsslal än den stat som gör förbehållet eller som tidigare haft hemvist i den stat som gör förbehållet, såvida inte ömsesidighel föreligger mellan den stat som gör förbehållet och den stat i vilken den rällshjälpssökande är medborga-

En konventionsslal kan vid underteck­nande, ratifikation, godtagande, godkännan­de eller anslutning förbehålla sig rätten att utesluta

a användningen av engelska eller franska eller båda språken, enligt artikel 7 andra styckel;

b tillämpningen av artikel 13 andra siycket;

c    tillämpningen av kapitel II;

d   tillämpningen av artikel 20.

Har en stat gjort förbehåll

e enligt andra siycket a i denna artikel och uteslutit användningen av både franska och engelska, kan varje annan stat som be­rörs av detta tillämpa samma regel i förhål­lande till den stat som har gjort förbehållet;

f enligt andra styckel b i denna artikel, kan varje annan stat vägra atl tillämpa artikel 13 andra siycket på medborgare i den stat


Prop. 1985/86: 161

47


 


aux ressorlissants de FElat qui aura fail la réserve, ainsi qu'aux personnes ayant leur residence habituelle dans cet Elat;

g aura fait la réserve prévue å la leltre c de Falinéa précédent, tout autre Elal pourra refuser d'appliquer les dispositions du cha­pitre II aux ressorlissants de FEtal qui aura fait la réserve, ainsi qu'aux personnes ayant leur residence habituelle dans cet Etal.

Aucune autre réserve ne sera admise.

Tout Etal contractanl pourra, ä toul mo­ment, retirer une réserve qu'il aura faite, Ce relrait sera notifié au Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas, L'ef-fet de la réserve cessera le premier jour du troisiéme mois du calendrier apres cette noti­fication.


Prop, 1985/86: 161 or habilually resident in the reserving State;

any lo

g   under paragraph 2c of this Article, a olher State may refuse to apply Chapter II lu persons who are nationals of or habilually resident in the reserving State.

No other reservation shall be permilted.

Any Contracting State may al any time withdraw a reservaiion it has made. The wilhdrawal shall be nolified to the Minislry of Foreign Affairs of the Kingdom of the Neth­erlands. The reservation shall cease lo have effect on the first day of the third calendar rnonth after the notification.


 


Arlicie 29

Tout Etat contractanl indiquera au Minis­tére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas, soit au moment du dépöt de son instrument de ratification, d'acceptation, d'approbalion ou d'adhésion, soit ultérieure-menl, les autorités prévues aux artides 3, 4 el 16.

II notifiera, le cas échéanl, dans les mémes conditions;

a les déclarations visées aux artides 5, 9, 16, 24, 25, 26 et 33;

b tout relrait et toule modification des désignations et déclarations mentionnées ci-dessus;

c   le relrait de toule réserve.


Article 29

Every Contracting State shall, at the lime of the deposil of ils instrument of ratification or accession, or al a låter date, inform the Minislry of Foreign Affairs of the Kingdom of the Netherlands of the designation of auth­orities pursuanl lo Artides 3, 4 and 16,

It shall likewise inform the Minislry, where appropriate, of the following —

a déclarations pursuanl to Artides 5, 9, 16, 24, 25, 26 and 33;

b any wilhdrawal or modification of the above désignations and déclarations;

c   the wilhdrawal of any reservation.


 


Article 30

Les formules modéles annexées ä la pré­senle Convention pourronl étre amendées par decision d'une Commission spéciale ä la­queile seront invités tous les Elals contrac­tants et tous les Etats Membres de la Confer­ence de La Haye el qui sera convoquée par le Secrétaire general de la Conference de La Haye, La proposition d'amender les formules devra étre porlée ä Fordre du jour qui sera joint ä la convocation.

Les amendements seront adoplés par la Commission spéciale ä la majorité des Etats contractants presents et prenanl part au vote.


Arlicie 30

The model forms annexed to this Conven­tion may be amended by a decision of a Spe­cial Commission convoked by the Secrelary General of the Hague Conference lo which all Contracting States and all Member States shall be invited. Notice of the proposal lo amend the forms shall be induded in the agenda for the meeling.

Amendments adopted by a majority of the Contracting States present and voting at the Special Commission shall come inlo force for


48


 


som har gjort förbehållet och på dem som har hemvist där;

g enligt andra styckel c i denna artikel, kan varje annan stal vägra atl tillämpa kapitel II på medborgare i den stat som har gjort förbehållet och pä dem som har hemvist där.

Andra förbehåll får inte göras.

Varje konventionsstat kan när som helst återta ett förbehåll. Konungariket Nederlän­dernas utrikesministerium skall underrättas om återtagandet. Förbehållets verkan upphör försia dagen i tredje kalendermånaden efter underrättelsen.

ArUkd 29

Varje konventionsslal skall vid deponeringen av sitt instrument rörande ratifikation eller anslutning, eller senare, underrätta Konunga­riket Nederländernas utrikesministerium om utseendet av myndigheter enligt artiklarna 3, 4 och 16.

Konventionsslal skall likaledes, i förekom­mande fall, underrätta ministeriet om

a förklaringar enligt artiklarna 5, 9, 16, 24, 25, 26 och 33;

b återtagande eller ändring i fråga om ut­seendet av myndigheter eller beträffande för­klaringar som avses i det föregående;

c   återtagande av förbehåll.

Arlikd 30

De modellformulär som bifogas denna kon­vention kan ändras genom beslut av en sär­skild kommitté som Haagkonferensens gene­ralsekreterare sammankallar och till vilken alla konvenlionsslaler och alla medlems­stater skall inbjudas. Förslag till ändring av formulären skall finnas upptagna på dagord­ningen för sammanträdet.

Ändringar som har godtagits av majorite­ten av de i den särskilda kommittén represen­terade   och   röstande   konvenlionsstaterna


Prop. 1985/86: 161

49


 


Prop, 1985/86: 161


Ils entreronl en vigueur pour tous les Etats contractants le premier jour du septiéme mois apres la date ä laqueile le Secrétaire general les aura communiqués å tous Etats contractants.

Au cours du délai prévu ä Falinéa précé­dent, tout Elal contraclanl pourra notifier par écrit au Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas qu'il enlend faire une réserve ä cel amendemenl, L'Etal qui aura fait une lelle réserve sera traité, en ce qui concerne cet amendemenl, comme s'il n'élait pas Parlie ä la présenle Convention jusqu'ä ce que la réserve ait été retirée.


all Contracting States on the first day of the sevenlh calendar month after the date of their communication by the Secrelary General to all Contracting States,

During the period provided for by para­graph 2 any Contracting State may by notifi­cation in writing lo the Minislry of Foreign Affairs of the Kingdom of the Netherlands make a reservation with respect to the amendmenl, A Party making such reserva­tion shall until the reservation is withdrawn be treated as a State not a Party lo the pres­ent Convention with respect to that amend­menl.


 


Chapitre VI — Clauses fmales

Arlicie 31

La Convention est ouverte ä la signalure des Etats qui étaient Membres de la Confe­rence de La Haye de droit international privé lors de sa Quatorziéme session, ainsi que des Elals non-Membres invités å son élaboralion,

Elle sera ratifiée, acceplée ou approuvée el les instruments de ratification, d'acceplalion ou d'approbation seront déposés auprés du Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas,


Chapter VI — Final clauses

Arlicie 31

The Convention shall be open for signalure by the States which were Members of the Hague Conference on Private International Law at the lime of its Fourleenth Session and by non-Member States which were invited to participale in its preparation.

It shall be ralified, accepted or approved and the instruments of ratification, accep­lance or approval shall be deposited with the Minislry of Foreign Affairs of the Kingdom of the Netherlands,


 


Artide 32

Toul autre Etat pourra adhérer ä la Con­vention.

L'instrument d'adhésion sera déposé auprés du Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas.

L'adhésion n'aura d'effel que dans les rap­ports entré FElat adhérant el les Elats con­tractants qui n'auront pas élevé d'objeclion ä son enconlre dans les douze mois apres la reception de la notification prévue au chiffre 2 de Fartide 36. Une lelle objection pourra également étre élevée par tout Etat Membre au moment d'une ratification, acceptalion ou approbation de la Convention, ullérieure ä Fadhésion, Ces objections seronl notifiées au Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas,


Article 32

Any other State may accede lo the Con­vention,

The instrument of accession shall be de­posited with the Minislry of Foreign Affairs of the Kingdom of the Netherlands.

Such accession shall have effect only as regards the relations between the acceding State and those Contracting States which have nol raised an objection lo its accession in the twelve months after the receipt of the notification referred to in sub-paragraph 2 of Article 36. Such an objection may also be raised by Member States al the time when they ratify, accept or approve the Conven­tion after an accession. Any such objection shall be nolified to the Minislry of Foreign Affairs of the Kingdom of the Netherlands.


50


 


träder i krafl för samtliga konventionsstater den första dagen i den sjunde kalendermåna­den efler den dag då generalsekreteraren har underrättat alla konvenlionsslaler om änd­ringarna.

Under lid som anges i andra styckel kan varje konventionsslal genom skriftlig nolifi-kation lill Konungariket Nederiändernas utrikesministerium göra förbehåll rörande ändringen. Den stat som gör sådant förbehåll skall, till dess atl förbehållet alertas, i fråga om ändringen behandlas som om staten inte hade tillträtt denna konvention.

Kapitel VI — Slutbestämmelser

Artikel 31

Denna konvention står öppen för underteck­nande av de stater som var medlemmar i Haagkonferensen för internationell privaträtt under dess fjortonde session samt av icke­medlemsstater, som inbjudits atl delta i för­beredelsearbetet för denna.

Den skall ratificeras, godtas eller godkän­nas och ratifikations-, godtagande- eller god-kännandeinslrumenlen skall deponeras hos Konungariket Nederländernas utrikesmini­sterium.

Artikel 32

Varje annan stat kan ansluta sig till konven­tionen. Anslutningsinstrumentet skall depo­neras hos Konungariket Nederländernas utrikesministerium.

Anslutningen får verkan endast i förhållan­det mellan den stat som anslutit sig och de konventionsstaler som inte inom tolv måna­der efter mottagandet av den underrättelse som avses i artikel 36 försia styckel 2 har förklarat all de motsätter sig anslutningen. En sådan förklaring kan också varje med­lemsstat göra vid ratifikation, godtagande el­ler godkännande av konventionen efler en anslutning.

Konungariket Nederländernas utrikesmini­sterium skall underrättas om varje sådan för­klaring.


Prop. 1985/86: 161

51


 


Prop, 1985/86: 161


Artide 33

Toul Etat, au moment de la signalure, de la ratification, de Facceptation, de Fapproba­tion ou de Fadhésion, pourra dédarer que la Convention s'élendra å Fensemble des terri-loires qu'il représenle sur le plan internatio­nal ou å Fun ou plusieurs d'enlre eux, Cette déclaralion aura effet au moment oii elle en­tré en vigueur pour cet Etal.

Celle déclaralion, ainsi que toute exlen­sion ullérieure, seront notifiées au Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas.


Arlicie 33

Any State may, at the time of signalure, ratification, acceplance, approval or acces­sion, declare that the Convention shall ex­tend to all the lerritories for the international relations of which it is responsible, or lo one or more of them. Such a déclaralion shall take effect al the time the Convention enlers inlo force for that State.

Such déclaralion, as well as any subse-quenl extension, shaU be nolified to the Min­islry of Foreign Affairs of the Kingdom of the Netheriands.


 


Arlicie 34

La Convention entrera en vigueur le pre­mier jour du troisiéme mois du calendrier apres le dépöt du troisiéme instrument de ratification, d'acceptation, d'approbalion ou d'adhésion prévu par les artides 31 et 32.

Ensuite, la Convention entrera en vigueur;

1      pour chaque Elal ratifiant acceptant, approuvant ou adhérant postérieurement le premier jour du troisiéme mois du calendrier apres le dépöt de son instrument de ratifica­tion, d'acceplation, d'approbation ou d'adhé-sion;

2      pour les lerriloires ou les unités lerri­toriales auxquels la Convention a été étendue conformémenl ä Fartide 26 ou 33, le premier jour du troisiéme mois du calendrier apres la notification visée dans ces artides.


Artide 34

The Convention shall enter inlo force on the first day of the third calendar month after the deposit of the third instrument of ratifica­tion, acceplance, approval or accession re­ferred lo in Artides 31 and 32.

Thereafter the Convention shall enter inlo force -

1      for each State ratifying, accepling, ap-proving or acceding to il subsequently, on the first day of the third calendar month after the deposil of ils instrument of ratification, ac­ceplance, approval or accession;

2      for any lerritory or territorial unil to which the Convention has been extended in conformity with Artide 26 or 33, on the firsl day of the third calendar month after the noti­fication referred to in that Article.


 


Artide 35

La Convention aura une durée de cinq ans ä partir de la date de son entrée en vigueur conformémenl ä Fartide 34, alinéa premier, méme pour les Elats qui Fauront postérieure­ment ratifiée, acceplée ou approuvée ou qui y auront adhéré.

La Convention sera renouvelée lacilement de cinq ans en cinq ans, sauf dénoncialion.

La dénoncialion sera, au moins six mois avant Fexpiration du délai de cinq ans, noli-fiée au Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas. Elle pourra se li-


Arlicle 35

The Convention shall remain in force for five years from the date of its entry inlo force in accordance with the first paragraph of Ar­ticle 34 even for States which subsequently have ratified, accepted, approved it or acced-ed lo it.

If there has been no denuncialion, il shall be renewed tacitly every five years,

Any denuncialion shall be nolified lo the Minislry of Foreign Affairs of the Kingdom of the Netherlands, al least six months before the expiry of the five year period. Il may be


52


 


Artikd 33

Varje stat kan vid undertecknande, ratifika­tion, godtagande, godkännande eller anslut­ning, förklara atl konventionens lillämpning utvidgas lill samtliga de territorier, för vilkas internationella förbindelser staten svarar, el­ler till elt eller flera av dessa. En sådan för­klaring får verkan samtidigt som konven­tionen träder i krafl för den slalen.

Konungariket Nederländernas utrikesmini­sterium skall underrättas om förklaringen och om varje utvidgning som sker senare.

Artikel 34

Konventionen träder i kraft den försia dagen i den iredje kalendermånaden efler det att det tredje av de i artiklarna 31 och 32 angivna ratifikations-, godtagande-, godkännande- el­ler anslutningsinstrumenten har deponerats. Därefter träder konventionen i kraft;

1   för varje stat som ratificerar, godtar, godkänner eller ansluler sig lill den vid en senare tidpunkt, den försia dagen i den Iredje kalendermånaden efler det alt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutnings­instrumentet har deponerats;

2   för varje territorium eller territoriell en­het som konventionens tillämpning har utvid­gats till enligt artikel 26 eller 33, den försia dagen i den tredje kalendermånaden efler den i artiklarna angivna underrättelsen.

ArUkel 35

Konventionen gäller i fem år, räknat från den dag då den enligt artikel 34 försia stycket har trätt i kraft. Detsamma gäller även för stater som senare har ratificerat, godtagit eller god­känt den eller anslutit sig till den.

Om uppsägning inte sker, skall konven­tionen anses förlängd för fem år i sänder.

Uppsägning skall notificeras hos Konung­ariket Nederländernas utrikesministerium minst sex månader före den löpande femårs­periodens utgång. Uppsägning kan begränsas


Prop. 1985/86: 161

53


 


Prop. 1985/86: 161


miter ä cerlains lerriloires ou unilés lerrito­riales auxquels s'applique la Convention,

La dénoncialion n'aura d'effet qu'å Fégard de FEtal qui Faura nolifiée. La Convention restera en vigueur pour les autres Etals con­tractants.


limited to certain of the lerritories or territori­al units lo which the Convention applies,

The denunciation shall have effect only as regards the State which has nolified U. The Convention shall remain in force for the other Contracting States.


 


Arlicie 36

Le Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas notifiera aux Etals Membres de la Conference, ainsi qu'aux Elats qui auront adhéré conformémenl aux dispositions de Fartide 32;

1      les signatures, ratifications, accepta-tions et approbations visées ä Fartide 31;

2      les adhésions et les objections aux ad-hésions visées ä Fartide 32;

3      la date ä laqueile la Convention entrera en vigueur conformémenl aux dispositions de Fartide 34;

4      les déclarations mentionnées aux arti­des 26 et 33;

5      les réserves el le retrail des réserves prévus aux artides 28 el 30;

6      les Communications notifiées en appli­cation de Fartide 29;

7      les dénonciations visées ä Fartide 35.

En foi de quoi les soussignés, dumenl au­torisés, ont signé la présenle Convention,

Fait ä La Haye, le 25 octobre 1980, en frangais et en anglais, les deux lextes faisanl également foi, en un seul exemplaire, qui sera déposé dans les archives du Gouvernemenl du Royaume des Pays-Bas et dont une copie certifiée conforme sera remise, par la voie diplomatique, ä chacun des Elals Membres de la Conference de La Haye de droit inter­national privé lors de sa Quatorziéme ses­sion, ainsi qu'å tout autre Etat ayant parli-cipé ä Félaboration de la présenle Conven­tion lors de cette Session.


Arlicie 36

The Minislry of Foreign Alfairs of the Kingdom of the Netherlands shall notify the States Members of the Conference, and the States which have acceded in accordance with Arlicie 32, of the following -

1      the signatures and ratifications, accep-lances and approvals referred to in Article 31;

2      the accessions and objections raised lo accessions referred lo in Arlicie 32;

3      the date on which the Convention en­lers into force in accordance with Artide 34;

4      the déclarations referred lo in Artides 26 and 33;

5      the reservations and wilhdrawals re­ferred to in Artides 28 and 30;

6      the information communicaled under Arlicie 29;

7      the denunciations referred lo in Article 35.

In wilness whereof the undersigned, being duly aulhorised thereto, have signed this Convention,

Done at The Hague, on the 25th day of October, 1980, in the English and French lan­guages, both texts being equally aulhenlic, in a single copy which shall be deposited in the archives of the Government of the Kingdom of the Netherlands and of which a certified copy shall be sent, through diplomatic chan­nels, to each of the States Members of the Hague Conference on Private International Law al the date of its Fourleenth Session and to each other State having participated in the preparation of this Convention at this Ses­sion,


54


 


Prop, 1985/86: 161

till alt avse vissa av de territorier eller territo­riella enheter beträffande vilka konventionen är tillämplig.

Uppsägningen får verkan endast för den stal som avgivit notifikalionen. För övriga konventionsstaler förblir konventionen i kraft.

Artikel 36

Konungariket Nederländernas utrikesmini­sterium skall underrätta konferensens med­lemsstater och de stater som anslutit sig en­ligt artikel 32 om

1   undertecknanden och ratifikationer, godtaganden och godkännanden som avses i artikel 31;

2   anslutningar och förklaringar som avses i artikel 32;

3   dagen för konventionens ikraftträdande enligt artikel 34;

4   förklaringar som avses i artiklarna 26 och 33;

5   förbehåll och återtagande av förbehåll som avses i artiklarna 28 och 30;

6   underrättelser enligt artikel 29;

7   uppsägningar enligt artikel 35,

Till bekräftelse härav har undertecknade, därlill behörigen bemyndigade, undertecknat denna konvention.

Som skedde i Haag den 25 oktober 1980 på engelska och franska språken, vilka båda texter är lika giltiga, i elt enda exemplar, som skall deponeras i Konungariket Nederländer­nas regerings arkiv och varav en bestyrkt kopia på diplomatisk väg skall tillställas varje stat som var medlem i Haagkonferensen för internationell privaträtt under dess ijorlonde session samt till varje annan stat som deltagit i utarbetandet av denna konvention under sessionen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986                                                                                                                     55