Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:160

om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1988


Prop. 1985/86: 160


Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 mars 1986.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i reglerna för fastighetstaxering inför den allmänna fastighetstaxering som skall äga rum år 1988 av hyres­hus-, industri-, exploaterings- och specialenheter. Således skall exploate­ringsmark inte som för närvarande indelas i exploateringsenheter utan ingå i småhus-, hyreshus- eller industrienhet beroende pä vilken byggnadstyp exploaleringsmarken är avsedd för. Delta innebär att exploateringsmark, som enligt nuvarande bestämmelser skall taxeras år 1988 som exploale-ringsenhet i stället kommer att taxeras de år taxering sker av den bygg­nadstyp för vilken marken är avsedd.

Vidare föresläs att växthus och djurstall skall uigöra ekonomibyggnad och hänföras till lantbruksenhet även om de inte har något samband med jordbruk eller skogsbruk. Härigenom kommer dessa byggnader att taxeras år 1992 då övriga ekonomibyggnader skall taxeras. Lantbruksenhet som beslår av sådana växthus och djurstall utan samband med jordbruk eller skogsbruk skall lill skillnad mot övriga lantbruksenheter ha beskattnings­naturen annan faslighet.

Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för vatten skall, liksom för närvarande motsvarande byggnad för gas, värme och elektrici­tet, hänföras till gruppen specialbyggnad och därmed undantas från skatte­plikt. Vidare skall som specialbyggnad indelas värmecentral samt anlägg­ning för förvaring av radioaktivt avfall.

I fråga om värderingen av hyreshusenhet föresläs vissa mindre ändring­ar. Del s. k. normhuset ändras så atl hyran för ell sådant hus skall uppgå

Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 160


 


lill  I3IOO0-I40OOO kr. Vidare skall värdefaktorn standard utgå, Inga     Prop, 1985/86:160

förändringar föreslås i fråga öm värderingen av andra industrienheier än

kraftverk.

Regleringsanläggningar som till huvudsaklig del är avsedda för vallen-kraftsändamål skall inte längre uigöra självständiga taxeringsenheter utan i stället beaktas vid laxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggning­en. Vatlenfallsenheter skall betecknas elproduktionsenheter. Hit skall hänföras även värmekraftverk som inrättats för produktion av eleklrisk starkström för yrkesmässig distribution. Bestämmelserna för värdering av vattenkraft och värmekraft ändras i mindre omfattning. 1 fråga om värme­kraftverk införs liksom för närvarande i fråga om valtenkraftstation en möjlighet alt jämka riktvärdena med hänsyn till lönsamheten förden totala elproduktionen i landet. Möjlighel införs för en förenklad beslutsredovis­ning i fråga om elproduktionsenhet.

Tidpunkten för allmän faslighetsdeklaration föreslås flyttad från den 18 september lill den I december året före taxeringsåret, Vissa andra tid­punkter föreslås också ändrade.

Skyldigheten atl i allmän faslighetsdeklaration lämna uppgift om senaste köpeskilling för fastigheten föresläs upphöra.

Vidare föreslås att det inför den allmänna fastighetstaxeringen år 1988 skall införas en skyldighel för fastighetsägare av hyreshus eller industri och för innehavare av läkt all under år 1986 lämna uppgifter om hyror resp. priser som erhållits under är 1986.

Tanken på alt införa skattetillägg vid oriktig eller utebliven uppgift och förseningsavgift vid för sent lämnad allmän faslighetsdeklaration avvisas.


 


Förslag till                                                     Prop. 1985/86: 160

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om faslighetstaxeringslagen (1979; 1152) dels att I kap. 7 §, 2 kap. 2 §,4 kap, 5,6, 10 och II §§,5 kap. 7 §,6 kap.

13 §, 7 kap. 15 §, 9 kap. 2 och 3 §§, 11 kap. I §, 15 kap., 18 kap. 4 och 9 §§,

19 kap. 5-7 §§, 20 kap, 10, 12 och 18 §§ samt rubriken närmast före 7 kap.

15 § skall ha följande lydelse, dels atl del i lagen skall införas en ny paragraf. 19 kap. 8 §, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

1 kap.

7§'

Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt följande ordning.

År 1988 och därefter vart sjätte år  År 1988 och därefter vart sjätte år

taxeras hyreshus-, industri-, explo- taxeras Ityreshusenlteter, indu-
alerings- och specialenheler,
         Slrienheler inklusive elproduktions-

enheter och specialenheler,

år 1990 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt

år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

Beslut vid allmän fastighetstaxering skall, om inte annat föranleds av föreskrifterna i 16 kap., gälla från ingången av del taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gäng (den löpande taxeringsperioden),

2 kap.

Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.
Småhus
                  Byggnad som är inrättad till boslad åt en eller två

familjer. Till sådan byggnad skall höra komple­
menthus såsom garage, förråd och annan mindre
byggnad.
Hyreshus
               Byggnad som är inrättad till bostad ät minst tre

familjer eller lill kontor, butik, hotell, restaurang
och liknande. Byggnad med förrådsutrymme, som
ligger i anslutning till hyreshus och som behövs för
verksamhelen, skall utgöra hyreshus.
Ekonomi- Byggnad som är inrät-     Ekonomi- Byggnad som är inrät-
byggnad    tad  för jordbruk   eller     byggnad     tad  för jordbruk   eller
skogsbruk och som inte
                             skogsbruk och som inte

är inrättad för bostads-              är inrättad för bostads-

ändamål,   såsom   djur-             ändamål,   såsom   djur-

stall, loge, lada, maskin-             stall, loge, lada, maskin-

hall, lagerhus, magasin               hall, lagerhus, magasin

och växthus.                               och växthus.

Senaste lydelse 1985:820,


 


Nuvarande hdelse


Föreslagen lyddse


Prop. 1985/86: 160


 


Industribyggnad Specialbyggnad


Växthus och djurstall som inte har anknytning till Jordbruk eller skogs­bruk.

Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet.

Med specialbyggnad avses

För-         Byggnad som används för försvarsända-

svars-        mål eller ekonomisk försvarsberedskap, byggnad    om byggnaden inte är en fristående in­dustriell anläggning. Även mässbyggnad skall utgöra försvarsbyggnad.

Kommu-    Garage,    hangar,    lokstall,    terminal,
nika-
       stationsbyggnad,    expeditionsbyggnad,

tions-      vänthall,     godsmagasin,     reparations-

byggnad verkstad och liknande, om byggnaden används för allmänna kommunikations-ändamål.

Byggnad som används i postverkels, te­leverkets, statens järnvägars, luftfarts­verkets, Sveriges Radio Aktiebolags och dess dotterbolags verksamhet.


 


Distri­butions­byggnad


Byggnad   som   ingår   i          Dislri-

överförings- eller distri-           bulions-

butionsnätet    för   gas,          byggnad
värme eller elektricitet.


Byggnad som ingår i överförings- eller distri­butionsnätet för gas, värme, elektricitet eller vallen.


 


Vattenverk, avlopps­reningsverk, sopstation och liknande samt pumpsiation som hör lill sådan anläggning.

Vård­byggnad


Renings­anlägg­ning


Värme- Byggnad för produktion central och distribution av varmvatten för upp­värmning, dock ej så­dan anläggning som även är inrättad för pro­duktion av elektrisk starkström för yrkes­mässig distribution.

Renings- Vattenverk, avlopps-
anlägg- reningsverk, anlägg­
ning
        ning för förvaring av ra­
dioaktivt avfall, sopsta­
tion och liknande samt
pumpsiation som hör till
sädan anläggning.

Byggnad som används ■ för sjukvård, nyklerhelsvård, narkomanvård, barna­vård, kriminalvård, arbetsvärd, åld­ringsvård eller omsorg om psykiskt ut­vecklingsstörda. Annan byggnad än som nu har nämnis skall utgöra värdbyggnad, om den används som hem ål personer


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop, 1985/86:160


 


Övrig byggnad


som behöver institutionell värd eller till­syn.

Bad-, sport-och id­rottsan­läggning

Skol­byggnad

Byggnad som används för bad, sport, idrott och liknande, om allmänheten har tillträde till anläggningen.

Byggnad som används för undervisning eller forskning vid skola som anordnas av staten skola som anordnas med statsbidrag och

skola  vars  undervisning  står under statlig tillsyn.

Byggnad som används som elevhem el­ler skolhem för elever vid sådana skolor.

Kultur-      Byggnad som används för kulturellt än-byggnad    damål såsom tealer, biograf, museum och liknande.

Ecklesia-   Kyrka eller annan  byggnad  som  an-

slikbygg-   vänds för religiös verksamhei.

nad         Prästgård som avses i lagen (1970:939)

om förvaltning av kyrklig jord.

Bårhus, krematorium och byggnad som

används för skötsel av begravningsplats.

Allmän Byggnad som tillhör staten, kommun el-byggnad ler annan menighet och som används för allmän styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning eller säkerhel samt fritidsgård och byggnad med likartad användning. Som allmän byggnad skall inte anses byggnad som används för statens affärs­drivande verksamhet.

Byggnad som inte skall uigöra någon av de tidigare nämnda byggnadstyperna.


 


4 kap.

5§ Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena

1.    småhus och tomtmark för sä­
dan byggnad (småhusenhet)

2,    hyreshus  och  tomtmark  för
sådan byggnad (hyreshusenhet)


1.    småhus, tomtmark för sådan
byggnad och exploateringsmark för
småhusbebyggelse (småhusenhet)

2,    hyreshus, tomtmark för sådan
byggnad och exploateringsmark för
hvreshusbebyggdse (hyreshusen­
het)


- Senaste lydelse 1980: 149,

ti    Riksdagen 1985186. I saml. Nr 160


Nuvarande hdelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1985/86: 160


 


3,    industribyggnad, övrig bygg­nad och tomtmark för sådana bygg­nader, vattenverk på annans grund saml i jordeboken upptaget fiskeri (industrienhel)

4,    täklmark samt industribyggnad (industrienhet)

5,    exploateringsmark (exploaie-ringsenhel)

6,    specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhel)

7,    ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogs-impedimenl (lantbruksenhet)


3, industribyggnad, övrig bygg­nad, tomtmark för sådana byggna­der och exploaleringsmark för så­dan bebyggelse, vattenverk på an­nans grund samt i jordeboken upp­taget fiskeri (industrienhel) och övrig byggnad pä sådan mark

5,    specialbyggnad och tomtmark
för sådan byggnad (specialenhel)

6.    ekonomibyggnad, åkermark,
betesmark, skogsmark och skogs-
impediment (lantbruksenhet)


 


Småhus, hyreshus och tomtmark för sådana byggnader som ligger i anslutning lill lantbruksenhet med minst fem hektar åkermark, betesmark och skogsmark, skall ingå i lantbruksenheten, om byggnaden eller byggna­derna behövs som bostad för ägare, arrendator eller deras arbetskraft.

Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxerings­enheter under punkterna 1 -7 i förs­ta stycket. Övrig mark skall i regel ingå i lantbruksenhet, I annat fall skall övrig mark taxeras tillsam­mans med den tomtmark, exploa­leringsmark eller täklmark som lig­ger närmast. Har övrig mark slor omfattning och saknar den sam­band med annan mark, som har samma ägare, skall den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som beslår av endast övrig mark, betecknas industrienhel, om den ligger lill övervägande del inom tät­ort och lantbruksenhet, om den lig­ger till övervägande del utanför så­dan ort.


Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxerings­enheter under punkterna I —6 i förs­ta stycket. Övrig mark skall i regel ingå i lantbruksenhet. I annal fall skall övrig mark laxeras tillsam­mans med den tomtmark, exploa­leringsmark eller täktmark som lig­ger närmasl. Har övrig mark stor omfattning och saknar den sam­band med annan mark, som har samma ägare, skall den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som består av endast övrig mark, betecknas industrienhel, om den ligger till övervägande del inom tät­ort och lantbruksenhet, om den lig­ger till övervägande del utanför så­dan ort.


6§ 1 småhusenhet, hyreshusenhel, specialenhet och industrienhel skall en­dast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet,

/ bebyggd taxeringsenhet får ex­ploaleringsmark inte ingå.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk skall bilda egen lant­bruksenhet.


 


Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse                    Prop, 1985/86: 160

10§ Marksamfällighet eller anläggningssamfällighet skall utgöra en taxeringsenhet, om den förvaltas av juridisk person, Detla gäller dock inte om fastigheterna, som har del i samfälligheten, uteslutande eller så gott som uteslutande är en- eller tvåfamiljsfastigheter som avses i 24 § 2 mom, första styckel kommunalskaltelagen (1928:370), Detta gäller inte heller samfällighet, som avser enskild väg eller dike eller som har ett ringa ekonomiskt värde.

Regleringsanläggning huvudsak­ligen avsedd för vatlenkraflsända-mål skall inte utgöra en laxerings-enhet utan beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nylia av anläggningen.

II §
Lanlbruksenhel skall ha beskatt-
     Lantbruksenhet skall ha beskatt-

ningsnaturen jordbruksfastighet,       ningsnaturen     jordbruksfastighet.

Sådan lanlbruksenhel som beslår av växthus eller djurstall som Inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk skall dock ha beskatt­ningsnaturen annan faslighel.

Vidare skall småhusenhet och hyreshusenhel ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet om följande förutsättningar är uppfyllda

1.    småhusenheten eller hyreshusenheten är belägen i anslutning till lant­
bruksenhet med minst fem hektar åkermark, betesmark och skogsmark

2.    småhusenheten eller hyreshusenheten ägs av arrendator till lant­bruksenheten eller, om lantbruksenheten är skattefri, av ägaren till den­samma

3.    byggnaden eller byggnaderna behövs som bostad för arrendalorn. ägaren eller deras arbetskraft.

Om tvä eller flera fastigheter i olika kommuner skulle ha utgjort en taxeringsenhet om de hade legal i samma kommun, skall deras beskatt­ningsnatur bestämmas som om detta hade varit förhållandet.

Övriga taxeringsenheter skall ha beskattningsnaturen annan fastighet,

5 kap.

Vid taxeringen skall följande del- Vid laxeringen skall följande del­
värden bestämmas.
                                   värden bestämmas.

För småhus-, hyreshus-,//!£/«,?/;■/- För småhus-, hyreshus- och in-

och exploaleringsenhel:                                            dustrienhet:

1. Byggnadsvärde                                       I. Byggnadsvärde
Byggnadsvärde är värdet av de
Byggnadsvärde är värdet av de

byggnader som hör till taxeringsen- byggnader som hör lill taxeringsen­
heten,
                                                                             heten.

2. Markvärde                                                      2, Markvärde

Markvärde är värdet av laxe-        Markvärde är värdet av taxe­
ringsenhetens tomtmark, exploale-
ringsenhelens tomtmark, exploale-                                  7


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1985/86: 160


 


ringsmark, täklmark och markan­läggningar. För lanlbruksenhel:

1. Bostadsbyggnadsvärde
Bostadsbyggnadsvärde är värdet

av de småhus och hyreshus som hör till taxeringsenheten.

2.    Ekonomibyggnadsvärde
Ekonomibyggnadsvärde är vär­
det av de ekonomibyggnader som
hörlin taxeringsenheten.

3. Tomtmarks värde
Tomtmarksvärde   är  värdet   av

taxeringsenhetens tomtmark.

4. Jordbruksvärde
Jordbruksvärde   är   värdet   av

taxeringsenhetens åkermark, betes­mark och markanläggningar, som används eller behövs för växtod­ling.

5. Skogsbruksvärde
Skogsbruksvärde  är värdet  av

taxeringsenhetens skogsmark med växande skog och markanläggning­ar, som används eller behövs för skogsbruk.

6.    Skogsimpedimenlsvärde
Skogsimpedimentsvärde är vär­
det av de skogsimpediment som hör
till taxeringsenheten.


ringsmark, läktmark och markan­läggningar. För lantbruksenhet:

1. Bosladsbyggnadsvärde
Bosladsbyggnadsvärde är värdet

av de småhus och hyreshus som hör till taxeringsenheten.

2.    Ekonomibyggnadsvärde
Ekonomibyggnadsvärde är vär­
det av de ekonomibyggnader som
hör till taxeringsenheten.

3. Tomtmarks värde
Tomlmarksvärde  är  värdet   av

taxeringsenhetens tomtmark,

4. Jordbruksvärde
Jordbruksvärde   är   värdet   av

taxeringsenhetens åkermark, betes­mark och markanläggningar, som används eller behövs för växtod­ling.

5. Skogsbruksvärde
Skogsbruksvärde  är  värdet  av

taxeringsenhetens skogsmark med växande skog och markanläggning­ar, som används eller behövs för skogsbruk.

6.    Skogsimpedimentsvärde
Skogsimpedimentsvärde är vär­
det av de skogsimpediment som hör
till taxeringsenheten.


6 kap.

13 §


Regler om värderingsenheter på vatlenfaUsenhel finns i 15 kap.


Regler om värderingsenheter på dproduktionsenhel Tinns i 15 kap.


7 kap.


Valte nfa I Is e n he t


Elproduktionsenhet


15 §


I fräga om vatlenfallsenheter gäl­ler bestämmelserna i 15 kap. i stäl­let för vad som sägs i 8-14 §§ samt i 11 och 12 kap.


I fräga om dproduktionsenheler gäller bestämmelserna i 15 kap. i stället för vad som sägs i 8-14 §§ samt i 11 och 12 kap.


9 kap.

Som riktvärde för en hyreshusen-    Som riktvärde för en hyreshusen-

het med normalt förhållande mellan      het med normall förhållande mellan värderingsenhetens markvärde och     värderingsenhelens markvärde och


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1985/86: 160


 


dess hyra, bebyggd med ell mo­dernt hyreshus, uppfört under åren 1950-1959 och med en hyra av 70000-74000 kronor, får endasl anges värden i en faslslälld värde­serie.


dess hyra, bebyggd med ett hyres­hus, uppfört under åren 1950-1959 och med en hyra av 131000-140000 kronor, får endast anges värden i en faslslälld värdeserie.


3§ Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhål­landen för en eller flera av följande värdefaktorer.

Hyra

Med hyra avses bruks­värdehyra för bosläder och marknadsmässig hyra för lokaler. Hyran skall bestämmas med hänsyn lill den genom­snittliga hyresnivån un­der det andra året före taxeringsåret. 'För värderingsenheler med en hyra under 100000 kronor skall fin­nas minst 20 hyresklas-ser och för värderings­enheter med en hyra mellan 100000 kronor och en miljon kronor minsl 25 hyresklasser.

Hyra        Med hyra avses bruks-

värdehyra för bosläder och marknadsmässig hyra för lokaler. Hyran skall bestämmas med hänsyn till den genom­snittliga hyresnivån un­der det andra året före taxeringsåret. För värderingsenheter med en hyra under lOOOOO kronor skall fin­nas minsl 15 hyresklas­ser och för värderings­enheter med en hyra mellan lOOOOO kronor och en miljon kronor minst 25 hyresklasser.

Ålder

Åldern ger ullryck för hyreshusels sannolika åter­
stående livslängd. Denna bestäms med hänsyn till
hyreshusels  nybyggnadsår,  omfattningen  av  till-
och ombyggnader samt tidpunkten för dessa.
Åldersklassen för värderingsenhel  med en ålder
motsvarande högst 40 år får inte göras större än att
den motsvarar 10 år.
Standard   Standarden       bestäms
med hänsyn lill hyres­
husets byggnadsmateri­
al och utrustning.
För       värderingsenhet
med en  ålder motsva­
rande högsl 40 år skaU
finnas  minst tre  slan-
dardklasser.
Markvärdeandel
     Med markvärdeandel avses förhållandet mellan vär-

deringsenhetens markvärde och dess åriiga hyra. För värderingsenhel med  en  ålder motsvarande minsl 20 år skall för värdefaktorn markvärdeandel finnas minst tre klasser.


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


Prop, 1985/86: 160


11 kap.

1§'

Industribyggnad och övrig byggnad skall värderas enligt avkaslningsme-toden. Byggnader som har endasl begränsad användbarhet för annat ända­mål än för vilket de utnyttjas och liknande speciella byggnader, bensinsla-tionsbyggnader, andra byggnader med olämplig uiformning för normal industriproduktion saml byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus skall dock värderas enligt produktionskoslnadsmetoden.

För värdering av industribyggnad     För värdering av industribyggnad

och övrig byggnad på elproduk-lionsenhel gäller särskilda regler i 15 kap.

och övrig byggnad på vatlenfaUsen­hel gäller särskilda regler i 15 kap. Industribyggnad eller övrig bygg­nad som utgör växthus eller djur­stall värderas enligt reglerna i 10 kap.


15 kap. Värdering av vattenfallsenhet

Allmänt


15 kap. Värdering av elproduktionsenhel

Allmänt


 


1 §

VatlenfaUsenhel är

dels taxeringsenhet med inbyggd kraftstation,

dels taxeringsenhet med regle­ringsanläggning huvudsakligen av­sedd för vatlenkraftsändamål.

dels taxeringsenhet med oulbyggl tillstånd får byggas ut,

dels taxeringsenhet vars huvud­sakliga värde utgör värde av an­dels- eller ersältningskrafi.

Värderingen av vaitenjällsenhe-terna inom ett avrinningsområde skall samordnas. Vid värderingen bestäms försl varje kraftstations och regleringsanläggnings totala värde i nybyggt skick. Totalvärdet för varje enhet uppdelas därefter i ett byggnadsvärde och elt mark­värde. Byggnadsvärdet bestäms med beaktande av den värde­minskning som har skett efler ny­byggnadsåret.


Elproduktionsenhel är

dels taxeringsenhet med vatten­kraftverk och till detta hörande an­delar i utbyggda regleringsanlägg­ningar,

vattenfall som enligt verkslällbarl

dels taxeringsenhet vars huvud­sakliga värde ulgör värde av an­dels- eller ersättningskraft,

dels la.xeringsenhet med värme-kraftverk som inrättats för produk­tion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution eller an­nan anläggning för sådant ända­mål.

Vid värderingen bestäms först del totala värdet i nybyggt skick av varje elproduktionsenhet. Totalvär­det för varje enhet uppdelas däref­ter i etl byggnadsvärde och ett markvärde. Byggnadsvärdet be­stäms med beaktande av den värde­minskning som har skett efter ny-byggnadsåret.


 Senaste lydelse 1980: 149,


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1985/86: 160


 


Värde av nybyggd kraftslalion och regleringsanläggning

Värdet av nybyggd kraftstation eller regleringsanläggning bestäms som produkten av krafisiaiionens eller regleringsanläggningens taxe­ringseffekt i kilowatt och av ett rikt­värde.


2§


Värde av nybyggd elproduktionsenhel

Värdet av nybyggt vattenkraft­verk med tillhörande andelar i re­gleringsanläggningar bestäms som produkten av kraftverkets taxe-ringseffekl i kilowatt och elt rikt­värde.


3§


detid

Regle­ringsmöj­lighet

Taxeringseffekt är en effekt som är tillgänglig i Mellansverige under hela året. Den bestäms för en kraft­slalion med tillhörande andelar i regleringsanläggningar genom att den utbyggda effekten i kilowatt multipliceras med tre faktorer ge­nom vilka beaktas skilda förhållan­den belräffande utnyttjandetid, reg­leringsmöjlighet och belägenhet. Ulnyltjan- Ulnyttjandetiden är lika med kvoten mellan nor­malårsproduktionen, ut­tryckt i kilowattimmar och den utbyggda effek­ten i kilowatt. Minsl nio klasser skall finnas. Regleringsmöjligheten anger den utbyggda ef­fektens relativa värde med hänsyn till möjlig­heterna till årsreglering, Minsl fem 'klasser skall finnas.

Belägen­het

Belägenheten anger den utbyggda effektens vär­de vid kraftstationen i förhållande till dess vär­de i Mellansverige, Minst fem klasser skall finnas.


Taxeringseffekt är en effekt som
är tillgänglig i Mellansverige under
hela året. Den bestäms för etl vat­
tenkraftverk med tillhörande ande­
lar i regleringsanläggningar genom
alt den utbyggda effekten i kilowatt
multipliceras med tre faktorer ge­
nom vilka beaktas skilda förhållan­
den beträffande utnyttjandetid, re­
gleringsmöjlighet och belägenhet,
Ulnyltjan- Utnyttjandetiden är lika
detid
       med kvoten mellan nor-

malårsproduklionen, ut­tryckt i kilowattimmar och den utbyggda effek­ten i kilowatt,

Regle-        Regleringsmöjligheten
ringsmöj-   anger den utbyggda ef-
lighet
      feklens   relativa   värde

med hänsyn till möjlig­heterna lill årsreglering.

Belägen-    Belägenheten anger den
het
          utbyggda effektens vär-

de vid kraftverket i för­hållande lill dess värde i Mellansverige,


 


Taxeringseffeklen för en kraft­station med tillhörande andelar i regleringsanläggningar skall delas upp i en del som avser kraftsta­tionen och i en del som avser ande­larna i regleringsaidäggningar. Uppdelningen skall ske enligt de


Riktvärdet för etl vattenkraftverk med tillhörande andelar i regle­ringsanläggningar skall uigöra vär­det per kilowatt la.xeringseffekl och beslämmas för skilda förhållanden för värdefaklorn godhet. Genom denna beaktas olikheler i årskost-


11


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1985/86: 160


 


fördelningstal som bestäms för oli­ka regleringsgrader. Fördelnings­talen kan beslämmas olika för skilda typer av avrinningsområden.

Den taxeringseffekt som har be­slämts för en kraftstations andelar i regleringsanläggningar skall delas upp mellan de regleringsanlägg­ningar, som ligger uppslröms kraft­stationen i förhållande lill anlägg­ningarnas magasinsvolym.

En regleringsanläggnings taxe­ringseffekt är summan av de taxe-ringseffekter, som beräknats för anläggningen vid dessa uppdel­ningar.


naderna beroende på varierande anläggningskostnader per kilowatt laxeringseffekl för kraftverket.

Riktvärdet skall utgöra det kapi­taliserade värdet av 75 procent av årsnellot för en laxeringseffekl om en kilowatt under andra året före laxeringsårel. Årsnellot bestäms som skiUnaden mellan brulloinläk-ten, beräknad enligi slalens vallen­fallsverks högspänningstariffer för mellansvenska området, och års­kostnad för respektive godhets-klass. I årskostnaden skall inräknas normala drifl-, underhålls- och för­nyelsekostnader. De på detla sätl framräknade riktvärdena skall jäm­kas med hänsyn till lönsamheten får den totala elproduktionen i lan­det.


5%


Riktvärdet för en kraftstation skall utgöra värdet per kilowall la.xeringseffekl och beslämmas för skUda förhåUanden för värdefak­lorn godhet Genom denna beakias olikheter i årskostnaderna beroen­de på varierande anläggningskost­nader per kilowatt laxeringseffekl. Minsl tre klasser skall finnas.

Riktvärdet skall uigöra del kapi-laliserade värdel av 75 procent av årsnellol för en laxeringseffekl om en kilowall under andra årel före ta.xeringsårei. Årsnellol bestäms som skillnaden mellan brulloinläk-len, beräknad enligi slalens vatten­fallsverks högspänningslariffer för mellansvenska områdel, och års­kostnad för respektive godhets­klass. I årskostnaden skall inräknas normala drift-, underhålls- och för­nyelsekostnader.

De på detla sätt framräknade riktvärdena skall jämkas med hän­syn till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet.


Värdel av nybyggt värmekraft­verk bestäms som produkten av kraftverkets installerade effekt i kilowatt och ett riktvärde.


12


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lyddse


Prop. 1985/86: 160


 


Riktvärdet för en regleringsan­läggning är lika med riktvärdet för en kraftstation med den godhet som är genomsnUtUg för riket.


Riktvärdet för värmekraftverk skall utgöra värdel per kilowall in­stallerad effekt och bestämmas jör skilda lyper av kraftverk.

Riktvärdena skall beslämmas med ulgångspunkt i åleranskaff-ningskoslnaden för olika typer av kraftverk och jämkas med hänsyn lill lönsamheten för den lolala el­produktionen i landet.


 


7%*

Byggnadsvärde och markvärde för valténfallsenhet

Byggnadsvärdet för en vatlen­faUsenhel skall bestämmas till det tekniska nuvärdet av de byggnader som hör lill laxeringsenhelen. Vär­deringen skall ske enligt 11 kap. 7 och 8 §§. Vid denna beräkning får dock 75 procent av återanskaff-ningskoslnaden inte översliga det totala värde som har beräknats en­ligt 2-6 §§.

Byggnadsvärdet av regleringsan­läggning och kraftstation under uppförande skall bestämmas enligt

7 kap, 12 §,

i

Markvärdet för en vatlenfaUsen­hel är skiUnaden mellan det enligt 2-6 §§ beräknade totala värdel och 75 procent av äieranskaffningskost-naden för taxeringsenhetens bygg­nader. Om. 75 procent av åleran-skaffningskostnaden överstiger det totala värdet skall markvärdet vara noll.

Har kraftstationen inte lagils i bruk skall markvärde beräknat en­ligt försia styckel minskas med en tredjedel. För regleringsanlägg­ning som inie har lagits i bruk skaU inte någol markvärde bestämmas.

" Senaste lydelse 1980: 149,


§


Byggnadsvärde och markvärde för val 1enkraftverk med tillhörande andelar i r e g I e r i n g s a n I ä g g n i n g a r

Byggnadsvärdet för etl vallen-kraftverk med lillhörande andelar i regleringsanläggningar skall be­stämmas lill del tekniska nuvärdet av kraftverket Värderingen skall ske enligt 11 kap, 7 och 8 §§, Vid denna beräkning fär dock 75 pro­cent av åleranskaffningskostnaden inte översliga del lolala värde som har beräknats enligt 2-4 §§,

Byggnadsvärdet för ett vallen-kraftverk under uppförande skall beslämmas enligt 7 kap, 12 §,

Markvärdet för en vallenkrafl-verk med lillhörande andelar i reg­leringsanläggningar skall bestäm­mas till skillnaden mellan det enligt 2-4 §§ beräknade totala värdet och 75 procent av åleranskaffningskost­naden för taxeringsenhetens bygg­nader. Om 75 procent av åleran­skaffningskostnaden överstiger det totala värdet skall markvärdet vara noU.

Har vattenkraftverket inte tagits i bruk skall markvärde beräknat en­ligt första slyckel minskas med en tredjedel.


13


n    Riksdagen 1985186. I saml. Nr 160


Nuvarande hdelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1985/86: 160


 


Andels- och ersättningskraft

Värdet av andelskraft skall be­slämmas lill så stor del av kraftsta­tionens mark- och byggnadsvärde som motsvarar andelen. Rätt till an­delskraft skall i regel utgöra sär­skild taxeringsenhet.

Värdet av kraftslalion skall mins­kas med värdet av förekommande andelskraft.


98


Andels- och ersältningskrafi

Värdel av andelskraft skall be­slämmas till så stor del av kraftverkets mark- och byggnads­värde som motsvarar andelen. Rätt til! andelskraft skall i regel utgöra särskild taxeringsenhet.

Värdet av kraftverk skall minskas med värdet av förekommande an­delskraft.


 


10 § Ersättningskraft anges i kilowatt laxeringseffekl, Värdel per kilowatt laxeringseffekl skall för den fastighet som lämnar krafl beslämmas med beaktande av de bestämmelser som gäller för leveransens fullgörande. För den mottagande fastigheten skall värdet per kilowatt taxeringseffekt be­stämmas utifrån det värde ersättningskraflen har för den mottagande fastigheten.

Belastningen av ersältningskrafi skall dragas av från kraftstationens markvärde sä långt möjligt, i annat fall från dess byggnadsvärde. För­månen av ersättningskraft skall läg­gas lill markvärdet av den taxeringsenhet till vilken förmånen hör.


Belastningen av ersältningskrafi skall dragas av från kraftverkets markvärde sä långt möjligt, i annat fall från dess byggnadsvärde. För­månen av ersätiningskraft skall läg­gas till markvärdet av den taxeringsenhet till vilken förmånen hör.


 


Bygg n a d s v är de   och   in ark­värde för värmekraft ve rk

11 §

Markvärdet för etl värmekraft­verk skall bestämmas till 2 procent av kraflverkels värde i nybyggl skick enligt 5 §.

Byggnadsvärdet för elt värme-kraftverk erhålles genom att reste­rande 98 procent av kraflverkels värde i nybyggl skick midlipliceras med en nedskrivningsfaklor som beaktar den värdeminskning som har uppkommit mellan del ur då anläggningen kunde tas i bruk (ny-byggnadsåret) och andra årel före taxeringsåret.


14


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lyddse


Prop, 1985/86: 160


18 kap.

.4§

Allmän faslighetsdeklaration skall, om annal inte sägs i 5 §. innehålla uppgifter om namn. postadress och personnummer eller, för juridisk per­son, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och församling där fasligheten ligger, faslighetens gatuadress eller på orten bruklig benäm­ning samt fastighetens officiella beteckning.

I den allmänna fastighelsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror och därmed jämförlig avkastning av fasligheten samt särskilda förmåner och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i övrigt lämnas uppgifter om sädana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl. a, 8-15 kap, skall grunda sig på.

Den allmänna faslighelsdeklara- Den allmänna fastighelsdeklara-

tionen skall också innehålla upp-     tionen skall också innehålla upp-

gifter om sädana förhållanden be­träffande fastigheten som om fas­tigheten har olika ägare lill skilda delar av marken och om fastighelen innehas med tomträtt.

gifter om sådana förhållanden be­lräffande fasligheten som om fas­tigheten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomträtt. Vidare skall uppgift lämnas om den köpeskilling som senasi betalats får fastighelen under den tioårsperiod som när­mast föregår det år allmän fastig-helslaxering äger rum.


Allmän faslighetsdeklaration, som skall avges utan anmaning, skall vara lämnad senast den 18 september årel före del år då all­män fastighetstaxering äger rum.


Allmän faslighetsdeklaration. som skall avges ulan anmaning, skall vara lämnad senasi den / de­cember året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum.


Fastighelsdeklarationen med lillhörande handlingar skall lämnas till länsstyrelse eller lokal skattemyndighet.

Länsstyrelse får efler samråd med kommun bestämma atl del inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer, som skall lämnas till ledning för taxering inom länet.

19 kap.


Arbetsgruppen skall senasi den 15 juni året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum till skallechefen överlämna förslag lill riktvärdekarlor för tomtmark och riktvärdetabeller för småhus. På samma gång skall arbetsgruppen fö­reslå ändringar i de förslag till före­skrifter som avses i 1 § andra styckel.


Arbetsgruppen skall senast den 30 juni året före det år dä allmän fastighetstaxering äger rum lill skattechefen överiämna förslag lill riktvärdekartor för tomtmark och riklvärdelabeller för småhus. På samma gång skall arbetsgruppen fö­reslå ändringar i de förslag lill före­skrifter som avses i I § andra slyckel.


15


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1985/86:160



På grundval av arbetsgruppernas förslag samt de upplysningar som i övrigi kan vinnas skall skattechefen senast den / augusti året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum lill regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer avge yttrande över de enligt I § andra stycket lämnade förslagen till före­skrifter.


Pä grundval av arbetsgruppernas förslag samt de upplysningar som i övrigt kan vinnas skall skattechefen senast den 15 augusti året före det år dä allmän fastighetstaxering äger rum till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer avge yttrande över de enligt I § andra styckel lämnade förslagen lill före­skrifter.


7§


Senast den 10 september årel före del år då allmän fastighetstaxe­ring äger rum skall regeringen eller myndighet som regeringen bestäm­mer besluta sådana föreskrifter som avses i 7 kap, 7 §,


Senast den / oktober året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum skall regeringen eller myndig­het som regeringen bestämmer be­sluta sådana föreskrifter som avses i 7 kap, 7 §,


 


Den som under andra året före laxeringsårel äger hyreshusenhel, som förvärvals sedan föregående allmänna fasligheisiaxering, är ef­ler anmaning av länsstyrelse skyl­dig att lill ledning inför allmän fas­tighetstaxering lämna uppgijl om de hyror som uppburits under and­ra året före laxeringsårel.

Den som under andra årel före taxeringsåret äger industrienhet är efler anmaning från länssiyrdse stryldig all Ull ledning inför allmän fasligheisiaxering lämna uppgifl om de hyror som uppburits under andra året före taxeringsåret.

Den som under andra årel före taxeringsåret är innehavare av täktenhel eller annan taxeringsen­het på vilken täklverksamhel pågår eller eljesl är tillåten, är efter anmaning från länsstyrelse skyldig att till ledning inför allmän fastighetstaxering lämna uppgifl om de priser som under andra året före laxeringsårel uppburils för brylvärd fyndigtiel.


16


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lyddse                      Prop. 1985/86: 160

20 kap.

10 §
Faslighelstaxeringsnämndens
    Fastighetstaxeringsnämndens

första sammanträde skall äga rum första sammanträde skall äga rum
senast den 5 oktober året före laxe- senast den 15 december året före
ringsåret. Vid sammanträdet skall taxeringsåret. Vid sammanträdel
ordföranden lämna noggrann redo- skall ordföranden lämna noggrann
görelse för de föreskrifter och an- redogörelse för de föreskrifter och
visningar angående taxeringen som anvisningar angående laxeringen
berör distriktet.
                           som berör distriktet.

12 § 1 fastighetstaxeringsnämnds beslut skall redovisas dels taxeringsbeslutet enligt punkterna 1-3, dels grunderna för beslutet enligt punkterna 4-7, nämligen

1.    faslighetens indelning i taxeringsenheter,

2.    taxeringsenhetens beskattningsnatur och skattepliktsförhållande,

3.    skattepliktig enhets taxeringsvärde och däri ingående delvärde samt värde av varje värderingsenhel,

4.    storieken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8-15 kap.,

5.    storieken av riktvärde,

6.    storleken av värderingshyra enligt 11 kap. 4 §, brultokapitaliserings-faktor enligt 11 kap. 6 §, exploateringsfaktor enligt 12 kap. 6 §, brytnings-faktor och värdet per kubikmeter brylvärd fyndighet enligt 12 kap. 8 §, utbyggd effekt, laxeringseffekl, utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och be­lägenhet enligt 15 kap. 3 § och återanskaffningskostnad enligt 11 kap. 7 § och 15 kap. 7 § saml

7.    säreget förhållande som har föranlett justering av riktvärde.

I beslutet skall också redovisas den fördelning av taxeringsvärdet som har sketl enligt 5 kap. 8 § tredje slyckel.

Värdel av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så atl överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. Regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.

I fråga om elproduktionsenheter får grunderna för beslulel redovi­sas i särskild bilaga till nämndens beslut.

18 §*

Lokal skattemyndighet skall senast den 31 oktober under taxeringsåret lill ägare av fastighet sända underrättelse om fastighetstaxeringsnämndens avgörande enligt 16 §. Vidare skall lokal skattemyndighet senasi samma dag sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxeringsvär­det enligt 15 §,

' Senaste lydelse 1981: 1119,

'Senaste lydelse 1985:820,                                                                                 17


 


Nuvarande hdelse


Förestagen lydelse


Prop, 1985/86: 160


 


Underrättelse skall innehålla upplysning om vad som skall iakttas av den som vill överklaga faslighelstaxeringsnämndens beslul om fastighetstaxe­ring samt om innehållet i skiljaktig mening.


Underrättelse skall sändas lill ägare som före ulgången av juli må­nad under taxeringsåret inte erhållit underrättelse enligt 14 §, Ägaren skall senast den 25 augusti under laxeringsårel anmäla atl han öns­kar underrättelse om innehållet i beslul om fastighetstaxering.


Underrättelse skall vidare sändas lill ägare som före utgången av juli månad under laxeringsårel inte er­hållit underrättelse enligt 14 § och som senasi den 25 augusti under laxeringsåret anmäll atl han önskar underrättelse om innehållet i beslut om fastighetstaxering.


Denna lag träder i krafl tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom frän trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1988.


 


Finansdepartementet                                     Prop. 1985/86:160

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 1986

Närvarande; statsministern Carlsson, ordförande, saml statsråden Feldt. Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson. Holmberg, Hellström. Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande; statsrådet Feldt

Proposition om vissa frågor inför allmän fastighetstaxeringar 1988

1 Inledning

Den senasie allmänna fastighetstaxeringen ägde rum år 1981, Genom be­slut av riksdagen under är 1985 beslutades alt den allmänna fastighetstax­eringen delas upp så att olika fastighetslyper blir föremål för allmän fastig­hetstaxering skilda år (prop, 1984/85:222, SkU 1985/86:2, rskr. 2, SFS 1985; 820och 821), Enligt beslutet skall hyreshus-, industri-, exploaterings-och specialenheler laxeras år 1988. småhusenheter år 1990 och lantbruks­enheter år 1992. Därefter skall taxering ske vartannat år i samma ordnings­följd.

Till grund för förslaget låg ett slutbetänkande (SOU 1984:37 och 38) Rullande fastighetstaxering m.m.från 1976 års faslighelslaxeringskom-mitté(Fi 1976:05)'. Betänkandet har remissbehandlats. Sammanfattningen av och lagförslagen i betänkandet samt en förteckning över remissinstan­serna och en sammanställning av remissyttranden har fogats till propositio­nen 1984/85; 222 som bilaga I, 2 resp. 3.

Kommittén tillsattes år 1976 för alt se över reglerna för fastighetslaxe­ringen. Kommittén fick år 1978 genom tilläggsdirektiv i uppgifl att bl, a, överväga frågan om en rullande fastighetstaxering. Kommittén har över­lämnat sex delbelänkanden. (SOU 1979:32 och 33) Fastighetstaxering 81. (SOU 1979:81) Fastighetstaxering 81 Industribyggnader, (Ds B 1980:4) Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering. (Ds B 1980:5) Villabeskati-ning 85, (Ds B 1980:8) Besvärsregler vid allmän fastighetstaxering, följd­ändringar m.m.och (Ds B 1981:5) Särskild fastighetstaxering. Samtliga utom ett. Ds B 1980:4, har legat till grund för lagstiftning.

Jag avser nu atl behandla de frågor där jag anser alt ändringar bör ske i gällande regelsystem inför den allmänna fastighetstaxeringen år 1988,

Vidare kommer jag att behandla de frågor som tagils upp i det nämnda delbelänkandet (Ds B 1980:4) Förseningsavgift vid allmän fastigheislaxe-

' Regeringsrådet Ulla Wadell, ordförande, fastighetsrädel Bertil Hall, riksdagsleda­
möterna Paul Jansson, Stig Josefson och Bo Lundgren, skattedirektören Lars
Malmberg, kommunalrådet Birgitta Nådell samt riksdagsledamoten Börje Stensson,
  19


 


ring. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats och finns     Prop. 1985/86: 160 tillgänglig i ärendet (dnr 1050/80).

2 Föredragandens överväganden 2.1 Allmänna synpunkter

Det system för allmän fastighetstaxering som riksdagen beslutade om år 1985 innebär atl den allmänna fastighetstaxeringen görs i tre omgångar under en sexårig omloppslid. Fastighetsbeståndet är indelat i tre grupper som taxeras skilda år. Hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialen­heler taxeras år 1988, småhusenheter år 1990 och lantbruksenheter är 1992. Taxering sker sedan vartannat år i samma ordningsföljd. Skälen för denna uppdelning var främst att förbättra arbetssituationen för bl, a, skal­lemyndigheterna och samtidigt öppna möjligheterna atl bättre än tidigare kunna ha en fast organisalion för fastighetstaxeringen, Elt annat viktigt skäl är att kvaliteten på det förberedelsearbete som skall ske inför en allmän fastighetstaxering kan förbättras genom atl resurserna kan koncen­treras på en eller ett fåtal fastighelskalegorier ål gången. Det gäller såväl möjligheterna atl la vara på erfarenheterna frän tidigare taxering och därvid förbättra de grundläggande bestämmelserna som atl utbilda taxe-ringsfunklionärer. Resultatet härav blir mer rättvisa och riktiga laxeringar.

Riksdagen har tidigare i en skrivelse, rskr. 1981/82; 179, begärt hos regeringen en allmän och förutsättningslös översyn av fastighetslaxering­en. I samband med atl propositionen om en uppdelad allmän fastighets­taxering behandlades av skatteutskottet uttalade utskottet. SkU 1985/86; 2, atl utskottet förutsatte att frågorna om vad som borde göras och vilken form den begärda översynen lämpligen borde ha skulle prövas av regering­en så skyndsamt som möjligt, efiersom resullatel borde läggas till grund för den kommande fastighetstaxeringen 1988.

För atl den av riksdagen beslutade allmänna fastighetstaxeringen skall kunna äga rum och förberedelserna inför denna kunna vidtas mäste regler­na i materiellt avseende beslutas sä snart som möjligt. Jag tar därför nu upp de frågor som jag anser bör ändras i förhållande till vad som gäller för närvarande. För atl få underiag för etl ställningslagande om vilka frågor som bör ändras har inom regeringskansliet saml inom en projektgrupp hos riksskatteverket, RSV, i samråd med lantmäteriverket pågått elt omfat­tande översynsarbete av bestämmelserna. Härvid har beaktats de prak­tiska erfarenheterna av 1981 års allmänna fastighetstaxering och de syn­punkter som framförts frän skilda håll bl,a,från fastighelslaxeringskom-miltén i dess slutbetänkande och i remissyttranden över detta. De förslag till ändringar som jag föreslär inför 1988 års allmänna fastighetstaxering är emellertid av mindre omfattning. Delta beror på alt de bestämmelser som gällde vid 1981 års allmänna fastighetstaxering i fråga om de byggnads­typer som skall taxeras år 1988 visat sig i stort sett fungera väl och ge etl rättvist resultat,

I fråga om småhus som skall vara föremål för allmän fastighetstaxering
vid nästa allmänna fastighelsiaxeringstillfälle, år 1990, är situationen en
           20


 


annan. Kritiken mot 1981 års allmänna fastighetstaxering såvitt den avsåg småhus var både omfattande och mångfacetterad. Den har kommit från skilda håll, såsom frän riksdagen, JO och RSV m,fi. Inför taxeringen.av småhus måsle en översyn äga rum av de bestämmelser som dä blir ak­tuella, 1 denna översyn bör även ingå resultatet av bostadskommitténs (Bo 1982:02) arbete. Kommittén har nyligen avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1986:4-6) som för närvarande är föremål för remissbehandling, översynen bör avse såväl de materiella som de formella reglerna. Över­synen bör också inriktas pä alt åsladkomma förenklingar i sysiemel. En sådan översyn bör komma i gäng snarast möjligt. Min avsikt är att låta företrädare för riksdagspartierna fortlöpande följa och lämna synpunkter på arbetet,

Fasiighetstaxeringskommitlén har i sitt slutbetänkande bl, a, lämnat för­slag om införande av en s, k, rullande fastighetstaxering. En sådan bygger enligt förslagel på tre parallella förfaranden - avstämning, omtaxering och omräkning - och skulle innebära att taxeringsvärdena bättre än för närva­rande skulle följa den aktuella marknadsnivän. Kommitténs förslag inne­bär vidare omfattande ändringar i bl, a, laxeringsförfarandei och taxerings­organisationen. Således skall taxeringsarbetet överföras från taxerings­nämnderna till de lokala skattemyndigheterna. Jag är inte för närvarande beredd att ta ställning till dessa och fiera andra frågor som kommittén behandlat. De kräver ytterligare överväganden innan ställning kan las till dem, 1 dessa överväganden ingår bl, a, resultatet av bostadskommilléns arbete.


Prop. 1985/86: 160


2.2 Vad som skall taxeras vid resp. allmän fastighetstaxering

Mitt förslag: Exploateringsmark skall inte som för närvarande inde­las i särskilda exploaleringsenheier ulan ingå i småhus-, hyreshus-eller industrienhel beroende på vilken byggnadstyp exploaterings­marken är avsedd för. Exploateringsmark fär inte ingå i taxeringsen­het som ärbebyggd.

Växthus och djurstall skall indelas som ekonomibyggnad och hänföras lill lanlbruksenhel även om de inte har något samband med jordbruk eller skogsbruk. Emellertid skall sädan lantbruksenhet lill skillnad mot övriga lantbruksenheter ha beskattningsnaturen annan fastighet.


Skälen för mitt förslag: Den allmänna fastighetstaxeringen, som tidigare skulle äga rum vart femte är, varvid samtliga fastighetslyper taxerades samma år, har enligt riksdagens beslut delats upp sä att olika fastighetsty­per blir föremål för allmän fastighetstaxering skilda är (prop. 1984/85; 222. SkU 1985/86:2. rskr, 2, SFS 1985:820 och 821). Således skall hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheter laxeras år 1988, småhusen­heter år 1990 och lantbruksenheter är 1992, Därefter sker taxering vartan­nat år i samma ordningsföljd. Under mellanliggande år då en fasligheisiyp


21


 


inte är föremål för allmän fastighetstaxering skall liksom tidigare särskild     Prop, 1985/86: 160 fastighetstaxering äga rum av den faslighelstypen.

År 1988 skall således exploateringsenheter vara föremål för fastighets­taxering. Exploateringsenhet beslår av exploaleringsmark, som utgörs av obebyggd mark som ingår i fastställd stadsplan eller byggnadsplan och som lill någon del är avsedd atl användas för byggnadsändamål. Om marken skall indelas som tomtmark eller om del är uppenbari att exploatering inte kommer att genomföras eller kommer atl avsevärl fördröjas skall marken emellertid inte klassificeras som exploateringsmark. Värderingen av ex­ploateringsmark tillgår på så sätl atl de riktvärden som fastställts för tomtmark för den byggnadstyp som marken är avsedd för multipliceras med en exploateringsfaktor, Detla innebär all exploateringsmark som är avsedd för småhusbebyggelse skall taxeras år 1988 med värdena för tomt­mark för småhus som grund. Emellertid skall tomtmark för småhus taxeras försl år 1990, varför några värden för tomtmark för småhus således inte finns tillgängliga vid 1988 års taxering. Del skulle innebära elt mycket omfattande merarbete atl inför 1988 års taxering la fram behövliga värden för tomtmark för småhus. Jag föreslår därför att exploateringsmark inte indelas i särskilda exploateringsenheter ulan inordnas under småhus-, hyreshus- eller industrienhel beroende på vilken typ av bebyggelse exploa­leringsmarken är avsedd för. Genom en sådan ändring kommer exploate­ringsmark för småhusbebyggelse att laxeras år 1990, således samma år som riktvärden för tomtmark för småhus finns tillgängliga. Jag föreslår ingen ändring av reglerna för värdering av exploaleringsmark, Förslagel innebär all exploateringsenhet upphör som särskilt slag av taxeringsenhet. Vad jag nu föreslagit föranleder ändringar i I kap. 7§ och 4 kap, 5 § fastig­hetstaxeringslagen (1979; 1152). FTL,

Genom förslagel kommer exploaleringsmark alt kunna ingå i taxerings­enhet som vid inkomstbeskattningen är föremål för schablonbeskattning. Detta innebär alt en småhusenhet med småhus och tomtmark skulle kunna tillföras exploateringsmark till etl belydande värde. Agaren skulle härige­nom komma att vid inkomstbeskattningen t, ex, som inläkt fä ta upp en mycket högre schablonintäkt än lidigare. Delta är inte rimligt- Jag föreslår därför atl exploaleringsmark inte får ingå i taxeringsenhet som är bebyggd. Vad jag nu föreslagit föranleder en ändring i 4 kap, 6§ FTL, Förslaget föranleder även en följdändring av leknisk natur i 5 kap, 7 § FTL,

Växthus och djurstall som inte hade någol samband med jordbruk indelades vid 1981 års allmänna fastighetstaxering som övrig byggnad och marken som tomtmark till sådan byggnad. Egendomen taxerades som industrienhel. Växthus och djurstall med anknytning till jordbruk indela­des däremot som ekonomibyggnad och ingick i en lantbruksenhet. Vid värderingen av växthus och djurstall ulan samband med jordbruk utgick man vid fastställande av byggnadsvärdet från riktvärdet för ekonomibygg­nad. Marken värderades med riktvärdet för industrimark som grund.

Enligt nuvarande regler skall industrienheter taxeras år 1988 och lant­
bruksenheter år 1992, Vid taxering år 1988 föreligger således inte riktvär­
den för ekonomibyggnad, Atl la fram sådana skulle medföra etl belydande
merarbete. Vidare skulle genom all växthus och djurstall med samband
       22


 


med jordbruk skall taxeras år 1992 komma alt gälla skilda värdenivåer mellan byggnader med och utan samband med jordbruk. Detta är enligt min mening otillfredsställande. Jag föreslår därför atl lill byggnadstypen ekonomibyggnader även hänförs växthus och djurstall ulan samband med jordbruk. Härigenom kommer alla växthus och djurstall att taxeras år 1992 och ingå i lantbruksenhet. Enligt nuvarande bestämmelser skall lantbruks­enhet alllid ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet. Växthus och djur­stall utan samband med jordbruk ingick vid föregående taxering i industri­enhet, vilken alltid har beskattningsnaturen annan fastighet. Jag anser alt växthus och djurstall som inte har något samband med jordbruk även i fortsättningen skall ha beskattningsnaturen annan faslighel. Vad jag nu nämnt föranleder ändringar i 2 kap, 2 §, 4 kap, 11 § och 11 kap, I § FTL,


Prop, 1985/86: 160


2.3 Skatteplikt

Mitt förslag: Byggnad som ingär i överförings- eller distributionsnä­tet för vatten saml värmecentral och anläggning för förvaring av radioaktivt avfall skall, till skillnad mol för närvarande, hänföras lill specialbyggnad och därmed undantas från skatteplikt.


Skälen för mitt förslag: Vid fastighetstaxering skall byggnader och mark indelas i byggnadstyper resp. ägoslag. Byggnader indelas i småhus, hyres­hus, ekonomibyggnad, industribyggnad, specialbyggnad och övrig bygg­nad. Som specialbyggnad, och därmed undantagen från skalleplikt, indelas byggnader som har etl så allmännyttigt ändamål att de anses skola vara skattefria. Hit hör t.ex, försvarsbyggnad, vårdbyggnad, skolbyggnad och allmän byggnad,

Åven distributionsbyggnad hör hit. Som sädan byggnad indelas byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas, värme eller elektri­citet. Däremol ingår inte motsvarande byggnad för överföring eller distri­bution av vatten. Jag anser att även sådan byggnad bör klassificeras som specialbyggnad och undantas frän skatteplikt.

Uppvärmning av hyreshusfastigheter med vattenburen värme sker i huvudsak med egen oljeeldad panna, med egen undercenlral kopplad till Qärrvärmeverk eller med en för flera fastigheter gemensam värmecentral. Vid laxeringen åsätts fastighelen, oavsett pä vilket av dessa sätt den uppvärms, ett värde som i huvudsak är baserat på utgående hyran. Nägon differentiering av detta värde med hänsyn till sättet av uppvärmning sker inte. Enligt nuvarande bestämmelser åsätts dessutom sådan undercenlral och gemensam värmecentral separata taxeringsvärden som industrien­heter. Härigenom uppstår en dubbellaxering. Enligt min mening bör denna dubbellaxering upphöra. Detta bör ske genom att som en undergrupp till specialbyggnad, och därmed bli undantagen från skatteplikt, hänföra sådan undercenlral eller gemensam värmecentral. Undergruppen kan lämpligen få benämningen värmecentral. Till gruppen värmecenlraler räknas inte kraftvärmeverk (fjärrvärmeverk, mottrycksanläggning) som även är inrät­tat för produktion av eleklrisk starkström för yrkesmässig distribution.


23


 


Dessa anläggningar ulgör elproduklionsenheter och skall taxeras enligt
reglerna härför,
                           >

Som specialbyggnad indelas även reningsanläggningar. Hit hör vatten­verk, avloppsreningsverk, sopstation och liknande samt pumpstation som hör till sådan anläggning. På senare tid har byggts anläggningar för förva­ring av radioaktivt avfall. Jag anser alt sådana anläggningar ocksä bör vara skattefria. Jag föreslår därför att dessa får omfattas av begreppet renings­anläggning.

Jag är inte beredd alt i övrigi göra någon ändring av vilka byggnader som skall indelas till gruppen specialbyggnad och således vara undantagna från skatteplikt.

Vad jag nu föreslagit medför ändringar i 2 kap. 2§ FTL.


Prop. 1985/86: 160


2.4 Värderingsfrågor

Vid allmän fastighetstaxering år 1988 skall hyreshus-, industri-, exploate­rings- och specialenheler taxeras. Specialenheter, som är undantagna från skatteplikt, skall inte åsättas någol värde. Däremol skall övriga enheter åsättas taxeringsvärde. Jag har tidigare föreslagit att exploaleringsenhel som en typ av taxeringsenhet skall slopas. Däremot skall den mark, ex­ploateringsmark, som för närvarande bildar exploateringsenhet enligt vad jag tidigare föreslagit värderas men ingå i småhus-, hyreshus- eller indu­strienhel beroende på för vilket slag av bebyggelse den är avsedd.

En översyn och etl utredningsarbete har, som jag tidigare nämnt, bedri­vits för att om möjligt förbättra metoderna för värdering av de fastighetsly­per som skall taxeras år 1988. Jag vill nu la upp de regler som jag anser behöver ändras inför nämnda taxering. Del gäller såväl hyreshus- som vattenfallsenheter.

2.4.1 Hvreshusenheter

Mitt förslag: Nuvarande värderingsmodell för hyreshusenhel behålls i huvudsak oförändrad. Mindre ändringar görs i fråga om det s, k, normhusets karaktär. Således föreslås att hyran för elt sådant hus skall uppgå till 131000-140000 kr. Vidare skall för värderings­enheter med en hyra under 100000 kr, finnas minsl 15 hyresklasser mot för närvarande 20, Värdefaktorn standard slopas.


Skälen för mitt förslag: Hyreshusenheler utgörs av hyreshus och tomt­mark för sädan byggnad. Hyreshus är byggnad som är inrättad till bostad åt minsl tre familjer eller lill kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Vid värderingen av hyreshusenheter används en bruttokapilaliseringsme-tod, som innebär alt totalvärdet för enheten beräknas genom att hyran multipliceras med en bruttokapilaliseringsfaklor. Denna bestäms med hän­syn till enhetens ålder, standard och markvärdeandel.

Tomtmarkens värde bestäms med utgångspunkt i värdefaktorerna typ av bebyggelse och i vissa fall typ av våningsplan. Med typ av bebyggelse


24


 


avses det ändamål bebyggelsen på tomtmarken är avsedd för, antingen     Prop. 1985/86: 160 bostäder eller lokaler. Med typ av våningsplan avses planets utformning och belägenhet inom byggnaden.

Riktvärde för hyreshusenhel skall utgöra sammanlagda värdet av bygg­nader och mark. Riktvärdet för hyreshusenheter med olika klassificerings­data anges i tabeller. Sädana finns upprättade för olika värdeniväer. Dessa bestäms genom riktvärdet för en hyreshusenhet med normall förhållande mellan värderingsenhelens markvärde och dess hyra, bebyggd med etl modernt hyreshus från tiden 1950-1959 och en hyra av 70000-74000 kr. Riktvärdet för en sådan enhet får endast anges enligt värden i en fastställd värdeserie. Värdefaktorerna för värdering av hyreshusenhet är hyra, ål­der, standard och markvärdeandel.

Enligt 1976 års fastighetstaxeringskommilté har taxeringen av hyreshus­enheter vid 1981 års allmänna fastighetstaxering i huvudsak varit utan större problem. Inte heller de remissinstanser som yttrade sig över kom­mitténs slutbetänkande framförde några större invändningar mot nuvaran­de värderingsmodell. Jag vill emellertid föreslå några ändringar. Vid kon­struktion av de tabeller som används vid värdering av hyreshus utgår man från etl för beståndet representativt hyreshus, s. k, normhus. Detta utgörs av ett modernt hyreshus som är uppfört under åren 1950-1959 och som har en hyra av 70000—74000 kr. Normhuset bör utgöras av ett hyreshus som vid varje allmän fastighetstaxering är representativt. Hyresutveck­lingen har emellertid medfört atl den hyresnivå som nu finns för normhusel inte längre är representativ. Den bör således anpassas till den aktuella hyresnivån. Enligt vad jag har inhämtat bör hyreshusnivän ändras till 131 000-140000 kr.

Hyresutvecklingen medför att del inte längre är nödvändigt att det för värderingsenheler med en hyra under lOOOOO kr, skall finnas minst 20 hyresklasser. Del är tillräckligt om det i detla fall finns minst 15 klasser.

För närvarande utgör, som nämnts, standarden en värdefaktor vid vär­deringen av hyreshus. Standarden bestäms med hänsyn till husels bygg­nadsmaterial och utrustning. Skillnaden i standard mellan olika hyreshus beaktas vid värderingen även utan en särskild standardfaktor. Således påverkar ju t.ex. standarden storleken pä hyran, vilken är en annan värdefaktor. Vidare är samvariationen mellan värdefaktorerna ålder och standard mycket påtaglig, efiersom åldern skall vara ett ullryck för hyres­husels sannolika återstående livslängd. Jag anser därför att värdefaklorn standard kan slopas. Detta medför dessulom en förenkling vid deklara­tionstillfället för fastighetsägaren. Vad jag nu nämnt om värdefaktorn standard föranleder även att definitionen på normhuset som ell modernt hyreshus kan las bort.

Mina överväganden föranleder ändringar i 9 kap. 2 och 3 §§ FTL.

25


 


2.4.2 Värdering av vatten- och värmekraft m. m.


Prop. 1985/86: 160


Mitt förslag: Regleringsanläggningar, som till huvudsaklig del är avsedda för vattenkraftändamål, skall inte längre utgöra självständi­ga taxeringsenheter. Värdel av dessa skall beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggningarna, Valténfallsenhet skall betecknas elproduktionsenhet. Annan anläggning som inrättats för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution skall ocksä bilda elproduktionsenhel, i stället för all som för närva­rande utgöra industrienhel. Reglerna för värdering av värmekraft­verken las in i kapitlet om elproduktionsenheter, I fråga om värme-kraftverk införs, liksom för närvarande förekommer i fräga om valtenkraftstation, en möjlighet att jämka riktvärdena med hänsyn till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet. Markvärdet för elt värmekraflverk skall bestämmas till 2% av kraftverkels vär­de i nybyggt skick. Byggnadsvärdet för elt värmekraftverk erhålls genom att resterande värde, 98 %, skall liksom för närvarande'multi-pliceras med en nedskrivningsfaklor som beaktar den värdeminsk­ning som har uppkommit mellan del år då anläggningen logs i bruk och andra året före taxeringsåret,

1 fråga om elproduklionsenheter skall finnas möjlighet lill en för­enklad redovisning av fastighetsiaxeringsnämnds beslut.


Kommitténs förslag: Kommittén framhåller atl erfarenheterna från 1981 års allmänna fastighetstaxering vad avser vatten- och värmekraftanlägg­ningar är i huvudsak goda. Kommittén anser alt klassindelningen av vissa värdefaktorer vid värderingen av vattenfall bör slopas, I fråga om värme­kraftverk anser kommittén att markvärdet för anläggningarna bör ingå i riktvärdet.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga har bl, a, ansett atl markvärdet skall ingå i anvisat erfarenhelstal för vär-mekraflanläggningar.

Skälen för mitt förslag: Inför 1981 års allmänna fastighetstaxering inför­des helt nya värderingsregler i fråga om vatlenfallsenheter. Den nya vat-lenfallsvärderingen bygger på en renodlad avkastningsmelod där avkast­ningen bestäms så att den samlade intäkten från de olika kraftslagen skall täcka de samlade driftkostnaderna och ge skälig ränta på nedlagt kapital. Värderingen av kraftstationer och regleringsanläggningar inom ett och samma avrinningsomräde samordnades.

Jag vill först ta upp frågan om behandlingen av regleringsanläggningar vid laxeringen. Del samlade värdel av valtenkrafttillgängarna fördelades vid 1981 års allmänna fastighetstaxering på kraftstationerna och reglerings­anläggningarna (regleringsmagasinen). En sådan uppdelning hade tidigare en funktion vid den kommunala inkomstbeskattningen. Den kommunala beskattningen av juridiska personer har emellertid slopats fr,o.m. in­komståret 1985 (prop. 1984/85:70, SkU 23. rskr 110. SFS 1984:1060). Fördelningen av det samlade värdet pä regleringsanläggningar torde därför


26


 


inte ha någon funktion all fylla vid beskattningen. Det skulle vara en Prop. 1985/86: 160 förenkling att slippa dela upp den laxeringseffekl som alstras vid ell vallenkraftverk i en del för kraftverket och i en annan del för de uppslröms belägna regleringsanläggningarna. Detta kan uppnås genom atl reglerings­anläggningar som huvudsakligen är lill nytta för vattenkraftverk och som för närvarande ulgör särskilda taxeringsenheter inte längre skall utgöra särskilda taxeringsenheter. Värdel av dessa regleringsanläggningar kan i stället beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggning­arna. Någon förändring av del totalt åsatta taxeringsvärdet uppkommer inte. Vid en sådan omläggning reduceras antalet vatlenfallsenheter från ca 1 300 lill ca I 000. Jag anser att en sådan förändring innebär så slora förenklingar all den bör genomföras. Vad jag nu nämnt föranleder ändring­ar i 4 kap. 10§samt 15 kap. 1, 2, 4 och 6-8§§ FTL.

Som jag lidigare nämnt värderades vid 1981 års allmänna fasligheisiaxe­ring vattenkraften enligt en avkastningsmelod. Värmekraften taxerades enligt en produktionskostnadsmetod, som innebär att de värderades med utgångspunkt i anläggningskostnaderna (äleranskaffningskostnaderna). varvid hänsyn togs till den värdeminskning som anläggningarna undergått.

Gruppen värmekraftverk består av bl. a. kärnkraftverk, olje- och kolel­dade kondensverk, kraftvärmeverk och gasturbiner. De svarar tillsam­mans med de ca lusen vattenkraftverken för ca 98% av den totala elpro­duktionen i landet. Resterande elproduktion sker i samband med industri­ell verksamhet.

De olika kraftslagen kan inte ses isolerade från varandra vid värdering­en. Vid värderingen bestäms den totala avkastningen med utgångspunkt i de gällande tarifferna. Dessa är emellertid salta så att den samlade intäkten från de olika kraflslagen skall täcka de samlade driftkostnaderna och dessutoni förränta nedlagt kapital. Den billiga vattenkraften får därigenom kompensera den dyrare värmekraflen. De olika produktionsförutsältning-arna utnyttjas på etl optimalt sätl. Den värmekrafl som ingår i vårt elsys­tem gör det möjligt alt bättre utnyttja vattenkraften. Värmekraften bidrar därför till att öka vallenkraftsanläggningarnas avkastning. En del av vär­mekraftens värde kommer vid en strikt avkastningsvärdering alt redovisas som förhöjda värden på vattenkraftsanläggningarna.

För att skapa en rimlig nivå när det gäller värderingen av de samlade
elkraftstillgångarna infördes vid föregående allmänna fastighetstaxering en
jämkningsregel. Den innebär all vattenkraftens avkastningsvärde skall
jämkas med hänsyn till lönsamheten av den totala elproduktionen i landet.
Den samordning av produktionen som sker i vattenkraftverken och vär­
mekraftverken gör det svårt att värdera de olika typerna av kraftverk i
förhållande till varandra. Kraftverken har sitt största värde vid en sampro­
duktion, där de kan komplettera varandra. Taxeringen går därför till så alt
man först fastställer det totala värdet av elproduktionen i landet och sedan
fördelar detta mellan i första hand vattenkraftverken och värmekraftver­
ken. Därefter sker en fördelning mellan de olika grupperna av värmekraft­
verk, varvid bl, a, drifttiderna för de olika typerna av anläggning skall
beaktas. Införandel av jämkningsregeln innebar en markering av all behov
av samordning förelåg, Nägon motsvarande regel för jämkning av de på
           27


 


åleranskaffningskostnaden baserade riktvärdena för värmekraftverken in­fördes inte inför föregående allmänna fastighetstaxering. Jag anser emel­lertid att det är erforderligt att kunna göra nödvändiga jämkningar även för värmekrafl verken. Då vissa särregler behöver införas för värmekraftver­ken är det naturligt att samla alla bestämmelser om vatten- och värmekraft-verken i samma kapitel. 15 kap. Namnet på taxeringsenhet som även omfattar värmekraflverk kan lämpligen vara elproduklionsenhet.

Vad jag nu har anfört föranleder ändringar i 6 kap, 13 §. 7 kap. )5§. 11 kap, I §. 15 kap, l-10§§ samt av rubriken lill 15 kap, och rubrikerna närmast före 15 kap, 2 och 7§§ FTL, Vidare bör en ny paragraf. 15 kap, 11 § FTL. och en ny rubrik närmasl före denna paragraf införas,

I fråga om värderingen av vattenkraftverk har inte behov visat sig föreligga av några större förändringar. Jag anser dock, liksom kommittén, alt klassindelningen av värdefaktorer bör slopas. Jag föreslår atl sä sker i fråga om samtliga värdefaktorer, Pä så sätt kan möjlighet skapas att undvi­ka alltför stora ojämnheter i taxeringsvärdena mellan förehållandevis lik­värdiga anläggningar. Detta föranleder ändringar i 15 kap, 3 och 5§§ FTL,

I fråga om värderingen av värmekraften anserjag inte behov föreligga att göra några omfattande sakliga förändringar. För att förenkla värderingen föreslårjag emellertid alt markvärdet för ett värmekraflverk schablonmäs­sigt skall bestämmas lill 2 % av kraftverkets totala värde i nybyggt skick. Resterande värde föresläs utgöra byggnadsvärde,

1 fastighetsiaxeringsnämnds beslut skall redovisas dels själva beslutet och dels vissa särskilt angivna grunder för beslutet, Elproduklionsenhe-lerna är en relativt liten grupp taxeringsenheter. Värdering och redovis­ning skiljer sig väsentligt från andra slag av taxeringsenheter, vilket ställer till stora problem vid redovisningen av beslutet. Bl, a: komplicerar denna grupp framtagandet av ADB-program och blanketter. Del vore därför värdefullt att kunna ha en möjlighet alt redovisa besluten på elt förenklat sätt. Detta måste emellertid i sådant fall ske utan att svårigheter uppkom­mer all la del av dessa uppgifter. En lämplig form är att i fråga om elproduklionsenheter endast behöver redovisas själva beslutet. Övriga uppgifter som normalt redovisas bör i sådant fall redovisas i särskild bilaga lill nämndens beslut.


Prop. 1985/86: 160


2.5 Uppgifter till ledning vid taxering

Mitt förslag: Skyldigheten att i allmän fastighelsdeklaraiion lämna uppgift om köpeskilling som senast betalats för fastigheten skall upphöra.

Skälen för mitt förslag: I allmän faslighetsdeklaration skall uppgifl läm­nas om bl. a. den köpeskilling som senast betalats för fastjghelen under den tvåårsperiod som föregår del år allmän fastighetstaxering äger rum. Enligt vad jag har inhämtat föreligger inte längre behov av att inhämta uppgiften frän deklarationen, eftersom uppgift om köpeskilling fås på annat sätl. Jag


 


föreslär därför att denna uppgiftsskyldighet upphör, Detla föranleder en ändring i 18 kap, 4 § FTL,

Efter anmaning skall deklarationsskyldig förete alla handlingar som be­hövs för kontroll av fastighelsdeklarationen såsom skogsbruksplan eller annan uppskattningshandling som avser skog pä fastigheten, byggnadsrit­ningar eller köpeavtal (18 kap. 7 § FTL). Enligt vad jag har inhämtat kan det finnas visst behov av att efter anmaning kunna få ta del av läklplan vid taxering av täktmark. Jag instämmer i att det i vissa fall kan vara värdefullt atl vid taxeringen ha tillgång lill läklplan. Nuvarande uiformning av be­slämmelsen inrymmer emellertid enligt min mening möjlighet till alt an­mana att lämna läklplan. Nägon författningsändring behövs således inte.


Prop. 1985/86: 160


 


2.6 Insamling av uppgifter om hyror m. m.

Mitt förslag: Den som under andra året före laxeringsåret äger hyreshus som förvärvals sedan föregående allmänna fasligheisiaxe­ring är efler anmaning av länsstyrelse skyldig att lämna uppgifl om de hyror som uppburits under andra året före taxeringsåret. Del­samma gäller den som under andra årel före taxeringsåret äger industrienhet. Den som under andra året före laxeringsåret är inne­havare av täktenhel eller annan taxeringsenhet pä vilken täklverk­samhel pågår eller eljest är tilläten är efter anmaning från länsstyrel­se skyldig atl lämna uppgift om de priser som under år 1986 uppbu­rits för brytvärd fyndighet.

Skälen för mitt förslag: Inför en fastighetstaxering sker ett mycket omfat­tande förberedelsearbete. Det är under denna procedur som grunden läggs för elt likformigt och riktigt taxeringsresultal. Ett mycket väsentligt mo­ment i detta arbete är den provvärdering som äger rum inför taxeringen. Inför provvärderingen av hyreshus- och industrienheier ulgör uppgifter om rådande hyresnivåer grunden för värderingen. I fråga om hyreshusenheler är det den utgående hyran som är intressant och i fräga om industrienheier värderingshyran. För atl uppnå en rättvis och riklig taxering är det nöd­vändigt att tidigt kunna få tillgång till erforderligt underlag vad avser hyror i hyreshus- och industrienheier. Inför 1981 års allmänna fastighetstaxering infördes i övergångsbestämmelserna lill FTL en skyldighet för ägare lill hyreshus- och industrienheier att i vissa fall efter anfordran lämna upp­gifter om hyror som uppburits. Denna bestämmelse gällde endasl vid 1981 års allmänna fastighetstaxering, varför författningsstöd saknas för en mol­svarande insamling inför kommande allmänna fastighetstaxeringar. Enligt min mening är dessa uppgifter så väsentliga under förberedelsearbetet att motsvarande skyldighel lill uppgiftslämnande som förelåg vid föregående allmänna fastighetstaxering nu bör införas för framliden. Skyldigheten bör åligga den som under andra året före taxeringsåret äger hyreshus- eller industrienhet, I fråga om hyreshusenhel skall skyldigheten gälla.den som


29


 


förvärvat faslighel sedan föregående allmänna fastighetstaxering. Uppgif­ten skall avse hyror som uppburits under andra året före taxeringsåret.

Motsvarande behov av uppgifter föreligger vid förberedelsearbetet inför taxering av täktmark. Vid 1981 års allmänna fastighetstaxering insamlades uppgifter om priser för olika material såsom grus genom bl, a, studier av handlingar i läklärenden enligt naturvårdslagen och förfrågningar hos ex­ploatörer och markägare. Jag anser alt även i fråga om täklmark bör motsvarande uppgiftsskyldighet föreligga.

Jag föreslår att en ny paragraf, 19 kap, 8 §. med det innehåll jag nu nämnt införs i FTL.


Prop. 1985/86: 160


 


2.7 Tidpunkt för avlämnande av allmän fastighetsdeklaration m. m.

Mitt förslag: Deklaralionstidpunkten vid allmän fastighetstaxering flyttas frän den 18 september lill den I december året före det år då taxeringen äger rum. Vissa tidpunkter för förberedelsearbetet och tidpunkten för fastighelstaxeringsnämndens försia sammanträde an­passas lill alt deklaralionstidpunkten ändras.

Skälen för mitt förslag: Tidsfristerna för beslut om taxering, omprövning och taxeringsarbetets avslutande har inför 1988 års allmänna fastighets­taxering redan ändrats av riksdagen (prop, 1984/85:222, SkU 1985/86:2, rskr, 2. SFS 1985:820). Jag vill nu föreslå ändring av ytterligare några lidpunkter.

Enligt nuvarande bestämmelser skall allmän faslighetsdeklaration. som skall avges utan anmaning. vara lämnad senast den 18 september året före taxeringsåret. Den nya ordningen med en uppdelad allmän fastighetstaxe­ring innebär atl särskild fastighetstaxering kommer att ske under mellanlig­gande år av de fastighetstyper som inte är föremål för allmän fastighets­taxering samma år. Den särskilda faslighelstaxeringsnämndens arbete be­träffande fastighetstaxeringen skall vara avslutat senasi den 30 september under laxeringsårel. Den lokala skattemyndigheten skall senast den 31 oktober under laxeringsåret sända underrättelse till ägare om den särskilda faslighelstaxeringsnämndens beslut. Med nu gällande bestämmelser kom­mer således den särskilda fastighelstaxeringsnämndens arbete och under­rättelse om dess omprövade beslut att inträffa efler del att allmän fastig­hetsdeklaration skall ha lämnais. Detta förhållande anser jag vara olill­fredsslällande och föreslår därför all den senaste lidpunkten för all lämna allmän fastighetsdeklaration flyttas till den I december under taxerings­året. Detta innebär all den tid som den allmänna fastighetstaxeringsnämn­den har lill sitl förfogande atl fatta beslut om taxering minskar i motsvaran­de grad. Emellertid flyttades, i samband med atl beslul fattades om uppde­lad allmän fastighetstaxering, tidpunkten för när nämnden skulle ha fattat sitl beslul från den 31 januari lill den 31 maj under taxeringsåret. Nämnden får därför även efter den nu föreslagna ändringen en förlängd arbetsperiod i


30


 


förhållande lill vad som gällde vid den senasie allmänna fastighetstaxering­en. Vad jag nu nämnt föranleder en ändring i 18 kap, 9 § FTL,

Under förberedelsearbetet inför allmän fastighetstaxering skall i varje faslighelstaxeringsdislrikt finnas en arbetsgrupp som beslår av ledamö­terna i nämnden. Arbetsgruppen skall senast den 15 juni året före del är då allmän fastighetstaxering äger rum bl, a, föreslå ändringar i förslag till skilda föreskrifter. Skattechefen skall därefter, dock senast den 1 augusti året före taxeringsåret, avge yttrande över de lämnade förslagen lill före­skrifter. Senast den 10 september nämnda år skall regeringen eller myndig­het som regeringen bestämmer besluta i fräga om föreskrifterna. Fastig­helstaxeringsnämndens försia sammanträde skall äga rum senast den 5 oktober året före taxeringsåret. Den senare tidpunkten bör flyttas till den 15 december, vilket motsvarar framflyttningen av deklaralionstidpunkten. Den nu föreslagna flyttningen av deklaralionstidpunkten gör det möjligt att även flytta de övriga nämnda tidpunkterna i molsvarande grad. Jag anser emellertid del vara värdefullt att föriänga tidpunkten mellan att föreskrif­terna beslutas och fastighelstaxeringsnämnden börjar sitt arbete. Jag före­slår därför atl tidpunkterna flyttas framåt 2-3 veckor. Vad jag nu föreslagit föranleder ändringar i 19 kap, 5-7 §§ och 20 kap, 10 § FTL,

Jag föreslår även en ändring i 20 kap, 18 § FTL, Åndringen är endast av redaktionell art och innebär en anpassning lill motsvarande bestämmelse vid särskild fastighetstaxering, 28 kap, 7 § FTL,


Prop. 1985/86: 160


2.8 Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering

Mitt förslag: Förseningsavgift vid för sent lämnad allmän fastighets-deklaration införs inte. Ej heller införs skattetillägg för orikliga eller utelämnade uppgifter vid fastighetstaxering.


Kommitténs förslag: Kommittén föreslår alt förseningsavgift skall utgå om faslighetsdeklaration lämnas in för sent vid allmän fastighetstaxering. Kommittén föreslår däremot inte alt skattetillägg införs för oriktiga eller utelämnade uppgifter vid fastighetstaxering.

Remissinstanserna: Förslaget att införa förseningsavgift vid faslighets-taxeringen har fått elt blandal mottagande av remissinstanserna. Kommit­téns förslag atl inte införa skattetillägg vid fastighetstaxeringen har i all­mänhet godtagits eller lämnais ulan erinran av remissinstanserna.

Skälen för mitt förslag: Det är väsentligt atl även vid fastighetstaxering få in uppgifter i rätl tid och att dessa uppgifter är fullständiga och korrekta. Antalet för sent inlämnade deklarationer är emellertid relativt litet och innebär inte. enligt vad jag har inhämtat, några större problem för skalle­förvaltningen. Om deklaration inte har inkommit inom föreskriven lid får den deklarationsskyldige anmanas all lämna deklaration. I sådan anmaning kan vite föreläggas att lämna deklarationen inom viss tid. Enligt min mening lorde en sädan möjlighet oftast vara tillräcklig för att få in deklara­tionen i rimlig tid så all den hinner behandlas av faslighetstaxeringsnämn-


31


 


den inom föreskriven tid. En stor del av de som lämnar deklarationen för sent torde vara ägare som har elt slort antal fastigheter eller fasligheter som är särskilt komplicerade att deklarera. Införande av förseningsavgift skulle också kräva atl uttryckliga regler om anstånd med deklarationens avlämnande infördes, I annat fall torde deklarationsskyldiga till stor del komma alt få eftergift av avgiften. Jag anser alt de fördelar ett införande av förseningsavgift skulle medföra inte uppväger de nackdelar och det admi­nistrativa merarbete som en avgift skulle innebära. Enligt min mening bör en sådan avgift således inte införas,

I fråga om skattetillägg instämmer jag i kommitténs förslag alt delta inte bör införas. De svårigheter som möter när det gäller att utforma ell syslem med skattetillägg vid fastighetslaxeringen är nämligen, som kommittén nämner, så slora att de inte uppväger de fördelar som kan stå alt vinna med elt sådanl syslem.


Prop. 1985/86: 160


 


2.9 Insamling vid fastighetstaxering av uppgifter som underlag för samhällsplanering

MiU förslag: Jag är inte för närvarande beredd all föreslå alt en gemensam insamling sker vid 1988 års allmänna fastighetstaxering av uppgifter som behövs vid fastighetstaxeringen och av andra upp­gifter som behövs som underlag för samhällsplanering.

Kommitténs förslag: Kommittén konstaterar all från skallemyndigheter­nas sida framhållits att det uppkommit avsevärda problem vid administra­tionen av den gemensamma uppgiftsinsamlingen 1981 i fråga om den all­männa fastighetstaxeringen, folk- och bostadsräkningen och den kommu­nala energiplaneringen. Kommittén har inte gått närmare in på frågan om gemensam uppgiftsinsamling eller en utveckling av en informationssam­ordning med faslighelstaxeringsregislret som databas. Emellertid bör en­ligt kommittén en förbättring i administrativt och malerielll hänseende bl, a, genom elt bättre ajourförl fastighetstaxeringsregister kunna uppnås vid en rullande taxering. En del av de hittillsvarande rutinmässiga svårig­heterna vid en gemensam uppgiftsinsamling och gemensam regisierföring bör också kunna minska om de tekniska hjälpmedlen förbättras, t, ex, genom terminalåtkomsl till faslighelstaxeringsregislret.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan betonar i allmänhet behovet av alt samordning sker av uppgiftsinsamlande och behovel av en samordnad informationsbas.

Skälen för mitt förslag: Vid 1981 års allmänna fastighetstaxering inhäm­tades efler riksdagens beslut från fastighetsägarna förutom uppgifter för taxeringen även uppgifter för folk- och bostadsräkningen och för den kommunala energiplaneringen. I sistnämnda avseende hade beslulel om insamlingen föregåtts bl.a, av en gemensam framställning från statens industriverk, statens planverk, bostadsslyrelsen och statistiska central­byrån.


32


 


Riksskatteverkets projektgrupp för utvärdering av 1981 års allmänna Prop. 1985/86: 160 fastighetstaxering har anfört atl del är myckel svårt alt samordna fastig­hetstaxeringen med en sädan uppgiftsinsamling som gjordes vid 1981 års allmänna fastighetstaxering. Projektgruppen har vidare anföri atl de lokala skattemyndigheterna funnit samordningen med folk- och bostadsräkningen ineffektiv och olämplig. Gruppen framhåller emellertid att det föreligger ell behov av en samordnad informationsbas för fastighetsvärdering och sam­hällsplanering. Gruppen framhåller att det kräver belydande insatser för att man skall åstadkomma en samordning av olika intressenters krav på ett uppbyggt register. Även frågan om hur ajourföringen skall lösas och hur användningen av registret skall utformas är enligt gruppen resurskrävande.

I en skrivelse lill regeringen den 7 mars 1983 har industriverket, planver­ket, bostadsslyrelsen och statistiska centralbyrån hemställt all regeringen vidtar erforderliga åtgärder för att fortsättningsvis säkerställa möjligheten atl erhålla underlag för energiplaneringen och samhällsplaneringen i övrigt främst genom att utnyttja och ajourhälla fastighelslaxeringsregislret, kom­pletterat med vissa energivariabler m, m.

Myndigheternas skrivelse lill regeringen behandlades av fastighetslaxe-ringskommittén i dess slutbetänkande och ingär således i kommitténs nyligen nämnda ståndpunkt.

Som mänga av de remissinstanser som yttrat sig i frågan framhåller är del angeläget att för samhällsutvecklingen ha tillgång till information om fastigheterna. Det är också rationellt att ha en samordnad uppgiflsinsam-ling av dessa uppgifter saml att bevara och ha dem tillgängliga i etl gemensamt register. Erfarenheterna vid 1981 års allmänna fastighetstaxe­ring visar, som riksskatteverket framhåller i sitt remissvar över kommit­téns slutbetänkande, att en samordnad uppgiftsinsamlig är svår alt genom­föra med gott resultat. För skatteförvaltningens personal är denna senare uppgift etl främmande inslag. De saknar kunskaper för vidare bedömning av uppgifterna. Kvaliteten på uppgifterna blir därför inte den bästa. Enligt min mening bör den framtida uppgiflsinsamlingen för annat ändamål än fastighetstaxering ordnas på annal sätt än vid fastighetstaxeringen. Jag är därför inte beredd atl föreslå att en sådan gemensam uppgiftsinsamling sker vid 1988 års allmänna fastighetstaxering. Hur erforderliga uppgifter för samhällsplanering skall inhämtas och registreras i framliden är emeller­tid en viktig fråga som bör få en för samhället acceptabel lösning. Jag anser all fortsatta överväganden i denna fråga är nödvändiga.

3 Upprättade lagförslag

1 enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i faslighetstaxeringslagen (1979: 1152).

Med hänsyn till lagstiftningens enkla beskaffenhet anserjag atl lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

33


 


4 Författningskommentar                                Prop. 1985/86:160

I kap. 7 §

Enligt nuvarande lydelse skall år 1988 allmän fastighetstaxering ske av

hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheler.

Exploateringsmark skall inte i framliden bilda exploateringsenheter ulan ingå i småhus-, hyreshus- eller industrienhel beroende på vilken byggnads­typ exploaleringsmarken är avsedd för, Exploaleringsenhel skall upphöra att utgöra en typ av taxeringsenhet. Begreppet skall därför utgå ur första stycket i paragrafen.

Vidare skall valténfallsenhet, som för närvarande utgör en särskild typ av industrienhel och således skall taxeras är 1988. enligt förslagel lill 15 kap. i fortsättningen betecknas elproduklionsenhet, Förslagel till ändring i förevarande paragraf innebär elt förtydligande av att elproduklionsenhet, som också är en typ av industrienhel. skall taxeras år 1988.

2 kap. 2§

Som ekonomibyggnad skall indelas även växthus'och djurstall som inte har anknytning lill jordbruk eller skogsbruk.

Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för vatten skall, liksom för närvarande molsvarande byggnader för gas, värme och elektri­citet,utgöra distributionsbyggnad som är elt slags specialbyggnad.

Byggnad för produktion och distribution av varmvatten för uppvärmning blir en specialbyggnad med beteckningen värmecentral. Hit hör bl. a. egen undercenlral som är kopplad till fjärrvärmenälel och värmecentral som är gemensam för flera fastigheter. Däremol hör inte hit anläggningar (kraft­värmeverk, fjärrvärmeverk. mottrycksanläggning) som är inrättade för att även producera eleklrisk starkström för yrkesmässig distribution.

Till gruppen reningsanläggning hänförs anläggning för förvaring av ra­dioaktivt avfall.

4 kap,

Ändringen innebär att taxeringsenheten exploateringsenhet utgår samt att exploateringsmark ingär i småhus-, hyreshus- eller industrienhet beroende på för vilket slag av bebyggelse exploaleringsmarken är avsedd.

1 paragrafen sägs atl exploateringsmark inte får ingå i taxeringsenhet som är bebyggd. Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk skall bilda egen taxeringsenhet.

34


 


10 §                                                                                               Prop, 1985/86:160

Regleringsanläggning som huvudsakligen är avsedd för vatlenkraftsända­mål skall inte utgöra taxeringsenhet utan värdel av anläggningen skall beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggningen.

II §

1 paragrafen nämns att lanlbruksenhel som endast består av växthus eller djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk skall ha beskattningsnaturen annan faslighet i motsats till övriga lantbruksenheter som alllid har beskattningsnaturen jordbruksfastighet.

5          kap, 7 §

Ändringen är en följdändring till alt exploaleringsenhel inte längre skall förekomma som en typ av taxeringsenhet,

6          kap, 13 §

1 paragrafen byts ordet vattenfallsenhet ut mot ordet elproduktionsenhel,

7          kap, 15 §

Även denna paragraf anpassas till atl vattenfallsenheter byts ut mot elpro­duktionsenheter.

9 kap,

1 paragrafen sägs alt det s, k, normhusel för ell hyreshus skall vara ett hus somär uppfört under åren 1950-1959 och med en hyra av 131 000-140000 kr. Bestämmelsen att normhuset skall vara modernt är onödig och utgår.

3§

I paragrafen görs den ändringen att det för värderingsenheter med en hyra under lOOOOO kr, skall finnas minsl 15 hyresklasser mot tidigare minst 20, Vidare utgår standarden som en värdefaktor.

II kap, I §

I andra stycket byts ordet vatlenfaUsenhel ut mol ordel elproduktionsen­het. Vidare utgår hänvisningen om hur industribyggnad och övrig byggnad som utgör växthus eller djurstall skall värderas. De skall enligt förslaget i 2 kap, 2§ utgöra ekonomibyggnad och som sådan värderas enligt bestäm­melserna i 10 kap,

35


 


15 kap,                                                                       Prop. 1985/86: 160

Ändringarna i kapitlet innebär dels att det utvidgas atl avse. förutom som för närvarande vattenkraftsanläggningar, även värmekraftverk som produ­cerar elström för yrkesmässig distribution. Detta innebär alt alla slag av elproduktionsanläggningar regleras i 15 kap. Värderingen av värmekraft­verken sker för närvarande enligt beslämmelserna för värdering av indu­stribyggnad och övrig byggnad i 11 kap. FTL. Ordet vatlenfaUsenhel i olika former i 15 kap. byts ul mot elproduklionsenhet i olika former. Vid föregående allmänna fastighetstaxering fördelades viss del av del samlade värdel av vattenkraftslillgångarna på dels kraftstationerna och dels regle­ringsanläggningarna (regleringsmagasinen). Denna fördelning upphör och det samlade värdel läggs på kraftverken.

Ändringarna i försia siycket innebär dels atl ordet kraftstation, liksom i kapitlet i övrigi, byts ut mot vattenkraftverk, dels atl den särskilda taxe­ringsenhet som består av regleringsanläggning skall tas bort. Regleringsan­läggning skall ingå i taxeringsenhet som består av vattenkraftverk. Ett nytt slag av taxeringsenhet föreslås, som skall utgöra en elproduktionsenhel, och som skall bestå av värmekraflverk som inrättats för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution eller av annan anläggning för sådant ändamål. Hit hör t. ex. anläggning för vindkraft.

1 andra slyckel utgår bestämmelsen alt värderingar av valtenfallsenhe-lerna inom etl avrinningsområde skall samordnas. Vidare införs en be­stämmelse atl vid värderingen skall försl del lolala värdel i nybyggl skick av varje elproduktionsenhet bestämmas. Därefter skall detla värde förde­las i byggnadsvärde och markvärde.

2-6 §§

Paragraferna behandlar värdet av nybyggd elproduktionsenhel. Definition av elproduktionsenhel finns i 1 §,

1 2 § sägs alt värdel av nybyggt vallenkraftverk med tillhörande andelar i regleringsanläggningar bestäms som produkten av kraftverkels laxerings­effekl i kilowatt och ett riktvärde. Ändringarna i paragrafen föranleds av alt ordel kraftstation byts ut mot vattenkraftverk och att regleringsan­läggning inte skall utgöra egen taxeringsenhet. Regleringsanläggnings vär­de skall i stället ingå i värdena av de kraftverk som har nytta av anläggning­en.

Ändringarna i 3 § är atl ordet kraftstation byts ut mol vallenkraftverk samt att bestämmelserna om att värdefaktorerna ulnyttjandetid, regle-ringsmöjlighet och belägenhet skall ha etl visst minsta antal klasser utgår. Nuvarande bestämmelser i 4 §, som avser värdering av regleringsanlägg­ningar, utgår, efiersom regleringsanläggning inte skall värderas särskilt. Bestämmelserna i nuvarande 5 § flyttas lill 4 §, Ändringarna i den nya

lydelsen av 4 §, i förhållande lill nuvarande lydelse av 5 §, innebär att ordel

36


 


kraftstation byts ul mol vattenkraftverk samt all riktvärdet för elt vatten-     Prop. 1985/86: 160 kraftverk skall innefatta även värdet pä tillhörande andelar i regleringsan­läggningar. Även här utgår bestämmelsen att ell visst minsta antal klasser skall finnas.

En ny lydelse av 5 § föreslås, 1 paragrafen regleras värderingen av ett nybyggt värmekraflverk, Värdel av elt sådant skall beslämmas som pro­dukten av kraflverkels installerade effekt i kilowatt och elt riktvärde.

Nuvarande bestämmelse i 6 § om riktvärde för regleringsanläggning kan ' utgå i anledning av alt regleringsanläggning inte skall värderas särskilt, 1 stället införs bestämmelser om riktvärde för värmekraflverk, I första slyckel sägs att riktvärdet för värmekraftverk skall uigöra värde per kilowatt installerad effekt och bestämmas för skilda typer av kraftverk, I andra styckel las en bestämmelse in om att riktvärdena skall bestämmas med utgångspunkt i äteranskaffningskostnader för olika typer av kraft­verk. Vidare förs en jämkningsregel in om atl riktvärdena skall jämkas med hänsyn lill lönsamheten för den lolala elproduktionen i landet. En liknande jämkningsregel finns för vattenkraftverkens del i den nya lydelsen av fjärde paragrafen,

7 och 8 §§

Paragraferna behandlar byggnadsvärde och markvärde för vattenkraftverk med tillhörande andelar i regleringsanläggningar. Ändringarna i paragrafer­na föranleds av alt valténfallsenhet och kraftslalion byts ut mol vatten­kraftverk med lillhörande andelar i regleringsanläggningar samt av att regleringsanläggning inte skall värderas särskilt.

9 och 10 §§

1 paragraferna regleras värderingen av andels- och ersättningskraft. Änd­ringarna består endast i alt kraftstation byts ut mot kraftverk.

11 §

Paragrafen, som är ny. innehåller bestämmelser om byggnads- och mark­värde för värmekraflverk. Markvärdet skall beslämmas lill 2 % av kraft­verkels värde i nybyggt skick enligt 5 §. Byggnadsvärdet erhålls genom att 98 % av kraftverkets värde i nybyggt skick multipliceras med en nedskriv­ningsfaklor som beaktar den värdeminskning som har uppkommit mellan det år då anläggningen kunde las i bruk och andra årel före taxeringsåret.

18 kap.

Sista meningen utgår, eftersom uppgift om köpeskilling kan inhämtas på annal sätl än i deklarationen.

37


 


                                                                                                  Prop. 1985/86: 160

Den senasie tidpunkten för att lämna sådan allmän faslighetsdeklaration som skall avges ulan anmaning flyttas från den 18 september till den I december året före taxeringsåret.

19 kap.

Tidpunkten för när arbetsgruppen senast skall vidta vissa ålgärder flyttas framåt 15 dagar lill den 30 juni året före taxeringsåret.

Likaså flyttas tidpunkten för när skattechefen senasi skall avge yttrande över förslag lill vissa föreskrifter. Tidpunkten flyttas 14 dagar, från den 1 augusti till den 15 augusti året före taxeringsåret.

7§

Tidpunkten för när regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer senast skall besluta föreskrifter i värderingsfrågor flyttas från den 10 sep­tember till denl oktober årel före taxeringsåret.

I paragrafen som är ny. införs skyldighel för den som under andra årel före taxeringsåret är ägare till hyreshusenhet eller industrienhet alt efler an­maning från länsstyrelse lämna uppgifl om de hyror som uppburils under andra året före laxeringsåret. I fråga om ägare till hyreshusenhet gäller skyldigheten endast den som förvärvat enheten sedan föregående allmänna fastighetstaxering.

En motsvarande skyldighet att lämna uppgift om priser införs i fråga om den som är innehavare av täktenhel eller annan taxeringsenhet på vilken täklverksamhel pågår eller eljest är tilläten.

20 kap. 10 §

I paragrafen görs den ändringen att tidpunkten för när fastighetstaxerings­nämndens försia sammanträde senast skall äga rum flyttas frän den 5 oktober till den 15 december året före taxeringsåret.

12§

I paragrafen regleras vad som skall redovisas i fastighetstaxeringsnämn­dens beslut. Såväl själva beslutet som grunderna för beslulel skall redovi­sas. Ändringen i paragrafen innebär atl del i fråga om elproduktionsen-

38


 


heter införs möjlighel till enklare redovisning i själva beslutet, medan     Prop, 1985/86: 160 kompletterande uppgifter lämnas i en bilaga.

18 §

Ändringen i iredje siycket, som är av redaktionell art, innebär en anpass­ning lill molsvarande bestämmelse vid särskild fastighetstaxering i 28 kap.

7§.

Ikraflträdandebestämmelsen

De nya beslämmelserna skall lillämpas första gängen vid allmän och sär­skild fastighetstaxering år 1988.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl anta förslagel lill lag om ändring i faslighetstaxeringslagen (1979; 1152).

6 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan­den har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986                                                                                                                     39