Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:104

om statlig garanti för anordnande av

olympiska vinterspel i Sverige år 1992      1985/86:104

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 april 1986.

På regeringens vägnar

Svante Lundkvist

Birgitta Dalit

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en ekonomisk garanti för anordnande av olympiska vinterspel år 1992 i Falun och Åre under förutsättningen att Internationella olympiska kommittén i oktober 1986 beslutar förlägga spelen till dessa orter.

I    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104


 


Jordbruksdepartementet                                 Prop. 1985/86:104

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 1986

Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Si­gurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bod­ström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1992

1 Statliga garantier för olympiska vinterspel år 1992 i Sverige m. m.

1.1   Inledning

Från svensk sida har tidigare, både inför 1984 års och 1988 års tävlingar, gjorts ansökan hos Internationella olympiska kommittén (lOK) om att få arrangera olympiska vinterspel. Enligt lOK: s regler fordras normalt att en arrangör av olympiska spel (OS) av staten tillförsäkras ekonomiska garan­tier för spelens genomförande. Riksdagen har med anledning av bl. a. denna regel vid de tidigare ansökningstillfällena (prop. 1977/78: 146, KrU 23, rskr 275 och prop. 1980/81: 200, KrU 35, rskr 428) lämnat sådana statsgarantier. lOK beslutade i de båda nu nämnda fallen att erbjuda OS till andra sökande arrangörsorter, nämligen Sarajevo i Jugoslavien resp. Cal­gary i Canada.

I en skrivelse till regeringen den 3 februari 1983 anhöll Falu kommun om fullständiga ekonomiska garantier för att tillsammans med Are kommun ansöka om att få arrangera de olympiska vinterspelen i Sverige år 1992. Skrivelsen har remissbehandlats under våren 1983.

1.2   Yttranden över ansökan om olympiska vinterspel år 1992

Följande instanser har anmodats eller beretts tillfälle att yttra sig över Falu kommuns skrivelse den 3 februari 1983, nämligen överbefälhavaren, tele­verket, länsstyrelserna i Kopparbergs och Jämtlands län, Kopparbergs och Jämtlands läns landsting, Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges riksidrottsförbund och Svenska olympiska kommittén. Till re­missyttrandet från överbefälhavaren har fogats yttranden från de frivilliga försvarsorganisationerna. Kopparbergs läns landsting har meddelat att man inte avser yttra sig i frågan och Jämtlands läns landsting har inte inkommit med svar. Samtliga remissinstanser som yttrat sig i ärendet ställer sig i sak positiva


 


till ett svenskt OS-arrangemang, dock inte reservationslöst., Flertalet re- Prop. 1985/86: 104 missinstanser har synpunkter på bl. a. de ekonomiska villkoren för med­verkan, utformningen av en statsgaranti eller förutsättningarna för praktisk medverkan. De understryker värdet för svensk idrott och turism liksom för näringsliv och "svensk good-will" av olympiska spel i Sverige. Flertalet av remissinstanserna gör också den bedömningen att arrangerandet av olympiska spel är ett nationellt intresse med hänsyn till arrangemangets omfattning. Detta ställer i sin tur krav på en statlig ekonomisk garanti.

Sveriges Olympiska Kommillé (SOK) och Sveriges riksidrotlsförbund (RF) hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågan om olympiska vinter­spel i Sverige år 1984 resp. år 1988. SOK vidhåller således sin tidigare bedömning att det från bl. a. organisatorisk, administrativ och ekonomisk synpunkt finns gynnsamma förutsättningar för anordnandet av sådana tävlingar i Falun och Åre. RF anför liknande synpunkter samt framhåller spelens betydelse för att ge svensk idrott stimulans, utbredning och inter­nationell uppmärksamhet. RF anser vidare att avgörande för om arrange­manget skall komma till stånd torde vara att staten tar det slutliga ekono­miska ansvaret. Detta enligt RF med hänsyn till det allmänna nationella intresse som olympiska spel har. RF tillstyrker bifall till berörda kom-niuners ansökningar "under förutsättning att en eventuell statsgaranti inte avräknas mot de årligen tillkommande statsmedlen till idrotten och dess organisationer".

Länsstyrelserna i Kopparbergs och Jämtlands län framhåller bägge betydelsen av olympiska spel för turistnäringen liksom för övrigt näringsliv och kultur. Länsstyrelserna pekar också på värdet av att nyttja redan uppförda anläggningar för idrott och turism. Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller den regionalpolitiska och sysselsättningsmässiga stimulans som redan gjorda och tillkommande investeringar har särskilt för Åreområdet. Länsstyrelsen anför vidare att olympiska spel har en allmänt positiv bety­delse för landet som ger följder under hela 90-talet och att en koncentration av olika intäktsskapande åtgärder till ett fåtal redan utbyggda turistområ­den som Åre är ett effektivt utnyttjande av redan investerat kapital. Läns­styrelsen i Kopparbergs län anser att staten bör lämna fullständiga ekono­miska garantier.

Sveriges Radio AB anför att radio- och televisionsbevakning av olym­piska spel är ett helt unikt åliggande för ett rundradioföretag. Publikens krav på programmässig och teknisk kvalitet är redan nu höga och förvänt­ningarna i detta avseende stegras från ett spel till nästa. Med utgångspunk­ten att tillräckliga ekonomiska resurser - varav bruttokostnader för tek­niska anskaffningar täcks av en statsgaranti - ställs till förfogande är bolaget övertygat om sina goda förutsättningar för en högklassig bevak­ning. Bolaget ser positivt på ett olympiskt arrangemang.

Televerket anser att det skulle vara värdefullt och stimulerande atl få
medverka i ett så omfattande arrangemang som olympiska vinterspel.
Verket deltar därför gärna i en fortsatt utredning. Verket anger de garan­
tianspråk som kan bli aktuella och jämför därvid sina kostnadsberäkningar
med de som verket gjorde i samband med ansökan om 1988 års vinterspel.
En utgångspunkt är att verkets fasta kunder inte åsamkas kostnader på
           3

grund av ett OS-arrangemang.


 


överbefälhavaren (ÖB) anför att frågan om militär medverkan faller Prop. 1985/86: 104 utanför ramen för myndighetens befogenhet och måste avgöras av rege­ringen i särskild ordning. ÖB kan inte tillstyrka en militär medverkan i arrangemangen i sådan omfattning som sannolikt förutsätts eller förutsatts i t. ex. utredningen inför ansökan om 1984 års vinterspel. Ett beslut om sådan medverkan torde ge som konsekvens ett betydande utbildningsbort­fall och allvarligt begränsa berörda enheters krigsanvändbarhet. ÖB anser vidare att möjligheterna till militär medverkan snarast försämrats mot bakgrund av ett allt kärvare ekonomiskt läge för försvarsmakten. ÖB hänvisar därför till de frivilliga försvarsorganisationerna som under hand redovisat ett principiellt intresse att medverka i ett olympiskt arrange­mang, förutsatt att eventuella kostnader täcks.

Några remissinstanser berör direkt eller indirekt frågan om de intäkter som försäljningen av televisionssändningsrättigheterna kan ge. RF anser att trots att framlagda kalkyler pekar på att det kan bli ett ekonomiskt överskott så måste det avgörande för att arrangemanget skall komma till stånd vara att staten tar det slutliga ekonomiska ansvaret gentemot arran­görskommunerna Falun och Åre enligt lOK: s bestämmelser. Länsslyrel­sen i Kopparbergs län räknar med att kostnaderna för spelen i Falun och Åre skall kunna täckas trots höga kostnader för organisation och massme­dia och för tillgodoseende av kravet på utbyggnad av befintliga anläggning­ar och komplettering med nya. Länsstyrelsens bedömning vilar främst på att de s. k. TV-intäkterna kan beräknas bli avsevärda.

I frågan om utgifter för arrangerandet av vinterspelen redovisar såväl televerket som Sveriges Radio AB att förändrad teknik kan komma att något minska kostnaderna för massmediabevakningen. Detta gäller under förutsättning att man kan räkna med i stort sett samma förutsättningar för kalkylerna som i utredningen inför 1988 års OS-ansökan.

Stockholms kommun förberedde under år 1983 en ansökan till lOK om arrangerandet av sommarolympiaden år 1992. Mot den bakgrunden har RF och SOK i skrivelse till regeringen den 12 december 1983 förordat en prioritering av Falun/Åres ansökan för den händelse regeringen lämnar ekonomiska garantier för endast en ansökan hos lOK.

1.3 Utredning om förutsättningar för olympiska vinlerspei år 1992 i Falun och Are

Falu kommun har efter sin skrivelse den 3 februari 1983, liksom Åre kommun, lämnat kompletterande material angående investeringsbehov och andra förutsättningar för att arrangera de olympiska vinterspelen år 1992. Kommunerna har vidare den 17 oktober 1984 bildat ett gemensamt bolag, Falun Åre Organisation Co, FOC, Aktiebolag, för att förbereda och arrangera spelen. Inom FOC har det gjorts en utredning "Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Åre 1992". Utredningen överlämnades den 7 november 1985 till regeringen (jordbruksdepartementet). Utredning­en bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga I.

Den som ansöker om att få arrangera de vinterolympiska spelen år 1992
har att före utgången av mars 1986 redovisa hos lOK villkoren för en sådan
        4


 


ansökan. Ansökan skall därefter béharidlas slutligt vidlOK: s session i Prop. 1985/86: 104 Lausanne den 17 oktober 1986. lOK skall därvid utse värdort bland sanno­likt sju kandidater. Falu och Åre kommuner och andra som har ett uttalat intresse av att de olympiska vinterspelen år 1992 förläggs till Sverige har i olika sammanhang hävdat att beslut om en statlig ekonomisk garanti måste föreligga i god tid före lOK; s session i oktober 1986.

Den av FOC genomförda utredningen av förutsättningarna för att arran­gera de vinterolympiska spelen år 1992 har gjorts efter samråd med SOK och RF. De i utredningen föreslagna investeringarna och utgiftsprogram­men har beräknats i samråd med berörda intressenter, myndigheter och företag samt därefter godkänts av SOK och de olympiska specialförbun­den. Investeringskalkylerna har sedermera granskats av byggnadsstyrel­sen.

FOC redovisar så långt möjligt bruttoförhållanden avseende såväl kost­nader som intäkter. Kostnaderna beräknas i prisläget januari 1985 till 1 539 milj. kr. inkl. oförutsedda kostnader med 272 milj. kr. Intäkterna beräknas i fast pris och under vissa antaganden till 1 724 milj. kr. Bland större investeringar märks om- och nybyggnader av ishockeyhallar, ny bob- och rodelbana samt ombyggnader av skidstadion vid Lugnet i Falun. Dalrege­mentet I 13 föreslås bli OS-förläggning efter om- och tillbyggnadsarbeten beräknade till ca 100 milj. kr. I Åre krävs investeringar huvudsakligen i befintliga alpina anläggningar och ett nytt presscenter. En dominerande kostnadspost är kostnader inkl. investeringar för TV-sändningarna. De uppgår till nära 400 milj. kr.

Utgångspunkten för omfattningen av statsgarantin är att de beräknade kostnaderna uppräknade med index skall täckas av de beräknade intäk­terna. FOC har i en komplettering till utredningen den 11 mars 1986 presenterat en kalkyl som omsluter 1 290 milj. kr. Kalkylen omfattar efter korrigering av kostnader för bl. a. rivning och/eller drift av arenor efter spelen, men exkl. oförutsedda kostnader, ett belopp av I 290 milj. kr.

De huvudsakliga intäkterna i kaikylen uppkommer genom försäljningen av sändningsrätten för TV. Dessa intäkter anges till 1 052 milj. kr. Intäk­terna har beräknats med utgångspunkt i de avtal som värdorten för vinter­spelen år 1988, Calgary, har slutit. Det angivna beloppet motsvarar 65 % av summan av Calgarys avtal räknat efter en dollarkurs av 7 kr. Den totala intäkten av spelen beräknas som nämnts till 1 724 milj. kr. I detta belopp ingår förutom TV-intäkter bl. a sponsor- och försäljningsintäkter, biljettin­täkter samt vissa s. k. restvärden efter spelen.

Kalkylen är en investerings- och driftkalkyl. Den beaktar därför inte bestående investeringsvärden eller andra samhällsekonomiska effekter, såsom ytterligare ianspråktagande av samhällelig service, skatteinkom­ster, valutaintäkter, sysselsättnings- eller regionalekonomiska effekter.

Utredningen har utgjort primärt underlag för de överläggningar som förts mellan företrädare för regeringen och Falu och Åre kommuner om statliga ekonomiska garantier för genomförandet av de olympiska vinter­spelen år 1992. Överläggningarna har resulterat i ett avtal mellan staten och det av kommunerna bildade bolaget FOC. Avtalet, som gäller under

förutsättning av bl. a. regeringens godkännande, bifogas detta protokoll           5

som bilaga 2.


 


2 Föredragandens överväganden              Prop. 1985/86:104

Den svenska idrottsrörelsen har i flera sammanhang uttryckt önskemål om att olympiska vinterspel föriäggs till Sverige. Idrottsrörelsen har därvid bedömt att ett sådant arrangemang är av stort idrottsligt intresse samtidigt som det skulle ha ett betydande propagandavärde för svensk idrott.

Falu och Åre kommuner har målmedvetet verkat för att olympiska vinterspel förläggs dit. Man har ansett att detta skulle vara av stor betydel­se för orternas utveckling samt ge regional stimulans.

Frågan om OS i Sverige har också fått ett ökat stöd hos näringslivet inte minst mot bakgrund av den betydelse de olympiska spelen skulle få för en positiv utveckling av turismen i vårt land. Det är därför enligt min mening naturligt att även näringslivet deltar i arbetet med att genomföra olympiska spel i Sverige. Staten garanterar enligt det avtal som föreligger varken upplåningsbehov eller ytterligare kalkylerade räntekostnader. Jag ser detta som en naturlig uppgift för näringslivet.

Från regeringens sida har tidigare vid olika tillfällen uttalats en positiv inställning till en ansökan från svenska orter om att få arrangera vinter-OS år 1992. Regeringen gör samma bedömning nu. Den svenska idrottsrörel­sen liksom FOC, och därigenom Falu och Åre kommuner, bör därför ges de ekonomiska garantier som krävs för en ansökan.

Utredningen om de praktiska och ekonomiska förutsättningarna för olympiska vinterspel i Falun och Åre år 1992 visar enligt min mening att spelen kan arrangeras på ett tillfredsställande sätt. Till detta bidrar de satsningar som i tidigare sammanhang gjorts i Falun och Åre, bl. a. riks-skidstadion vid Lugnet och det s. k. Åreprojektet med den nyligen invigda störtloppsbacken för alpin skidåkning.

Även om jag sålunda bedömer förutsättningarna som goda vill jag dock erinra om arrangemangets mycket stora ekonomiska omfattning. Den kal­kylerade omslutningen uppgår till ca 1,3 - 1,5 miljarder kr. Det riskta­gande som är förenat med detta måste därför med nödvändighet begränsas så långt möjligt. Så har också skett i den överenskommelse som har träffats mellan staten och kommunerna.

Överläggningarna har utgått från att kommunerna genom FOC tar an­svar för de olympiska vinterspelens genomförande och ekonomi. Det råder också enighet om att den ekonomiska verksamheten inom OS-budgeten skall bedrivas så att inte onödiga likviditetskostnader eller behov av alltför tidig lånefinansiering uppstår. Investeringsåtaganden på en rimlig nivå bör också bidra till att kommunernas ekonomiska ansvar efter spelen för anläggningar och därtill knutna driftkostnader kan upprätthållas. SOK och berörda specialförbund har godkänt anläggningarnas utformning med avse­ende på tekniska krav och standard. En viktig del i strävan att begränsa driftkostnaderna är den ideella arbetsinsats som idrottsrörelsen bidrar med. Ett ekonomiskt positivt resultat av vinterspelen bör därför tillfalla svensk idrott.

Kalkylerna har granskats i samband med överläggningarna i statsgaran­
tifrågan. I förutsättningarna ingår bl. a. att utnyttja Dalregementet 113 som
en s. k. OS-by. Investeringarna i Falun och Åre, organisation och drift av
   6


 


OS, liksom kostnaderna för massmediabevakning av spelen bedöms kunna     Prop. 1985/86: 104
i sin helhet rymmas inom avtalade utgiftsprogram. Det har förutsatts att
tävlingar i alpin skidåkning i grenen Freestyle inte blir obligatoriska olym­
piska tävlingar.
                    ' '   ■                            ' '

Statens garantiåtagande gäller endast mot FOC, som skall vara ekono­miskt ansvarigt för genomförande av OS. FOC skall sålunda om det visar sig nödvändigt genom garantin få intäktsunderskott täckt inom ramen för i avtalet redovisade utgiftsprogram. Som ett villkor för en sådan statlig ekonomisk garanti skall bl. a. gälla att staten ges insyn genom revisorer i verksamheten. Staten kommer som jag tidigare nämnt inte att ställa några garantier för de lån som kommer att behöva tas upp av OS-huvudmannen före spelens genomförande. Lånen behövs i avvaktan på att OS-budgeten får sina slutliga intäkter efter genomförda tävlingar år 1992. Sådana lån förutsätts den ordinarie kreditmarknaden kunna förmedla mot bakgrund bl. a. av det positiva gensvar en svensk ansökan rönt hos bl. a. näringsli­vet.

Avstämning av OS-budgetens utveckling kommer att ske fortlöpande. I ett senare skede skall bestämmas hur hänsyn skall tas till kostnadsutveck­lingen. Tidigast vid årsskiftet 1988/89 avser avtalsparterna ta upp överlägg­ningar om fastställande av index för en justering av garantiåtagandet med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Vid denna tidpunkt har sannolikt, om spelen förlagts till Sverige, avtal om intäkter från försäljningen av rätten till TV-sändningar slutits. Statsgarantins syfte är att täcka eventuella förluster i ett utgiftsprogram om I 290 milj. kr. i prisläget januari 1985, i den mån det saknas finansiering genom intäkter. Statsgarantin är begränsad till det angivna beloppet. Om kostnader härutöver för arrangerande av de olym­piska spelen uppkommer - och dessa inte kunnat påverkas av FOC -medger avtalet att garantiramen efter förhandling kan jämkas. Härvid har förutsatts att oförutsedda kostnader också för verksamhet och investe­ringsobjekt som omfattas av garantiramen skall kunna finansieras genom omprioriteringar.

Av avgörande betydelse för det ekonomiska resultatet av arrangemang­en är storleken av intäkterna och deras periodisering. Med hänsyn främst till att försäljningen av TV-rättigheterna förutsätts svara för huvuddelen av intäkterna bör detta försäljningsavtal underställas regeringen för godkän­nande. Det är också av stor betydelse att OS-budgeten tillförsäkras största möjliga intäkter av försäljningen av rätten att använda OS-symbolen.

En kalkyl som i tiden spänner över nära sju år är naturiigen svårbedöm­bar liksom dess resultat. För egen del vill jag därför framhålla vikten av en sammanhållen och framsynt ekonomisk planering och verksamhet för att nå ett positivt resultat.

De kalkyler över kostnader och intäkter som jag nu har redovisat visar i allt väsentligt att staten bör kunna lämna en ekonomiskt fullgod garanti för en vinterolympiad i Falun och Åre år 1992. Skulle lOK välja att förlägga 1992 års olympiska vinterspel till Falun och Åre ärjag förvissad om att de svenska arrangörerna skall motsvara förtroendet och lägga grunden till tävlingar av högsta kvalitet.


 


3  Hemställan                                                                Prop. 1985/86: 104

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att ikläda staten ekonomiska åtaganden i överenstämmelse med till denna proposition bifogat avtal.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan­den har lagt fram.


 


Bilaga 1     Prop. 1985/86: 104 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND/ALLMÄNT                                              flik 1

VINTERSPELENS OMFATTNING                                     2

ORGANISATION                                                               3

INVESTERINGAR I FALUN                                              4

INVESTERINGAR I ARE                                                   5

INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE                6

RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I FALUN OCH ARE     7

DRIFTKOSTNADER                                                           8

INTÄKTER                                                                         9

TIDPLAN                                                                          10

KAPITALKOSTNADER                                                     11

KOSTNADSSAMMANSTÄLLNINGAR                              12

SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER                 13

SAMMANFATTNING                                                        14

/!/?£


 


INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Prop. 1985/86: 104


/Detaljerad/


BAKGRUND/ALLMÄNT

Varför OS-frågan aktualiseras igen Internationella relationer Falun - Are FOC, Aktiebolag Utredningsarbetet Tidigare OS-utredning Fortsatt planläggning


punkt 1 1 1 1 1 1


flik


 


VINTERSPELENS OMFATTNING

Förutsättningar och konsekvenser för Falun Förutsättningar och konsekvenser för Are Tekniska anläggningar Falun/Are


2

2.1 2.2 2.3


ORGANISATION                                                   3

Organisation för marknadsföring av kandidaturen 3.1

Organisation för spelens genomförande            3.2

INVESTERINGAR I FALUN                                     4

Tävlings- och träningsarenor                              4.1

Parkering, infrastruktur                                       4.2

övergripande kraftförsörjning                             4.3

Press-center m m                                                4.4

Boende                                                               4.5
Sammanst
ällning investeringskostnader Falun   4.6

INVESTERINGAR I ARE                                         5

Tävlings- och träningsarenor                              5.1

Administration                                                     5.2

Presscenter                                                        5.3

Boende                                                               5.4

Service                                                                5.5

Trafik                                                                   5.6

Teknisk försörjning, drift o underhåll                  5.7

Infrastruktur                                                       5.8

Sammanställning investeringskostnader Are      5.9

INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE          6

Östersunds teleområde. Are                               6.1

Faluns teleområde, Falun                                   6.2

Televerket Radio                                                 6.3

Sammanställning investeringar och drift             6.4

RADIO OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I FALUN O ARE 7

Policy, förutsättningar                                        7.1

Sammanfattning av kostnader                           7.2

Lokalbehov                                                         7.3


DRIFTKOSTNADER

Driftkostnader Driftkostnader lokalt Falun Driftkostnader lokalt Are


8.1 8.2 8.3


10


 


INTÄKTER

pui

ikt

9

flik 9

Biljetter

 

 

9.1

9

Sponsors- och försäljningsintäkter

 

 

9.2

9

TV-intäkter

 

 

9.3

9

Intäkter totalt

 

 

9.4

9

Intäkternas fördelning i tiden

 

 

9.5

9


Prop. 1985/86: 104


TIDPLAN                                                 10      10

KAPITALKOSTNADER                                        11       11

12

12

12.1

12

12.2

12

12.3

12

13

13

14

14

KOSTNADSSAMMANSTÄLLNINGAR

Kostnader

Intäkter

Netto

SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER

SAMMANFATTNING


11


 


BAKGRUND                                                                   Prop. 1985/86: 104

1.1     Varför OS-frägan aktualieras igen

Sverige har deltagit i samtliga vinter-OS sedan 1924 då de första spelen genomfördes i Chamonix, Frankrike. Vi tillhör en av de mest framgångsrika nationerna, genom tiderna i vinter­spelen. Vi har ännu aldrig stått som värd. Sedan 60-talet då frågan första gången aktualiserades har flera utredningar gjorts. Dessa har resulterat i två ansökningar. 1978 i Aten sökte vi 1984 års spel.

1981 sökte vi spelen igen vid lOC-kongressen i Baden-Baden. Då hade vi behövt ytterligare 9 röster av 81 för att få värdskapet. Det är därför med en stark känsla av att "nu är det vår tur" som en tredje ansökan förbereds.

Förutom det självklara i att en stor vintersportnation som Sverige någon gång måste "bjuda igen", är det också hög tid att vi, på hemmaplan, får uppleva ett olympiskt vinterspel. Den stimulans för de tusentals människor som på ett eller annat sätt engageras i arbetet, samt det ökade intresset för vintersport som blir följden kan med säkerhet inte överskattas. Det ekonomiska risktagandet, mot bakgrund av senare års erfaren­heter, kan nu också bedömmas vara mycket litet.

1.2     Internationella relationer

Sverige har spelat en betydelsefull roll i det internationella idrottsutbytet under hela 1900-talet. Sålunda var en svensk: Viktor Balck, medlem i den första Internationella Olympiska kommittén. En rad svenskar har varit och är medlemmar: Gustav Dyrssen, Bo Ekelund, Sven Thofelt, Matts Carlgren, Gunnar Ericsson och en, Sigfrid Edström var dess ordförande 1947-1951.

12


 


Prop. 1985/86: 104

Många svenskar har deltagit och deltar i det internationella arbetet bl a genom att inneha platser i en rad specialförbunds och andra organs styrelser. Därav följer att ett mycket brett kontaktnät finns etablerat med de organsationer som påverkar beslut om värdskapet för olympiska spel. Detta utnyttjas självfallet i största möjliga utsträckning i marknadsföringen av Sveriges kandidatur.

1.3     Falun - Are FOC, Aktiebolag

Vid ett sammanträde i Falun, september 1984, med representanter för staten, Falu och Are kommuner, samt OS-kommittén, framfördes från statens sida att man vid förhandlingar i frågor om de olympiska vinterspelen 1992 gärna såg en juridisk per»son som förhandlingspart.

i"led anledning av detta, statens önskemål, bildade Falu och Are kommuner, i början oktober 1984 nämnda aktiebolag.

Bolagets uppgift har varit att taga fram denna utredning som underlag för förhandlingar med staten om statsgaranti för spelen.

Bolaget ägs till 50 5 vardera av Falu- och Are kommuner.

Styrelsen består fn av:

Nils Dahlberg                   ordförande (kommunalråd Falu kommun)

John Bruno Jacobsson    (kommunalråd Are kommun) Bengt Asengård        suppleant och tillika verkställande

direktör


Organisationsnummer:

Adress:

Telefon:


556232-7147

Box 201, 830 05 Järpen

0547/108 50, vx Are kommun


Bolagets tidigare firma är "Mitt i Are Fastighets Aktiebolag". Ändringar anmälda till Patent- och registreringsverket men ännu ej registrerade.


 


Prop. 1985/86: 104

1.4     Utredningsarbetet

Målsättningen med utredningen för de olympiska vinterspelen i Falun och Are 1992 har primärt varit att ta fram ett bra under­lag för förhandling med staten om en statsgaranti för spelen. Vidare har målsättningen varit att resultatet av utredningen skall bilda underlag för den fortsatta planeringen av spelen.

I utredningsarbetet har en fördjupad och förutsättningslös in­ventering av program och förutsättningar gjorts. Tidigare utred­ning för 1988-års vinterspel har härvid utgjort ett stöd.

Vad gäller tävlingsprogrammet har 12 dagar förutsatts. Vinter-OS i Calgary kommer att på prov förlängas till 16 dagar. lOC kommer på bacis av då gjorda erfarenheter att fatta beslut om vinter-OS längd och antalet grenar på programmet.


Tävlande inkl. ledare mfl

Massmediapersonal

Officals

Åskådare


 

Falun

Are

1.700 pers

600 pers

3.000 "

1.000 "

500

pers

650.000 pers

150.000 "


Utredningen har förutsatt att befintliga arenor i första hand utnyttjas, då dessa visat sig väl motsvara kraven för inter­nationella elittävlingar. Det krävs dock åtskilliga modernise­ringar av arenorna liksom komplettering med nya för tillkommande grenar och tävlingsmoment.

För Faluns vidkommande är det i första hand en kombinerad bob-och rodelbana, som måste byggas, liksom skidskyttestadion och utbyggnad av ishallar.

Programmet för Are kan bli utökat med Super G och eventuellt Freestyle. Dessutom genomförs alpin kombination som separata tävlingar. Detta skulle ge totalt 18 st tävlingsdiscipliner mot 6 st i utredning for OS -84. För Freestyle erfordras helt nya pister. För övriga grenar har en omdisponering och komp­lettering av befintliga bansystem visat sig bli nödvändig -dels för att tidsmässigt klara det ökade programmet, dels som     14


 


Prop. 1985/86: 104

en anpassning till höjda krav på banornas kvalitet och data. Framför allt gäller detta dameinas störtlopp och ett generellt krav på konstsnö. Nybyggnad erfordas i Are, liksom i tidigare OS-utredningar, för administration och press/radio/TV-center.

Synpunkter på anläggningarnas nuvarande och framtida standard har inhämtats från IOC:s tekniska delegater, internationella och nationella special förbundens tävlingsansvariga samt från de i OS-organisationen, som arbetar för att OS 1992 skall arrangeras i Falun/Are. önskemål om förbättringar av befintliga och krav på nya arenors utformning har inhämtats på alla nivåer, vartefter de sammanställts, bedömts, programmerats och kostnads­beräknats.

I samband med att vår kandidatur marknadsförts vid inter­nationella sammankomster och tävlingar, har också intervjuer gjorts med ansvariga om erfarenheter från arrangemangen runt en stor tävling på respektive tävlingsort. Således har utred­ningen försökt att dra erfarenhet från såväl Sarajevo som Los Angeles arrangemang av OS 1984. Även Calgarys organisationsan­svariga har intervjuats för att dra nytta av vunna kunskaper i deras planering för OS 1988.

Genomförandet av olympiska spel kräver dock insatser långt ut­över vad själva tävlingarna beträffar. Därför har också olika myndigheter medverkat i utredningen med information och syn­punkter på kringarrangemangen. Sålunda har de båda kommunernas olika organ lämnat uppgift om förutsättningar på respektive ort. Andra samhällsorgan som medverkat med faktauppgifter är Televerket, Polisen, Landstinget, Länsstyrelserna, Försvaret, Sveriges Radio och Sveriges Television liksom representanter för övriga massmediaorgan. Det har exempelvis gjorts en särskild utredning tillsammans med arméledningen och Dalregementet om förutsättningarna att utnyttja I 13 som s k olympisk by för ledare och aktiva under OS i Falun.

15


 


Prop. 1985/86: 104

Kostnaderna har i allmänhet framtagits genom förenklad referens­kalkyl, samråd med entreprenörer och prisuppgifter från leve­rantörer/ti 1Iverkare.

Redovisade kostnader avser kostnadsläge januari 1985.

I redovisade anläggningskostnader, punkt 4 och 5 nedan ingår de kostnader som framgår av bifogade kontoplan, bilaga 1 A (ingående kostnader inringade).

Investeringskalkyler redovisas som bruttokalkyl med ev. rest­värde som intäkt efter genomförda spel.

Dokumentationen av de olika objekt och den utrustning som er­fordras för att genomföra vinterspelen har gjorts detaljerad så långt att läsaren får en god uppfattning om innehåll och standard.

Den nu föreliggande utredningen om förutsättningarna för Falun/ Are att arrangera olympiska spel 1992, skiljer sig i vissa av­seenden från den förra. De år som förflutit har givetvis medfört kostnadsökningar p g a att den allmänna prisnivå idag är högre. Kraven och förväntningarna på anläggningarnas standard och ut­formning är idag större än tidigare. Inte minst gäller det ser­vicen till såväl aktiva som ledare, massmedia och publik. Standardförbättringen av befintliga anläggningar beräknas vara mera omfattande och därmed dyrare än för fyra år sedan.

Nya regler har tillkommit inom flera vintersporter, vilket be­aktas i utredningen, och som också medfört högre kostnader.

Alla föreliggande utredningar som den här rapporten grundar sig på, har gjorts seriöst och grundligt. Sålunda är inte utred­ningarna bara en uppdatering av de som gjordes för 1988 års ansökan, utan nytt material har tagits fram, med avsikt att få ett underlag som väl motsvarar vad vi idag vet kommer att krävas av arrangemangen för lyckade olympiska spel i Falun/Are 1992.


 


Prop. 1985/86:104

Kontaktpersoner:

 

Falun Are FOC, Aktiebolag

Bengt Asengård

0647/110 34

 

Falu kommun

Per Olof Blad

023/830 00

 

Are kommun

Bertil Lindberg

0647/108 50

 

Sveriges Radio

Håkan Fahlberg

08/784 00 00

 

Riksradion

Bengt Sundström

08/784 00 00

 

Sveriges Television

Kjell Ove Andersson

08/784 00 00

 

K-konsult, Östersund (inv. Are)

Hans Jäderberg

063/12 45 20

 

Jack Hanssons Arkitekt­kontor, Falun (inv. Falun)

Kurt Evan Sonehag

023/195 80

 

AB Jacobson & Widmark (inv. Falun)

Roland Pettersson

023/184 85

 

Dala Elkraftkonsult, Falun

Gunnar Ericsson

023/180 55

 

Skandiaconsult (flygfält Are)

Ernst Persson

063/11 75 40

 

Televerket, Östersund

Bert Järnbom

063/90 100

 

Televerket, Falun

Bengt Söderqvist

023/90 200

 

Televerkets Radio

Sture Strand

08/713 45 00

 

Marknasförings-kommittén

Lars Eggertz

023/920 00

 

SOK

C G Anderberg

08/63 58 60

 

RF

Bengt Sevelius

08/713 61 68

 

OSF Skidor

Ivan Egerståhl

08/713 60 00

 

Skridskor

Bertil Olsson

08/11 54 05

 

Ishockey

Jan Ake Edvinsson

08/59 01 35

 

Konståkning

Birger Rosén

0302/117 88 0302/156 70

 

Bob-/rodel

Björn Walden

08/34 98 90 08/717 30 58

 

Skidskytte

Gösta Gardin

08/788 99 42

Stiftelsen

Stig Synnergren

08/789 85 00

Utredningen har utförts av Falun Are FOC, Aktiebolag på uppdrag av Falu och Are kommuner.

17

2   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104


 


Prop. 1985/86: 104 1.5     Tidigare OS-utredningar

1.51    Olympiska vinterspelen_1984

1977 års OS-utredning lade oktober 1977 fram sitt betänkande (Ds Jo 1977:8) "Förutsättningar för vinter-OS i Sverige 1984". Utredare var riksdagsman Rolf Rämgård.

Efter förhandlingar med berörda parter - bl a de då aktuella arrangörskommunerna - förslog regeringen i en proposition (1977/78:146) riksdagen att lämna nödvändiga statsgarantier för spelens anordnande. Riksdagen biföll propositionen (KrU 1977/78:23, rskr 1977/78:275). Den svenska ansökan om att år 1984 få arrangera de olympiska vinterspelen i Göteborg, Falun, Are och Hammarstrand vann emellertid inte bifall vid Inter­nationella Olympiska kommitténs (lOK) sammanträde i maj 1978.

1.52    91y!DPl!!_vi[lterspelen_1988

I slutet av november 1980 överlämnades av Falu kommun till regeringen utredningen "Förutsättningar för olympiska vinter­spel i Falun/Are 1988". Falu kommun hemställde bl a i till utredningen fogad skrivelse att utredningen skulle analyseras av regeringen och berörda kommuner tillsammans samt att rege­ringen skulle ställa för ändamålet lämplig expertis till för­fogande.

Den av Falu kommun överlämnade utredningen hade gjorts av kommittén för vinter-OS i Falun år 1988. Denna kommitté var sammansatt av representanter för stiftelsen Svenska Skidspel-en, Sveriges Olympiska kommitté (SOK), Are slalomklubb samt stiftelsen Jämtfjäll. Kommitténs syfte var att med utgångs­punkt i det av 1977 års OS-utredning framlagda betänkandet beskriva de praktiska förutsättningarna för ett arrangemang av vinter-OS år 1988. Kommittén hade därvid sökt analysera de åtgärder som behöver vidtas samt utarbetat kostnadskalkyler för dessa. Kommittén koncentrerade sig på att utreda konse­kvenserna av de ändrade förutsättningar (2 orter istf. 4 orter) som förelåg jämfört med 1977-års OS-utredning. De ekonomiska      18


 


Prop. 1985/86: 104

kalkylerna grundades till del på indexuppräkning av de 1977 gjorda kalkylerna. Nya kalkyler gjordes i de fall de ändrade förutsättningarna antogs påverka kostnaden. I övrigt antog kommittén för vinter-OS i Falun 1988 att slutsatser i Rolf Rämgårds utredning 1977 fortfarande ägde aktualitet.

Genom beslut april 1981 bemyndigade regeringen chefen för jord­bruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att behandla frågan om olympiska vinterspel i Falun och Are 1988. Som utredare tillkallades förre landshövdingen Carl Persson samt ett flertal sakkunniga.

Utredningen antog namnet "1981 års OS-utredning". Dess betänk­ande överlämnades till chefen för jordbruksdepartementet i april 1981.

"1981 års OS-utredning" grundades på de tidigare, av Rolf Räm­gård 1977 och av kommittén för vinter-OS i Falun 1988, gjorda utredningarna. Pga kort utredningstid, 3 veckor, fanns då ej, annat än i undantagsfall, tid för några mera detaljerade beräk­ningar av kostnader och intäkter.

Utredaren redovisade i sitt betänkande "ett möjligt underskott i storleksordningen 70 milj kronor", samtidigt som detta var den bedömda risken för förlust. Vidare påpekade utredaren att det ekonomiska utfallet av ett vinter-OS i mångt och mycket var avhängigt TV-intäkterna.

Med utgångspunkt från "1981 års OS-utredning" upprättades regeringen proposition 1980/81:200 vilken beslutades i maj 1981. Frågan om statens ekonomiska garanti för spelens genomförande behandlades därefter av riksdagen (prop. 1980/81:200, kr v 1980/81:35, rskr 1980/81:428).

Riksdagsbeslutet innebar bl a bemyndigande för regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som kan följa av att olympiska vinterspel anordnas i Sverige. Vidare innebar riks­dagsbeslutet godkännande av i propositionen angivna riktlinjer för OS-frågans fortsatta handläggning.


 


Prop. 1985/86: 104

På grundval av riksdagsbeslutet undertecknades i september 1981 ett avtal mellan staten (med förbehåll för regeringens godkännande), Falu kommun, Are kommun samt Sveriges Olympi­ska kommitté.

Enligt detta avtal lämnade staten ekonomiska garantier för ett vinter-OS i Falun/Are 1988 undantaget mindre del, relaterad till biljettintäkterna, för vilken de båda kommunerna svarade.

1.6     Fortsatt planläggning

Även om denna utredning haft en hög målsättning att klara ut de frågor som sammanhänger med genomförande av ett OS återstår frågor att besvara.

Det är därför av vikt att planeringen för vinter OS 1992 fort­sätter och att tiden fram till IOC:s beslut, den 17 oktober 1986 nyttjas för denna planering.

Omedelbart efter IOC:s beslut måste en mängd viktiga beslut tas som påverkar och formar spelens utförande.

Detta förutsätter en god planering i ett tidigt skede. Här redovisad utredning bör därför fördjupas och kompletteras till en programhandling. Så måste t ex organisationsformen klaras ut.

En detaljerad tidplan fram till juni 1987 bör upprättas på basis av framtaget program och utifrån en upprättad grov tid-plan tom 1992. Plan bör upprättas för internationella och nationella kontakter.

20


 


Prop. 1985/86:104

BILAGA 1A

CS

ö    '


ii

Ii?

mvi

i3£sl££l€

a


 


 


Q.


K 8

IS s ► I

 


 


I   ti


 

.S  a

if


 


s

53


s Éi


ä 8

ä3


illlllllll I E

 

lllll


O

3

a.


©

0_

s s

 

a

 


E il

7   7   sr

9i        irv

§iéiiiijfi}!

n S £ h.< * 3 ö X o o S

u      p


 

JJ

c rt

 

 

XI

C

3

i

 

c

 

01

 

g,

v

c

 

 

01

0)

er

 

 

 

e

;

(O

V

Tf

M

u

«'

bl

1

 

 

 

 

 

j=

a

 

 

o

ca

.f3

fl

T)

v

1

 

 

.3

■3

 

a

a

e

n

X

0)

 

 

P

h

C

S

rt

h

3

5

B

t*

M

 

s

CD

 

 

■ti

ift

:§

1

 

n

O itf


21


 


Prop. 1985/86: 104 VINTERSPELENS OMFATTNING

2.1     Förutsättningar och konsekvenser för Falun

Falun har lång erfarenhet som arrangörsort för stora, inter­nationella vintertävlingar, främst längdåkning på skidor. Aren 1954 och 1974 har VM i nordiska skidgrenar avgjorts på Lugnet. Vid den senare tidpunkten i ett då nyanlagt Riksskidstadion. Varje år arrangeras också på Lugnet Svenska Skidspelen under några intensiva tävlingsdagar i månadsskiftet februari-mars.

Ar 1955 hölls i Falun EM på skridskor, då på naturis på Koppar-vallen.

Även om Falun mest förknippas med vinteridrott, förekommer också under sommarhalvåret många stora, både nationella och internationella tävlingar. Nämnas kan NM på cykel. O-ringen med 25.000 deltagare etc. Det finns således en väl grundad tradition for stora tävlingar, liksom också kunniga och erfarna arrangörer i Falun. Till yttermera visso har Falun genom åren skolat många idrottstalanger som låtit tala om sig, även i internationella sammanhang.

Falun är således väl rustat ur arrangörssynpunkt och också vad gäller arenor för att arrangera vinterolympiska spel. Idrotts­området Lugnet, med långa traditioner som tävlingsplats, har under den senaste 15-årsperioden byggts ut till att bli en an­läggning för sommar- och vinteridrotter. Lugnet kommer också att utgöra stommen för tävlingsarenorna under ett vinter-OS i Falun/Are, med merparten av anläggningar redan i bruk.

Falun som residensstad är också ett centrum för handel, service och kultur i ett av landets mest frekventerade turistlandskap. Det ger ytterligare en intressant dimension, väl värd att fram­hålla, som arrangörsort för OS 1992.

22


 


Prop. 1985/86: 104 2.11    Tävlingsarenor

Hoppbackar

Tävlingarna i backhoppning och i nordiska kombinationens back­moment, kommer att avgöras i befintliga hoppbackar på Lugnet. Backarna, 70 och 90 m, byggdes till VM 1974 och är fortfarande bland de modernare i världen. Kompletteringar av lokaler och utrustning blir dock nödvändiga till OS. Även publikläktare och massmedias lokaler behöver byggas ut.

Längdskidstadion

Längdskidstation färdigställdes liksom hoppbackarna till VM 1974. Här saknas en del lokaler för tävlingsorganisationen lik­som uppehålls- och servicerum för aktiva och inbjudna heders­gäster.

Sedan stadions tillkomst har också FIS, internationella skid-förbundet infört regler, dock ännu ej obligatoriska, som gör det nödvändigt att bygga om start- och målområdet. Områdets topografiska förutsättningar är sådana att målgången sker i med-lut, vilket FIS numera underkänner. Här krävs således en om­byggnad.

Spårområdet i Lugnetterrängen behöver endast i smärre omfatt­ning förändras och kompletteras.

Skidskyttestadion

Skidskyttet kommer att förläggas till skidstadion med samma spårområde som för längdtävlingarna. Skjutstation saknas emeller­tid och skall nyanläggas i omedelbar närhet av start- och mål­området. En utredning om skjutstationens utformning har tidigare gjorts i samråd med Sveriges Militära Idrottsförbund. Resultatet av den utredningen har varit vägledande för bedömningen av kost­naderna för en ny skjutstation.

23


 


Prop. 1985/86: 104

Ishockey, konståkning och curling

På Lugnet finns idag en ishall med konstfryst ishockeyrink och 4 curlingbanor. Hallen är dock för liten for OS, varför en utbyggnad blir aktuell, främst för att kunna rymma ca 9 000 åskådare, att jämföras med dagens kapacitet, ca 4 000. Hallen utformas så att en temporär restaurant för ca 1 000 personer ryms. Det är dock erforderligt att ytterligare 2 hallar kan disponeras för såväl tävling som träning för is­hockey, konståkning och curling, som kan bli olympisk gren till 1992. B-hallen, som efter OS kommer att nyttjas som mäss­hall och fotbollshall, byggs för att också inrymma en provi­sorisk restaurant. Den tredje hallen, C-hallen, uppföres också på Lugnet som en påbyggnad till befintlig utomhus konst-fryst inhockeyrink.

Skrinnarbana

Grunden till en skrinnarbana finns redan på Lugnet i form av en konstfryst bandybana. Denna byggs ut ca 40 och komp­letteras med permanenta åskådarplatser och lokaler för arran­görer och massmedia.

Bob och rodel

Bob- och rodelbana i kombination och med konstfryst is saknas i Sverige. En ny sådan bana skall således anläggas. Utredningar om lämplig förläggning har gjorts vid två tillfällen. Nödvändiga terrangfbrutsättningar finns inom Lugnet. Banan förläggs lämp­ligen på plats som medger gemensam transport med backhoppningen av tävlande och utrustning.

2.12    Administration

Organisationen och genomförandet av OS kommer att ske med er­farenheter från bl a VM på skidor. Upptagningsområdet för så­väl anställd personal som frivilliga funktionärer blir primärt Falun-Borlänge-regionen med visst tillskott av personal från Stockholmsregionen.

24


 


Prop. 1985/86: 104

2.13    Press-center

Falun har goda förutsättningar att kunna bjuda väl fungerande presscenter såväl för skrivande press som etermedia. Den ny­byggda Lugnetskolan, endast några hundra meter från tävlings­områdena, kommer att fungera som central för skrivande press.

2 Totalt står 14 000 m till förfogande, med bl a restaurant

och aula för större presskonferenser.

Som regicentral, intervjustudios etc för TV, kommer en då be-

2 fintlig tennishall om ca 3 000 m golvyta att utnyttjas. Ytan

kan fördubblas genom montering av tillfälligt mellanbjälklag.

Kommentatorsplatser för radio och TV, liksom uppehålls- och arbetsplatser för skrivande press kommer att finnas på resp tävlingsarena.

2.14    Boende

Tävlande och ledare, ca 1 700 personer, kommer att bo på Dal­regementet på gångavstånd från Lugnet. Regementet står inför en renovering som är planerad att genomföras under 1986-87. En anpassning av förläggningen till OS-by med 2-3-personsrum, temporära tillbyggnader för service m m kommer att ske under 1991 och finansieras över OS-budgeten.

lOC-ledamöterna kommer att bo på Grand hotell, medan represen­tanter för specialförbunden förläggs till övriga hotell i Falun-Borlänge-regionen, övriga tillresande funktionärer på olika nivåer anvisas bostad inom en region med 10 mils radie från Falun. Här finns ca 40 000 bäddar att tillgå.

Journalister och övriga massmediarepresentanter kommer att erbjudas bostäder i dels nyproducerade lägenheter och dels inhyrda lägenheter i befintligt bostadsbestånd, alla centralt belägna i Falun.

25


 


Prop. 1985/86: 104

2.15    Trafik

Dala Airport i Borlänge svarar för såväl reguljär- som charter­flygtrafiken. Därifrån kommer pendelbussar att ombesörja vidare-transporter.

Helikopterterminal för resor till och från Are kommer att an­läggas vid Dalregementet.

Tågtrafiken kommer med extratåg att kunna motsvara efterfrågan utan att extra investeringar blir nödvändiga.

Vägnätet runt Falun är väl utbyggt med matarleder såväl in till centrum som förbi tätorten. Vid varje infart planeras stora temporära biluppställningsplatser. Därifrån erbjuds bil-burna tillresande busstransport in till tävlingsplatserna resp centrum, för att minimera biltrafiken under tävlingarna.

Vid Lugnet finns stora områden för vinterparkering, varför gångavstånden fram till tävlingsområdet blir korta.

Alla kommunens skolmatsalar kommer att användas som restaurant för publik, som komplement till övriga näringsställen. Inom Lugnet kommer också att finnas publika restauranter för ca 3 000 gäster samtidigt.

2.16    §f!P!)ä]]5service

Samhällsservicen är väl utbyggd i Falun, och kommer med till­fällig förstärkning att väl tillgodose efterfrågan.

Polisen är i stort personellt och materiellt väl rustad. Till­resande personal kommer att förläggas i bostäder inom 10-miIs-radien.

Sjukvården är med central!aserattet i Falun väl utbyggd, och kommer att klara såväl provtagning för dopinganalyser som nöd­vändig sjukvårdsservice. På tävlingsarenorna kompletteras sjukvården med insats av frivilligorganisationer. Dopingana­lyser förutsätts organiseras i samarbete med Huddinge sjukhus     26 som har ett av lOC ackrediterat laboratorium.


 


Prop. 1985/86:104

2.2     Förutsättningar och konsekvenser för Are

Are har sedan sekelskiftet förknippats med turism och idrott. I samband med järnvägens byggande kom de första "luftgästerna" på besök och Are som turistort var född. Är 1909 byggdes sedan bergbanan inom ramen för det första Areprojektet initierat av ingenjören Rahm. Are utvecklades efter detta både som kurort och skidort. Sveriges första släplift byggdes vid nuvarande störtloppets målskjuts år 1939. Are utvecklades allt mer mot en alpin metropol och 1954 fick man äran att arrangera världs­mästerskapen i alpin skidsport.

World Cup-tävlingarna i utförsåkning startade på 70-talet och Sverige fick snart framgångar genom Ingemar Stenmark. Det blev därför naturligt att Sverige tilldelades en deltävling och lika naturligt var det att Are 1977 valdes som'tävlingsort. Are hade ju med hjälp av staten byggt upp nya anläggningar med en kabin­bana som kronan på verket.

Dessa väl arrangerade tävlingar medförde att Are tilldelades ytterligare tävlingar år 1979, 1981 och 1984. Disciplinerna var i dessa sammanhang slalom och storslalom för herrar. Erfarenheterna från dessa tävlingar har inneburit att arran­görerna besitter stora kunskaper i hur man organiserar och genomför ett stort arrangemang. Något som naturligtvis är ett stort plus vid ett eventuellt OS 1992.

Inför säsongen 1984/85, har Are ytterligare förstärkt sin position som Sveriges alpina centrum. Genom ett unikt sam­arbetsprojekt, har en störtloppsbana inklusive liftar byggts, med hjälp av statliga medel. I gengäld kommer turistnäringen i Areområdet att investera i storleksordningen 300 miljoner kronor fram till 1988. Vid den första internationella stört­loppstävlingen i mars 1985, fick banan betyget att vara tek­niskt svår och fullt jämförbar med de bästa på kontinenten.

Den ovan beskrivna utvecklingen har inneburit att Are idag har
mycket av vad som kr
ävs för att kunna arrangera den alpina de­
len av ett OS. Med tanke p
å den framtidstro som för närvarande
finns i Are, kommer f
örutsättningarna att förbättras ytterliga­
re fram till 1992.
                                                                 27


 


Prop. 1985/86:104

2.21    Tävlingsarenor

Spelen kan 1992 omfatta totalt 18 discipliner, fördelade på följande sätt.

Slalom

Are har idag en mycket fin pist för slalom. Tanken är att in­för de olympiska spelen förbättra den ytterligare genom att förlänga något i backens övre del. Här avgörs herrarnas täv­ling. Damernas tävling avgörs i den nedre delen av den nu­varande storslalombanan.

Storslalom

Den nuvarande storslalombanan är något smal. Det innebär där­för svårigheter att lägga två banor. Istället för att bredda den nuvarande nedfarten, föreslås att en ny nedfart byggs öster om denna. Fördelen med detta är att det första åket går i nu­varande nedfart och det andra i den nya. Detta gäller både herr- och damtävlingen.

Super-G

Tävlingsformen har nu prövats under ett par års tid i World-Cup-sammanhang. Disciplinen konrner att finnas med i Calgary för första gången och kan komma att permanentas. Herrarna kommer att starta en bit ned i den nya nedfarten öster om nu­varande turistnedfarten. Damerna startar vid Hummelstugan och använder längre ned den nya nedfart som även används i stor­slalom.

Störtlopp

Herrarna använder sig av den nya störtloppsbanan. En ny ned­fart (ca 1 500 m), öster om den nuvarande störtloppsbanan byggs då damernas störtlopp kräver en viss längd och fallhöjd.

Kombinationstävlingen slalom - störtlopp

Oetta är en ny disciplin i OS-sammanhang. Tidigare kombinerades
den ordinarie slalom- och st
örtloppstävlingen. I stället kan
det bli aktuellt att ordna separata slalom- och st
örtlopps­
t
ävlingar som ingår i kombinationen. Dessa tävlingar ställer
i s
å fall speciella krav på längd och fallhöjd.                              28


 


Prop. 1985/86:104

Slalom herrar       utnyttjar nedre delen av slalombacken

damer       utnyttjar nedre delen av storslalombacken

Störtlopp herrar startar längre ned i  störtloppsbanan

damer    utnyttjar samma start som herrarnas Super-G i  den nya störtloppsbanan för damer

Freestyle

Denna tävlingsform har hittills inte förekommit i OS-samman­hang. Den införs dock som uppvisningsgren i Calgary 1988 och kan komma att permanentas. Exakt var dessa tävlingar ska för­läggas kommer att utredas senare.

Ambitionen är att de tre tävlingsmomenten, hopp, balett och puckelpist ska finnas inom ett och samma område.

Sammanfattning tävlingsgrenar

I huvudsak kan redan befintliga nedfarter och liftar utnyttjas. De nya nedfarter som måste byggas, är följden av att nya discipliner införs i OS-programmet. Varje disciplin ställer sina krav på tävlingspistens längd, tekniska svårighet och fallhöjd.

En ny stol linbana vid störtloppets övre del kommer att byggas oberoende av OS 1992. I övrigt kommer investeringar i start-och målområden, skyddsnät, snökanonanläggningar m m att krävas. Se vidare punkt 5.

2.22    Administration

De kunskaper om organisation och genomförande som vunnits genom World-Cup-tävlingarna, kommer att utnyttjas. Personellt finns resurser som kan anställas i Areområdet, liksom en stor del av de frivilliga. I övrigt ligger Östersund inom pendlings­avstånd.

2.23   ?Ef5§S?D5§!;

Idag finns inte någon lokal som kan härbärgera skrivande press,

radio och TV m m, som kommer att verka under ett OS. Vissa

planer på ett kongresscenter finns i Are, men det är idag oklart  29

om detta blir av. Denna byggnad skulle annars passa bra som

presscenter.


Prop. 1985/86: 104

I tävlingsområden kommer permanenta och provisoriska kommen­tatorshytter att byggas upp (se vidare punkt 5).

2.24    Boende

OS-byn kommer i Are att inhysa ca 600 personer, aktiva och ledare. Are Fjällby ligger i direkt anslutning till stört­loppets målområde och är tänkt att utgöra OS-by. De rums-och bäddresurser som kommer att krävas 1992, kommer med god marginal att finnas inoi:i Are Fjällby. Detta gäller också ett stort övriga lokaler som restaurang, servicebyggnader m m.

lOC/NOC-ledamöter, representanter för skidförbunden m m kommer att bo på Diplomatkoncernens anläggningar (Hotell Diplomat, Hotell Aregården och Aregårdarna). Enligt de utbyggnadsplaner som finns, kommer dessa anläggningar gott och väl att till­godose de krav som ställs vid ett OS. Detta gäller såväl an­tal rum  som standard.

Massmedia kommer att bo på Hotell Sunwing liksom under WC-tävlingarna. Enligt de utbyggnadsplaner som man har, oberoende av OS, kommer anläggningen att ha ca 500 rumsenheter 1992. övrigt behov av samlingslokaler, restauranger m m kommer att vara täckt.

Totalt finns idag ca 10.000 bäddar i hotell och stugbyar inom Are kommun. En siffra som troligen kommer att ligga på 15.000 bäddar 1992. Till detta kommer ytterligare bäddar i Östersund, Krokom och Bergs kommuner.

På restaurangsidan finns idag ca 2.500 platser i Are/Duveds-området, med en uppskattad ökning till 4.000 fram till OS.

2.25    Irafik

Are har bra kommunikationer. Europaväg 75 mellan Sundsvall

och Trondheim i Norge passerar Are. Järnvägen mellan

Trondheim - Östersund - Stockholm medför goda förbindelser,

vilka kan utvecklas ytterligare med sovtåg till och från

Falun. SJ planerar att inom de närmaste åren rusta upp ban-      30


 


Prop. 1985/86:104

delen Östersund - Storlien. Transfertiden till Östersunds

flygplats beräknas bli ca 1 timme då färja över Rödösundet

förutsattes ersättas med bro. Flygplatsen får under 1985 en

ny huvudbyggnad och förbättrad teknisk utrustning.

För lOC/NOC-representanter mfl planeras dels helikoptertrafik

mellan Falun och Are, dels flygtrafik mellan Falun och Järpen

(15 km öster Are).

Landningsplats för helikoptrarna finns vid Arés fotbollsplan

intill befintlig helikopterterminal.

Befintligt privatflygfält (Molanda) kommer att byggas ut och utrustas temporärt under OS med erforderliga landningshjälp­medel. Detta för att möjliggöra en snabb förbindelse mellan Falun och Are med flygplan med en kapacitet på ca 35 passage­rare.

För publiken kommer det att anordnas 5.000 parkeringsplatser på Aresjöns is. I övrigt kommer ytterligare ca 1.000 stationära parkeringsplatser att byggas fram till 1992.

2.26    Samhällsservice

I samband med Areprojektet satsade staten och kommunen i ett nytt reningsverk i Areområdet. Verket har kapacitet för en ytterligare utbyggnad, vilket troligen kommer att ske oberoen­de av ett OS. Några större investeringar p g a OS behövs där­för inte. De extra resurser som behöver sättas in, är av tempo­rär karaktär.

På sjukvårdssidan finns goda resurser genom Are sjukhus, vilket endast behöver förstärkas personellt under spelen. Östersunds sjukhus har de resurser som krävs vid allvarligare sjukdoms­fall.


 


Prop. 1985/86: 104

2.3     Tekniska anläggningar Falun/Are

För genomförande av OS-tävlingar och med dess sammanhörande verksamheter erfordras betydande tekniska anläggningar för

elförsörjning telekommunikation, externt telekommunikation, internt tidtagning och resultatberäkning resultatgivning, press och massmedia resultatgivning, publik-tävlingsarenor information, tävlande och publik säkerhet, nationstrupper

I grundplaneringen har motsvarande anläggningsomfattning inför OS 1988 i Calgary studerats. De anläggningar vars omfattning i korta drag beskrivs nedan, uppfyller de krav som kan ställas på tekniska utrustningarnas del i en fulländad tävlingsapparat med god service till massmedia och publik.

2.31    Elförsörjning

Falun:   Inom Lugnetområdet finns ett internt elförsörjnings­nät - 10 kV ledningar och transformering 10/0,4 kV -som byggs ut och förstärks för leverans till till­kommande och utbyggda anläggningar.

Are: Råkraftleverantören svarar för elförsörjningen till de skilda tävlingsarenorna medan arrangören detalj­fördelar kraft inom respektive tävlingsområde.

2.32    Telekonmunikation, externt

Falun och Are: Televerket svarar för teleförbindelser mellan tävlingsarenor - presscentra - förlängningar -mm.

32


 


Prop. 1985/86:104

2.33    Telekonmunikation, internt

Falun och Are: Internt telenät byggs upp som möjliggör fasta uppkopplingar till funktionärsstationer med förändringsmöjlig­heter knutna till respektive tävling. Interntelefon byggs - tillbyggnad i Falun, nybyggnad i Are - som möjliggör externt opåverkade förbindelser mellan tävlingsansvariga och övriga huvudfunktionärer.

2.34    i5?9Dl"9 °* resultatberäkning

Falun och Are:   Fasta ledningsförbindelser anordnas mellan start - tävlingsbanan - målplats - resultatberäkning samt till speaker och skrivcentral.

2.35    Resultatgivning, massmedia och press

Falun och Are: Från resultatberäkningsdatorerna överförs videosignaler till TV- och radiocentralerna samt installeras bildskärmar och resultatskrivare för den skrivande pressen.

2.36    Resultatgivning, publik - tävlingsarenor

Falun och Are:    Installeras elektroniska resultattavlor för direktinformation av tävlingsläget samt på vissa arenor Storbilds TV för situationsinformation.

2.37    I"f9n!)?5o"i_Pybli'' och tävlande

Falun:  Högtalaranläggningarna vid längdstation, hoppbackar och ishall kompletteras, i övrigt nybyggnad, allt med om­fattning att ge publik information samt möjlighet till intern information till tävlande före- och efter tävlingspass.

Are:    Motsvarande anläggningar nybyggs.

33

3    Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 104


 


Prop. 1985/86: 104

2.38    Säkerhet, nationstrupper

För kontroll av inpassering till tävlingsområden och OS-by anordnas passerkortsläsare samt TV-övervakning av vissa tävlings- och förläggningsområden.

34


 


Prop. 1985/86:104 ORGANISATION

3.1     Organisation för marknadsföring av kandidaturen

Sedan 1981 finns en stiftelse: Stiftelsen för vinter OS i Falun/Are vars uppgift är att samla in medel till kampanjen för marknadsföringen av Sverige som Olympisk värdnation. Dess ordförande är förre ÖB Stig Synnergren.

För marknadsföringen av kandidaturen finns en marknadsförings­kommitté. Denna består av företrädare för de båda kommunerna, Sveriges Olympiska kommitté. Riksidrottsförbundet, de svenska vintersportförbunden m fl. Dess ordförande är talman Ingemund Bengtsson.

Marknadföringskommittén har ett arbetsutskott vars ordförande är ordföranden i Sveriges Turistråd Gert Karlsson, vice ord­förande är C G Anderberg SOK och H Strandberg, Are.

Kommittén har ett kansli i Falun och en anställd "director" förre kommunalrådet Lars Eggertz.

Ca 40 personer är knutna till kommittén.

Marknadsföringskommitténs arbete inriktar sig primärt på att
informera Internationella Olympiska Kommitt
éns ledamöter om
Falun -
Åres kandidatur. Avsikten är att visa att vi i Sverige
är väl skickade att arrangera olympiska vinterspel under de
mest gynnsamma och sportsligt r
ättvisa förhållanden som kan er­
bjudas. Det framh
ålls också, att det är en rättvisesak, att ge
uppdraget att arrangera OS till ett framst
ående vintersportland
som Sverige med m
ånga välkända olympier. Vi har visat vid många
tillf
ällen, att vi kan anordna stora internationella tävlingar.
Sverige har aldrig varit v
ärdland för ett vinter-OS.
Marknadsf
öringen riktar sig också till de internationella
specialf
örbundens företrädare och massmediafolk, kort sagt in­
formation till alla de som ut
övar inflytande på eller lämnar
r
åd till IOK:s ledamöter, när det skall ta ställning till valet
av arrang
örsort.                                                                  35


 


Prop. 1985/86: 104

3.2     Organisation för spelens genomförande

De olympiska vinterspelen i Falun/Are kommer att genomföras inom ramen för vad som stadgas i Olympic Charter.

På en organisation för olympiska spel måste kraven ställas, liksom för övriga organisationer, att organisationen väl an­passas för sitt ändamål, att organisationen får klara och en­tydiga linjer osv. Därutöver, och inte minst viktigt, bör orga­nisationen ges sådan form att beslut och budgetansvar kan de­centraliseras inom ramen för klara ansvarsområden och ekonomi­ska ramar.

Vidare måste organisationen kunna anpassas till verksamheten i de olika skedena från förberedelse till genomförande och avveckling av spelen.

Med hänsyn till förväntad statlig garanti för spelen är det rimligt att antaga att staten ställer krav på att få tillsätta statlig revisor.

En lokal organisationskommitté bör finnas i Are och ha vissa parallella och med centrala organisationskommittén underställda funktioner.

I beräkningen av organisationens driftkostnader, punkt 8, redovisas en med den centrala organisationskommittén intigrerad lokal organisationskommitté i Falun. Utredningen tar dock ej ställning till huruvida en lokal organisation i Falun skall byggas upp eller om ansvaret för de lokala frågorna i Falun helt skall åvila den centrala organisationskommittén.

Det totala ansvaret för genomförandet av olympiska vinter­spelen åvilar den centrala organisationskommittén i Falun.

36


 


Prop. 1985/86:104
4               INVESTERINGAR  I FALUN

4.1           Tävlings- och träningsarenor

4.11         Generellt

4.111    Markförvärv

All mark som ianspråktas för bebyggelse ägs av Falu kommun.

Tomtkostnad har påförts för ny bebyggelse.

För parkering utanför Lugnet kommer mark att arrenderas.

4.112      Homologisering

Underlag för homologisering tas fram efter färdig projekte­ring. Här ingår handläggningskostnader, resor, avgifter m m.

4.113      Ceremoniplats

Permanent plats för prisutdelning och övriga ceremonier saknas på Lugnet idag. Området söder om skidstadions start- och mål­område utrustas som ceremoniplats i form av ett torg. Här in­går podium för orkester 100 m2, prispallar, 3 flaggstänger och ljus- och vindskärm bakom orkesterplats.

I anslutning till ceremoniplatsen monteras 50 flaggstänger

med nationsskyltar.

Vid hoppbackarna monteras flaggspel för 50 nationer.

Olympisk eld placeras på fundament vid 90 m-backens torn.

4.114   Utrustning, förvaring

Avspärrningar ca 5 000 m inhägnad med nätstängsel på stolpar.

Kanalisation av publikströmmar (enklare stängsel) vid skid-

station och bob- och rodelbana, ca 2 000 m.

Befintligt stängsel bedöms ej vara användbart vid tiden för

OS 1992.                                                                          37


 


4.12    Hogpbackar.m.m.                                                         Prop. 1985/86: 104

Befintliga hoppbackar för 70 och 90 m byggdes 1973 och 90 m-backens profil justerades 1983. Vid tiden för OS 1992 kan det antas att backarna måste moderniseras och vissa underhålls­arbeten genomföras.

Vatten och avlopp saknas i anslutning till backarna. Det är angeläget för tävlande att erhålla större uppehålls­rum liksom hygieniska installationer.

Åskådarplatserna behöver renoveras och utökas, främst i det parti där publiken kommer hopparna närmast. Domartorn måste utökas för att rymma tillkommande elektronisk utrustning m m.

Samlingsrum för press och hedersgäster bör också finnas i an­slutning till backarna.

Omklädningsrum för tävlande kommer att finnas i dalstation för ny bergbana.

4.121   Transportanläggningar

Transportmöjlighet av tävlande och utrustning saknas idag. Ny bergbana anläggs och blir gemensam med bob- och rodel-banan. Se 4.19.

4.122   överbackar 70 m:

Förbättring av systemet för snöpreparering. Justeringsarbeten i åkbanan. Toalett för tävlande. Komplettering av elinstallation, telenät.

90 m:

Förbättring av systemet för snöpreparering

Justeringsarbeten i åkbanan och tornet.

Toaletter för tävlande.

Uppehållsrum för tävlande och tränare ca 150 m2.

Inredning - utrustning i uppehållsrum.

Vatten och avlopp samt WC i uppehållsrum.                             38

Komplettering av elinstallation - telenät.

Nya avsatser för att sänka farten.


Prop. 1985/86:104

4.123   Underbacken

Förbättring av systemet för snöpreparering.

Komplettering av telenätet för tränare - lagledare.

Arbetsbelysning.

Restaurering av befintlig resultattavla.

Vallningsrum m m ingår i dalstation vid ny bergbana.

4.124   Askädarläktare

Förbättring av befintlig läktare. Nya läktare: för ca 5 000 personer

för ca 2 000 personer på södra sidan

4.125   Domartorn

Förbättring av bef rum och utrustning.

Utbyggnad med juryrum, WC, rum för tävlingsledare,

funktionärsrum m m, ca 150 m2.

Kanalisation för elektronikutrustning.

AvstörningsanVäggning för elektronikutrustning.

Komplettering av ljudanläggning.

Inredning - utrustning.

4.126   Press, radio, TV

Förbättring av bef kommentatorshytter.

Nybyggnad av kommentatorshytter, 5 st ca 100 m2.

Nybyggnad av uppehållsrum för press och hedersgäster ca 200 m2

Nybyggnad av personalrum ca 50 m2.

Kanalisation för media.

Inredning - utrustning.

4.127   VA, el, mark m m

Utvändiga belysningar. Markplaneringar.

39


 


Prop. 1985/86: 104

4.13    LäncidskJ dstadj on_

Längdskidstadion färdigställdes 1973 och skall anpassas till ny utrustning samt restaureras.

Endast 8 nationslagsrum finns, varför tillbyggnad måste ske.

Press och hedersgäster har med åren ökat i antal, varför större uppehålls- och arbetsrum måste utföras.

Start- och målområdet måste byggas om och anpassas till nya regler. Medlut mot mål accepteras inte längre i internatio­nella mästerskapstävlingar.

4.131   Administrationsbyggnad

Ombyggnad av befintlig del ca 800 m2 och anpassning till nya funktionskrav.

Tillbyggnad för press, radio och TV, resultatservice, heders­gäster m m, ca 800 m2. Inredning - utrustning kompletteras.

4.132   Servicebyggnad

Ombyggnad och restaurering av befintlig byggnad, ca 400 m2. Inredning - utrustning kompletteras.

4.133   Natlonsby

Nya nationslagsrum, 30    st, anläggs i anslutning till start-

och målområdet, ca 700   m2.

Inredning - utrustning      nyanskaffas.

4.134   Start- och målområde

Omdaning av målområdet för att uppfylla nya regler, ca

200 Im.

Förbättring av befintliga åskådarplatser och utökning med

ca 5 000 platser.                                                                                   40


 


Prop. 1985/86:104

4.135        VA, el, mark m m

Komplettering av VA-nät. Markplanering runt byggnader.

Markarbeten för omläggning och komplettering av nya tävlings­spår.

Kanalisation för elektronikutrustningar, media, resultat­service m m.

översyn och komplettering av interna telenät och svagströms-anläggningar.

Installation av Ijudöverföringsanläggning till nationslagrum. Komplettering av utvändiga belysningar. Videobank (storbilds-TV).

Förvaringstavla, elektronisk, vid målområdets början. Komplettering av elektronisk utrustning såsom radio, headset, personsökare m m.

4.136   Resultatgivning

Resultatgivningssystem i Falun, liksom i Are, får ny modern utformning baserad på senaste teletekniska utvecklingen på området.

41


 


Prop. 1985/86: 104

4 14    Skidskyttestadion

Skidskyttet försiggår till stor del i samma spår och terräng som längdåkningen. Härutöver skall dock en skjutstation finnas i närhet av start- och målområdet. En sådan permanent station saknas idag på Lugnet. En tidigare utredning har lagt fast lämplig utformning och plats. Denna utredning ligger till grund för kostnadsberäkningen.

4.141    Skjutstation

Nybyggnad av skjutstation med 30 skjutplatser, kulfång, mål­tavlor etc.

4.142   Resultatservice, speakertjänst o d

är gemensamma med längdskidstadion, dock utföres installa­tion för överföring till videobank.

42


 


Prop. 1985/86:104

4.15    Ishockey, konståkning, curling

På Lugnet finns idag en ishall som byggdes 1976, tillsammans med konstfryst bandybana. Hallen är dimensionerad för ca 4 000 åskådare och innehåller förutom ishockeyrink också 4 curlingbanor. Kylmaskineri, ishockeyrink, curlingbanor m m behålles liksom bef läktargradiner. Ny överbyggnad utföres med plats för ytterligare ca 5 000 åskådare, uppehållsrum för press, funktionärer och åskådare, över curlingbanor utföres tillfällig restaurant för ca 1 000 gäster, som efter OS ändras till bowlinghall.

4.151    Ishall, A-hall

Om- och tillbyggnad av befintlig ishall, Ny resultattavla för ishockey utföres. Ny videobank (storbilds-TV) utföres.

4.152   Ishall, B-hall

Ny hall utföres för såväl ishockey som curling. Hallen över­går efter OS till att vara mässhall och fotbollshall, Tillfällig restaurant för ca 1 000 personer förläggs till B-hallen. Isbanor utföres demonteringsbara. Publikkapacitet ca 2 500 personer.

Ny resultattavla för ishockey utföres. Ny videobank (storbilds-TV) utföres.

4.153   Ishall, C-hall

Befintlig, utomhus, konstfryst ishockeybana utnyttjas. Enklare hall med omklädningsrum m m monteras över banan, ca 2 600 m2. Hallen utnyttjas i första hand för träning i is­hockey och konståkning.

Befintlig resultattavla från nuvarande ishallen flyttas och rustas upp.

4.154   VA, el, mark' m m

Markplaneringar runt byggnader utföres.                                  43

Tomtkostnader för nybyggnad av B-hall. Nytt VA-nät till B- och C-hall utföres.


Prop. 1985/86:104

4.16    Skrinnarbana

Befintliga isbanor färdigställdes 1976 och måste kompletteras

såväl av tekniska som utrymmesmässiga skäl.

Kurvor för skrinnarbana saknas.

Nödvändiga permanenta byggnader för entréfunktioner, press,

sekretariat m m saknas idag.

Åskådarplatsernas antal idag, ca 4 000, är för litet.

4.161    Skrinnarbana

Utbyggnad av befintlig, konstfryst, bandybana med kurvor för

400 m rundbana, ca 5 000 m2.

Förbättring av befintlig frysanläggning.

Kanalisation för el, tele.

Komplettering av telenät för samband.

Ljudanläggning utföres.

Ny resultattavla utföres (saknas idag).

4.162   Åskådarplatser

Ombyggnad av befintliga gradiner.

Nybyggnad av gradiner för ca 7 000 personer.

Tak över del av åskådarplatser ingår som del i A-hall,

4.163   Sekretariat etc

Nybyggnad av sekretariat, tidtagning, kommentatorsplatser m m,

ca 400 m2.

Kanalisation för media utföres.

4.154   Biljettkiosker

Nybyggnad av entréer med vändkors och biljettexpedition, ca 150 m2.

4.165   Stängsel

Nybyggnad av stängsel och räcken runt bandy- ock skrinnarbana.

44


 


Prop. 1985/86:104

4.166   VA, el, mark m m

Markplanering runt anläggningen.

Utökning av banbelysningen och komplettering av befintlig

belysning.

45


 


417    Bob-_oc_h_ rodelbana                                                  Prop. 1985/86:104

Kombinerad, konstfryst, bob- och rodelbana saknas i Sverige idag. Efter utredning har det visat sig lämpligt att förlägga en bana till Lugnet, omedelbart vid sidan av hoppbackarna. För transport utnyttjas gemensam bergbana med backhopparna. Banan utföres av betong ca 1 200 m lång, med nödvändiga start-och målhus för såväl bob som rodel.

4.171    Transportanläggning

Bergbanan, gemensam med backhoppningens utövare. Se 4.19.

4.172   Bana, inkl fundament och startramper

Utföres av betong i överenstämmelse med FIL:s 1) och FIBT:s 2) bestämmelser.

Ledningar via kontrollstationer för indikering, tidtagning

och teleförbindelse.

Resultatanläggning.

4.173   Byggnader

Nybyggnad av starthus  med verkstad och förråd för bobar och rodlar, personalrum m m, ca 350 m2.

Nybyggnad av starthus 2 (damstart), med omklädningsrum, WC, förråd, tidtagning, kontrollrum m m, ca 200 m2. Nybyggnad av målhus med rum för tävlingsledare, jury, tid­tagning, press m m, ca 150 m2. Maskinrum för frysanläggning, personalrum m m, ca 250 m2.

4.174      VA, el, mark m m

Tomtkostnader.

Markarbeten utmed hela banan.

Vägar,  vatten- och avloppsanläggning.

Markplanering runt byggnader,  stödmurar, åskådarplatser.

Kylanläggning,  sol skyddsanordningar.

Utvändig belysning.                                                                              46

1)   FIL = FE'de'rATION  INTERNATIONALE DE LUGE DE COURSE

2)FIBT=        -"-                 -"-            DE BOBSLELEH ET DE TOBOGGANIN


Prop. 1985/86:104

4.18    Entréer-Permanenta entréer till området, med biljettexpedition, per­sonalrum m m saknas idag.

4.181      Entrébyggnad 1

Nybyggnad av biljettkiosker med vändkors, biljettexpedition, personalrum vid ny huvudentré, ca 200 m2.

Entrébyggnad 2

Nybyggnad av biljettkiosker vid entré till skidstadion från Lugnetvägen, ca 100 m2.

4.182      VA, el, mark m m

Tomtkostnader.

Markplanering runt byggnader. Vatten- och avloppsanläggning. Utvändig belysning.

47


 


Prop. 1985/86:104

4.19       Bergbana

Transport av tävlande och utrustning mellan under- och över­backar är ej tillfredsställande löst idag. Det finns en gammal släplift utmed slalombacken, mot hoppbackarna. Den kan dock ej utnyttjas av hopparna. Väg mellan över- och underbackarna innebär lång biltransport, varför hopparna idag går till fots. När bob- och rodelbanan byggs, måste bättre transportväg ut­föras, då utrustningen inte kan bäras. Därför är en bergbana mycket lämplig för såväl person- som lasttransporter.

4.191    Bergbana

Nybyggnad av bergbana med byggnader för dal-, avstignings-och bergstationer.

4.192   VA, el, mark m m

Tomtkostnader.

Markplanering.

Kraftförsörjning från bef transformatorstation.

Utvändig belysning vid stationer.

48


 


Prop. 1985/86:104

4.2     Parkering, Infrastruktur

Vid Lugnet finns idag ca 700 parkeringsplatser i anslutning till skidstadion. Vid större tävlingar utnyttjas tillfälliga uppställningsplatser, belägna längre bort från Lugnet. Det är emellertid angeläget att utvidga den permanenta närparkering­en.

Utbyggnad med ca 500 platser vid skidstadion.

Nybyggnad av parkering vid hoppbackarna. Nybyggnad av parkering vid A-hallen. Nybyggnad av parkering vid B-hallen. Belysningar vid parkeringar.

4.21    Itor_vägar_mellan_tävlingsElätsecaa

Körytor, entrévägar m m.

Gång- och cykelvägar.

Planteringar, markarbeten, slänter och färdigställande av

ytor mellan byggnader-anläggningar, ca 150 000 m2.

4.22    Reservkraftanläggningar m m

Reservkraftanläggning saknas på Lugnet idag. Det är därför angeläget att sådana installationer görs att ett kraftbort­fall inte äventyrar all verksamhet. Följande anläggningar skall reserkraftmatas:

Hoppbackarna med bergbanan 400 KVA. Längdskidstadion med skidskytte 400 KVA. Ishall med skrinnarbana 400 KVA.

Anordnande av inkopplingsanordning för reservkraftaggregatet samt sektioneringar för bortkoppling av oprioriterade be­lastningar utföres till samtliga ovan uppräknade arenor.

49

4   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104


 


Prop. 1985/86: 104

4.3     övergripande kraftförsörjning

Inom Lugnetområdet finns ett kraftfördelningsnät för 10 kV med huvudfördelningen för 10 kV i Sporthallen och transfor­matorer 10/0,4 kV för

Sporthallen

Gymnasiet

Ishallen

Hoppbackar/Längdskidstadion

För att klara de skisserade utbyggnaderna erfordras

a) förstärkning av

10 kV högspänningsstälIverk 10 kV kabelnät

Transformatorstation, Ishallen Transformatorstation, Hoppbackar

b) nya anläggningar:

Transformatorstation vid Längdstation Transformatorstation vid B-hallen (Mässhall)


4.4     Press-center m m

För skrivande press kommer Lugnetskolan att disponeras under OS. Matsal-samlingssal blir restaurant och lokal för press­konferenser. Skrivcentral-fotolab-telexcentral förläggs till skolans lärosalar för yrkesteknisk undervisning. Det är stora sammanhängande lokaler som kompletteras med tillfälliga skärm­väggar och installationer. Lokalerna ar lätta att angöra med fordon för snabba transporter.

TV- och radiocenter förläggs till ny tennishall, också på gångavstånd från Lugnetarenorna. Här kommer en komplettering med mellanväggar, mellanbjälklag och installationer att ske. För TV-team från USA och Asien kommer lokalerna i f d Vård­skolan på Lugnet att upplåtas. Byggnaden ligger som granne till Tennishallen (radio- och TV-center). Här kommer också en anpassning av byggnadens nuvarande lokaler att ske, dvs


50


 


Prop. 1985/86:104

klassrummen ändras till   intervjustudios,  laboratorier,  etc.

4.5     Boende

OS-byn kommer som huvudalternativ att förläggas till Dal­regementet, som vid tiden för OS är nyrenoverat. Det krävs dock ytterligare förbättringar för att passa till OS-by. Sålunda kommer rummen att ändras till 2-3-personsrum, för­råd, läkarmottagningar, skrivrum etc. Tillfälliga nybygg­nader för post, tele, affärer m m utföres inom området, liksom en provisorisk förläggningsbyggnad för att uppnå till­räckligt antal bäddar.

För mediafolk kommer lägenheter i Faluns ordinarie bostads­bestånd att hyras, vissa anpassningar av lägenheterna, lik­som förhyrning av möbler och utrustning kommer att medföra kostnader. Återställningen av lägenheterna efter OS har ocksc bedömts orsaka kostnader, som kan bli svåra att finansiera med hyresintäkterna.

51


 


Prop. 1985/86:104 4.6   Sammanställning investeringskostnader Falun

POS   INVESTERINGSDEL     KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR    ANM

4.1   TÄVLINGS- OCH                                               271 900

TRÄNINGSARENOR

4.11  Generellt                                           4 500

4.111      Markförvärv, har på­förts resp nybyggnad

4.112      Homologisering        200

4.113      Ceremoniplats       2 800

4.114      Utrustning,förv      1 500

4.12  Hoppbackar mm                               17 000

4.121      Transportanläggningar

4.122      överbackar

70 m                             1 000

90 m                              2 600

4.123      Underbacken                2 800

4.124      Askädarläktare             3 500

4.125      Domartorn                    2 500

4.126      Press, radio, TV             3 200

4.127      VA, el, mark mm            1 400

4.13    Längdskidstadion                           37 200

4.131      Adm byggnad               8 900

4.132      Servicebyggnad            2 700

4.133      Nationsby                     5 100

52


 


POS

INVESTERINGSDEL

4.134   Start- o målområde

4.135   VA, el, mark m m

4.136  Resultatgivning


Prop. 1985/86:104

KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR    ANM

5 500

1 500 13 500


 


4.14  Skidskyttestadion

4.141   Skjutstation        2 400

4.142   Resultatservice, speakertjänst o d     600


3 000


 


4.15  Ishockey, konståkning curling

4.151  Ishall, A-hall      36 000

Nv resultattavla för
ishockey
                    800

Ny videobank

(storbilds-TV)      13 000

4.152  Ishall, B-hall      49 000

Ny resultattavla för ishockey utföres      800

Ny vidobank

(storbilds-TV) utf   13 000

4.153  Isahll, C-hall      6 000

Bef resultattavla

från nuvarande ishallen

flyttas o rustas upp   100

3 100

4.154 VA, el, mark m m


121 800


53


 


POS 4.16

INVESTERINGSDEL

Skrinnarbana

4.161  Skrinnarbana

Förbättring av bef frysanläggning

El, tele

Ljudanläggn utföres

Ny resultattavla utf (saknas idag)

4.162   Åskådarplatser

4.163   Sekretariat etc

4.164   Biljettkiosker

4.165   Stängsel

4.166   VA, el, mark m m


Prop. 1985/86: 104

KOSTNAD  I   1  OOO-TAL KRONOR         ANM

18 600

5 500

 

1

100

 

500

 

200

2

000

3

900

2

700

 

500

 

300

1

900


 


4.17  Bob- och rodelbana

4.171   Transportanläggning

4.172   Bana, inkl fundament

och startramper     14 500

Ledningar, tidtag­
ningar o telef
ö
bindelser
                    400

Resultatanläggning   2 200

4.173  Byggnader                4 900

4.174  VA, el, mark mm    33 300


55 300


54


 


Prop. 1985/86: 104

POS   INVESTERINGSDEL     KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR   ANM
4.18  Entr
éer                                   3 600

4.181 Entrébyggnad 1       1 300

Nybyggnad av biljett­kiosker med vändkors, biljettexpedition, personalrum vid ny huvudentré, ca 200 m2

Entrébyggnad 2       600

Nybyggnad av biljett­kiosker vid entré till skidstadion från Lugnet-vägen, ca 100 m2

4.182 VA, el, mark mm     1 700

4.19  Bergbana                               10 900

4.191  Bergbana                 9 000

4.192  VA, el, mark mm     1 900

4.2   PARKERING; INFRA­
STRUKTUR
                                        14 800

Parkering                                4 400

Utbyggnad med ca 500

platser vid skid-

station                    2 200

Nybyggnad av parkering

vid hoppbackarna      400

Nybyggnad av parkering

vid A-hallen                700

Nybyggnad av parkering

vid B-hallen                 800

Belysningar vid parkering­
ar
                             300

4.21  Ytor, vägar mellan                                                          55

tävlingsplatserna                   8 900


 


Prop. 1985/86: 104

POS

INVESTERINGSDEL

KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR    ANM 1 500

4.22  Reservkraftanläggning m m

Hoppbackarna med berg­
banan 400 KVA
            900

Längdskidstadion med skidskytte 400 KVA     300

Ishall med skrinnarbana

400 KVA                     300


4.3   ÖVERGRIPANDE KRAFT­FÖRSÖRJNING


2 000


a) förstärkningar av

10 kV högspännings-
st
ällverk                 300

10 kV kabelnät     600

Transformator­station, hoppbacka  300

b) nya anläggningar:

Transformator­
station vid L
ängd­
stadion
                  400

Transformator­station vid B-hallen (mässhall)    400


4.4   PRESS-CENTER M M

Inredning o utrustning

i Lugnetskolan      1 000

Kompl samt inredning
- utrustning i Tennis­
hallen
                      4 500

Inredning o utrustning

i 'f d Vårdskolan      500


6 000


56


 


Prop. 1985/86:104

POS   INVESTERINGSDEL     KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR    ANM

4.5   BOENDE                                               85 000

OS-by, Dalrege­
mentet
                   75 000

Pressby                   10 000

4.1-4.5 Summa investeringskostnad Falun      379 700

Bilagor

Dispositionsplan Lugnet Falun   bilaga 4A
Karta centrala Falun
                   "   48

57


 


Prop. 1985/86: 104

58


 


Prop. 1985/86:104

59


 


Prop. 1985/86:104 5       INVESTERINGAR I ARE

5.1     Tävlings- och träningsarenor

5.11    Generellt

5.111   Markförvärv och arrenden

Markförvärv för utvidgning av störtloppets målområde.

Mark för nya banstäckningar och transportanläggningar, som inte ägs av Are kommun eller AKAB arrenderas. Kostnad för första avtalsperioden redovisas som OS-investering.

5.112   Homologisering

Framtagande av homologiseringsunderlag (efter färdig projekte­ring) samt handläggningskostnader, resor, avgifter m m.

5.113   Ceremoniplats

Slalom-storslalomsbanornas målområde utrustas som ceremoni­plats och prisutdelningsplats - olympisk eld, demonterbart

2                          ?

ceremonipodium, 40 m + för orkester 40 m , prispall, 3 flagg­stänger, 120 flaggor, nationsskyltar 40 st, utsmyckningsatti­raljer m m.

2                                                 o

Förberedelserum 40 m och preparerings- och förrådsrum 30 m

i nybyggnad söder om målområdet redovisas på pkt 5.124.

Båda målområdena utrustas med flaggstänger och flaggor 2 x 40 st. .

5.114   Utrustning, förvaring

Avspärrningar ca 17 km med nätstängsel på stolpar c/c 3 m. Kanalisation av publikströmmar (enkla stängsel) ca 5 km, in-     60 släppsportaler ca 15 st.


 


Prop. 1985/86:104

Tävlings- och träningsutrustning (nyanskaffningsbehov), exempel­vis portmarkeringar, borrar, snöskotrar, pulkor, sjukvårdsut­rustning, kommunikationsradio m m.

Högtalarsystem till samtliga arenor inkl erforderlig komplette­ring med ledningar och stolpar.

Högtalaranläggningar till värmestugor/samlingsplatser för nationsgrupper vi startplatser.

Förråd för ovanstående 100 m till respektive målområde redo­visas på pkt 5.124 och 5.144 (hälften av utrustningen kan säljas ut efter spelen).

5.115   Tidtagnings- och sekretariatsutrustning

Tidtagningsinstallationer i starthus 10 st och mål 3 st. Led­ningar till tidgivningstavlor och mellan start- och målområden (komplettering).

Tidtagnings- och sekretariatutrustning - gemensamt för båda arenorna. (Byggnad redovisas på pkt 5.22. Förbindelse med Radio-TV och presscenter ingår i televerkets redovisning).

Tidgivningstavla för mellan- och sluttid med placering vid start störtlopp H, mellantidslägen samtliga banor = 6 st, vid störtloppsbanans målskjuts samt vid rnålen. Totalt 10 st.

2 st storbilds-TV, preliminärt 7 x 10 m - 1 st på vardera målområdet. Nyttjanderätt till TV-bolagets material förutsätts!

61


 


Prop. 1985/86: 104 5.12    Störtlopp H och H-komb

5.121   Transportanläggningar

För mtrl-transporter utnyttjas bef kabinbana till startområdet.

För träning och tävling förutsätts att planerad linbana Olympia II från +820 till startområdet är utbyggd före 1992 (ej OS-investering) alternativt att stol linbana enligt 5.131 används i kombination med 1000 :n-linbanan.

5.122   Startomräde

Ny starttramp byggs för att ge tillräcklig starthastighet.

Nytt startområde ansluts till banan vid +1155 för H-kombination/ tillika reservstart för H vid hårt väder.

2 Nya starthus 25 m byggs till båda startplatserna.

Servering till kabinbanans bergstation förutsätts vara utbyggd före 1992 och kan då fungera som värmestuga (ej OS-kostnad).

5.123   Tävlingsbana

Markarbeten i bansträckningen är klara.

Konstsnöanläggning är utbyggd.

Skyddsnät är utbyggda i erforderlig omfattning.

För 3 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd.

Markberedning för helikopterlandningsplatser görs på två platser. I övrigt sker preparering med pistmaskin.

2                                      2

10 st TV-plattformar 5m och 4 st fotoplattformar 10 m byggs.

De senare skall vara grundlagda 6 m från skyddsnät och ha

utkragad plattform för sikt över skyddsnät.                              62


 


Prop. 1985/86:104

5.124   Målområde

Terrassering av mark för provisorisk läktare ovanför E75. Ny gångväg och trappor för publik mellan E75 och läktare.

Terrasserings- och markberedningsarbeten för utvidgning av målområdet, för anpassning av uppbromsningsplanet till ny fast byggnad och läktare och för provisoriska läktare, 2 st.

Uppställningsyta för OB-bussar och TPC-bilar.

Gångvägar/trappor för publik.

Belysningsmaster för belysning av hela målområdet och mål­skjutsen.

2 1 St målport och nytt mobilt målhus för handtidtagning 10 m .

Permanent läktare utförs med 200 sittplatser (VIP) och 1000 ståplatser.

Provisoriska läktare byggs med 1500 + 2800 + 2000 ståplatser.

"Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande.

18 st permanenta kommentatorshytter 2 x (2+3) m på permanent läktare och 36 st provisoriska på provisoriska läktare. Inkl elförsörjning, belysning och värme. - Te1e/radio/TV-installa-tioner ingår i respektive nyttjares kalkyl.

Byggprogram övriga funktioner (NTA):

2

-    Värmestuga för press och tävlande                  100 m

2

-   Central för olycksfallsberedskan samt       65 m

dopingkontroll (5.26)

-   Förrådsyta enligt 5.114                            100 m

2

-    Serviceutrymme för skidfabrikanter                   160 m

8 X 20 m

2

-   Tekniskt utrymme för televerket                125 m

2
(enligt utr 05-84:90 m uppr
äknat                                       63

med 1,4)


Prop. 1985/86:104

2
Tekniskt utrymme radio-TV (enligt
               100 m

2 utr OS-84: 70 m uppräknat med 1,4)

VIP-servering: Bef i Lundsgården

Sammanträdesrum för tävlingsjury

förutsätts finnas i Lundsgården alt

i bef målhus

2                                 2

Nybyggnadsbehov ca 650 m NTA motsvarande ca 1100 m BTA.

Lokalerna förutsäts byggas som permanent byggnad kombinerad med fast läktare.

64


 


Prop. 1985/86:104
5.13         St
örtlopp D, D-komb och Super G - H

5.131    Transportanläggningar

Ny stollinbana (2-stols) byggs från Olympia I:s bergstation till platån söder om "Konjaksstenen" på ca + 1100. Därifrån sker transport på skidor till respektive startplats.

5.132   Startområden

Startområde för störtlopp D etableras på + 1035 på ryggen ovanför Svartberget.

2                                2

Permanent starthus 25 m och värmestuga 50 m . (Skall senare

kunna kompletteras till enklare servering).

Startområde för D-komb - tillika reservstart för störtlopp D samt för Super G - H etableras på +930 i anslutning till ban­sträckningen.

2 Permanent starthus pa 25 m .

5.133   Tävlingsbana

Ny bansträckning byggs från start på +1035 genom gamla "stört­loppsravinen" till turistnedfart parallell med störtlopp H samt mellan turistnedfart och målskjuts.

I turistnedfartsdelen görs kompletteringsarbeten.

Vid korsningen med Ärevägen, Bräckevägen och "Röda Rappet" utförs skidtunnlar (lika bef vid störtlopp H).

Konstsnöanläggning byggs ut i nya bandelar och i bef turistned­fart. Längd ca 1850 m.

Transformatorstation byggs och elkablar läggs för strömförsörj­ning i banan.

Skyddsnät byggs till en sammanlagd längd på ca 400 m.                     65

5 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104


 


Prop. 1985/86: 104

För 2 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd.

Markberedning för helikopterlandningsplatser utförs på två platser.

5 st TV-plattformar och 2 st fotoplattformar byggs (jfr 5:123).

5.134   Målområde Se 5.124.

66


 


Prop. 1985/86:104 5.14    Storslalom H och D samt Super G - D

5.141    Transportanläggningar

Befintliga bansystem kan utnyttjas.

5.142   Startområden

Markberedning för 3 st nya startområden och starthus.

2 3 st nya permanenta starthus 25 m .

Befintlig servering på Hummeln förutsätts fungera som värme­stuga.

5.143   Tävlingsbanor

I nedre delen av befintlig bana för storslalom (bana 1) görs justeringsarbeten.

Ny bana (bana 2) etableras. Längd ca 1350 m. Bredd 45-50 m (inklusive publikutrymmen). Banan planeras ut till jämn yta för att snabbt kunna prepareras med konstsnö.

Väg till Fjällgården byggs om för att ge plats för bana 2. Längd ca 500 m, nivåskillnad 45 m med tre kurvor. Vägbredd 6 m med mötesplatser.

Konstsnöanläggning byggs ut i banans övre del, längd ca 350 m och i bana 2, längd ca 1450 m.

Transfornatorstation byggs och elkablar läggs i Super G-banan för strömförbrukning.

Skyddsnät byggs i Super G-banan, längd 200 m.

Helikopterlandningsplatser förutsätts kunna beredas med pist­maskiner.

67


 


Prop. 1985/86: 104

Utrymningsväg för räddningspulkor till Vakthögen förbättras, längd ca 50 m.

2 st nya TV-plattformar byggs i banornas övre del och 4 st nya i bana 2.

5.144    Målområde

Utskjutande rygg vid befintligt målhus schaktas ned helt så att ett brett samlat målområde skapas.

Vall mellan uppbromsningsplan och köyta till WC-linbanan schaktas om och anpassas till nya läktare.

Slänt öster om Stjärnlinbanan terrasseras till publikgradänger.

Tillfartsväg för tranporter till målområdet skärs in i slänten norr om kabinbanans dalstation. Vägen skall ha min 4 m fri höjd under kabin och stolar.

Gf.ngvägar och trappor till målområdet iordningsställs (utförs i samband med nybyggnad öster om dalstationen).

Belysning rustas upp och kompletteras i hela målområdet.

2                                                                       2

Nytt malhus 50 m byggs mitt i målområdet. Mobilt malhus 10 m

utförs för handtidtagning storslalom och Super G. 2 st nya mål­portaler byggs.

Permanent läktare byggs med 200 sittplatser (VIP, slalom) och 800 ståplatser.

Provisoriska läktare byggs med 200 sittplatser (VIP, storslalom och Super G) och 800 + 500 ståplatser.

"Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande till båda sidorna av målområdet.

68


 


Prop. 1985/86:104

18 St permanenta kommentatorshytter utförs på permanent läktare och 35 st provisoriska på provisoriska läktare (jfr 5.124).

Byggprogram övriga funktioner (NTA):


Värmestuga för press och tävlande VIP-servering med kök Sammanträdesrum för tävlingsjury Ceremoni utrymmen (en1 5.113) Central för olycksfallsberedskap samt dopingkontroll Förråd (enl 5.114) Tekniskt utrymme för televerket (enligt utr OS-84: 90 m upp­räknat med 1.4)

(enligt utr OS-84:  70 m upp-

Tekniska utrymmen radio/TV (enligt utr OS räknat med 1,4


 

100

m2

150

m2

25

m2

70

/

50

/

100

m2

125

m2

100

m2


 


?                                         ?

Nybyggnadsbehov 820 m    NTA motsvarande ca 1400 m    BTA.

Lokalerna förutsätts kunna inrymmas i  en nybyggnad öster om kabinbanans dalstation.


69


 


Prop. 1985/86: 104 5.15    Slalom H och H-komb

5.151    Transportanläggningar

Befintlig stollinbana kan utnyttjas.

5.152   Startområden

Markarbeten görs för nytt startområde på +635 NV om nuvarande start samt för skidväg från WC-banans bergstation till starten.

2 Nytt starthus 25 m byggs för slalom H.

För slalom H-komb utnyttjas befintligt startområde och start­hus.

5.153   Tävlingsbanor

Befintlig med förlängning mot NV till ny startplats. Längd ca 100 m, bredd ca 50 m.

5.154   Målområde Se 5.144.

70


 


Prop. 1985/86:104 5.16    Slalom D och D-komb

5.161   Transportanläggningar

Befintlig stollinbana kan nyttjas.

5.162   Startområde

Röjning och markarbeten för nytt startområde intill storslalom­banan (bana 1) på +615.

2 Permanent starthus 25 m byggs.

5.163   Tävlingsbana

Enligt 5.143, bana 1.

5.164   Målområde Se 5.144.

71


 


Prop. 1985/86: 104

5-7       l!:lGiQ35!£!s?c_till_LlLz_5il§

Befintliga backsystem förutsätts bli  utnyttjade.

För slalom och storslalom:  Tottbacken,  Snobbrännan,  Tvättbrädan

och Hamrebacken.

"Schuss-träning" och vallatest för störtlopp:  Rödkullen och

Högåsensadeln.

5.171      Transportanläggningar

Befintliga system kan utnyttjas.

5.172      Startområden

Inga  investeringskrav.

5.173       Träningsbanor                              ,

Konstsnöanläggning i  Snobbrännan rustas upp och förbättras. Ny konstsnöanläggning i Tvättbrädan.

5.174      övrigt

Tidtagningssystem förutsätts hållas av nationstrupperna.  Värme­stugor på viss distans får accepteras. Inga OS-investeringar.

72


 


Prop. 1985/86:104

5.18         Free-style

Som programförutsättning gäller att tävlingsformen har fått en etablerad bredd och att kringutrustning och försörjning skall hålla i princip samma klass som till övriga arenor.

Arenornas lägen har ej bestämts. Kalkyl baseras på ett idé­projekt med 3 st nyetablerade arenor för balett, hopp och puckelpist inom samma område. Samma arenor för H och D förut­sätts.

Mängderna bygger på regelkrav vad gäller arenor. I övrigt är mängder mycket grovt skattade.

5.181   Transportanläggningar

Viss spridning av de tre arenorna måste förutsättas med hänsyn till terränganpassning. Kalkyl baseras på att det krävs 2 st släpliftar med längd 350 m.

5.182   Startområden

Markberedning av 3 st startområden.

2 3 st permanenta starthus ä 25 m .

5.183   Tävlingsbanor

Tre banor nyetableras helt. Krav på jämn lutning, exakta profi le i hoppbanor, god överblick för domare m m innebär att relativt omfattande omschaktningar blir nödvändiga. Balett: Längd 300 m, lutning ca 5 , bredd ca 40 m + utrymme för

publik. Hopp:  Längd 200 m (totalt), bredd ca 30 m + utrymme för publik Puckel- Längd 250 m + uppbromsningsplan, lutning 25-35°, bredd       '      ca 40 m + utrymme för publik

Konstsnöanläggning i samtliga tre banor.

Arbetsbelysning i arenorna.                                                   73


 


Prop. 1985/86: 104

5.184   övriga arenokostnader

Markförvärv och arrenden.

Homologisering.

Flaggspel, skyltning, utsmyckning.

Avspärrning m m, utrustning (jfr 5.114).

Sekretariats- och domarutrustning (jfr 5.115).

Tidtagningsinstallation i puckelpistbanan.

1 st resultattavla (mobil).

"Domartorn", värmd yta med lång glasad fasad mot arenan. 3 st

2 a ca 40 m .

2 3 X 3 st TV-plattformar a 5 m .

24 st provisoriska kommentatorshytter per arena. Totalt 72 st.

3 st fasta läktare för 200 sittande (VIP).

Terassering av mark för publik till hopp.

Byggprogram: övriga funktioner (NTA):

2

-    Värmestuga för press och tävlande 2 st      200 m

till 3 arenor förutsätts.

2

-    VIP-servering med kök                                         150 m

2

-    Tävlingssekretariet                                                50 m

2

-    Sammanträdesrum för jury                                    25 m

2

-    Central för olycksfallsberedskap och                     50 m

dopingkontroll

2

-    Förråd för tävlingsutrustning mm                          50 m

2

-    Tekniska utrymmen för televerket (60 av     75 m

övriga arenors krav)

2

-    Tekniska utrymmen för radio-TV (60 % av      60 m

övriga arenors krav)

2                                          ?

Nybyggnadsbehov 660 m NTA motsvarande ca 1100 m BTA.


5.185   Infrastruktur

Eftersom anläggningen nyetableras erfordras en utbyggnad av all service och försörjning. Följande förutsättningar ligger till grund för kalkyl:


74


 


Prop. 1985/86:104

Helikopterlandningsplats med inhängnader.

Väg till arenorna längd 2 km.

Parkeringsyta för 500 bilar och 50 bussar (ca 20 000 m)

Gångvägar inom området 2 km.

Skyltning m m.

VA-anslutning 2 km.

El- och telematning 2 km.

75


 


Prop. 1985/86: 104
5.2           Administration

5.21        Organisationskommitté

Kontorslokaler erfordras för 10 st långtidsanställda + 5 st

2                                2

tiden kring OS-veckorna: 150 m NTA motsvarande ca 260 m BTA.

5.22        Tävlingskommitté

Tävlingssekretariat med 10 arbetsplatser (20 personer i skiftgång): 100 m NTA motsvarande ca 170 m BTA.

5.23       §ilJ6ttkoniiiitté

Kontorslokaler erfordras för sekretariat på 5 personer (intill 5.21): 50 m NTA motsvarande 80 m BTA.

För biljettförsäljning uppställs 20 st provisoriska biljett-

2 kiosker (Friggebodar) a 10 m ,

5.24    I'"3DE°'"i'Dr3l

Trafikledning för 100 bilar/minibussar.

Utrustning för kommunikationsradio.

2 Kontor (5 pers) 40-50 m NTA + uppehållsrum för de chaufförer

2 som har transportcentralen som bas 50-60 m NTA.

?                                    7

Totalt ytbehov 100 m NTA.motsvarande 160 m BTA.

40-50 bilplatser skall finnas i direkt anslutning.

5.25    Ackrediterlng och information

Hallyta pa ca 100 m NTA med temporär inredning för ackredite-ring och med utrustning för fotografering. Verksamheten kan successivt styras över till information. Totalytan bedöms med entré, kapprum och toaletter uppgå till ca 140 m BTA.

2 bussuppställningsplatser och 5-10 bilplatser skall finnas i direkt anslutning.

76


 


Prop. 1985/86:104

Information i presscenter: 20-25 personer, varav max 12-13

2 samtidigt, kräver ca 100 m NTA - redovisas under 5.35.

Information i OS-byn. 20 personer, varav max 10 personer sam-

2 tidigt, kräver ca 80 m NTA - redovisas under punkt 5.41.

5.25    ''EDS?!!!?? sjukvårdsorganisation

Byggnadsyta har tagits upp vid respektive arena samt i OS-byn. Fältutrustning ingår i 5.114.

5.27    Militär och polis

Expeditionsyta för militären 5-6 personer + kommunikations-

2                                        2

central: 60 m NTA motsvarande ca 100 m BTA.

2                                        2

Expeditionsyta för polis 80 m NTA motsvarande ca 130 m

BTA + temporära arrestlokaler.

5.28    ''JDBi städorganisationm m

Expeditioner och persona lutrymmen för ovanstående och diverse andra servicefunktioner. Ytbehovet bedöms schablonmässigt till 110 m-  BTA.

5.29    Totaltytbehov: Administration

Utöver lokalytor som redovisas till arenor, i presscenter eller

2 i OS-byn erfordras ca 1150 m BTA kontor. Halva ytan behövs

under längre tid för planering och avveckling.

Byggnadsyta förutsätts finnas år 1992. Kalkyl görs på anpass­ningskostnader, inredning och utrustning.

2 Dessutom byggs 20 st temporära biljettkiosker a' 10 m .

77


 


Prop. 1985/86: 104
5.3           Presscenter

5.31    Press

Skrivande press, fotografer och tele 1150 m NTA.

2 Presskonferenser 200 m NTA.

Summa 1350 m NTA motsvarande 1280 trr  BTA.

5.32    Fotolab

Fabrikantlaboratorier som enligt Schladming som referens

2 bedöms kräva ca 400 m BTA. Etableringen betalas helt av

fotofabrikanter. Byggnadsyta bör reserveras. Ingen OS-kostnad.

5.33    Radio-TV

2                                  ?

Programyta 1000 m NTA motsvarande ca 1450 m BTA.

5.34    Personalrestaurang

Programyta 340 m NTA motsvarande ca 500 m BTA.

5.35    Service

2                                 ?

Information enligt 5.25 100 m NTA motsvarande ca 160 m BTA.

2                                2

Bank och post 100 m NTA motsvarande ca 160 m BTA.

2                                ?

Taxfree-shop och bar 160 m NTA motsvarande ca 250 m BTA.

5.36    Totalt behov Presscenter

Totalt ytbehov ca 4500 nr  BTA exklusive fotolab (fabrikanter)

1) Arrangör för Alpina VM 1982.

78


 


Prop. 1985/86:104 5.4     Boende

5.41    OS-byn

Byn skall kunna ta emot 600 pers (tävlande, ledare och service­personal), huvudsakligen i dubbelrum men med några enkelrum per nation.

Are Fjällby har i dag utbyggnadsplaner som ger högre kapacitet än kravet. Blandningen av rum och lägenheter med andelslägen­heter kan vålla vissa praktiska problem vid inhägnad av byn eller genom att andelar måste friköpas.

Torkskåp finns i erforderlig omfattning. Restauranger, shopper, sällskapsutrymmen, informations- och underhållningslokaler kommer före 1992 att vara utbyggda i till­räcklig omfattning.

Yta kommer att finnas för bank, post, tele och information.

2 250 - 300 m behöver temporärt anpassas för dessa funktioner.

Hotellrum/lägenheter anpassas temporärt till kontorsrum för nationstrupper 35 st.

En allmän läkarmottagning och ca 19 utrymmen för enklare nations­mottagningar anordnas genom temporär anpassning av lägenheter,

2 12 lägenheter ä ca 30 m .

Som anpassningskostnad räknas 1/3 av nybyggnadskostnad + in­redning och utrustning.

2 Temporära förråd uppföres, 35 st ä 20 m (typ byggförråd/

containers).

Området skall ha 2 p-platser/nation = 70 bilplatser + uppställ­ningsplatser för TPC-trafik. Kravet förutsätts vara uppfyllt före 1992.

79


 


Prop. 1985/86: 104

Hela OS-byn inhängas med 2100 högt staket. Dessutom inhägnas en yttre zon på samma sätt.

2 Inpassage sker genom yttre vaktstuga 20 m BTA till den yttre

zonen. I denna zon uppförs träffstuga (typ soldathem) med en-

2                                   2

kl are servering och kök 200 m NTA motsvarande 300 m BTA.

Mellan yttre och inre zon uppförs ytterligare en vaktstuga på 20 m BTA.

Vaktstugor utförs flyttbara för att senare kunna nyttjas som övernattningsstugor eller dyl. För "Soldathem" räknas anpass­ningskostnad motsvarande 50 % av nybyggnadskostnad + inred, o utrustning.

Transport går genom separat grind som bevakas frän någon av vaktstugorna.

Grind, yttre zon och entréområdet TV-övervakas. (Ingår i tele­verkets kalkyl).

5.42    VIP-hoten

Diplomat-Äregården reserveras som VIP-hotell.

Efter planerad utbyggnad kommer anläggningarna att med god marginal tillgodose behovet av bäddar och service.

Arrangören förmedlar tjänsterna som dock förutsätts betalas av gästerna eller som central organisationskostnad.

5.43    Journalistbyn

Sun Wing reserveras som journalistby.

Med de utbyggnadsplaner som redovisats kommer ca 500 rums-
enheter/l
ägenheter att kunna erbjudas 1992. Detta innebär att
skrivande press, fotografer, radic-TV-journalister och film­
team m fl totalt 640 personer kan erbjudas rum. Detta f
örut­
satt att max 360 personer st
äller krav på enkelrum.                            80


 


Prop. 1985/86:104

Hotellet kommer även i övrigt att ha en komplett service utbyggd för denna beläggning.

Arrangören förmedlar tjänsterna som dock förutsätts betalas av gästerna.

5.44    övrigpersonal

För massmediatekniker 360 pers, spelcialister, tävlingsfunk­tionärer, servicepersonal, polis, militära befäl m fl, som ej har bostad inom regionen, görs inbokning på hotell och stug­byar inom Björnänge-Are-Duvedområdet.

Enligt Jämtfjälls statistik fanns år 1984 ca 4000 turistbäddar inom detta område. Därtill kommer en stor volym planerad ut­byggnad.

Militära värnpliktiga förutsätts bo i tält i Undersåker.

5.45    Pyblik

Inom Are kommun finns i dag ca 10 000 turistbäddar. Inom en 10-mils radie/2 timmars resavstånd finns dessutom turistan­läggningar i Krokoms och Bergs kommuner samt Östersunds hotell-kapacitet.

Några speciella OS-pengar för investering i hotell eller stug­byar bedöms ej komma att krävas.

81

6   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 104


 


Prop. 1985/86: 104 5.5     Service

Försäljningsrätter för korv, hamburgare, varm och kall dryck m m från temporära stånd och vagnar förmedlas av OS-arrangören

Inga investeringar med OS-pengar.

5.52    Shoppar ochtidningsförsäljning

Hanteras 1ika 5.51.

5.53    Bank ochpost

Den utbyggnad som planeras före 1992 och den komplettering som görs i OS-byn och presscenter bedöms täcka behoven.

5.54    Dagligvaruhandel

Inga extra investeringar pga OS.

5.55    Sjukvård

Utöver redovisat lokalbehov till arenor och i OS-byn erfordas inget tillskott av lokalyta. Höjd beredskap och ökad drift­kostnader kalkyleras av landstinget.

5.56    Religion och kultur

Are gamla och nya kyrka står till förfogande.

Församlingsgård beräknas vara utbyggd före 1992.

Speciella kulturarrangemang förutsätts komma att hållas. Lokal­frågan är ej utredd.

82


 


Prop. 1985/86:104

5.6     Trafik

Investeringar till Free-style-arenor redovisas på pkt 5.185.

5.61    Landningsbana pä Aresjön

Landningsbana 800 x 50 m för sportflygplan prepareras på Are­sjöns is.

Taxibana och uppställningsplats för flygplan samt väganslut-ning ti 11 Are Strand.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.62    Helikopterterminal

Fotbollsplanen på Are Strand snöröjs och prepareras som land­ningsplats för stor helikopter (40 passagerare).

Befintlig hangarbyggnad förutsätts kunna nyttjas som terminal byggnad.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.53    Vägar

Ringleden förutsätts vara fullt utbyggd före 1992. Ingen OS-kostnad.

Ny väg byggs mellan E75 och väg 638. Vägen ersätter den väg vid Lundsgården som blivit avskuren av störtloppsmålet. Nivå skillnad 40 m, beräknad längd ca 550 m. Bredd 7,5 + 2,25 m gångbana på en sida. - OS-investering.

Befintlig väg norr om E75 mellan målområdena kompletteras till huvudgångstråk - OS-investering.

Ombyggnad av väg till Fjällgården redovisas på pkt 5,143.

83


 


Prop. 1985/86:104

5.64    Bussterminal

Uppställning för ca 25 bussar byggs ut vid Ringleden före 1992.

Planerad parkeringsyta öster om kyrkogården reserveras för buss­parkering. Dessutom anordnas temporär faussparkering på snöröjda

tjälade ängsytor norr och öster om planerad bilparkering.

2 Detta kan ge en total yta på ca 9000 m med plats för ca 80

bussar.

Parkeringsplats väster om kyrkogården har studerats men ej lagts fast i plan. Preliminärt bedöms 20-30 bussar kunna beredas plats där.

Ytterligare 100 bussar bereds uppställningsplats genom snöröj­ning och preparering av ängsmark i utkanten av samhället.

2 Temporär bussterminal (-er) 100 m BTA utförs. Hyrda bodar/

baracker förutsätts.

Kostnaderna redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.65    Parkering o uppställ ni ngsor

Parkering för publik anordnas på Aresjön för 3000 + 2000 bilar, 2 st tillfarter prepareras från Vik respektive väster om stört­loppsmålet. För tillfart från öster breddas E75 med nytt av-fartskbrfält. Anslutningsväg mot sjön ses över och kompletteras (västra sidan).

Söder om störtloppsmålet bereds en parkerings- och uppställ-

2 ningsyta på ca 1000 m mellan järnvägen och sjön.

De båda utfarterna utförs med manuellt bevakade plankorsningar med järnvägen. Gångvägar bereds till Are Strand respektive störtloppsmålet.

Kostnader redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

Allmänna parkeringsplatser i centrala Are och intill arenorna    34 reserveras för tävlingsarrangören.


 


Prop. 1985/86:104

5.66    Tillfälliga trafikåtgärder o dyl

Skyltning, orienteringstavlor, avspärrningar, avkörnings- och mötesramper, breddad plogning för parkeringsplatser m m.

Extraordinära väghållningskostnader: sändningar, saltningar, bortforsling av snö, obekväma arbetstider, förhöjd beredskap, vägbevakning, extra maskininlejningar.

Kostnader redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.67    Planering, projektledning m m

Extra personal på kommunens tekniska avdelning med successivt ökad arbetsvolym 1986-1992.

Kostnaden redovisas som driftkostnad unaer pkt 8.3.

85


 


Prop. 1985/86: 104

5.7      Teknisk försörjning, drift o underhåll

Investeringar till Free-style-arenor redovisas på pkt 5.185.

5.71    VA-försörjning

Temporära förstärkningsåtgärder för VA-verk och ledningar, extra personal, extra leasad maskinutrustning m m.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.72    Publiktoaletter ochrenhållning

Temporära toaletter för åskådare och tävlande, 100 st.

Extra lejd renhållningskapacitet som ej täcks av taxeintäkter. Kostnader redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.73       ?!:2D!!y

Förstärkning av räddningstjänsten till motsvarande en kommun med 40 000 invånare.

Heldygnsbemanning med 1 brandförman + 3 brandmän. Nuvarande styrka behålles som förstärkningsstyrka.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

Inga kompletterande investeringar förutsätts.

5.74    Planering, projektledning m m

Extra personal på kommunens tekniska avdelning med successivt ökad arbetsvolym 1986-1992.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

86


 


Prop. 1985/86:104

5.75    El-försörjning

Befintligt nät och planerad effektutbyggnad före 1992 bedöms enligt JKAB täcka OS-behoven.

Anordningar för inkoppling av kraft till radio/TV och tele­verket, reservkraft m m förutsätts ingå i deras respektive kalkyler under pkt 6 och 7.

5.76    Tele-försörjning

Erforderliga investeringar och driftkostnader redovisas av tele­verket - se pkt 6.

87


 


Prop. 1985/86: 104 5.8     Infrastruktur

5.81    Bro Rödösundet

Bro över Rödösundet enligt utredning av statens vägverk.

5.82    [lygPlts Molanda

Flygplats Molanda, Järpen. Utbyggnad av befintligt privatflyg­fält med bana 1.700 m i kod 3C. Temporärt under OS utrustas flygplatsen för precisionsinflygning kategori I (ILS). Flyg­platsen kommer under OS att trafikeras med flygplantypen SAAB-FAIRCHILD SS-340 för 34 passagerare.

88


 


Prop. 1985/86:104 5.9     Sammanställning investeringskostnader Are

POS.  INVESTERINGSDEL  . KOSTNAD I 1.OOO-TAL KRONOR    ANM.

5.1   TÄVLINGSARENOR OCH                        100 000   Exkl free-style

TRÄNINGSBACKAR                                            inkl free-style

tot 136 milj kr

5.11  Generellt (exkl                       36 160

free-style)

5.111  Markförvärv och       600 arrenden

5.112  Homologisering        100

5.113  Ceremoniplats       1 760

5.114  Utrustning                6 170                               Restvärde 1 000

5.115  Tidtagning- och     27 530 sekretär.utrustn.

5.12  Störtlopp H och                     18 210

H-komb

5.121  Transportanläggn

5.122  Startområden              800

5.123  Tävlingsbana            1 210

5.124  Målområde             16 200

5.13  Störtlopp D, D-komb               17 860

och Super G-H

5.131  Transportanläggn     5 680

5.132  Startområden              630

5.133  Tävlingsbana       11 550

5.134  Målområde

(enl 5.124, se nedan) -

89


 


POS.

INVESTERINGSDEL

5.14  Storslalom H och D samt super G-D

5.141  Transportanläggn.

5.142  Startområden

5.143  Tävlingsbanor

5.144 Målområde


KOSTNAD I 1.OOO-TAL KRONOR 25 830

520

7 800

17 510


Prop. 1985/86: 104

ANM.


 


5.15  Slalom H och H-komb

5.151  Transportanläggn.

5.152  Startområden

5.153  Tävlingsbanor

5.154  Målområde

(enl. 5.144 se do)


710 180


890


 


5.16  Slalom D och D-komb

5.151 Transportanläggn.

5.162 Startområde

5.163   Tävlingsbana
bana 1 enl 5.143

5.164   Målområde,
enl 5.144


220


220


90


 


Prop. 1985/86:104

POS.  INVESTERINGSDEl    KOSTNAD I 1 .OOO-TAL KRONOR    ANM

5.17  Träningsbackar                          830

till 5.12-5.16

5.171  Transportanläggn.

5.172  Startområden

5.173 Träningsbanor        830

5.174 övrigt

5.18  Free-style                           (36 000)

5.181 Transportanläggn.     2 270

5.182 Startområden              520

5.183  Tävlingsbanor           5 590

5.184  övriga arenakost- 19 190 nåder

5.185  Infrastruktur             8 430

5.2   ADMINISTRATION                                  4 500

5.21      Organisations­kommittén

5.22      Tävlingskommitté

5.23      Biljettkommitté

5.24      Transportcentral

5.25      Ackrediterlng

5.26      Arr. sjukvårdsorg.

5.27      Militär och polis

5.28      Vakttj. städorg. m m

5.29      Totalt ytbehov              4 500 administration

91


 


 

POS.

INVESTERINGSDEL

5.3

PRESSCENTER

5.31

Press

5.32

Fotolab.

5.33

Radio-TV

5.34

Personalrest.

5.35

Service

5.36

Totalt ytbehov presscenter


Prop. 1985/86:104

KOSTNAD I 1.OOO-TAL KRONOR     ANM. 37 000

37 000


 


5.4    BOENDE

5.41      OS-byn

5.42      VIP-hotell

5.43      Journalistbyn

5.44      övrig personal

5.45      Publik


5 000


5 000


 


5.5


SERVICE


Ingen OS-kostn


 


5.6


TRAFIK


2 600


 


5.61      Landningsbana på Aresjön

5.62      Helikopterland. plats

5.63      Vägar

5.64      Bussterminal


2 600


Ingår pkt 8.38

Ingär pkt 8.38


92


 


Prop. 1985/86:104

POS.  INVESTERINGSDEL    KOSTNAD I 1.OOO-TAL KRONOR    ANM.

5.65      Parkering och      -                                 Ingår pkt 8.38 uppställningsytor

5.66      Tillfälliga trafik- -                                       - " -åtgärder

5.67      Planering, projekt- -                                   - " -ledning m m

5.7   TEKNISK FÖRSÖRJ­NING, DRIFT O UNDERHALL

5.71      VA-försörjning

5.72      Publiktoaletter och renhållning

5.73      Brandskydd

5.74      Planering, projekt­ledning m m

5.8   INFRASTRUKTUR                                   69.500

5.81      Bro Rödösundet     -        38.500

5.82      Flygplats Molanda   -        31.000                      Restvärde 2.500 5.1-5.7  Sunria investeringskostnad Are       218.600  Exkl free-style

OBS

Free-style redovisas vad avser investeringskostnad för att ge en uppfatt­ning om vad denna gren skulle dra i investeringskostnad i de fall den blir olympisk gren 1992.

I övrigt har ev merkostnader för free-style ej beaktas.

Fortsattt ingår ej free-style i kostnadssammanställningar, ränteberäkningar etc.


B i 1 ägor

bi

laga 5 A

 

"      5 B

 

"      5 C

 

"      5 D

 

"      5 E

översiktskarta trafik

översiktskarta centrala Are

Tävlingsarenor                                   "  5 C                               2

Målområde störtlopp, Super G-H            "  "" "

Målområde slalom, storslalom. Super G-D


 


Prop. 1985/86: 104

Bilaga 5a


-c/P-

OVERSIKTSKARTA   TRAFIK

o                         boo                        1000 m
*---------------------------- 1-------------- .------------- 1

K-Konsult   Froson   1985


 


94


 


Prop. 1985/86:104

95


 


Prop. 1985/86: 104

Bilaga  5c

96


 


Prop. 1985/86:104

/Bilaga 5d


MÅLOMRÅDE  STÖRTLOPP o   SUPER Q-H

o                            50                         100                         ISO                       200 tn

I-- 1-- 1-- *-

K-Konsult   Frösön 1985


"■'MM/i/ie


 


7   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 104


97


 


Prop. 1985/86: 104

Bilaga   5e


MÅLOMRÅDE SLALOM, STORSLALOM o   SUPER G-Q

4----------- 1---------- 1-

Kl                                                         100 m
-I------- 1------ 1------ 1------ 1------ 1------ ,------- .

K-Konsult-   Fröson 1985


1


98


 


Prop. 1985/86:104 INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE

6.1     Östersunds teleområde. Are

Utredningen har gjorts på Telekontoret i Östersund, huvud­sakligen av Verner Sjölander och Bert Jernbom i samråd med

      Telekontoret i Falun

      Televerket Radio, Farsta

      Tele Larm AB, Östersund

Erfarenheter från tre tidigare utredningar 1968, 1976 och 1980 samt World Cup tävlingar som genomförts i Are har varit till hjälp vid bedömning av vilka krav som kommer att ställas på telenätet. Vi har också försökt att väga in effekter som den nya tekniken kan förväntas ge både ifråga om nätstruktur och nya användarkrav.

Utvecklingen inom telekommunikationsområdet är ju oerhört expansiv just nu och detta förhållande gör att man kan tänka sig flera alternativa lösningar i de enskilda fallen. Givetvis har utgångspunkten genomgående varit att man skall använda den teknik som idag är tillgänglig och kommersiellt gångbar. I vissa avsnitt bygger dock utredningen på nätdelar som ännu bara finns i långsiktiga planer som kan komma att ändras. Det ligger därför en viss osäkerhet i beräkningarna som kan slå åt båda hållen vad beträffar kostnaderna.

99


 


Prop. 1985/86: 104

Om OS-92 skulle komma att förläggas till Are skulle nätut­vecklingen i västra Jämtland påverkas mot tidigare digitalise-ring dels genom att kraven på nya nättjänster ökar, men vikti­gaste genom att underlaget för finansieringen stärks på längre sikt genom ökade intäkter från internationell trafik.

I utredningen ingår inte kostnaderna för trafik från termina­lerna och abonnentväxeln ut i det publika nätet. Däremot ingår kostnader för trafik mellan Are och Falun inom abonnentväxel-system.

6.11    Förstärkning av trafikapparaten

Telestationen i Are utökas med 400 nr. Förbindelseledningarna inom Järpen närförmedlingsområde samt från Östersunds fjärr-förmedlingsstation till övriga FS utökas.

DATEX- och TELEX-nätet förstärks. OPTO-kabelnätet byggs ut från Nälden till Are. Det förutsätts att optonätet Östersund -Nälden redan är utbyggt. Manuella avdelningar i Östersund (och/eller annan betjäningsort inom landet) utökas med 8 expeditionsplatser. NMT-basstationer i västra Jämtland och NMT-växeln i Sundsvall utökas.

6.12    Abonnentväxe1

-      Subväxel, 400 nr, till huvudväxel i Falun. Ansluts även till 0647-området för avgående trafik och för ankommande nationell trafik till Are-spelen.

-      Datakommunikation från 50 anknytningar.

-      Hänvisningsdator.

6.13    Terminaler

-      Terminaler för TELEFEX, TELEFAX och TELEX.

-      DATEX-anslutningar innefattar DCE (inte DTE abonnentut-      jqo rustning).


 


Prop. 1985/86: 104

Samtalsautomater i hytter 50 st, i kiosker 30 st.

Mobila terminaler, NMT 20 st. MBS 50 st och MINICALL 160 st.

6.14    Interna nät

Subcenter (Sporthallen) blir centralpunkt för internt nät.

SUBC-målområden, störtlopp och slalom samt OS-byn. Kanalisa­tion och kabling för telefon, data och video. Kablarna av­slutas med kopplingsfält.

SUBC-Free-style-arenor. Ledningslängd 2 km från målområde störtlopp.

Videoförbindelser i tävlingsbanor för störtlopp och slalom för kameraplatser som ej kan nås med radiolänk.

6.15    Förhyrda 1edn i ngar

Are - Falun, se pkt 6.25.

6.16    Videoförbindelse

Are - Falun se pkt 6.31 (Televerket Radio)

6.17    Dr1ftkostnader

För driftservice och beredskapsjour åtgår sammanlagt 10 man­månader, testtävlingar inräknat.

6.18    Restvärden,_mervärdeskatt

För installationer i trafikapparaten är restvärdet värdet vid tiden då installationen normalt erfordas minskat med ränte­kostnaden. För tillfälliga installationer (terminaler o dyl) är restvärdet värdet på materielen efter nedmonteringen min-     iq] skad med nedtagningskostnaden.


 


Prop. 1985/86: 104

Moms tas ut på vissa produktioner som levereras av televerket. Televerket betalar moms på viss material och entreprenörsarbe­ten i trafikapparaten, ej på egna arbeten.

Uppskattningsvis är 5 % av totalkostnaden moms.

6.19    Larm- och bevakningsanläggningar i Are

Fasta larmanläggningar:

inbrottslarm

-      passagekontroll

-      TV-bevakning

102


 


Prop. 1985/86: 104

6.2     Faluns teleområde, Falun

Telekommunikationsområdet utvecklas mycket snabbt. Nya och för något år sedan okända faciliteter introduceras i en jämn ström. Detta medför givetvis att kraven från användarna av de olika tjänsterna också utvecklas och skärps i motsvarande grad. Jämför man den nu aktuella utredningen ang OS 1992 med exempel­vis den utredning som gjordes inför olympiska spel i Falun/ Are 1988 finner man följaktligen de mest markanta skillnaderna i de skärpta kraven från användarna. Som ett exempel, som inte alls fanns med i tidigare utredning, kan nämnas ett separat Kabel-TV-nät med en kapacitet av 20 kanaler inom området Olympia­byn - tävlingsarenorna i Falun.

Några principiella skillnader när det gäller uppläggningen i övrigt finns egentligen inte, utan skillnaderna får hänföras till den tekniska utvecklingen och de ökade kraven från an­vändarna.

6.21    Förstärkning av trafikapparaten

För att klara förväntad ökning av telefon-, text- och data­trafik erfordras förstärkning av följande nätdelar.

      Telefonstationer i Falu-regionen utökas vad gäller kapaci­tet för lokal-, när-, riks- och utlandstrafik samt för anslutning av vanliga telefonapparater, automater och abonnentväxel.

      Lands- och rikslinjenätet tillförs flera förbindelser, så att teletrafiken till, från och inom Falu-området kan flyta med normal framkomlighet.

103


 


Prop. 1985/86: 104

      lokal linjenätet i Falun byggs ut för att ge erforderlig kapacitet för anslutning av Lugnet-området, OS-byn samt de bostadsområden som planeras bli tagna i anspråk för inkvartering.

      telefonautomater uppsattes till ett antal av ca 300 st för att tillgodose i första hand publikens behov av till­gång till telefon.

      text- och datastationer i Falun utökas för att ge anslut­ningsmöjlighet för de text- och dataterminaler, vilka i första hand arrangörer och massmedia behöver.

      mobiltelefonnätet (NMT) ges utökad kapacitet.

      datavisionsnätet ges sådan kapacitet att det blir möjligt att i databasen lagra t ex start- och resultatlistor, perso,nuppgifter om de aktiva m m. Uppgifterna kan sedan enkelt och snabbt sökas via terminal av arrangörer och massmedia.

6.22    5°""SDY5*fI

En abonnentväxel med ca 1.000 anknytningar inom Lugnetområdet samt ca 400 anknytningar i OS-byn uppsattes. Växeln anslutes med ca 200 ledningar till telefonstation i Falun och förses med utrustning för betjäning av 10 telefonister. För att under-Vätt telefonisternas arbete förses växeln med s k hänvisnings­dator. Mellan växlarna i Falun och Are anordnas direktledningar. Detta innebär att trafik mellan en anknytning i Falun och en anknytning i Are ej behöver gå via allmänna telefonnätet.

6.23    Terminaler

För att utnyttja de olika teletjänsterna har räknats med följ­ande olika typer av terminaler. Uppskattat antal av resp anges inom parantes - telex (105), teletex (30), telefax (55), modem f datavision (250), modem f datex (55), mobilsökare (310), vanlig telefonapparat (1.000), mobil telefonapparat, typ NMT     104 (20) samt diverse tillsatsutrustningar t ex telefonsvarare.


 


Prop. 1985/86:104

nummersändare, högtalarunderstäl1 m fl.

Telefonapparater, som anslutes till abonnentväxeln, ingår i 6.22.

Terminaler (TV-apparat + ev tangentbord) för anslutning till datavisions-nät och kiibel-TV-nät är ej inräknade i angiven kostnad.

6.24    lD*?![Dt "ät

För radio/TV:s behov av ljud- och videoförbindelser byggs ett kabel-nät mellan resp tävlingsarena och "broadcasting centre" (IBC). Erforderliga videoförbindelser från längdskidåkningen ute på spårslingan ingår dock i 6.31.

För att ge arrangörer, massmedia och aktiva möjlighet att följa aktiviteterna vid de olika arenorna, byggs ett nät för kabel-TV med en kapacitet av 20 kanaler. Uttag för anslutning anordnas bl a i varje rum i OS-byn och vid kommentatorsplatserna på resp tävlingsarena.

Behovet av förbindelser för radio/TV-sändningar till/från Falun är inräknade under 6.25 vad gäller ljud och under 6.31 vad gäller video.

6.25    [örhyrda ledningar (ljudförbindelser)

För radio/TV:s behov av programförbindelser m m till/från Falun anordnas fasta förbindelser mellan huvudcentralen i Falun (IBC) och undercentralen i Are (SUB-IBC). För anslutning till natio­nella/internationella nät för radio- och TV-utsändning anordnas fasta förbindelser mellan IBC i Falun och central i Stockholm. Kostnad för video-förbindelser till/från Falun anges dock under 6.31.

105


 


Prop. 1985/86:104

6.26    Vi deoförb1nde1ser

Kostnad för anordnande av erforderliga video-förbindelser Falun-Are och Falun-Stockholm anges under 6.31.

6.27    Driftkostnader

Funktionen hos anläggningarna för telekommunikation måste i möjligaste mån säkerställas. Vid behov ska felsökning/felav-hjälpning eller annan tänkbar åtgärd, t ex omkoppling, snabbt kunna påbörjas. För detta krävs utökade personella insatser motsvarande ca 30 manmånader (inkl testtävlingar) i form av jourtjänstgöring eller liknande, samt utökad reservdelshåll­ning.

För installationer i trafikapparaten är restvärdet värdet vid tiden då installationen normalt erfordras minskat med ränte­kostnaden. För tillfälliga installationer (terminaler och dylikt) är restvärdet värdet på materielen efter nedmonte-ringen minskad med nedtagningskostnaden.

De produkter och tjänster, som televerket tillhandahåller, är endast delvis moms-belagda. I princip betalas ingen moms på det förädlade värdet av t ex telefonstationsutrustning utan enbart på de ingående komponenter, som köpes på öppna markna­den.

Ingående moms uppskattas därför utgöra 5 % av totalt angivet belopp.

6.29    l:är!?.2ch_beyakningsanläggn1ngar

Anläggningar anordnas för:

-      inbrottslarm

-      passagekontroll

-      TV-övervakning

106


 


Prop. 1985/86: 104

6.3     Televerket Radio

Televerket Radio har i samarbete med Faluns och Östersunds teleområde samt Sveriges Radio utarbetat en mycket preliminär kalkyl utvisande televerkets kostnader för ljudradio- och TV-distribution mellan tävlingsplatserna och till utlandet vid ett svenskt vinter-OS 1992.

Kalkylen är baserad på tillsammans med Sveriges Radio bedömda överföringsbehov mellan tävlingsplatserna och till utlandet. Kostnaderna anges i 1985 (januari) års prisnivå och baseras på grova uppskattningar. Vi förutsätter att rundradiofonden inte ska belastas med kostnader för radio- och TV-verksamheten.

Om spelen skulle förlängas t ex tre dagar påverkas kostnaderna marginellt såvida inte fler TV-förbindelser mellan Are och Falun eller Falun och utlandet skulle erfordras. Sådana extra­kostnader har ej medtagits.

Utöver nedan angivna behov kan det bli aktuellt att utländska programföretag kommer med egna transportabla jordstationer. Om­kostnaderna härför brukar betalas av resp land och har ej med­tagits i kalkylen.

6.31    l"ÉSi?r2"95!595iD3?r

För att möta de förväntade kraven behövs en avsevärd utbyggnad av televerkets anläggningar. I viss utsträckning kan detta ske genom tidigareläggning av planerade utökningar/moderniseringar. En stor del av utrustningen kan emellertid senare nyttjas i televerkets normala verksamhet. Därvid måste dock flyttning av utrustning ske till andra orter.

Efterföljande sammanställning visar hur den uppskattade totala bruttoinvesteringskostnaden (materiel och därmed förenade arbetskostnader) på ca 92 milj kr kan härledas ur olika investe­ringsändamål .

107


 


Prop. 1985/86:104

Bruttoin-    Restvärde vestering Lokala förbindelser för bild och ljud samt kontroll- och kopplings­utrustning på tävlingsplatser och masterkontroll

-      Are                                            6,5

-      Falun                                         8,5

TT"                 10

Förbindelser för bild och ljud
mellan Are och Falun
                       20                   13

Atergångsförbindelser (6 st TV-

tittar) från Falun till Are        30                              18

Förbindelser från Falun till

utlandet                                        27                   17

SUMMA       92                     58

Netto speciellt för OS 34 milj kr

Kostnader för lokala kabelbundna förbindelser inkl kabel-TV-nät i Are och Falun samt ljudförbindelser huvudsakligen kommenta­torförbindelser från Are till Falun och Falun till utlandet ingår i den separat lämnade teleområdeskalkylen. Detta gäller även telefontjänster (växlar o dyl).

De angivna kostnaderna är beräknade på i huvudsak nu känd tek­nik och utrustning. I vilken omfattning den tekniska utveck­lingen påverkar angivna kostnader beror inte enbart på utrust­ningens pris och kapacitet utan även på de krav och förvänt­ningar användarna ställer på ny teknik och utrustning.

Den för OS behövliga investeringen ryms inte inom televerkets normala investeringsramar, varför televerket ej kan finansiera dessa med egna medel utan vi förutsätter att medel härför erhålls från OS-kommittén.

För genomförandet av bruttoinvesteringen erfordras under 1990 ca 35 milj kr och 1991 ca 57 milj kr. Restvärdet ca 58 milj kr beräknas kunna utnyttjas för televerkets investeringar med 32 milj kr 1993 och 26 milj kr 1994. Några räntekostnader har inte inräknats.

108


 


Prop. 1985/86:104

5.32    Driftkostnader

Följande sammanställning får betraktas som preliminär avsedd att belysa storleksordningen av de kostnader som skall belasta OS-kommittén och inkludera ett begränsat för-OS 1991. Mer­parten av kostnaderna utfaller till betalning i samband med spelen varför behov av förskottsmedel för detta ej beaktas i denna kalkyl.

Förplanering och projektering                   5

Utbildning och bemaning för distribution, övervakning och| service

FörbindelsebestälIningskontor| Frekvensplanering

Hyra av jordstation, satellittran-sponder, helikopter, reportagelänk, terminalvagnar m m

Avgår intäkter från utländska programföretag

Netto   11 milj kr

6.33    Lokaer

Televerket förutsätter att arrangören utan kostnad för tele­verket tillhandahåller ändamålsenliga lokaler för tillfällig uppställning av teknisk utrustning, expeditioner, personalrum och för andra motsvarande ändamål liksom erforderlig värme, elektrisk energi inkl reservkraft, VVS och säkerhetsbevakning.

Vidare förutsätts att arrangören tillförsäkrar televerket logi­möjligheter för tjänstgörande driftpersonal (ca 25 personer i Falun och ca 15 i Are) under tävlingsperioden i nära anslutning till masterkontrollerna.

Lokalbehov i direkt anslutning till Sveriges Radio:


Störtloppsmål

20 m

5 kVA

Slalommål

20 "

5 "

IBC Are

100 "

10 "

IBC Falun

200 "

15 "

Länkterminal vid

 

 

hoppbacken Falun

20 "

10 "


109


 


Prop. 1985/86: 104

Bilparkering i anslutning till IBC Are       10 platser Bilparkering i anslutning till IBC Falun     15 platser

Uppställningsplatser utomhus (inhägnad) för transportabla satellitstationer med fri sikt mot söder

-      Are 60 m    15 kVA

-      Falun 120 m 30 kVa

Tillgång till lokalerna ca 4 månader före och 1 månad efter OS.

6.34    Sanmanf attning

För radio- och TV-distributionen är det uppskattade kostnaderna följande (1985 (januari) års prisnivå).

 

Totalinvestering

92 milj kr

- avgår restvärde

-58 "

Driftkostnad

+13 "

- avgår intäkter från ut-

 

ländska programföretag

-2 "   "

Budgetreserv 15 %

7 ri      II

Nettokostnad (exkl ränta)

 

att belasta OS-budgeten

52 milj kr

Radio- och TV-överföringar klassas för närvarande som tele­tjänst, varför moms ej tillkommer. Däremot ingår i ovannämnda kostnader moms på den materiel televerket måste köpa in.

Bilagor

Are förbindelsebehov     bilaga 6A

Falun förbindelsebehov       "   6B

Förbindelser utlandet          "  6C

110


 


Prop. 1985/86:104 Samnanställnlng investeringar och drift

POS.

INVESTERINGSDEL

KOSTNAD I

1.OOO-TAL KRONOR

ANM.

6

INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE

 

233 000

Restv.tot 93 000

6.1

ÖSTERSUNDS TELEOMR.

 

52 500

Restv tot 16 400

6.11

Förstäkning trafik apparaten

28 800

 

Restv 10 700

6.12

Abonnentväxel

6 100

 

Restv 1 900

6.13

Terminaler

8 600

 

Restv 2 100

6.14

Interna nät

2 300

 

Restv 300

6.15

Förhyrda ledningar

 

 

Ingår 6.25

6.'16

Videoförbindelser

 

 

Ingår 6.31

6.17

Driftkostnader

700

 

 

6.19

Larm och bevakning

6 000

 

Restv 1 400

anm

För Free-Style tillkommer kostnad om ca 1 milj kr för interna nät.


6.2      FALUNS TELEOMRÅDE                    77 800                     Restv tot 18 600

9

200

10

000

4

000

13

000

2

300

6

000

6.21        Förstärkning av                                                  33 300 Restv 11 400 trafikapparaten

6.22        Abonnentväxel           9 200                                          Restv 2 800

6.23        Terminaler                  10 000                                        Restv 3 000

6.24        Interna nät                 4 000                                          Restv 200

5.21        Förhyrda ledningar

6.21        Videoförbindelser                                                          Ingår 6.31

6.27   Driftkostnader
6.29
   Larm och bevakning    6 000                                          Restv 1 200


111


 


 

Prop. 1985/86: 104

OOO-TAL KRONOR

ANM.

103 000

 

92 000

Restv tot 58 000

 

Restv 10 000

 

Restv 13 000

 

Restv 18 000

POS.  INVESTERINGSDEL

6.3   TELEVERKET RADIO

6.31   Investeringskostnader

Lokala förbindelser  15 000 för bild och ljud

Förbindelser bild   20 000 och ljud Are-Falun

Ätergångsförbind-    30 000 elser från Falun till Are

Förbindelser       27 000                                    Restv 17 000

Falu-utland

6.32   Driftkostnader                        11 000


112


 


Prop. 1985/86: 104


TELEVERKET RADIO Rundradio, Rrt A


BILAGA 6A

1935-03-28 1985-04-10 Rev.


ÅRE, VINTER-OS 1992

H K


Q


O


O


Transportabla jordstationer för överföring via satellit


v "


il  t t


\<   v


 


Störtlo


PP


Slalom


Free-style


os-byn


 



CZ)


»


»


10 TV-kanaler i kabel-TV-nät, för "tittar"


SUB - IBC


Teknik

Bokning

Radiolänkcent ra 1


 

Ifn-

-växel

os

50

ankn

+

15

HL

 


 


(IBC = International Broadcasting Centre)


5 st telex, telefax etc,


<~)


FALUN


113


8   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104


 


Prop. 1985/86: 104


TELEVERKET RADIO Rund radio, Rrt 4


FALUN


VINTER-OS    1992


BILAGA 6B

1 985-03-28 1985-04-10     Rev.


 


Kabel-TV

nät 20 kanaler

tittar"


Tfn Vx

os

150 ankn 50 HL


Tfn vx RR

250 ankn

(lokalt)


Telex Telefax 10 st


 


SPÄR-SLINGA


video

video

stereopar

120 lokalpar


I


 


Back­hoppning

lob


v ideo

video

stereopar

1 34 lokalpar

video

v ideo

stereopar


3t


 

TERMINERING

Video             UTLANDET

10     st

 

Stereopar 1 5     st

 

7   kHz lo     st

 


 


Skr ids-sko


9b  lokalpar

video

video

stereopar

122 lokalpar


Xt

tt


4-t råda r 240 st


 


Ishockey A


video

video

s tereopar

158 lokalpar


xn


 


> 

Ishockey

os-byn

PRESS


video

video

stereopar

120 lokalpar

video

video

stereopar

lokalpar

1

v idee o

1   stereopar

lokalpar

20  lokalpar


Xjr

tt

ir

U


 

 

 

J

 

 

< 

 

 

CU

 

 

H

 

 

z

 

 

UJ

 

 

u

 

 

 

 

 

ai

 

O

:<

 

Z

.J

M

1-4

O

7.

2

i-i

 

:>:i

Q

U  O

< 

H   tQ

C£


~ir

"nr

Transportabla jord-stationer för över­föring via satellit.

ÄUE -FALUN- Are

video

4 ♦ 6

■sr"

st Storaopar 6 st

♦ 6 st

4 - t r åda r

75st 7 kHz

20 st


114


 


Prop. 1985/86:104


TELEVERKET RADIO Rundradio, Rrt M


VINTER-OS 1992


BILAGA 6C

1985-04-10


 


Bildförbindelser


SVT EBU


115


 


Prop. 1985/86:104 RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I FALUN OCH ARE

7.1     Policy. förutsättningar

En absolut förutsättning för att moderna olympiska spel blivit internationella storhändelser och därmed av stort PR-värde för värdnationen är en val fungerande massmediabevakning. Radio och TV ger möjligheter för i stort sett hela jordens befolk­ning att följa spelen och ett stort ansvar åvilar arrangerande lands rundradiobolag.

Insatserna från de ansvariga radio- och TV-bolagen vid de olympiska spelen under 60-, 70- och 80-talen har varit betyd­ande och absolut senaste "state-of-the-art" hos teknisk ut­rustning har utnyttjas.

En utgångspunkt för Sveriges Radio-bolagens planering inför OS 92 i Falun/Are är att hålla samma höga standard och säkerhet som under tidigare spel.

Det direkta underlaget för denna rapport är erfarenheter och uppgifter från tidigare olympiska spel främst vinter-OS i Sarajevo.

Radio- och TV-bevakningen av OS 92 i Falun och Are har ur RR's och SVT's synpunkt två syften

att bevaka samtliga tävlingsevenemang inkl invigning och avslutning och erbjuda alla nationer som så önskar multina­tionella oredigerade tv-program. Tre multilaterala kanaler planeras. Radiobevakningen innebär produktion av internationellt ljud.

att mot betalning erbjuda resurser för unilateralt riktat material. I första hand avses resurser för produktion av egna radio- och TV-program och inslag för överföring till hemlandet.

116


 


Prop. 1985/86: 104

Vissa nationer, t ex USA och Japan fordrar vanligen avsevärda resurser och arrangemang utöver denna service. Man tar med sig stora mängder egna tekniska resurser som kräver lokaler, kamera­platser, parkeringsytor, kraftförsörjning, förbindelser etc. Detta har ej beaktats i kalkylen.

Riksradions och Televisionens egen programverksamhet i samband med OS ligger utanför denna kalkyl.

Televerket Radio/Rundradio svarar för alla förbindelser enligt det ordinarie avtalet mellan bolagen. Normalt avses då all över­föring av programmaterial med tillhörande kommandoförbindelser till och från samt mellan produktionsplatserna. Inom produk­tionsplatserna svarar normalt programbolag själva för erforder­liga förbindelser. På grund av den stora omfattningen och komp­lexiteten hos vissa arrangemang (utförsåkning o längdåkning på skidor) kommer Televerket att svara även för vissa överföringar mellan enskilda kameror och OB-enheterna.

RR och SVT har försett Televerket med uppgifter om de aktuella förb i ndelsebehoven.

Radions och TVs behov av teletjänster är omfattande. Uppgifter om dessa behov har överlämnats till Televerket. Kostnader för detta har inte medtagits i kalkylen.

Tävlingsprogrammet som redovisas i bilaga 7A utgör den primära planeringsbasen som direkt bestämmer omfattningen av insatser i form av tekniska resurser och personal. Programmet är utarbetat inom SVT i avsikt att minimera resursbehoven. Ändringar i för­hållande till bilaga 7A medför sannolikt kostnadsökningar.

Policyn vid kalkylering av kostnader för tekniska resurser har varit att i möjligaste mån undvika investeringar. RR's och SVT's egna resurser räcker bara till att täcka en bråkdel av resursbehoven. Planeringen förutsätter att avsevärda resurser i både apparatur och personal kan 'hyras från främmande länders rundradioorganisationer, främst inom Norden.

117


 


Prop. 1985/86:104

Radio- och TV-centra i Falun och Are kräver emellertid om­fattande installationer och specialutrustningar som inte är möjliga att hyra eller återvinna.

Alla priser är beräknade i prisläge januari -85 och inkluderar mervärdeskatt.

I allt ökande grad har det blivit regel vid olympiska spel att värdlandet tar betalt av gästande radiobolag för exklusiva tjänster såsom redaktionsrum med inredning och utrustning, studioutnyttjning, reportageteam, videobandredigering etc.

Det är alltså rimligt att räkna med intäkter som inte är för­sumbara.

Samtliga lokaler anskaffas, byggs och grundinredes av arrangö­ren utan kostnad för Sveriges Radio-koncernen. Programbolagen svarar för installation av teknisk utrustning.

Arrangören svarar för kraftförsörjning enligt specifikationer

från Sveriges Radio.

Arrangören svarar också för reservkraft för fasta anläggningar

såsom Radio- och TV-center i Falun och Are.

SVT svarar för reservkraft på OB-platser.

Arrangören svarar för att elektriska signaler representerande tidtagning och resultatredovisning överföres kostnadsfritt till SVT's utrustning.

Den tid som stått till förfogande för SR-bolagen för att fram­ställa kalkylen har varit anmärkningsvärt kort. Felbedöm­ningar och glömda kostnader kan således förekomma.

SR förutsätter att koncernens kostnader för bevakning av olym­piaden enligt ovan inte belastar rundradiofonden. Kostnaderna för produktion enligt här angivna förutsättningar betalas av OS-kommittén enligt särskilt avtal mellan kommittén och SR-koncernen.

118


 


Prop. 1985/86: 104

7.2     Sammanfattning av kostnader

Sammanställning av ingående kostnader redovisas i bilagorna 7A - 7H.


7.21    Driftkostnader

Tekniska resurser på arenor (bil 78) Tekniska resurser i radio- och TV-centra (bil 7C)

-      Falun

-      Are

Personalkostnader (bil 7D) Planeringskostnader (bil 7G) övriga driftkostnader (bil 7E)

SUMMA DRIFTKOSTNADER


14,3 milj kr

 

3.2

 

1,0

 

27,1

 

24,0

 

7,8

 

77,4

milj kr


 


7.22    Anskaffningskostnader

På arenorna (bil 7B)

I radio- och TV-centra (bil 7C)

-      Falun

-      Are


3,4 milj kr

11,2 "  " 2,7 "  "


SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER  17,3 milj kr


7.23    Totala kostnader

      Driftkostnader                7.21

      Anskaffningskostnader    7.22


77,4 milj kr 17,3 "


 


SUMMA KOSTNADER


94,7 milj kr


 


7.24    I[!*'?5S![

Enligt kalkyl (bil 7H)


10,0 milj kr


119


 


Prop. 1985/86:104


7.25    Nettokostnader

t Totala kostnaden Intäkter


7.23 7.24


94,7 milj kr 10,0 "


 


SUMMA NETTOKOSTNADER


84,7 "


7.26    LilSYlltetsbehov

Merparten av kostnaderna såsom teknikhyror och personalkostnader utfaller till betalning i samband med spelen. Eventuella behov av förskottsmedel för detta har ej beaktas.

För anskaffning av teknisk material och planering krävs en tidigare tillgänglighet.

För anskaffningar:

 

1:a kvartalet

1990

5,0 Mkr

3:e

1990

3,4 "

4:e

1990

8,9 "

För planering

 

 

1:a kvartalet

1987

0,9 Mkr

1:a

1988

3,7 "

1:a

1989

2,6 "

1 -. a

1990

3,3 "

1: a

1991

10,7 "

1:a

1992

2,8 "

7.3     Lokalbehov

Behoven redovisas i detalj i bilaga 7F.

Sammanlagt behövs uppskattningsvis:


I radio- och TV-centret i Falun I radio- och TV-centret i Are Kommentatorhytter o dyl på arenorna


6.025 kvadratmeter

655 1.700


 


I angivna ytor ej erforderliga ytor för utländska TV-bolag.


120


 


Prop. 1985/86:104

Radio- och TV-verksamhet ställer särskilda krav på lokaler. Det gäller en stabil kraftförsörjning till elektroniken, väl tilltagna ventilationsanläggningar för att leda bort förlust­värme samt god ljudisolering for studiolokalerna.

Lokalerna skall vara väl samlade, huvuddelen måste vara i samma byggnad.

Beräkningen har tagit hänsyn till Televerkets behov av utrymme för termineringsutrustning och förstärkaranläggningar i radio-och TV-centra.

Särskilt viktigt är att erforderliga uppställningsytor för OB-bussar ställs till förfogande vid arenorna.

I anslutning till TV-centra erfordas parkeringspaltser för 150 bilar i Falun och 50 i Are.

Hänsyn måste tagas till behoven av kameraplatser på arenorna.

BILAGOR

Bilaga 7A  Tävlingsschema

7B Behov av tekniska resurser för arenabevakning

7C Behov av tekniska resurser i radio-och TV-centra
i Falun och Are

"  7D   Driftpersonal - behov och kostnader

"  7E   övriga driftkostnader

"  7F   Lokalbehov för radio och TV

"  7G   Förplanering

7H Intäktskalkyl

121


 


Prop. 1985/86:104

BILAGA 7A

I9P.5-03-IO

*ke   Iwarison/Hu

 

 

 

öppningsceremont Backhoppning

70 m 90 m

31 ti

1 on

2

to

3 fr

4 lo

5 SÖ

6

7 ti

8 01

9 to

10

fr

11 lo

S3

 

14-16

 

 

13-16

 

 

 

 

 

 

13-16

 

Ldngddkning

komb

15 km                 H

30  km                   H

 

 

9-12

 

 

12-14 9-11

 

 

 

 

 

 

 

Stafett

50  km                     H ll«10                    ,  H 15   km  koi* 5 km                     D 10   km                     0 ?0  km                   D

 

 

 

9-11

 

 

9-11 12-13

 

9-n

 

 

9-1?

Q-:,

Stafett Skidskytte

4x5                      0 10 km ;0  km

 

 

 

 

9-n

 

 

9-11

 

- 9-11

 

 

 

Stafett Alpint (*rt) -

fl«7.5 km Slalom               H Storslalom       B

Super G              H Störtlopp            H

Slalom              D

 

 

 

11-13

11-13

 

 

11-13

 

10-14

9-12 10-15

10-16

 

Skridsko

Storslalom        0 Super f,              0

Störtlopp          D 500 m                 H 1.000m             H

1.500 m             H 5.000 m             H 10.000 m           H

SOO m                  D 1.000 m             D

 

11-13

11-13

10-11 12-13

10-13

10-12

11-13 10-12

 

10-14

10-12

 

9-13

 

Rodel

1.500 m              0 3.000 m              B 1-mans                H/O 2-mans                H

 

 

10-12 8-10

e-10

 

 

13-15

10-12 13-15

13-15

 

 

 

 

Bob

2-mans                H 4-mans                 H

 

 

 

 

13-15

13-15

 

 

 

13-15

13-15

 

 

Konstikning

Obl.                      H Kort progr        H Fria                      H

Obl.                      D Kort progr         0 Fria                      D

Isd. obl.  1 Isd. obl. 2 Fri   dans

 

 

 

12-17

 

14-17

8-12

15-17 19-22

8-12

19-22 17-20

 

19-22

 

Ishockey

Par kort progr Par fria Uppvisning

A S

13-20 13-20

 

13-20

19-22 13-20

13-20

19-22

13-20

13-20

1 13-20

13-20

13-20

13-20

13-20

17-li l3-!7

Avslutning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15.3C

OBS

Detta tävlingsschema framtaget endast som underlag förteräkning SR:5 insatser

vid OS 92.

122


 


Prop. 1985/86:104

BILAGA 78

BEHOV AV TEKNISKA RESURSER FÖR ARENABEVAKNING.

Samtliga arenor tv-bevakas med konventionell OB-teknik, egna eller inhyrda enheter. Evenemangens art, storlek och vikt kräver att OB-bussarna måste kompletteras med ett större antal lösa kameror och annan tv-teknisk utrustning.

Särskilda länkar eller speciella fiberkabel system måste arrangeras för överföring av kamerasignaler från otillgängliga platser till OB-bussarna.

Radions behov av teknik pä arenorna inskränker sig i stort sett till kommentatorsystem.

Sammanställningen nedan redovisar behoven av tekniska resurser are­navis.

1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.

 

 

 

 

 

 

 

PLATS/GREN   OB

KAMEROR

VB

SLO-MO

TEXTG

DVE

KOMM-ENH

FALUN/LUGNET:

 

 

 

 

 

 

Ishockey A Konståkning  1

10

2

3

2

 

52

Ishockey B   1

10

2

3

2

 

40

Skridsko    1

10

2

2

2

 

41

Skidor Skidskytte   1

20

2 ,

2

2

 

40

Backe      1

7

2

2

2

 

46

Bob/Rodel    1

20

2

3

2

 

32

ÅRE:

 

 

 

 

 

 

Slalom etc   1

10

2

2

2

 

49

Störtlopp etc 1

15

2

2

2

 

49

SUMMA:       8

102

16

19

16

8

349


Kalkylen förutsätter att OB-enheterna inhyres kompletta med ovan­stående utrustning.

Programbolagen räknar med att