Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:104

om statlig garanti för anordnande av

olympiska vinterspel i Sverige år 1992 1985/86:104

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 april 1986.

På regeringens vägnar

Svante Lundkvist

Birgitta Dalit

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en ekonomisk garanti för anordnande av olympiska vinterspel år 1992 i Falun och Åre under förutsättningen att Internationella olympiska kommittén i oktober 1986 beslutar förlägga spelen till dessa orter.

I Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104

Jordbruksdepartementet Prop. 1985/86:104

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 1986

Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1992

1 Statliga garantier för olympiska vinterspel år 1992 i Sverige m. m.

1.1 Inledning

Från svensk sida har tidigare, både inför 1984 års och 1988 års tävlingar, gjorts ansökan hos Internationella olympiska kommittén (lOK) om att få arrangera olympiska vinterspel. Enligt lOK: s regler fordras normalt att en arrangör av olympiska spel (OS) av staten tillförsäkras ekonomiska garantier för spelens genomförande. Riksdagen har med anledning av bl. a. denna regel vid de tidigare ansökningstillfällena (prop. 1977/78: 146, KrU 23, rskr 275 och prop. 1980/81: 200, KrU 35, rskr 428) lämnat sådana statsgarantier. lOK beslutade i de båda nu nämnda fallen att erbjuda OS till andra sökande arrangörsorter, nämligen Sarajevo i Jugoslavien resp. Calgary i Canada.

I en skrivelse till regeringen den 3 februari 1983 anhöll Falu kommun om fullständiga ekonomiska garantier för att tillsammans med Are kommun ansöka om att få arrangera de olympiska vinterspelen i Sverige år 1992. Skrivelsen har remissbehandlats under våren 1983.

1.2 Yttranden över ansökan om olympiska vinterspel år 1992

Följande instanser har anmodats eller beretts tillfälle att yttra sig över Falu kommuns skrivelse den 3 februari 1983, nämligen överbefälhavaren, televerket, länsstyrelserna i Kopparbergs och Jämtlands län, Kopparbergs och Jämtlands läns landsting, Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges riksidrottsförbund och Svenska olympiska kommittén. Till remissyttrandet från överbefälhavaren har fogats yttranden från de frivilliga försvarsorganisationerna. Kopparbergs läns landsting har meddelat att man inte avser yttra sig i frågan och Jämtlands läns landsting har inte inkommit med svar. Samtliga remissinstanser som yttrat sig i ärendet ställer sig i sak positiva

till ett svenskt OS-arrangemang, dock inte reservationslöst., Flertalet re- Prop. 1985/86: 104 missinstanser har synpunkter på bl. a. de ekonomiska villkoren för medverkan, utformningen av en statsgaranti eller förutsättningarna för praktisk medverkan. De understryker värdet för svensk idrott och turism liksom för näringsliv och "svensk good-will" av olympiska spel i Sverige. Flertalet av remissinstanserna gör också den bedömningen att arrangerandet av olympiska spel är ett nationellt intresse med hänsyn till arrangemangets omfattning. Detta ställer i sin tur krav på en statlig ekonomisk garanti.

Sveriges Olympiska Kommillé (SOK) och Sveriges riksidrotlsförbund (RF) hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågan om olympiska vinterspel i Sverige år 1984 resp. år 1988. SOK vidhåller således sin tidigare bedömning att det från bl. a. organisatorisk, administrativ och ekonomisk synpunkt finns gynnsamma förutsättningar för anordnandet av sådana tävlingar i Falun och Åre. RF anför liknande synpunkter samt framhåller spelens betydelse för att ge svensk idrott stimulans, utbredning och internationell uppmärksamhet. RF anser vidare att avgörande för om arrangemanget skall komma till stånd torde vara att staten tar det slutliga ekonomiska ansvaret. Detta enligt RF med hänsyn till det allmänna nationella intresse som olympiska spel har. RF tillstyrker bifall till berörda kom-niuners ansökningar "under förutsättning att en eventuell statsgaranti inte avräknas mot de årligen tillkommande statsmedlen till idrotten och dess organisationer".

Länsstyrelserna i Kopparbergs och Jämtlands län framhåller bägge betydelsen av olympiska spel för turistnäringen liksom för övrigt näringsliv och kultur. Länsstyrelserna pekar också på värdet av att nyttja redan uppförda anläggningar för idrott och turism. Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller den regionalpolitiska och sysselsättningsmässiga stimulans som redan gjorda och tillkommande investeringar har särskilt för Åreområdet. Länsstyrelsen anför vidare att olympiska spel har en allmänt positiv betydelse för landet som ger följder under hela 90-talet och att en koncentration av olika intäktsskapande åtgärder till ett fåtal redan utbyggda turistområden som Åre är ett effektivt utnyttjande av redan investerat kapital. Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att staten bör lämna fullständiga ekonomiska garantier.

Sveriges Radio AB anför att radio- och televisionsbevakning av olympiska spel är ett helt unikt åliggande för ett rundradioföretag. Publikens krav på programmässig och teknisk kvalitet är redan nu höga och förväntningarna i detta avseende stegras från ett spel till nästa. Med utgångspunkten att tillräckliga ekonomiska resurser - varav bruttokostnader för tekniska anskaffningar täcks av en statsgaranti - ställs till förfogande är bolaget övertygat om sina goda förutsättningar för en högklassig bevakning. Bolaget ser positivt på ett olympiskt arrangemang.

Televerket anser att det skulle vara värdefullt och stimulerande atl få
medverka i ett så omfattande arrangemang som olympiska vinterspel.
Verket deltar därför gärna i en fortsatt utredning. Verket anger de garan
tianspråk som kan bli aktuella och jämför därvid sina kostnadsberäkningar
med de som verket gjorde i samband med ansökan om 1988 års vinterspel.
En utgångspunkt är att verkets fasta kunder inte åsamkas kostnader på 3

grund av ett OS-arrangemang.

överbefälhavaren (ÖB) anför att frågan om militär medverkan faller Prop. 1985/86: 104 utanför ramen för myndighetens befogenhet och måste avgöras av regeringen i särskild ordning. ÖB kan inte tillstyrka en militär medverkan i arrangemangen i sådan omfattning som sannolikt förutsätts eller förutsatts i t. ex. utredningen inför ansökan om 1984 års vinterspel. Ett beslut om sådan medverkan torde ge som konsekvens ett betydande utbildningsbortfall och allvarligt begränsa berörda enheters krigsanvändbarhet. ÖB anser vidare att möjligheterna till militär medverkan snarast försämrats mot bakgrund av ett allt kärvare ekonomiskt läge för försvarsmakten. ÖB hänvisar därför till de frivilliga försvarsorganisationerna som under hand redovisat ett principiellt intresse att medverka i ett olympiskt arrangemang, förutsatt att eventuella kostnader täcks.

Några remissinstanser berör direkt eller indirekt frågan om de intäkter som försäljningen av televisionssändningsrättigheterna kan ge. RF anser att trots att framlagda kalkyler pekar på att det kan bli ett ekonomiskt överskott så måste det avgörande för att arrangemanget skall komma till stånd vara att staten tar det slutliga ekonomiska ansvaret gentemot arrangörskommunerna Falun och Åre enligt lOK: s bestämmelser. Länsslyrelsen i Kopparbergs län räknar med att kostnaderna för spelen i Falun och Åre skall kunna täckas trots höga kostnader för organisation och massmedia och för tillgodoseende av kravet på utbyggnad av befintliga anläggningar och komplettering med nya. Länsstyrelsens bedömning vilar främst på att de s. k. TV-intäkterna kan beräknas bli avsevärda.

I frågan om utgifter för arrangerandet av vinterspelen redovisar såväl televerket som Sveriges Radio AB att förändrad teknik kan komma att något minska kostnaderna för massmediabevakningen. Detta gäller under förutsättning att man kan räkna med i stort sett samma förutsättningar för kalkylerna som i utredningen inför 1988 års OS-ansökan.

Stockholms kommun förberedde under år 1983 en ansökan till lOK om arrangerandet av sommarolympiaden år 1992. Mot den bakgrunden har RF och SOK i skrivelse till regeringen den 12 december 1983 förordat en prioritering av Falun/Åres ansökan för den händelse regeringen lämnar ekonomiska garantier för endast en ansökan hos lOK.

1.3 Utredning om förutsättningar för olympiska vinlerspei år 1992 i Falun och Are

Falu kommun har efter sin skrivelse den 3 februari 1983, liksom Åre kommun, lämnat kompletterande material angående investeringsbehov och andra förutsättningar för att arrangera de olympiska vinterspelen år 1992. Kommunerna har vidare den 17 oktober 1984 bildat ett gemensamt bolag, Falun Åre Organisation Co, FOC, Aktiebolag, för att förbereda och arrangera spelen. Inom FOC har det gjorts en utredning "Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Åre 1992". Utredningen överlämnades den 7 november 1985 till regeringen (jordbruksdepartementet). Utredningen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga I.

Den som ansöker om att få arrangera de vinterolympiska spelen år 1992
har att före utgången av mars 1986 redovisa hos lOK villkoren för en sådan 4

ansökan. Ansökan skall därefter béharidlas slutligt vidlOK: s session i Prop. 1985/86: 104 Lausanne den 17 oktober 1986. lOK skall därvid utse värdort bland sannolikt sju kandidater. Falu och Åre kommuner och andra som har ett uttalat intresse av att de olympiska vinterspelen år 1992 förläggs till Sverige har i olika sammanhang hävdat att beslut om en statlig ekonomisk garanti måste föreligga i god tid före lOK; s session i oktober 1986.

Den av FOC genomförda utredningen av förutsättningarna för att arrangera de vinterolympiska spelen år 1992 har gjorts efter samråd med SOK och RF. De i utredningen föreslagna investeringarna och utgiftsprogrammen har beräknats i samråd med berörda intressenter, myndigheter och företag samt därefter godkänts av SOK och de olympiska specialförbunden. Investeringskalkylerna har sedermera granskats av byggnadsstyrelsen.

FOC redovisar så långt möjligt bruttoförhållanden avseende såväl kostnader som intäkter. Kostnaderna beräknas i prisläget januari 1985 till 1 539 milj. kr. inkl. oförutsedda kostnader med 272 milj. kr. Intäkterna beräknas i fast pris och under vissa antaganden till 1 724 milj. kr. Bland större investeringar märks om- och nybyggnader av ishockeyhallar, ny bob- och rodelbana samt ombyggnader av skidstadion vid Lugnet i Falun. Dalregementet I 13 föreslås bli OS-förläggning efter om- och tillbyggnadsarbeten beräknade till ca 100 milj. kr. I Åre krävs investeringar huvudsakligen i befintliga alpina anläggningar och ett nytt presscenter. En dominerande kostnadspost är kostnader inkl. investeringar för TV-sändningarna. De uppgår till nära 400 milj. kr.

Utgångspunkten för omfattningen av statsgarantin är att de beräknade kostnaderna uppräknade med index skall täckas av de beräknade intäkterna. FOC har i en komplettering till utredningen den 11 mars 1986 presenterat en kalkyl som omsluter 1 290 milj. kr. Kalkylen omfattar efter korrigering av kostnader för bl. a. rivning och/eller drift av arenor efter spelen, men exkl. oförutsedda kostnader, ett belopp av I 290 milj. kr.

De huvudsakliga intäkterna i kaikylen uppkommer genom försäljningen av sändningsrätten för TV. Dessa intäkter anges till 1 052 milj. kr. Intäkterna har beräknats med utgångspunkt i de avtal som värdorten för vinterspelen år 1988, Calgary, har slutit. Det angivna beloppet motsvarar 65 % av summan av Calgarys avtal räknat efter en dollarkurs av 7 kr. Den totala intäkten av spelen beräknas som nämnts till 1 724 milj. kr. I detta belopp ingår förutom TV-intäkter bl. a sponsor- och försäljningsintäkter, biljettintäkter samt vissa s. k. restvärden efter spelen.

Kalkylen är en investerings- och driftkalkyl. Den beaktar därför inte bestående investeringsvärden eller andra samhällsekonomiska effekter, såsom ytterligare ianspråktagande av samhällelig service, skatteinkomster, valutaintäkter, sysselsättnings- eller regionalekonomiska effekter.

Utredningen har utgjort primärt underlag för de överläggningar som förts mellan företrädare för regeringen och Falu och Åre kommuner om statliga ekonomiska garantier för genomförandet av de olympiska vinterspelen år 1992. Överläggningarna har resulterat i ett avtal mellan staten och det av kommunerna bildade bolaget FOC. Avtalet, som gäller under

förutsättning av bl. a. regeringens godkännande, bifogas detta protokoll 5

som bilaga 2.

2 Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:104

Den svenska idrottsrörelsen har i flera sammanhang uttryckt önskemål om att olympiska vinterspel föriäggs till Sverige. Idrottsrörelsen har därvid bedömt att ett sådant arrangemang är av stort idrottsligt intresse samtidigt som det skulle ha ett betydande propagandavärde för svensk idrott.

Falu och Åre kommuner har målmedvetet verkat för att olympiska vinterspel förläggs dit. Man har ansett att detta skulle vara av stor betydelse för orternas utveckling samt ge regional stimulans.

Frågan om OS i Sverige har också fått ett ökat stöd hos näringslivet inte minst mot bakgrund av den betydelse de olympiska spelen skulle få för en positiv utveckling av turismen i vårt land. Det är därför enligt min mening naturligt att även näringslivet deltar i arbetet med att genomföra olympiska spel i Sverige. Staten garanterar enligt det avtal som föreligger varken upplåningsbehov eller ytterligare kalkylerade räntekostnader. Jag ser detta som en naturlig uppgift för näringslivet.

Från regeringens sida har tidigare vid olika tillfällen uttalats en positiv inställning till en ansökan från svenska orter om att få arrangera vinter-OS år 1992. Regeringen gör samma bedömning nu. Den svenska idrottsrörelsen liksom FOC, och därigenom Falu och Åre kommuner, bör därför ges de ekonomiska garantier som krävs för en ansökan.

Utredningen om de praktiska och ekonomiska förutsättningarna för olympiska vinterspel i Falun och Åre år 1992 visar enligt min mening att spelen kan arrangeras på ett tillfredsställande sätt. Till detta bidrar de satsningar som i tidigare sammanhang gjorts i Falun och Åre, bl. a. riks-skidstadion vid Lugnet och det s. k. Åreprojektet med den nyligen invigda störtloppsbacken för alpin skidåkning.

Även om jag sålunda bedömer förutsättningarna som goda vill jag dock erinra om arrangemangets mycket stora ekonomiska omfattning. Den kalkylerade omslutningen uppgår till ca 1,3 - 1,5 miljarder kr. Det risktagande som är förenat med detta måste därför med nödvändighet begränsas så långt möjligt. Så har också skett i den överenskommelse som har träffats mellan staten och kommunerna.

Överläggningarna har utgått från att kommunerna genom FOC tar ansvar för de olympiska vinterspelens genomförande och ekonomi. Det råder också enighet om att den ekonomiska verksamheten inom OS-budgeten skall bedrivas så att inte onödiga likviditetskostnader eller behov av alltför tidig lånefinansiering uppstår. Investeringsåtaganden på en rimlig nivå bör också bidra till att kommunernas ekonomiska ansvar efter spelen för anläggningar och därtill knutna driftkostnader kan upprätthållas. SOK och berörda specialförbund har godkänt anläggningarnas utformning med avseende på tekniska krav och standard. En viktig del i strävan att begränsa driftkostnaderna är den ideella arbetsinsats som idrottsrörelsen bidrar med. Ett ekonomiskt positivt resultat av vinterspelen bör därför tillfalla svensk idrott.

Kalkylerna har granskats i samband med överläggningarna i statsgaran
tifrågan. I förutsättningarna ingår bl. a. att utnyttja Dalregementet 113 som
en s. k. OS-by. Investeringarna i Falun och Åre, organisation och drift av 6

OS, liksom kostnaderna för massmediabevakning av spelen bedöms kunna Prop. 1985/86: 104
i sin helhet rymmas inom avtalade utgiftsprogram. Det har förutsatts att
tävlingar i alpin skidåkning i grenen Freestyle inte blir obligatoriska olym
piska tävlingar. ' ' ■ ' '

Statens garantiåtagande gäller endast mot FOC, som skall vara ekonomiskt ansvarigt för genomförande av OS. FOC skall sålunda om det visar sig nödvändigt genom garantin få intäktsunderskott täckt inom ramen för i avtalet redovisade utgiftsprogram. Som ett villkor för en sådan statlig ekonomisk garanti skall bl. a. gälla att staten ges insyn genom revisorer i verksamheten. Staten kommer som jag tidigare nämnt inte att ställa några garantier för de lån som kommer att behöva tas upp av OS-huvudmannen före spelens genomförande. Lånen behövs i avvaktan på att OS-budgeten får sina slutliga intäkter efter genomförda tävlingar år 1992. Sådana lån förutsätts den ordinarie kreditmarknaden kunna förmedla mot bakgrund bl. a. av det positiva gensvar en svensk ansökan rönt hos bl. a. näringslivet.

Avstämning av OS-budgetens utveckling kommer att ske fortlöpande. I ett senare skede skall bestämmas hur hänsyn skall tas till kostnadsutvecklingen. Tidigast vid årsskiftet 1988/89 avser avtalsparterna ta upp överläggningar om fastställande av index för en justering av garantiåtagandet med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Vid denna tidpunkt har sannolikt, om spelen förlagts till Sverige, avtal om intäkter från försäljningen av rätten till TV-sändningar slutits. Statsgarantins syfte är att täcka eventuella förluster i ett utgiftsprogram om I 290 milj. kr. i prisläget januari 1985, i den mån det saknas finansiering genom intäkter. Statsgarantin är begränsad till det angivna beloppet. Om kostnader härutöver för arrangerande av de olympiska spelen uppkommer - och dessa inte kunnat påverkas av FOC -medger avtalet att garantiramen efter förhandling kan jämkas. Härvid har förutsatts att oförutsedda kostnader också för verksamhet och investeringsobjekt som omfattas av garantiramen skall kunna finansieras genom omprioriteringar.

Av avgörande betydelse för det ekonomiska resultatet av arrangemangen är storleken av intäkterna och deras periodisering. Med hänsyn främst till att försäljningen av TV-rättigheterna förutsätts svara för huvuddelen av intäkterna bör detta försäljningsavtal underställas regeringen för godkännande. Det är också av stor betydelse att OS-budgeten tillförsäkras största möjliga intäkter av försäljningen av rätten att använda OS-symbolen.

En kalkyl som i tiden spänner över nära sju år är naturiigen svårbedömbar liksom dess resultat. För egen del vill jag därför framhålla vikten av en sammanhållen och framsynt ekonomisk planering och verksamhet för att nå ett positivt resultat.

De kalkyler över kostnader och intäkter som jag nu har redovisat visar i allt väsentligt att staten bör kunna lämna en ekonomiskt fullgod garanti för en vinterolympiad i Falun och Åre år 1992. Skulle lOK välja att förlägga 1992 års olympiska vinterspel till Falun och Åre ärjag förvissad om att de svenska arrangörerna skall motsvara förtroendet och lägga grunden till tävlingar av högsta kvalitet.

3 Hemställan Prop. 1985/86: 104

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att ikläda staten ekonomiska åtaganden i överenstämmelse med till denna proposition bifogat avtal.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilaga 1 Prop. 1985/86: 104 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND/ALLMÄNT flik 1

VINTERSPELENS OMFATTNING 2

ORGANISATION 3

INVESTERINGAR I FALUN 4

INVESTERINGAR I ARE 5

INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE 6

RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I FALUN OCH ARE 7

DRIFTKOSTNADER 8

INTÄKTER 9

TIDPLAN 10

KAPITALKOSTNADER 11

KOSTNADSSAMMANSTÄLLNINGAR 12

SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER 13

SAMMANFATTNING 14

/!/?£

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Prop. 1985/86: 104

/Detaljerad/

BAKGRUND/ALLMÄNT

Varför OS-frågan aktualiseras igen Internationella relationer Falun - Are FOC, Aktiebolag Utredningsarbetet Tidigare OS-utredning Fortsatt planläggning

punkt 1 1 1 1 1 1

flik

VINTERSPELENS OMFATTNING

Förutsättningar och konsekvenser för Falun Förutsättningar och konsekvenser för Are Tekniska anläggningar Falun/Are

2.1 2.2 2.3

ORGANISATION 3

Organisation för marknadsföring av kandidaturen 3.1

Organisation för spelens genomförande 3.2

INVESTERINGAR I FALUN 4

Tävlings- och träningsarenor 4.1

Parkering, infrastruktur 4.2

övergripande kraftförsörjning 4.3

Press-center m m 4.4

Boende 4.5
Sammanställning investeringskostnader Falun 4.6

INVESTERINGAR I ARE 5

Tävlings- och träningsarenor 5.1

Administration 5.2

Presscenter 5.3

Boende 5.4

Service 5.5

Trafik 5.6

Teknisk försörjning, drift o underhåll 5.7

Infrastruktur 5.8

Sammanställning investeringskostnader Are 5.9

INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE 6

Östersunds teleområde. Are 6.1

Faluns teleområde, Falun 6.2

Televerket Radio 6.3

Sammanställning investeringar och drift 6.4

RADIO OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I FALUN O ARE 7

Policy, förutsättningar 7.1

Sammanfattning av kostnader 7.2

Lokalbehov 7.3

DRIFTKOSTNADER

Driftkostnader Driftkostnader lokalt Falun Driftkostnader lokalt Are

8.1 8.2 8.3

INTÄKTER	pui	ikt	9	flik 9
Biljetter			9.1	9
Sponsors- och försäljningsintäkter			9.2	9
TV-intäkter			9.3	9
Intäkter totalt			9.4	9
Intäkternas fördelning i tiden			9.5	9

Prop. 1985/86: 104

TIDPLAN 10 10

KAPITALKOSTNADER 11 11

12	12
12.1	12
12.2	12
12.3	12
13	13
14	14

KOSTNADSSAMMANSTÄLLNINGAR

Kostnader

Intäkter

Netto

SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER

SAMMANFATTNING

BAKGRUND Prop. 1985/86: 104

1.1 Varför OS-frägan aktualieras igen

Sverige har deltagit i samtliga vinter-OS sedan 1924 då de första spelen genomfördes i Chamonix, Frankrike. Vi tillhör en av de mest framgångsrika nationerna, genom tiderna i vinterspelen. Vi har ännu aldrig stått som värd. Sedan 60-talet då frågan första gången aktualiserades har flera utredningar gjorts. Dessa har resulterat i två ansökningar. 1978 i Aten sökte vi 1984 års spel.

1981 sökte vi spelen igen vid lOC-kongressen i Baden-Baden. Då hade vi behövt ytterligare 9 röster av 81 för att få värdskapet. Det är därför med en stark känsla av att "nu är det vår tur" som en tredje ansökan förbereds.

Förutom det självklara i att en stor vintersportnation som Sverige någon gång måste "bjuda igen", är det också hög tid att vi, på hemmaplan, får uppleva ett olympiskt vinterspel. Den stimulans för de tusentals människor som på ett eller annat sätt engageras i arbetet, samt det ökade intresset för vintersport som blir följden kan med säkerhet inte överskattas. Det ekonomiska risktagandet, mot bakgrund av senare års erfarenheter, kan nu också bedömmas vara mycket litet.

1.2 Internationella relationer

Sverige har spelat en betydelsefull roll i det internationella idrottsutbytet under hela 1900-talet. Sålunda var en svensk: Viktor Balck, medlem i den första Internationella Olympiska kommittén. En rad svenskar har varit och är medlemmar: Gustav Dyrssen, Bo Ekelund, Sven Thofelt, Matts Carlgren, Gunnar Ericsson och en, Sigfrid Edström var dess ordförande 1947-1951.

Prop. 1985/86: 104

Många svenskar har deltagit och deltar i det internationella arbetet bl a genom att inneha platser i en rad specialförbunds och andra organs styrelser. Därav följer att ett mycket brett kontaktnät finns etablerat med de organsationer som påverkar beslut om värdskapet för olympiska spel. Detta utnyttjas självfallet i största möjliga utsträckning i marknadsföringen av Sveriges kandidatur.

1.3 Falun - Are FOC, Aktiebolag

Vid ett sammanträde i Falun, september 1984, med representanter för staten, Falu och Are kommuner, samt OS-kommittén, framfördes från statens sida att man vid förhandlingar i frågor om de olympiska vinterspelen 1992 gärna såg en juridisk per»son som förhandlingspart.

i"led anledning av detta, statens önskemål, bildade Falu och Are kommuner, i början oktober 1984 nämnda aktiebolag.

Bolagets uppgift har varit att taga fram denna utredning som underlag för förhandlingar med staten om statsgaranti för spelen.

Bolaget ägs till 50 5 vardera av Falu- och Are kommuner.

Styrelsen består fn av:

Nils Dahlberg ordförande (kommunalråd Falu kommun)

John Bruno Jacobsson (kommunalråd Are kommun) Bengt Asengård suppleant och tillika verkställande

direktör

Organisationsnummer:

Adress:

Telefon:

556232-7147

Box 201, 830 05 Järpen

0547/108 50, vx Are kommun

Bolagets tidigare firma är "Mitt i Are Fastighets Aktiebolag". Ändringar anmälda till Patent- och registreringsverket men ännu ej registrerade.

Prop. 1985/86: 104

1.4 Utredningsarbetet

Målsättningen med utredningen för de olympiska vinterspelen i Falun och Are 1992 har primärt varit att ta fram ett bra underlag för förhandling med staten om en statsgaranti för spelen. Vidare har målsättningen varit att resultatet av utredningen skall bilda underlag för den fortsatta planeringen av spelen.

I utredningsarbetet har en fördjupad och förutsättningslös inventering av program och förutsättningar gjorts. Tidigare utredning för 1988-års vinterspel har härvid utgjort ett stöd.

Vad gäller tävlingsprogrammet har 12 dagar förutsatts. Vinter-OS i Calgary kommer att på prov förlängas till 16 dagar. lOC kommer på bacis av då gjorda erfarenheter att fatta beslut om vinter-OS längd och antalet grenar på programmet.

Tävlande inkl. ledare mfl

Massmediapersonal

Officals

Åskådare

Falun	Are
1.700 pers	600 pers
3.000 "	1.000 "
500	pers
650.000 pers	150.000 "

Utredningen har förutsatt att befintliga arenor i första hand utnyttjas, då dessa visat sig väl motsvara kraven för internationella elittävlingar. Det krävs dock åtskilliga moderniseringar av arenorna liksom komplettering med nya för tillkommande grenar och tävlingsmoment.

För Faluns vidkommande är det i första hand en kombinerad bob-och rodelbana, som måste byggas, liksom skidskyttestadion och utbyggnad av ishallar.

Programmet för Are kan bli utökat med Super G och eventuellt Freestyle. Dessutom genomförs alpin kombination som separata tävlingar. Detta skulle ge totalt 18 st tävlingsdiscipliner mot 6 st i utredning for OS -84. För Freestyle erfordras helt nya pister. För övriga grenar har en omdisponering och komplettering av befintliga bansystem visat sig bli nödvändig -dels för att tidsmässigt klara det ökade programmet, dels som 14

Prop. 1985/86: 104

en anpassning till höjda krav på banornas kvalitet och data. Framför allt gäller detta dameinas störtlopp och ett generellt krav på konstsnö. Nybyggnad erfordas i Are, liksom i tidigare OS-utredningar, för administration och press/radio/TV-center.

Synpunkter på anläggningarnas nuvarande och framtida standard har inhämtats från IOC:s tekniska delegater, internationella och nationella special förbundens tävlingsansvariga samt från de i OS-organisationen, som arbetar för att OS 1992 skall arrangeras i Falun/Are. önskemål om förbättringar av befintliga och krav på nya arenors utformning har inhämtats på alla nivåer, vartefter de sammanställts, bedömts, programmerats och kostnadsberäknats.

I samband med att vår kandidatur marknadsförts vid internationella sammankomster och tävlingar, har också intervjuer gjorts med ansvariga om erfarenheter från arrangemangen runt en stor tävling på respektive tävlingsort. Således har utredningen försökt att dra erfarenhet från såväl Sarajevo som Los Angeles arrangemang av OS 1984. Även Calgarys organisationsansvariga har intervjuats för att dra nytta av vunna kunskaper i deras planering för OS 1988.

Genomförandet av olympiska spel kräver dock insatser långt utöver vad själva tävlingarna beträffar. Därför har också olika myndigheter medverkat i utredningen med information och synpunkter på kringarrangemangen. Sålunda har de båda kommunernas olika organ lämnat uppgift om förutsättningar på respektive ort. Andra samhällsorgan som medverkat med faktauppgifter är Televerket, Polisen, Landstinget, Länsstyrelserna, Försvaret, Sveriges Radio och Sveriges Television liksom representanter för övriga massmediaorgan. Det har exempelvis gjorts en särskild utredning tillsammans med arméledningen och Dalregementet om förutsättningarna att utnyttja I 13 som s k olympisk by för ledare och aktiva under OS i Falun.

Prop. 1985/86: 104

Kostnaderna har i allmänhet framtagits genom förenklad referenskalkyl, samråd med entreprenörer och prisuppgifter från leverantörer/ti 1Iverkare.

Redovisade kostnader avser kostnadsläge januari 1985.

I redovisade anläggningskostnader, punkt 4 och 5 nedan ingår de kostnader som framgår av bifogade kontoplan, bilaga 1 A (ingående kostnader inringade).

Investeringskalkyler redovisas som bruttokalkyl med ev. restvärde som intäkt efter genomförda spel.

Dokumentationen av de olika objekt och den utrustning som erfordras för att genomföra vinterspelen har gjorts detaljerad så långt att läsaren får en god uppfattning om innehåll och standard.

Den nu föreliggande utredningen om förutsättningarna för Falun/ Are att arrangera olympiska spel 1992, skiljer sig i vissa avseenden från den förra. De år som förflutit har givetvis medfört kostnadsökningar p g a att den allmänna prisnivå idag är högre. Kraven och förväntningarna på anläggningarnas standard och utformning är idag större än tidigare. Inte minst gäller det servicen till såväl aktiva som ledare, massmedia och publik. Standardförbättringen av befintliga anläggningar beräknas vara mera omfattande och därmed dyrare än för fyra år sedan.

Nya regler har tillkommit inom flera vintersporter, vilket beaktas i utredningen, och som också medfört högre kostnader.

Alla föreliggande utredningar som den här rapporten grundar sig på, har gjorts seriöst och grundligt. Sålunda är inte utredningarna bara en uppdatering av de som gjordes för 1988 års ansökan, utan nytt material har tagits fram, med avsikt att få ett underlag som väl motsvarar vad vi idag vet kommer att krävas av arrangemangen för lyckade olympiska spel i Falun/Are 1992.

Prop. 1985/86:104

Kontaktpersoner:

•	Falun Are FOC, Aktiebolag	Bengt Asengård	0647/110 34
	Falu kommun	Per Olof Blad	023/830 00
	Are kommun	Bertil Lindberg	0647/108 50
	Sveriges Radio	Håkan Fahlberg	08/784 00 00
	Riksradion	Bengt Sundström	08/784 00 00
	Sveriges Television	Kjell Ove Andersson	08/784 00 00
	K-konsult, Östersund (inv. Are)	Hans Jäderberg	063/12 45 20
	Jack Hanssons Arkitektkontor, Falun (inv. Falun)	Kurt Evan Sonehag	023/195 80
	AB Jacobson & Widmark (inv. Falun)	Roland Pettersson	023/184 85
	Dala Elkraftkonsult, Falun	Gunnar Ericsson	023/180 55
	Skandiaconsult (flygfält Are)	Ernst Persson	063/11 75 40
	Televerket, Östersund	Bert Järnbom	063/90 100
	Televerket, Falun	Bengt Söderqvist	023/90 200
	Televerkets Radio	Sture Strand	08/713 45 00
	Marknasförings-kommittén	Lars Eggertz	023/920 00
	SOK	C G Anderberg	08/63 58 60
	RF	Bengt Sevelius	08/713 61 68
	OSF Skidor	Ivan Egerståhl	08/713 60 00
	Skridskor	Bertil Olsson	08/11 54 05
	Ishockey	Jan Ake Edvinsson	08/59 01 35
	Konståkning	Birger Rosén	0302/117 88 0302/156 70
	Bob-/rodel	Björn Walden	08/34 98 90 08/717 30 58
	Skidskytte	Gösta Gardin	08/788 99 42
•	Stiftelsen	Stig Synnergren	08/789 85 00

Utredningen har utförts av Falun Are FOC, Aktiebolag på uppdrag av Falu och Are kommuner.

2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104

Prop. 1985/86: 104 1.5 Tidigare OS-utredningar

1.51 Olympiska vinterspelen_1984

1977 års OS-utredning lade oktober 1977 fram sitt betänkande (Ds Jo 1977:8) "Förutsättningar för vinter-OS i Sverige 1984". Utredare var riksdagsman Rolf Rämgård.

Efter förhandlingar med berörda parter - bl a de då aktuella arrangörskommunerna - förslog regeringen i en proposition (1977/78:146) riksdagen att lämna nödvändiga statsgarantier för spelens anordnande. Riksdagen biföll propositionen (KrU 1977/78:23, rskr 1977/78:275). Den svenska ansökan om att år 1984 få arrangera de olympiska vinterspelen i Göteborg, Falun, Are och Hammarstrand vann emellertid inte bifall vid Internationella Olympiska kommitténs (lOK) sammanträde i maj 1978.

1.52 91y!DPl!!_vi[lterspelen_1988

I slutet av november 1980 överlämnades av Falu kommun till regeringen utredningen "Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Are 1988". Falu kommun hemställde bl a i till utredningen fogad skrivelse att utredningen skulle analyseras av regeringen och berörda kommuner tillsammans samt att regeringen skulle ställa för ändamålet lämplig expertis till förfogande.

Den av Falu kommun överlämnade utredningen hade gjorts av kommittén för vinter-OS i Falun år 1988. Denna kommitté var sammansatt av representanter för stiftelsen Svenska Skidspel-en, Sveriges Olympiska kommitté (SOK), Are slalomklubb samt stiftelsen Jämtfjäll. Kommitténs syfte var att med utgångspunkt i det av 1977 års OS-utredning framlagda betänkandet beskriva de praktiska förutsättningarna för ett arrangemang av vinter-OS år 1988. Kommittén hade därvid sökt analysera de åtgärder som behöver vidtas samt utarbetat kostnadskalkyler för dessa. Kommittén koncentrerade sig på att utreda konsekvenserna av de ändrade förutsättningar (2 orter istf. 4 orter) som förelåg jämfört med 1977-års OS-utredning. De ekonomiska 18

Prop. 1985/86: 104

kalkylerna grundades till del på indexuppräkning av de 1977 gjorda kalkylerna. Nya kalkyler gjordes i de fall de ändrade förutsättningarna antogs påverka kostnaden. I övrigt antog kommittén för vinter-OS i Falun 1988 att slutsatser i Rolf Rämgårds utredning 1977 fortfarande ägde aktualitet.

Genom beslut april 1981 bemyndigade regeringen chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att behandla frågan om olympiska vinterspel i Falun och Are 1988. Som utredare tillkallades förre landshövdingen Carl Persson samt ett flertal sakkunniga.

Utredningen antog namnet "1981 års OS-utredning". Dess betänkande överlämnades till chefen för jordbruksdepartementet i april 1981.

"1981 års OS-utredning" grundades på de tidigare, av Rolf Rämgård 1977 och av kommittén för vinter-OS i Falun 1988, gjorda utredningarna. Pga kort utredningstid, 3 veckor, fanns då ej, annat än i undantagsfall, tid för några mera detaljerade beräkningar av kostnader och intäkter.

Utredaren redovisade i sitt betänkande "ett möjligt underskott i storleksordningen 70 milj kronor", samtidigt som detta var den bedömda risken för förlust. Vidare påpekade utredaren att det ekonomiska utfallet av ett vinter-OS i mångt och mycket var avhängigt TV-intäkterna.

Med utgångspunkt från "1981 års OS-utredning" upprättades regeringen proposition 1980/81:200 vilken beslutades i maj 1981. Frågan om statens ekonomiska garanti för spelens genomförande behandlades därefter av riksdagen (prop. 1980/81:200, kr v 1980/81:35, rskr 1980/81:428).

Riksdagsbeslutet innebar bl a bemyndigande för regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som kan följa av att olympiska vinterspel anordnas i Sverige. Vidare innebar riksdagsbeslutet godkännande av i propositionen angivna riktlinjer för OS-frågans fortsatta handläggning.

Prop. 1985/86: 104

På grundval av riksdagsbeslutet undertecknades i september 1981 ett avtal mellan staten (med förbehåll för regeringens godkännande), Falu kommun, Are kommun samt Sveriges Olympiska kommitté.

Enligt detta avtal lämnade staten ekonomiska garantier för ett vinter-OS i Falun/Are 1988 undantaget mindre del, relaterad till biljettintäkterna, för vilken de båda kommunerna svarade.

1.6 Fortsatt planläggning

Även om denna utredning haft en hög målsättning att klara ut de frågor som sammanhänger med genomförande av ett OS återstår frågor att besvara.

Det är därför av vikt att planeringen för vinter OS 1992 fortsätter och att tiden fram till IOC:s beslut, den 17 oktober 1986 nyttjas för denna planering.

Omedelbart efter IOC:s beslut måste en mängd viktiga beslut tas som påverkar och formar spelens utförande.

Detta förutsätter en god planering i ett tidigt skede. Här redovisad utredning bör därför fördjupas och kompletteras till en programhandling. Så måste t ex organisationsformen klaras ut.

En detaljerad tidplan fram till juni 1987 bör upprättas på basis av framtaget program och utifrån en upprättad grov tid-plan tom 1992. Plan bör upprättas för internationella och nationella kontakter.

Prop. 1985/86:104

BILAGA 1A

_ö_'

Ii?

_mvi

i3£sl££l€

K 8

IS s ► I

I ti

.S a

s Éi

ä 8

ä3

_{illlllllll
I E}

_lllll

s s

E il

7 7 sr

9i irv

§iéiiiijfi}!

n S £ h.< * 3 ö X o o S

u p

JJ	c rt

XI	C
3	i
	c
	01
	g,
v	c

01	0)
er

e	;
(O	V
Tf	M
u	«'
bl	1



j=	•a

o	ca
.f3
fl	T)
v	1

.3	■3
	a
•a	e
n	X 0)

P	h
C	S
rt	h
•3	5
B	t*
M
s	CD

■ti	ift
:§	1
	n
O itf

Prop. 1985/86: 104 VINTERSPELENS OMFATTNING

2.1 Förutsättningar och konsekvenser för Falun

Falun har lång erfarenhet som arrangörsort för stora, internationella vintertävlingar, främst längdåkning på skidor. Aren 1954 och 1974 har VM i nordiska skidgrenar avgjorts på Lugnet. Vid den senare tidpunkten i ett då nyanlagt Riksskidstadion. Varje år arrangeras också på Lugnet Svenska Skidspelen under några intensiva tävlingsdagar i månadsskiftet februari-mars.

Ar 1955 hölls i Falun EM på skridskor, då på naturis på Koppar-vallen.

Även om Falun mest förknippas med vinteridrott, förekommer också under sommarhalvåret många stora, både nationella och internationella tävlingar. Nämnas kan NM på cykel. O-ringen med 25.000 deltagare etc. Det finns således en väl grundad tradition for stora tävlingar, liksom också kunniga och erfarna arrangörer i Falun. Till yttermera visso har Falun genom åren skolat många idrottstalanger som låtit tala om sig, även i internationella sammanhang.

Falun är således väl rustat ur arrangörssynpunkt och också vad gäller arenor för att arrangera vinterolympiska spel. Idrottsområdet Lugnet, med långa traditioner som tävlingsplats, har under den senaste 15-årsperioden byggts ut till att bli en anläggning för sommar- och vinteridrotter. Lugnet kommer också att utgöra stommen för tävlingsarenorna under ett vinter-OS i Falun/Are, med merparten av anläggningar redan i bruk.

Falun som residensstad är också ett centrum för handel, service och kultur i ett av landets mest frekventerade turistlandskap. Det ger ytterligare en intressant dimension, väl värd att framhålla, som arrangörsort för OS 1992.

Prop. 1985/86: 104 2.11 Tävlingsarenor

Hoppbackar

Tävlingarna i backhoppning och i nordiska kombinationens backmoment, kommer att avgöras i befintliga hoppbackar på Lugnet. Backarna, 70 och 90 m, byggdes till VM 1974 och är fortfarande bland de modernare i världen. Kompletteringar av lokaler och utrustning blir dock nödvändiga till OS. Även publikläktare och massmedias lokaler behöver byggas ut.

Längdskidstadion

Längdskidstation färdigställdes liksom hoppbackarna till VM 1974. Här saknas en del lokaler för tävlingsorganisationen liksom uppehålls- och servicerum för aktiva och inbjudna hedersgäster.

Sedan stadions tillkomst har också FIS, internationella skid-förbundet infört regler, dock ännu ej obligatoriska, som gör det nödvändigt att bygga om start- och målområdet. Områdets topografiska förutsättningar är sådana att målgången sker i med-lut, vilket FIS numera underkänner. Här krävs således en ombyggnad.

Spårområdet i Lugnetterrängen behöver endast i smärre omfattning förändras och kompletteras.

Skidskyttestadion

Skidskyttet kommer att förläggas till skidstadion med samma spårområde som för längdtävlingarna. Skjutstation saknas emellertid och skall nyanläggas i omedelbar närhet av start- och målområdet. En utredning om skjutstationens utformning har tidigare gjorts i samråd med Sveriges Militära Idrottsförbund. Resultatet av den utredningen har varit vägledande för bedömningen av kostnaderna för en ny skjutstation.

Prop. 1985/86: 104

Ishockey, konståkning och curling

På Lugnet finns idag en ishall med konstfryst ishockeyrink och 4 curlingbanor. Hallen är dock för liten for OS, varför en utbyggnad blir aktuell, främst för att kunna rymma ca 9 000 åskådare, att jämföras med dagens kapacitet, ca 4 000. Hallen utformas så att en temporär restaurant för ca 1 000 personer ryms. Det är dock erforderligt att ytterligare 2 hallar kan disponeras för såväl tävling som träning för ishockey, konståkning och curling, som kan bli olympisk gren till 1992. B-hallen, som efter OS kommer att nyttjas som mässhall och fotbollshall, byggs för att också inrymma en provisorisk restaurant. Den tredje hallen, C-hallen, uppföres också på Lugnet som en påbyggnad till befintlig utomhus konst-fryst inhockeyrink.

Skrinnarbana

Grunden till en skrinnarbana finns redan på Lugnet i form av en konstfryst bandybana. Denna byggs ut ca 40 % och kompletteras med permanenta åskådarplatser och lokaler för arrangörer och massmedia.

Bob och rodel

Bob- och rodelbana i kombination och med konstfryst is saknas i Sverige. En ny sådan bana skall således anläggas. Utredningar om lämplig förläggning har gjorts vid två tillfällen. Nödvändiga terrangfbrutsättningar finns inom Lugnet. Banan förläggs lämpligen på plats som medger gemensam transport med backhoppningen av tävlande och utrustning.

2.12 Administration

Organisationen och genomförandet av OS kommer att ske med erfarenheter från bl a VM på skidor. Upptagningsområdet för såväl anställd personal som frivilliga funktionärer blir primärt Falun-Borlänge-regionen med visst tillskott av personal från Stockholmsregionen.

Prop. 1985/86: 104

2.13 Press-center

Falun har goda förutsättningar att kunna bjuda väl fungerande presscenter såväl för skrivande press som etermedia. Den nybyggda Lugnetskolan, endast några hundra meter från tävlingsområdena, kommer att fungera som central för skrivande press.

2 Totalt står 14 000 m till förfogande, med bl a restaurant

och aula för större presskonferenser.

Som regicentral, intervjustudios etc för TV, kommer en då be-

2 fintlig tennishall om ca 3 000 m golvyta att utnyttjas. Ytan

kan fördubblas genom montering av tillfälligt mellanbjälklag.

Kommentatorsplatser för radio och TV, liksom uppehålls- och arbetsplatser för skrivande press kommer att finnas på resp tävlingsarena.

2.14 Boende

Tävlande och ledare, ca 1 700 personer, kommer att bo på Dalregementet på gångavstånd från Lugnet. Regementet står inför en renovering som är planerad att genomföras under 1986-87. • En anpassning av förläggningen till OS-by med 2-3-personsrum, temporära tillbyggnader för service m m kommer att ske under 1991 och finansieras över OS-budgeten.

lOC-ledamöterna kommer att bo på Grand hotell, medan representanter för specialförbunden förläggs till övriga hotell i Falun-Borlänge-regionen, övriga tillresande funktionärer på olika nivåer anvisas bostad inom en region med 10 mils radie från Falun. Här finns ca 40 000 bäddar att tillgå.

Journalister och övriga massmediarepresentanter kommer att erbjudas bostäder i dels nyproducerade lägenheter och dels inhyrda lägenheter i befintligt bostadsbestånd, alla centralt belägna i Falun.

Prop. 1985/86: 104

2.15 Trafik

Dala Airport i Borlänge svarar för såväl reguljär- som charterflygtrafiken. Därifrån kommer pendelbussar att ombesörja vidare-transporter.

Helikopterterminal för resor till och från Are kommer att anläggas vid Dalregementet.

Tågtrafiken kommer med extratåg att kunna motsvara efterfrågan utan att extra investeringar blir nödvändiga.

Vägnätet runt Falun är väl utbyggt med matarleder såväl in till centrum som förbi tätorten. Vid varje infart planeras stora temporära biluppställningsplatser. Därifrån erbjuds bil-burna tillresande busstransport in till tävlingsplatserna resp centrum, för att minimera biltrafiken under tävlingarna.

Vid Lugnet finns stora områden för vinterparkering, varför gångavstånden fram till tävlingsområdet blir korta.

Alla kommunens skolmatsalar kommer att användas som restaurant för publik, som komplement till övriga näringsställen. Inom Lugnet kommer också att finnas publika restauranter för ca 3 000 gäster samtidigt.

2.16 §f!P!)ä]]5service

Samhällsservicen är väl utbyggd i Falun, och kommer med tillfällig förstärkning att väl tillgodose efterfrågan.

Polisen är i stort personellt och materiellt väl rustad. Tillresande personal kommer att förläggas i bostäder inom 10-miIs-radien.

Sjukvården är med central!aserattet i Falun väl utbyggd, och kommer att klara såväl provtagning för dopinganalyser som nödvändig sjukvårdsservice. På tävlingsarenorna kompletteras sjukvården med insats av frivilligorganisationer. Dopinganalyser förutsätts organiseras i samarbete med Huddinge sjukhus 26 som har ett av lOC ackrediterat laboratorium.

Prop. 1985/86:104

2.2 Förutsättningar och konsekvenser för Are

Are har sedan sekelskiftet förknippats med turism och idrott. I samband med järnvägens byggande kom de första "luftgästerna" på besök och Are som turistort var född. Är 1909 byggdes sedan bergbanan inom ramen för det första Areprojektet initierat av ingenjören Rahm. Are utvecklades efter detta både som kurort och skidort. Sveriges första släplift byggdes vid nuvarande störtloppets målskjuts år 1939. Are utvecklades allt mer mot en alpin metropol och 1954 fick man äran att arrangera världsmästerskapen i alpin skidsport.

World Cup-tävlingarna i utförsåkning startade på 70-talet och Sverige fick snart framgångar genom Ingemar Stenmark. Det blev därför naturligt att Sverige tilldelades en deltävling och lika naturligt var det att Are 1977 valdes som'tävlingsort. Are hade ju med hjälp av staten byggt upp nya anläggningar med en kabinbana som kronan på verket.

Dessa väl arrangerade tävlingar medförde att Are tilldelades ytterligare tävlingar år 1979, 1981 och 1984. Disciplinerna var i dessa sammanhang slalom och storslalom för herrar. Erfarenheterna från dessa tävlingar har inneburit att arrangörerna besitter stora kunskaper i hur man organiserar och genomför ett stort arrangemang. Något som naturligtvis är ett stort plus vid ett eventuellt OS 1992.

Inför säsongen 1984/85, har Are ytterligare förstärkt sin position som Sveriges alpina centrum. Genom ett unikt samarbetsprojekt, har en störtloppsbana inklusive liftar byggts, med hjälp av statliga medel. I gengäld kommer turistnäringen i Areområdet att investera i storleksordningen 300 miljoner kronor fram till 1988. Vid den första internationella störtloppstävlingen i mars 1985, fick banan betyget att vara tekniskt svår och fullt jämförbar med de bästa på kontinenten.

Den ovan beskrivna utvecklingen har inneburit att Are idag har
mycket av vad som krävs för att kunna arrangera den alpina de
len av ett OS. Med tanke på den framtidstro som för närvarande
finns i Are, kommer förutsättningarna att förbättras ytterliga
re fram till 1992. 27

Prop. 1985/86:104

2.21 Tävlingsarenor

Spelen kan 1992 omfatta totalt 18 discipliner, fördelade på följande sätt.

Slalom

Are har idag en mycket fin pist för slalom. Tanken är att inför de olympiska spelen förbättra den ytterligare genom att förlänga något i backens övre del. Här avgörs herrarnas tävling. Damernas tävling avgörs i den nedre delen av den nuvarande storslalombanan.

Storslalom

Den nuvarande storslalombanan är något smal. Det innebär därför svårigheter att lägga två banor. Istället för att bredda den nuvarande nedfarten, föreslås att en ny nedfart byggs öster om denna. Fördelen med detta är att det första åket går i nuvarande nedfart och det andra i den nya. Detta gäller både herr- och damtävlingen.

Super-G

Tävlingsformen har nu prövats under ett par års tid i World-Cup-sammanhang. Disciplinen konrner att finnas med i Calgary för första gången och kan komma att permanentas. Herrarna kommer att starta en bit ned i den nya nedfarten öster om nuvarande turistnedfarten. Damerna startar vid Hummelstugan och använder längre ned den nya nedfart som även används i storslalom.

Störtlopp

Herrarna använder sig av den nya störtloppsbanan. En ny nedfart (ca 1 500 m), öster om den nuvarande störtloppsbanan byggs då damernas störtlopp kräver en viss längd och fallhöjd.

Kombinationstävlingen slalom - störtlopp

Oetta är en ny disciplin i OS-sammanhang. Tidigare kombinerades
den ordinarie slalom- och störtloppstävlingen. I stället kan
det bli aktuellt att ordna separata slalom- och störtlopps
tävlingar som ingår i kombinationen. Dessa tävlingar ställer
i så fall speciella krav på längd och fallhöjd. 28

Prop. 1985/86:104

Slalom herrar utnyttjar nedre delen av slalombacken

damer utnyttjar nedre delen av storslalombacken

Störtlopp herrar startar längre ned i störtloppsbanan

damer utnyttjar samma start som herrarnas Super-G i den nya störtloppsbanan för damer

Freestyle

Denna tävlingsform har hittills inte förekommit i OS-sammanhang. Den införs dock som uppvisningsgren i Calgary 1988 och kan komma att permanentas. Exakt var dessa tävlingar ska förläggas kommer att utredas senare.

Ambitionen är att de tre tävlingsmomenten, hopp, balett och puckelpist ska finnas inom ett och samma område.

Sammanfattning tävlingsgrenar

I huvudsak kan redan befintliga nedfarter och liftar utnyttjas. De nya nedfarter som måste byggas, är följden av att nya discipliner införs i OS-programmet. Varje disciplin ställer sina krav på tävlingspistens längd, tekniska svårighet och fallhöjd.

En ny stol linbana vid störtloppets övre del kommer att byggas oberoende av OS 1992. I övrigt kommer investeringar i start-och målområden, skyddsnät, snökanonanläggningar m m att krävas. Se vidare punkt 5.

2.22 Administration

De kunskaper om organisation och genomförande som vunnits genom World-Cup-tävlingarna, kommer att utnyttjas. Personellt finns resurser som kan anställas i Areområdet, liksom en stor del av de frivilliga. I övrigt ligger Östersund inom pendlingsavstånd.

2.23 ?Ef5§S?D5§!;

Idag finns inte någon lokal som kan härbärgera skrivande press,

radio och TV m m, som kommer att verka under ett OS. Vissa

planer på ett kongresscenter finns i Are, men det är idag oklart 29

om detta blir av. Denna byggnad skulle annars passa bra som

presscenter.

Prop. 1985/86: 104

I tävlingsområden kommer permanenta och provisoriska kommentatorshytter att byggas upp (se vidare punkt 5).

2.24 Boende

OS-byn kommer i Are att inhysa ca 600 personer, aktiva och ledare. Are Fjällby ligger i direkt anslutning till störtloppets målområde och är tänkt att utgöra OS-by. De rums-och bäddresurser som kommer att krävas 1992, kommer med god marginal att finnas inoi:i Are Fjällby. Detta gäller också ett stort övriga lokaler som restaurang, servicebyggnader m m.

lOC/NOC-ledamöter, representanter för skidförbunden m m kommer att bo på Diplomatkoncernens anläggningar (Hotell Diplomat, Hotell Aregården och Aregårdarna). Enligt de utbyggnadsplaner som finns, kommer dessa anläggningar gott och väl att tillgodose de krav som ställs vid ett OS. Detta gäller såväl antal rum som standard.

Massmedia kommer att bo på Hotell Sunwing liksom under WC-tävlingarna. Enligt de utbyggnadsplaner som man har, oberoende av OS, kommer anläggningen att ha ca 500 rumsenheter 1992. övrigt behov av samlingslokaler, restauranger m m kommer att vara täckt.

Totalt finns idag ca 10.000 bäddar i hotell och stugbyar inom Are kommun. En siffra som troligen kommer att ligga på 15.000 bäddar 1992. Till detta kommer ytterligare bäddar i Östersund, Krokom och Bergs kommuner.

På restaurangsidan finns idag ca 2.500 platser i Are/Duveds-området, med en uppskattad ökning till 4.000 fram till OS.

2.25 Irafik

Are har bra kommunikationer. Europaväg 75 mellan Sundsvall

och Trondheim i Norge passerar Are. Järnvägen mellan

Trondheim - Östersund - Stockholm medför goda förbindelser,

vilka kan utvecklas ytterligare med sovtåg till och från

Falun. SJ planerar att inom de närmaste åren rusta upp ban- 30

Prop. 1985/86:104

delen Östersund - Storlien. Transfertiden till Östersunds

flygplats beräknas bli ca 1 timme då färja över Rödösundet

förutsattes ersättas med bro. Flygplatsen får under 1985 en

ny huvudbyggnad och förbättrad teknisk utrustning.

För lOC/NOC-representanter mfl planeras dels helikoptertrafik

mellan Falun och Are, dels flygtrafik mellan Falun och Järpen

(15 km öster Are).

Landningsplats för helikoptrarna finns vid Arés fotbollsplan

intill befintlig helikopterterminal.

Befintligt privatflygfält (Molanda) kommer att byggas ut och utrustas temporärt under OS med erforderliga landningshjälpmedel. Detta för att möjliggöra en snabb förbindelse mellan Falun och Are med flygplan med en kapacitet på ca 35 passagerare.

För publiken kommer det att anordnas 5.000 parkeringsplatser på Aresjöns is. I övrigt kommer ytterligare ca 1.000 stationära parkeringsplatser att byggas fram till 1992.

2.26 Samhällsservice

I samband med Areprojektet satsade staten och kommunen i ett nytt reningsverk i Areområdet. Verket har kapacitet för en ytterligare utbyggnad, vilket troligen kommer att ske oberoende av ett OS. Några större investeringar p g a OS behövs därför inte. De extra resurser som behöver sättas in, är av temporär karaktär.

På sjukvårdssidan finns goda resurser genom Are sjukhus, vilket endast behöver förstärkas personellt under spelen. Östersunds sjukhus har de resurser som krävs vid allvarligare sjukdomsfall.

Prop. 1985/86: 104

2.3 Tekniska anläggningar Falun/Are

För genomförande av OS-tävlingar och med dess sammanhörande verksamheter erfordras betydande tekniska anläggningar för

elförsörjning telekommunikation, externt telekommunikation, internt tidtagning och resultatberäkning resultatgivning, press och massmedia resultatgivning, publik-tävlingsarenor information, tävlande och publik säkerhet, nationstrupper

I grundplaneringen har motsvarande anläggningsomfattning inför OS 1988 i Calgary studerats. De anläggningar vars omfattning i korta drag beskrivs nedan, uppfyller de krav som kan ställas på tekniska utrustningarnas del i en fulländad tävlingsapparat med god service till massmedia och publik.

2.31 Elförsörjning

Falun: Inom Lugnetområdet finns ett internt elförsörjningsnät - 10 kV ledningar och transformering 10/0,4 kV -som byggs ut och förstärks för leverans till tillkommande och utbyggda anläggningar.

Are: Råkraftleverantören svarar för elförsörjningen till de skilda tävlingsarenorna medan arrangören detaljfördelar kraft inom respektive tävlingsområde.

2.32 Telekonmunikation, externt

Falun och Are: Televerket svarar för teleförbindelser mellan tävlingsarenor - presscentra - förlängningar -mm.

Prop. 1985/86:104

2.33 Telekonmunikation, internt

Falun och Are: Internt telenät byggs upp som möjliggör fasta uppkopplingar till funktionärsstationer med förändringsmöjligheter knutna till respektive tävling. Interntelefon byggs - tillbyggnad i Falun, nybyggnad i Are - som möjliggör externt opåverkade förbindelser mellan tävlingsansvariga och övriga huvudfunktionärer.

2.34 i5?9Dl"9 °* resultatberäkning

Falun och Are: Fasta ledningsförbindelser anordnas mellan start - tävlingsbanan - målplats - resultatberäkning samt till speaker och skrivcentral.

2.35 Resultatgivning, massmedia och press

Falun och Are: Från resultatberäkningsdatorerna överförs videosignaler till TV- och radiocentralerna samt installeras bildskärmar och resultatskrivare för den skrivande pressen.

2.36 Resultatgivning, publik - tävlingsarenor

Falun och Are: Installeras elektroniska resultattavlor för direktinformation av tävlingsläget samt på vissa arenor Storbilds TV för situationsinformation.

2.37 I"f9n!)?5o"i_Pybli'' och tävlande

Falun: Högtalaranläggningarna vid längdstation, hoppbackar och ishall kompletteras, i övrigt nybyggnad, allt med omfattning att ge publik information samt möjlighet till intern information till tävlande före- och efter tävlingspass.

Are: Motsvarande anläggningar nybyggs.

3 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 104

Prop. 1985/86: 104

2.38 Säkerhet, nationstrupper

För kontroll av inpassering till tävlingsområden och OS-by anordnas passerkortsläsare samt TV-övervakning av vissa tävlings- och förläggningsområden.

Prop. 1985/86:104 ORGANISATION

3.1 Organisation för marknadsföring av kandidaturen

Sedan 1981 finns en stiftelse: Stiftelsen för vinter OS i Falun/Are vars uppgift är att samla in medel till kampanjen för marknadsföringen av Sverige som Olympisk värdnation. Dess ordförande är förre ÖB Stig Synnergren.

För marknadsföringen av kandidaturen finns en marknadsföringskommitté. Denna består av företrädare för de båda kommunerna, Sveriges Olympiska kommitté. Riksidrottsförbundet, de svenska vintersportförbunden m fl. Dess ordförande är talman Ingemund Bengtsson.

Marknadföringskommittén har ett arbetsutskott vars ordförande är ordföranden i Sveriges Turistråd Gert Karlsson, vice ordförande är C G Anderberg SOK och H Strandberg, Are.

Kommittén har ett kansli i Falun och en anställd "director" förre kommunalrådet Lars Eggertz.

Ca 40 personer är knutna till kommittén.

Marknadsföringskommitténs arbete inriktar sig primärt på att
informera Internationella Olympiska Kommitténs ledamöter om
Falun - Åres kandidatur. Avsikten är att visa att vi i Sverige
är väl skickade att arrangera olympiska vinterspel under de
mest gynnsamma och sportsligt rättvisa förhållanden som kan er
bjudas. Det framhålls också, att det är en rättvisesak, att ge
uppdraget att arrangera OS till ett framstående vintersportland
som Sverige med många välkända olympier. Vi har visat vid många
tillfällen, att vi kan anordna stora internationella tävlingar.
Sverige har aldrig varit värdland för ett vinter-OS.
Marknadsföringen riktar sig också till de internationella
specialförbundens företrädare och massmediafolk, kort sagt in
formation till alla de som utövar inflytande på eller lämnar
råd till IOK:s ledamöter, när det skall ta ställning till valet
av arrangörsort. 35

Prop. 1985/86: 104

3.2 Organisation för spelens genomförande

De olympiska vinterspelen i Falun/Are kommer att genomföras inom ramen för vad som stadgas i Olympic Charter.

På en organisation för olympiska spel måste kraven ställas, liksom för övriga organisationer, att organisationen väl anpassas för sitt ändamål, att organisationen får klara och entydiga linjer osv. Därutöver, och inte minst viktigt, bör organisationen ges sådan form att beslut och budgetansvar kan decentraliseras inom ramen för klara ansvarsområden och ekonomiska ramar.

Vidare måste organisationen kunna anpassas till verksamheten i de olika skedena från förberedelse till genomförande och avveckling av spelen.

Med hänsyn till förväntad statlig garanti för spelen är det rimligt att antaga att staten ställer krav på att få tillsätta statlig revisor.

En lokal organisationskommitté bör finnas i Are och ha vissa parallella och med centrala organisationskommittén underställda funktioner.

I beräkningen av organisationens driftkostnader, punkt 8, redovisas en med den centrala organisationskommittén intigrerad lokal organisationskommitté i Falun. Utredningen tar dock ej ställning till huruvida en lokal organisation i Falun skall byggas upp eller om ansvaret för de lokala frågorna i Falun helt skall åvila den centrala organisationskommittén.

Det totala ansvaret för genomförandet av olympiska vinterspelen åvilar den centrala organisationskommittén i Falun.

Prop. 1985/86:104
4 INVESTERINGAR I FALUN

4.1 Tävlings- och träningsarenor

4.11 Generellt

4.111 Markförvärv

All mark som ianspråktas för bebyggelse ägs av Falu kommun.

Tomtkostnad har påförts för ny bebyggelse.

För parkering utanför Lugnet kommer mark att arrenderas.

4.112 Homologisering

Underlag för homologisering tas fram efter färdig projektering. Här ingår handläggningskostnader, resor, avgifter m m.

4.113 Ceremoniplats

Permanent plats för prisutdelning och övriga ceremonier saknas på Lugnet idag. Området söder om skidstadions start- och målområde utrustas som ceremoniplats i form av ett torg. Här ingår podium för orkester 100 m2, prispallar, 3 flaggstänger och ljus- och vindskärm bakom orkesterplats.

I anslutning till ceremoniplatsen monteras 50 flaggstänger

med nationsskyltar.

Vid hoppbackarna monteras flaggspel för 50 nationer.

Olympisk eld placeras på fundament vid 90 m-backens torn.

4.114 Utrustning, förvaring

Avspärrningar ca 5 000 m inhägnad med nätstängsel på stolpar.

Kanalisation av publikströmmar (enklare stängsel) vid skid-

station och bob- och rodelbana, ca 2 000 m.

Befintligt stängsel bedöms ej vara användbart vid tiden för

OS 1992. 37

4.12 Hogpbackar.m.m. Prop. 1985/86: 104

Befintliga hoppbackar för 70 och 90 m byggdes 1973 och 90 m-backens profil justerades 1983. Vid tiden för OS 1992 kan det antas att backarna måste moderniseras och vissa underhållsarbeten genomföras.

Vatten och avlopp saknas i anslutning till backarna. Det är angeläget för tävlande att erhålla större uppehållsrum liksom hygieniska installationer.

Åskådarplatserna behöver renoveras och utökas, främst i det parti där publiken kommer hopparna närmast. Domartorn måste utökas för att rymma tillkommande elektronisk utrustning m m.

Samlingsrum för press och hedersgäster bör också finnas i anslutning till backarna.

Omklädningsrum för tävlande kommer att finnas i dalstation för ny bergbana.

4.121 Transportanläggningar

Transportmöjlighet av tävlande och utrustning saknas idag. Ny bergbana anläggs och blir gemensam med bob- och rodel-banan. Se 4.19.

4.122 överbackar 70 m:

Förbättring av systemet för snöpreparering. Justeringsarbeten i åkbanan. Toalett för tävlande. Komplettering av elinstallation, telenät.

90 m:

Förbättring av systemet för snöpreparering

Justeringsarbeten i åkbanan och tornet.

Toaletter för tävlande.

Uppehållsrum för tävlande och tränare ca 150 m2.

Inredning - utrustning i uppehållsrum.

Vatten och avlopp samt WC i uppehållsrum. 38

Komplettering av elinstallation - telenät.

Nya avsatser för att sänka farten.

Prop. 1985/86:104

4.123 Underbacken

Förbättring av systemet för snöpreparering.

Komplettering av telenätet för tränare - lagledare.

Arbetsbelysning.

Restaurering av befintlig resultattavla.

Vallningsrum m m ingår i dalstation vid ny bergbana.

4.124 Askädarläktare

Förbättring av befintlig läktare. Nya läktare: för ca 5 000 personer

för ca 2 000 personer på södra sidan

4.125 Domartorn

Förbättring av bef rum och utrustning.

Utbyggnad med juryrum, WC, rum för tävlingsledare,

funktionärsrum m m, ca 150 m2.

Kanalisation för elektronikutrustning.

AvstörningsanVäggning för elektronikutrustning.

Komplettering av ljudanläggning.

Inredning - utrustning.

4.126 Press, radio, TV

Förbättring av bef kommentatorshytter.

Nybyggnad av kommentatorshytter, 5 st ca 100 m2.

Nybyggnad av uppehållsrum för press och hedersgäster ca 200 m2

Nybyggnad av personalrum ca 50 m2.

Kanalisation för media.

Inredning - utrustning.

4.127 VA, el, mark m m

Utvändiga belysningar. Markplaneringar.

Prop. 1985/86: 104

4.13 LäncidskJ dstadj on_

Längdskidstadion färdigställdes 1973 och skall anpassas till ny utrustning samt restaureras.

Endast 8 nationslagsrum finns, varför tillbyggnad måste ske.

Press och hedersgäster har med åren ökat i antal, varför större uppehålls- och arbetsrum måste utföras.

Start- och målområdet måste byggas om och anpassas till nya regler. Medlut mot mål accepteras inte längre i internationella mästerskapstävlingar.

4.131 Administrationsbyggnad

Ombyggnad av befintlig del ca 800 m2 och anpassning till nya funktionskrav.

Tillbyggnad för press, radio och TV, resultatservice, hedersgäster m m, ca 800 m2. Inredning - utrustning kompletteras.

4.132 Servicebyggnad

Ombyggnad och restaurering av befintlig byggnad, ca 400 m2. Inredning - utrustning kompletteras.

4.133 Natlonsby

Nya nationslagsrum, 30 st, anläggs i anslutning till start-

och målområdet, ca 700 m2.

Inredning - utrustning nyanskaffas.

4.134 Start- och målområde

Omdaning av målområdet för att uppfylla nya regler, ca

200 Im.

Förbättring av befintliga åskådarplatser och utökning med

ca 5 000 platser. 40

Prop. 1985/86:104

4.135 VA, el, mark m m

Komplettering av VA-nät. Markplanering runt byggnader.

Markarbeten för omläggning och komplettering av nya tävlingsspår.

Kanalisation för elektronikutrustningar, media, resultatservice m m.

översyn och komplettering av interna telenät och svagströms-anläggningar.

Installation av Ijudöverföringsanläggning till nationslagrum. Komplettering av utvändiga belysningar. Videobank (storbilds-TV).

Förvaringstavla, elektronisk, vid målområdets början. Komplettering av elektronisk utrustning såsom radio, headset, personsökare m m.

4.136 Resultatgivning

Resultatgivningssystem i Falun, liksom i Are, får ny modern utformning baserad på senaste teletekniska utvecklingen på området.

Prop. 1985/86: 104

4 14 Skidskyttestadion

Skidskyttet försiggår till stor del i samma spår och terräng som längdåkningen. Härutöver skall dock en skjutstation finnas i närhet av start- och målområdet. En sådan permanent station saknas idag på Lugnet. En tidigare utredning har lagt fast lämplig utformning och plats. Denna utredning ligger till grund för kostnadsberäkningen.

4.141 Skjutstation

Nybyggnad av skjutstation med 30 skjutplatser, kulfång, måltavlor etc.

4.142 Resultatservice, speakertjänst o d

är gemensamma med längdskidstadion, dock utföres installation för överföring till videobank.

Prop. 1985/86:104

4.15 Ishockey, konståkning, curling

På Lugnet finns idag en ishall som byggdes 1976, tillsammans med konstfryst bandybana. Hallen är dimensionerad för ca 4 000 åskådare och innehåller förutom ishockeyrink också 4 curlingbanor. Kylmaskineri, ishockeyrink, curlingbanor m m behålles liksom bef läktargradiner. Ny överbyggnad utföres med plats för ytterligare ca 5 000 åskådare, uppehållsrum för press, funktionärer och åskådare, över curlingbanor utföres tillfällig restaurant för ca 1 000 gäster, som efter OS ändras till bowlinghall.

4.151 Ishall, A-hall

Om- och tillbyggnad av befintlig ishall, Ny resultattavla för ishockey utföres. Ny videobank (storbilds-TV) utföres.

4.152 Ishall, B-hall

Ny hall utföres för såväl ishockey som curling. Hallen övergår efter OS till att vara mässhall och fotbollshall, Tillfällig restaurant för ca 1 000 personer förläggs till B-hallen. Isbanor utföres demonteringsbara. Publikkapacitet ca 2 500 personer.

Ny resultattavla för ishockey utföres. Ny videobank (storbilds-TV) utföres.

4.153 Ishall, C-hall

Befintlig, utomhus, konstfryst ishockeybana utnyttjas. Enklare hall med omklädningsrum m m monteras över banan, ca 2 600 m2. Hallen utnyttjas i första hand för träning i ishockey och konståkning.

Befintlig resultattavla från nuvarande ishallen flyttas och rustas upp.

4.154 VA, el, mark' m m

Markplaneringar runt byggnader utföres. 43

Tomtkostnader för nybyggnad av B-hall. Nytt VA-nät till B- och C-hall utföres.

Prop. 1985/86:104

4.16 Skrinnarbana

Befintliga isbanor färdigställdes 1976 och måste kompletteras

såväl av tekniska som utrymmesmässiga skäl.

Kurvor för skrinnarbana saknas.

Nödvändiga permanenta byggnader för entréfunktioner, press,

sekretariat m m saknas idag.

Åskådarplatsernas antal idag, ca 4 000, är för litet.

4.161 Skrinnarbana

Utbyggnad av befintlig, konstfryst, bandybana med kurvor för

400 m rundbana, ca 5 000 m2.

Förbättring av befintlig frysanläggning.

Kanalisation för el, tele.

Komplettering av telenät för samband.

Ljudanläggning utföres.

Ny resultattavla utföres (saknas idag).

4.162 Åskådarplatser

Ombyggnad av befintliga gradiner.

Nybyggnad av gradiner för ca 7 000 personer.

Tak över del av åskådarplatser ingår som del i A-hall,

4.163 Sekretariat etc

Nybyggnad av sekretariat, tidtagning, kommentatorsplatser m m,

ca 400 m2.

Kanalisation för media utföres.

4.154 Biljettkiosker

Nybyggnad av entréer med vändkors och biljettexpedition, ca 150 m2.

4.165 Stängsel

Nybyggnad av stängsel och räcken runt bandy- ock skrinnarbana.

Prop. 1985/86:104

4.166 VA, el, mark m m

Markplanering runt anläggningen.

Utökning av banbelysningen och komplettering av befintlig

belysning.

417 Bob-_oc_h_ rodelbana Prop. 1985/86:104

Kombinerad, konstfryst, bob- och rodelbana saknas i Sverige idag. Efter utredning har det visat sig lämpligt att förlägga en bana till Lugnet, omedelbart vid sidan av hoppbackarna. För transport utnyttjas gemensam bergbana med backhopparna. Banan utföres av betong ca 1 200 m lång, med nödvändiga start-och målhus för såväl bob som rodel.

4.171 Transportanläggning

Bergbanan, gemensam med backhoppningens utövare. Se 4.19.

4.172 Bana, inkl fundament och startramper

Utföres av betong i överenstämmelse med FIL:s 1) och FIBT:s 2) bestämmelser.

Ledningar via kontrollstationer för indikering, tidtagning

och teleförbindelse.

Resultatanläggning.

4.173 Byggnader

Nybyggnad av starthus med verkstad och förråd för bobar och rodlar, personalrum m m, ca 350 m2.

Nybyggnad av starthus 2 (damstart), med omklädningsrum, WC, förråd, tidtagning, kontrollrum m m, ca 200 m2. Nybyggnad av målhus med rum för tävlingsledare, jury, tidtagning, press m m, ca 150 m2. Maskinrum för frysanläggning, personalrum m m, ca 250 m2.

4.174 VA, el, mark m m

Tomtkostnader.

Markarbeten utmed hela banan.

Vägar, vatten- och avloppsanläggning.

Markplanering runt byggnader, stödmurar, åskådarplatser.

Kylanläggning, sol skyddsanordningar.

Utvändig belysning. 46

1) FIL = FE'de'rATION INTERNATIONALE DE LUGE DE COURSE

2)FIBT= -"- -"- DE BOBSLELEH ET DE TOBOGGANIN

Prop. 1985/86:104

4.18 Entréer-Permanenta entréer till området, med biljettexpedition, personalrum m m saknas idag.

4.181 Entrébyggnad 1

Nybyggnad av biljettkiosker med vändkors, biljettexpedition, personalrum vid ny huvudentré, ca 200 m2.

Entrébyggnad 2

Nybyggnad av biljettkiosker vid entré till skidstadion från Lugnetvägen, ca 100 m2.

4.182 VA, el, mark m m

Tomtkostnader.

Markplanering runt byggnader. Vatten- och avloppsanläggning. Utvändig belysning.

Prop. 1985/86:104

4.19 Bergbana

Transport av tävlande och utrustning mellan under- och överbackar är ej tillfredsställande löst idag. Det finns en gammal släplift utmed slalombacken, mot hoppbackarna. Den kan dock ej utnyttjas av hopparna. Väg mellan över- och underbackarna innebär lång biltransport, varför hopparna idag går till fots. När bob- och rodelbanan byggs, måste bättre transportväg utföras, då utrustningen inte kan bäras. Därför är en bergbana mycket lämplig för såväl person- som lasttransporter.

4.191 Bergbana

Nybyggnad av bergbana med byggnader för dal-, avstignings-och bergstationer.

4.192 VA, el, mark m m

Tomtkostnader.

Markplanering.

Kraftförsörjning från bef transformatorstation.

Utvändig belysning vid stationer.

Prop. 1985/86:104

4.2 Parkering, Infrastruktur

Vid Lugnet finns idag ca 700 parkeringsplatser i anslutning till skidstadion. Vid större tävlingar utnyttjas tillfälliga uppställningsplatser, belägna längre bort från Lugnet. Det är emellertid angeläget att utvidga den permanenta närparkeringen.

Utbyggnad med ca 500 platser vid skidstadion.

Nybyggnad av parkering vid hoppbackarna. Nybyggnad av parkering vid A-hallen. Nybyggnad av parkering vid B-hallen. Belysningar vid parkeringar.

4.21 Itor_vägar_mellan_tävlingsElätsecaa

Körytor, entrévägar m m.

Gång- och cykelvägar.

Planteringar, markarbeten, slänter och färdigställande av

ytor mellan byggnader-anläggningar, ca 150 000 m2.

4.22 Reservkraftanläggningar m m

Reservkraftanläggning saknas på Lugnet idag. Det är därför angeläget att sådana installationer görs att ett kraftbortfall inte äventyrar all verksamhet. Följande anläggningar skall reserkraftmatas:

Hoppbackarna med bergbanan 400 KVA. Längdskidstadion med skidskytte 400 KVA. Ishall med skrinnarbana 400 KVA.

Anordnande av inkopplingsanordning för reservkraftaggregatet samt sektioneringar för bortkoppling av oprioriterade belastningar utföres till samtliga ovan uppräknade arenor.

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104

Prop. 1985/86: 104

4.3 övergripande kraftförsörjning

Inom Lugnetområdet finns ett kraftfördelningsnät för 10 kV med huvudfördelningen för 10 kV i Sporthallen och transformatorer 10/0,4 kV för

Sporthallen

Gymnasiet

Ishallen

Hoppbackar/Längdskidstadion

För att klara de skisserade utbyggnaderna erfordras

a) förstärkning av

10 kV högspänningsstälIverk 10 kV kabelnät

Transformatorstation, Ishallen Transformatorstation, Hoppbackar

b) nya anläggningar:

Transformatorstation vid Längdstation Transformatorstation vid B-hallen (Mässhall)

4.4 Press-center m m

För skrivande press kommer Lugnetskolan att disponeras under OS. Matsal-samlingssal blir restaurant och lokal för presskonferenser. Skrivcentral-fotolab-telexcentral förläggs till skolans lärosalar för yrkesteknisk undervisning. Det är stora sammanhängande lokaler som kompletteras med tillfälliga skärmväggar och installationer. Lokalerna ar lätta att angöra med fordon för snabba transporter.

TV- och radiocenter förläggs till ny tennishall, också på gångavstånd från Lugnetarenorna. Här kommer en komplettering med mellanväggar, mellanbjälklag och installationer att ske. För TV-team från USA och Asien kommer lokalerna i f d Vårdskolan på Lugnet att upplåtas. Byggnaden ligger som granne till Tennishallen (radio- och TV-center). Här kommer också en anpassning av byggnadens nuvarande lokaler att ske, dvs

Prop. 1985/86:104

klassrummen ändras till intervjustudios, laboratorier, etc.

4.5 Boende

OS-byn kommer som huvudalternativ att förläggas till Dalregementet, som vid tiden för OS är nyrenoverat. Det krävs dock ytterligare förbättringar för att passa till OS-by. Sålunda kommer rummen att ändras till 2-3-personsrum, förråd, läkarmottagningar, skrivrum etc. Tillfälliga nybyggnader för post, tele, affärer m m utföres inom området, liksom en provisorisk förläggningsbyggnad för att uppnå tillräckligt antal bäddar.

För mediafolk kommer lägenheter i Faluns ordinarie bostadsbestånd att hyras, vissa anpassningar av lägenheterna, liksom förhyrning av möbler och utrustning kommer att medföra kostnader. Återställningen av lägenheterna efter OS har ocksc bedömts orsaka kostnader, som kan bli svåra att finansiera med hyresintäkterna.

Prop. 1985/86:104 4.6 Sammanställning investeringskostnader Falun

POS INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR ANM

4.1 TÄVLINGS- OCH 271 900

TRÄNINGSARENOR

4.11 Generellt 4 500

4.111 Markförvärv, har påförts resp nybyggnad

4.112 Homologisering 200

4.113 Ceremoniplats 2 800

4.114 Utrustning,förv 1 500

4.12 Hoppbackar mm 17 000

4.121 Transportanläggningar

4.122 överbackar

70 m 1 000

90 m 2 600

4.123 Underbacken 2 800

4.124 Askädarläktare 3 500

4.125 Domartorn 2 500

4.126 Press, radio, TV 3 200

4.127 VA, el, mark mm 1 400

4.13 Längdskidstadion 37 200

4.131 Adm byggnad 8 900

4.132 Servicebyggnad 2 700

4.133 Nationsby 5 100

POS

INVESTERINGSDEL

4.134 Start- o målområde

4.135 VA, el, mark m m

4.136 Resultatgivning

Prop. 1985/86:104

KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR ANM

5 500

1 500 13 500

4.14 Skidskyttestadion

4.141 Skjutstation 2 400

4.142 Resultatservice, speakertjänst o d 600

3 000

4.15 Ishockey, konståkning curling

4.151 Ishall, A-hall 36 000

Nv resultattavla för
ishockey 800

Ny videobank

(storbilds-TV) 13 000

4.152 Ishall, B-hall 49 000

Ny resultattavla för ishockey utföres 800

Ny vidobank

(storbilds-TV) utf 13 000

4.153 Isahll, C-hall 6 000

Bef resultattavla

från nuvarande ishallen

flyttas o rustas upp 100

3 100

4.154 VA, el, mark m m

121 800

POS 4.16

INVESTERINGSDEL

Skrinnarbana

4.161 Skrinnarbana

Förbättring av bef frysanläggning

El, tele

Ljudanläggn utföres

Ny resultattavla utf (saknas idag)

4.162 Åskådarplatser

4.163 Sekretariat etc

4.164 Biljettkiosker

4.165 Stängsel

4.166 VA, el, mark m m

Prop. 1985/86: 104

KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR ANM

18 600

5 500

1	100
	500
	200
2	000
3	900
2	700
	500
	300
1	900

4.17 Bob- och rodelbana

4.171 Transportanläggning

4.172 Bana, inkl fundament

och startramper 14 500

Ledningar, tidtag
ningar o teleför
bindelser 400

Resultatanläggning 2 200

4.173 Byggnader 4 900

4.174 VA, el, mark mm 33 300

55 300

Prop. 1985/86: 104

POS INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR ANM
4.18 Entréer 3 600

4.181 Entrébyggnad 1 1 300

Nybyggnad av biljettkiosker med vändkors, biljettexpedition, personalrum vid ny huvudentré, ca 200 m2

Entrébyggnad 2 600

Nybyggnad av biljettkiosker vid entré till skidstadion från Lugnet-vägen, ca 100 m2

4.182 VA, el, mark mm 1 700

4.19 Bergbana 10 900

4.191 Bergbana 9 000

4.192 VA, el, mark mm 1 900

4.2 PARKERING; INFRA
STRUKTUR 14 800

Parkering 4 400

Utbyggnad med ca 500

platser vid skid-

station 2 200

Nybyggnad av parkering

vid hoppbackarna 400

Nybyggnad av parkering

vid A-hallen 700

Nybyggnad av parkering

vid B-hallen 800

Belysningar vid parkering
ar 300

4.21 Ytor, vägar mellan 55

tävlingsplatserna 8 900

Prop. 1985/86: 104

POS

INVESTERINGSDEL

KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR ANM 1 500

4.22 Reservkraftanläggning m m

Hoppbackarna med berg
banan 400 KVA 900

Längdskidstadion med skidskytte 400 KVA 300

Ishall med skrinnarbana

400 KVA 300

4.3 ÖVERGRIPANDE KRAFTFÖRSÖRJNING

2 000

a) förstärkningar av

10 kV högspännings-
ställverk 300

10 kV kabelnät 600

Transformatorstation, hoppbacka 300

b) nya anläggningar:

Transformator
station vid Längd
stadion 400

Transformatorstation vid B-hallen (mässhall) 400

4.4 PRESS-CENTER M M

Inredning o utrustning

i Lugnetskolan 1 000

Kompl samt inredning
- utrustning i Tennis
hallen 4 500

Inredning o utrustning

i 'f d Vårdskolan 500

6 000

Prop. 1985/86:104

POS INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR ANM

4.5 BOENDE 85 000

OS-by, Dalrege
mentet 75 000

Pressby 10 000

4.1-4.5 Summa investeringskostnad Falun 379 700

Bilagor

Dispositionsplan Lugnet Falun bilaga 4A
Karta centrala Falun " 48

Prop. 1985/86: 104

Prop. 1985/86:104

Prop. 1985/86:104 5 INVESTERINGAR I ARE

5.1 Tävlings- och träningsarenor

5.11 Generellt

5.111 Markförvärv och arrenden

Markförvärv för utvidgning av störtloppets målområde.

Mark för nya banstäckningar och transportanläggningar, som inte ägs av Are kommun eller AKAB arrenderas. Kostnad för första avtalsperioden redovisas som OS-investering.

5.112 Homologisering

Framtagande av homologiseringsunderlag (efter färdig projektering) samt handläggningskostnader, resor, avgifter m m.

5.113 Ceremoniplats

Slalom-storslalomsbanornas målområde utrustas som ceremoniplats och prisutdelningsplats - olympisk eld, demonterbart

2 ?

ceremonipodium, 40 m + för orkester 40 m , prispall, 3 flaggstänger, 120 flaggor, nationsskyltar 40 st, utsmyckningsattiraljer m m.

2 o

Förberedelserum 40 m och preparerings- och förrådsrum 30 m

i nybyggnad söder om målområdet redovisas på pkt 5.124.

Båda målområdena utrustas med flaggstänger och flaggor 2 x 40 st. .

5.114 Utrustning, förvaring

Avspärrningar ca 17 km med nätstängsel på stolpar c/c 3 m. Kanalisation av publikströmmar (enkla stängsel) ca 5 km, in- 60 släppsportaler ca 15 st.

Prop. 1985/86:104

Tävlings- och träningsutrustning (nyanskaffningsbehov), exempelvis portmarkeringar, borrar, snöskotrar, pulkor, sjukvårdsutrustning, kommunikationsradio m m.

Högtalarsystem till samtliga arenor inkl erforderlig komplettering med ledningar och stolpar.

Högtalaranläggningar till värmestugor/samlingsplatser för nationsgrupper vi startplatser.

Förråd för ovanstående 100 m till respektive målområde redovisas på pkt 5.124 och 5.144 (hälften av utrustningen kan säljas ut efter spelen).

5.115 Tidtagnings- och sekretariatsutrustning

Tidtagningsinstallationer i starthus 10 st och mål 3 st. Ledningar till tidgivningstavlor och mellan start- och målområden (komplettering).

Tidtagnings- och sekretariatutrustning - gemensamt för båda arenorna. (Byggnad redovisas på pkt 5.22. Förbindelse med Radio-TV och presscenter ingår i televerkets redovisning).

Tidgivningstavla för mellan- och sluttid med placering vid start störtlopp H, mellantidslägen samtliga banor = 6 st, vid störtloppsbanans målskjuts samt vid rnålen. Totalt 10 st.

2 st storbilds-TV, preliminärt 7 x 10 m - 1 st på vardera målområdet. Nyttjanderätt till TV-bolagets material förutsätts!

Prop. 1985/86: 104 5.12 Störtlopp H och H-komb

5.121 Transportanläggningar

För mtrl-transporter utnyttjas bef kabinbana till startområdet.

För träning och tävling förutsätts att planerad linbana Olympia II från +820 till startområdet är utbyggd före 1992 (ej OS-investering) alternativt att stol linbana enligt 5.131 används i kombination med 1000 :n-linbanan.

5.122 Startomräde

Ny starttramp byggs för att ge tillräcklig starthastighet.

Nytt startområde ansluts till banan vid +1155 för H-kombination/ tillika reservstart för H vid hårt väder.

2 Nya starthus 25 m byggs till båda startplatserna.

Servering till kabinbanans bergstation förutsätts vara utbyggd före 1992 och kan då fungera som värmestuga (ej OS-kostnad).

5.123 Tävlingsbana

Markarbeten i bansträckningen är klara.

Konstsnöanläggning är utbyggd.

Skyddsnät är utbyggda i erforderlig omfattning.

För 3 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd.

Markberedning för helikopterlandningsplatser görs på två platser. I övrigt sker preparering med pistmaskin.

2 2

10 st TV-plattformar 5m och 4 st fotoplattformar 10 m byggs.

De senare skall vara grundlagda 6 m från skyddsnät och ha

utkragad plattform för sikt över skyddsnät. 62

Prop. 1985/86:104

5.124 Målområde

Terrassering av mark för provisorisk läktare ovanför E75. Ny gångväg och trappor för publik mellan E75 och läktare.

Terrasserings- och markberedningsarbeten för utvidgning av målområdet, för anpassning av uppbromsningsplanet till ny fast byggnad och läktare och för provisoriska läktare, 2 st.

Uppställningsyta för OB-bussar och TPC-bilar.

Gångvägar/trappor för publik.

Belysningsmaster för belysning av hela målområdet och målskjutsen.

2 1 St målport och nytt mobilt målhus för handtidtagning 10 m .

Permanent läktare utförs med 200 sittplatser (VIP) och 1000 ståplatser.

Provisoriska läktare byggs med 1500 + 2800 + 2000 ståplatser.

"Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande.

18 st permanenta kommentatorshytter 2 x (2+3) m på permanent läktare och 36 st provisoriska på provisoriska läktare. Inkl elförsörjning, belysning och värme. - Te1e/radio/TV-installa-tioner ingår i respektive nyttjares kalkyl.

Byggprogram övriga funktioner (NTA):

- Värmestuga för press och tävlande 100 m

- Central för olycksfallsberedskan samt 65 m

dopingkontroll (5.26)

- Förrådsyta enligt 5.114 100 m

- Serviceutrymme för skidfabrikanter 160 m

8 X 20 m

- Tekniskt utrymme för televerket 125 m

2
(enligt utr 05-84:90 m uppräknat 63

med 1,4)

Prop. 1985/86:104

2
Tekniskt utrymme radio-TV (enligt 100 m

2 utr OS-84: 70 m uppräknat med 1,4)

VIP-servering: Bef i Lundsgården

Sammanträdesrum för tävlingsjury

förutsätts finnas i Lundsgården alt

i bef målhus

2 2

Nybyggnadsbehov ca 650 m NTA motsvarande ca 1100 m BTA.

Lokalerna förutsäts byggas som permanent byggnad kombinerad med fast läktare.

Prop. 1985/86:104
5.13 Störtlopp D, D-komb och Super G - H

5.131 Transportanläggningar

Ny stollinbana (2-stols) byggs från Olympia I:s bergstation till platån söder om "Konjaksstenen" på ca + 1100. Därifrån sker transport på skidor till respektive startplats.

5.132 Startområden

Startområde för störtlopp D etableras på + 1035 på ryggen ovanför Svartberget.

2 2

Permanent starthus 25 m och värmestuga 50 m . (Skall senare

kunna kompletteras till enklare servering).

Startområde för D-komb - tillika reservstart för störtlopp D samt för Super G - H etableras på +930 i anslutning till bansträckningen.

2 Permanent starthus pa 25 m .

5.133 Tävlingsbana

Ny bansträckning byggs från start på +1035 genom gamla "störtloppsravinen" till turistnedfart parallell med störtlopp H samt mellan turistnedfart och målskjuts.

I turistnedfartsdelen görs kompletteringsarbeten.

Vid korsningen med Ärevägen, Bräckevägen och "Röda Rappet" utförs skidtunnlar (lika bef vid störtlopp H).

Konstsnöanläggning byggs ut i nya bandelar och i bef turistnedfart. Längd ca 1850 m.

Transformatorstation byggs och elkablar läggs för strömförsörjning i banan.

Skyddsnät byggs till en sammanlagd längd på ca 400 m. 65

5 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104

Prop. 1985/86: 104

För 2 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd.

Markberedning för helikopterlandningsplatser utförs på två platser.

5 st TV-plattformar och 2 st fotoplattformar byggs (jfr 5:123).

5.134 Målområde Se 5.124.

Prop. 1985/86:104 5.14 Storslalom H och D samt Super G - D

5.141 Transportanläggningar

Befintliga bansystem kan utnyttjas.

5.142 Startområden

Markberedning för 3 st nya startområden och starthus.

2 3 st nya permanenta starthus 25 m .

Befintlig servering på Hummeln förutsätts fungera som värmestuga.

5.143 Tävlingsbanor

I nedre delen av befintlig bana för storslalom (bana 1) görs justeringsarbeten.

Ny bana (bana 2) etableras. Längd ca 1350 m. Bredd 45-50 m (inklusive publikutrymmen). Banan planeras ut till jämn yta för att snabbt kunna prepareras med konstsnö.

Väg till Fjällgården byggs om för att ge plats för bana 2. Längd ca 500 m, nivåskillnad 45 m med tre kurvor. Vägbredd 6 m med mötesplatser.

Konstsnöanläggning byggs ut i banans övre del, längd ca 350 m och i bana 2, längd ca 1450 m.

Transfornatorstation byggs och elkablar läggs i Super G-banan för strömförbrukning.

Skyddsnät byggs i Super G-banan, längd 200 m.

Helikopterlandningsplatser förutsätts kunna beredas med pistmaskiner.

Prop. 1985/86: 104

Utrymningsväg för räddningspulkor till Vakthögen förbättras, längd ca 50 m.

2 st nya TV-plattformar byggs i banornas övre del och 4 st nya i bana 2.

5.144 Målområde

Utskjutande rygg vid befintligt målhus schaktas ned helt så att ett brett samlat målområde skapas.

Vall mellan uppbromsningsplan och köyta till WC-linbanan schaktas om och anpassas till nya läktare.

Slänt öster om Stjärnlinbanan terrasseras till publikgradänger.

Tillfartsväg för tranporter till målområdet skärs in i slänten norr om kabinbanans dalstation. Vägen skall ha min 4 m fri höjd under kabin och stolar.

Gf.ngvägar och trappor till målområdet iordningsställs (utförs i samband med nybyggnad öster om dalstationen).

Belysning rustas upp och kompletteras i hela målområdet.

2 2

Nytt malhus 50 m byggs mitt i målområdet. Mobilt malhus 10 m

utförs för handtidtagning storslalom och Super G. 2 st nya målportaler byggs.

Permanent läktare byggs med 200 sittplatser (VIP, slalom) och 800 ståplatser.

Provisoriska läktare byggs med 200 sittplatser (VIP, storslalom och Super G) och 800 + 500 ståplatser.

"Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande till båda sidorna av målområdet.

Prop. 1985/86:104

18 St permanenta kommentatorshytter utförs på permanent läktare och 35 st provisoriska på provisoriska läktare (jfr 5.124).

Byggprogram övriga funktioner (NTA):

Värmestuga för press och tävlande VIP-servering med kök Sammanträdesrum för tävlingsjury Ceremoni utrymmen (en1 5.113) Central för olycksfallsberedskap samt dopingkontroll Förråd (enl 5.114) Tekniskt utrymme för televerket (enligt utr OS-84: 90 m uppräknat med 1.4)

(enligt utr OS-84: 70 m upp-

Tekniska utrymmen radio/TV (enligt utr OS räknat med 1,4

100	m2
150	m2
25	m2
70	/
50	/
100	m2
125	m2
100	m2

? ?

Nybyggnadsbehov 820 m NTA motsvarande ca 1400 m BTA.

Lokalerna förutsätts kunna inrymmas i en nybyggnad öster om kabinbanans dalstation.

Prop. 1985/86: 104 5.15 Slalom H och H-komb

5.151 Transportanläggningar

Befintlig stollinbana kan utnyttjas.

5.152 Startområden

Markarbeten görs för nytt startområde på +635 NV om nuvarande start samt för skidväg från WC-banans bergstation till starten.

2 Nytt starthus 25 m byggs för slalom H.

För slalom H-komb utnyttjas befintligt startområde och starthus.

5.153 Tävlingsbanor

Befintlig med förlängning mot NV till ny startplats. Längd ca 100 m, bredd ca 50 m.

5.154 Målområde Se 5.144.

Prop. 1985/86:104 5.16 Slalom D och D-komb

5.161 Transportanläggningar

Befintlig stollinbana kan nyttjas.

5.162 Startområde

Röjning och markarbeten för nytt startområde intill storslalombanan (bana 1) på +615.

2 Permanent starthus 25 m byggs.

5.163 Tävlingsbana

Enligt 5.143, bana 1.

5.164 Målområde Se 5.144.

Prop. 1985/86: 104

5-7 l!:lGiQ35!£!s?c_till_LlLz_5il§

Befintliga backsystem förutsätts bli utnyttjade.

För slalom och storslalom: Tottbacken, Snobbrännan, Tvättbrädan

och Hamrebacken.

"Schuss-träning" och vallatest för störtlopp: Rödkullen och

Högåsensadeln.

5.171 Transportanläggningar

Befintliga system kan utnyttjas.

5.172 Startområden

Inga investeringskrav.

5.173 Träningsbanor ,

Konstsnöanläggning i Snobbrännan rustas upp och förbättras. Ny konstsnöanläggning i Tvättbrädan.

5.174 övrigt

Tidtagningssystem förutsätts hållas av nationstrupperna. Värmestugor på viss distans får accepteras. Inga OS-investeringar.

Prop. 1985/86:104

5.18 Free-style

Som programförutsättning gäller att tävlingsformen har fått en etablerad bredd och att kringutrustning och försörjning skall hålla i princip samma klass som till övriga arenor.

Arenornas lägen har ej bestämts. Kalkyl baseras på ett idéprojekt med 3 st nyetablerade arenor för balett, hopp och puckelpist inom samma område. Samma arenor för H och D förutsätts.

Mängderna bygger på regelkrav vad gäller arenor. I övrigt är mängder mycket grovt skattade.

5.181 Transportanläggningar

Viss spridning av de tre arenorna måste förutsättas med hänsyn till terränganpassning. Kalkyl baseras på att det krävs 2 st släpliftar med längd 350 m.

5.182 Startområden

Markberedning av 3 st startområden.

2 3 st permanenta starthus ä 25 m .

5.183 Tävlingsbanor

Tre banor nyetableras helt. Krav på jämn lutning, exakta profi le i hoppbanor, god överblick för domare m m innebär att relativt omfattande omschaktningar blir nödvändiga. Balett: Längd 300 m, lutning ca 5 , bredd ca 40 m + utrymme för

publik. Hopp: Längd 200 m (totalt), bredd ca 30 m + utrymme för publik Puckel- Längd 250 m + uppbromsningsplan, lutning 25-35°, bredd ' ca 40 m + utrymme för publik

Konstsnöanläggning i samtliga tre banor.

Arbetsbelysning i arenorna. 73

Prop. 1985/86: 104

5.184 övriga arenokostnader

Markförvärv och arrenden.

Homologisering.

Flaggspel, skyltning, utsmyckning.

Avspärrning m m, utrustning (jfr 5.114).

Sekretariats- och domarutrustning (jfr 5.115).

Tidtagningsinstallation i puckelpistbanan.

1 st resultattavla (mobil).

"Domartorn", värmd yta med lång glasad fasad mot arenan. 3 st

2 a ca 40 m .

2 3 X 3 st TV-plattformar a 5 m .

24 st provisoriska kommentatorshytter per arena. Totalt 72 st.

3 st fasta läktare för 200 sittande (VIP).

Terassering av mark för publik till hopp.

Byggprogram: övriga funktioner (NTA):

- Värmestuga för press och tävlande 2 st 200 m

till 3 arenor förutsätts.

- VIP-servering med kök 150 m

- Tävlingssekretariet 50 m

- Sammanträdesrum för jury 25 m

- Central för olycksfallsberedskap och 50 m

dopingkontroll

- Förråd för tävlingsutrustning mm 50 m

- Tekniska utrymmen för televerket (60 % av 75 m

övriga arenors krav)

- Tekniska utrymmen för radio-TV (60 % av 60 m

övriga arenors krav)

2 ?

Nybyggnadsbehov 660 m NTA motsvarande ca 1100 m BTA.

5.185 Infrastruktur

Eftersom anläggningen nyetableras erfordras en utbyggnad av all service och försörjning. Följande förutsättningar ligger till grund för kalkyl:

Prop. 1985/86:104

Helikopterlandningsplats med inhängnader.

Väg till arenorna längd 2 km.

Parkeringsyta för 500 bilar och 50 bussar (ca 20 000 m)

Gångvägar inom området 2 km.

Skyltning m m.

VA-anslutning 2 km.

El- och telematning 2 km.

Prop. 1985/86: 104
5.2 Administration

5.21 Organisationskommitté

Kontorslokaler erfordras för 10 st långtidsanställda + 5 st

2 2

tiden kring OS-veckorna: 150 m NTA motsvarande ca 260 m BTA.

5.22 Tävlingskommitté

Tävlingssekretariat med 10 arbetsplatser (20 personer i skiftgång): 100 m NTA motsvarande ca 170 m BTA.

5.23 §ilJ6ttkoniiiitté

Kontorslokaler erfordras för sekretariat på 5 personer (intill 5.21): 50 m NTA motsvarande 80 m BTA.

För biljettförsäljning uppställs 20 st provisoriska biljett-

2 kiosker (Friggebodar) a 10 m ,

5.24 I'"3DE°'"i'Dr3l

Trafikledning för 100 bilar/minibussar.

Utrustning för kommunikationsradio.

2 Kontor (5 pers) 40-50 m NTA + uppehållsrum för de chaufförer

2 som har transportcentralen som bas 50-60 m NTA.

? 7

Totalt ytbehov 100 m NTA.motsvarande 160 m BTA.

40-50 bilplatser skall finnas i direkt anslutning.

5.25 Ackrediterlng och information

Hallyta pa ca 100 m NTA med temporär inredning för ackredite-ring och med utrustning för fotografering. Verksamheten kan successivt styras över till information. Totalytan bedöms med entré, kapprum och toaletter uppgå till ca 140 m BTA.

2 bussuppställningsplatser och 5-10 bilplatser skall finnas i direkt anslutning.

Prop. 1985/86:104

Information i presscenter: 20-25 personer, varav max 12-13

2 samtidigt, kräver ca 100 m NTA - redovisas under 5.35.

Information i OS-byn. 20 personer, varav max 10 personer sam-

2 tidigt, kräver ca 80 m NTA - redovisas under punkt 5.41.

5.25 ''EDS?!!!?? sjukvårdsorganisation

Byggnadsyta har tagits upp vid respektive arena samt i OS-byn. Fältutrustning ingår i 5.114.

5.27 Militär och polis

Expeditionsyta för militären 5-6 personer + kommunikations-

2 2

central: 60 m NTA motsvarande ca 100 m BTA.

2 2

Expeditionsyta för polis 80 m NTA motsvarande ca 130 m

BTA + temporära arrestlokaler.

5.28 ''JDBi städorganisationm m

Expeditioner och persona lutrymmen för ovanstående och diverse andra servicefunktioner. Ytbehovet bedöms schablonmässigt till 110 m- BTA.

5.29 Totaltytbehov: Administration

Utöver lokalytor som redovisas till arenor, i presscenter eller

2 i OS-byn erfordras ca 1150 m BTA kontor. Halva ytan behövs

under längre tid för planering och avveckling.

Byggnadsyta förutsätts finnas år 1992. Kalkyl görs på anpassningskostnader, inredning och utrustning.

2 Dessutom byggs 20 st temporära biljettkiosker a' 10 m .

Prop. 1985/86: 104
5.3 Presscenter

5.31 Press

Skrivande press, fotografer och tele 1150 m NTA.

2 Presskonferenser 200 m NTA.

Summa 1350 m NTA motsvarande 1280 trr BTA.

5.32 Fotolab

Fabrikantlaboratorier som enligt Schladming som referens

2 bedöms kräva ca 400 m BTA. Etableringen betalas helt av

fotofabrikanter. Byggnadsyta bör reserveras. Ingen OS-kostnad.

5.33 Radio-TV

2 ?

Programyta 1000 m NTA motsvarande ca 1450 m BTA.

5.34 Personalrestaurang

Programyta 340 m NTA motsvarande ca 500 m BTA.

5.35 Service

2 ?

Information enligt 5.25 100 m NTA motsvarande ca 160 m BTA.

2 2

Bank och post 100 m NTA motsvarande ca 160 m BTA.

2 ?

Taxfree-shop och bar 160 m NTA motsvarande ca 250 m BTA.

5.36 Totalt behov Presscenter

Totalt ytbehov ca 4500 nr BTA exklusive fotolab (fabrikanter)

1) Arrangör för Alpina VM 1982.

Prop. 1985/86:104 5.4 Boende

5.41 OS-byn

Byn skall kunna ta emot 600 pers (tävlande, ledare och servicepersonal), huvudsakligen i dubbelrum men med några enkelrum per nation.

Are Fjällby har i dag utbyggnadsplaner som ger högre kapacitet än kravet. Blandningen av rum och lägenheter med andelslägenheter kan vålla vissa praktiska problem vid inhägnad av byn eller genom att andelar måste friköpas.

Torkskåp finns i erforderlig omfattning. Restauranger, shopper, sällskapsutrymmen, informations- och underhållningslokaler kommer före 1992 att vara utbyggda i tillräcklig omfattning.

Yta kommer att finnas för bank, post, tele och information.

2 250 - 300 m behöver temporärt anpassas för dessa funktioner.

Hotellrum/lägenheter anpassas temporärt till kontorsrum för nationstrupper 35 st.

En allmän läkarmottagning och ca 19 utrymmen för enklare nationsmottagningar anordnas genom temporär anpassning av lägenheter,

2 12 lägenheter ä ca 30 m .

Som anpassningskostnad räknas 1/3 av nybyggnadskostnad + inredning och utrustning.

2 Temporära förråd uppföres, 35 st ä 20 m (typ byggförråd/

containers).

Området skall ha 2 p-platser/nation = 70 bilplatser + uppställningsplatser för TPC-trafik. Kravet förutsätts vara uppfyllt före 1992.

Prop. 1985/86: 104

Hela OS-byn inhängas med 2100 högt staket. Dessutom inhägnas en yttre zon på samma sätt.

2 Inpassage sker genom yttre vaktstuga 20 m BTA till den yttre

zonen. I denna zon uppförs träffstuga (typ soldathem) med en-

2 2

kl are servering och kök 200 m NTA motsvarande 300 m BTA.

Mellan yttre och inre zon uppförs ytterligare en vaktstuga på 20 m BTA.

Vaktstugor utförs flyttbara för att senare kunna nyttjas som övernattningsstugor eller dyl. För "Soldathem" räknas anpassningskostnad motsvarande 50 % av nybyggnadskostnad + inred, o utrustning.

Transport går genom separat grind som bevakas frän någon av vaktstugorna.

Grind, yttre zon och entréområdet TV-övervakas. (Ingår i televerkets kalkyl).

5.42 VIP-hoten

Diplomat-Äregården reserveras som VIP-hotell.

Efter planerad utbyggnad kommer anläggningarna att med god marginal tillgodose behovet av bäddar och service.

Arrangören förmedlar tjänsterna som dock förutsätts betalas av gästerna eller som central organisationskostnad.

5.43 Journalistbyn

Sun Wing reserveras som journalistby.

Med de utbyggnadsplaner som redovisats kommer ca 500 rums-
enheter/lägenheter att kunna erbjudas 1992. Detta innebär att
skrivande press, fotografer, radic-TV-journalister och film
team m fl totalt 640 personer kan erbjudas rum. Detta förut
satt att max 360 personer ställer krav på enkelrum. 80

Prop. 1985/86:104

Hotellet kommer även i övrigt att ha en komplett service utbyggd för denna beläggning.

Arrangören förmedlar tjänsterna som dock förutsätts betalas av gästerna.

5.44 övrigpersonal

För massmediatekniker 360 pers, spelcialister, tävlingsfunktionärer, servicepersonal, polis, militära befäl m fl, som ej har bostad inom regionen, görs inbokning på hotell och stugbyar inom Björnänge-Are-Duvedområdet.

Enligt Jämtfjälls statistik fanns år 1984 ca 4000 turistbäddar inom detta område. Därtill kommer en stor volym planerad utbyggnad.

Militära värnpliktiga förutsätts bo i tält i Undersåker.

5.45 Pyblik

Inom Are kommun finns i dag ca 10 000 turistbäddar. Inom en 10-mils radie/2 timmars resavstånd finns dessutom turistanläggningar i Krokoms och Bergs kommuner samt Östersunds hotell-kapacitet.

Några speciella OS-pengar för investering i hotell eller stugbyar bedöms ej komma att krävas.

6 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 104

Prop. 1985/86: 104 5.5 Service

Försäljningsrätter för korv, hamburgare, varm och kall dryck m m från temporära stånd och vagnar förmedlas av OS-arrangören

Inga investeringar med OS-pengar.

5.52 Shoppar ochtidningsförsäljning

Hanteras 1ika 5.51.

5.53 Bank ochpost

Den utbyggnad som planeras före 1992 och den komplettering som görs i OS-byn och presscenter bedöms täcka behoven.

5.54 Dagligvaruhandel

Inga extra investeringar pga OS.

5.55 Sjukvård

Utöver redovisat lokalbehov till arenor och i OS-byn erfordas inget tillskott av lokalyta. Höjd beredskap och ökad driftkostnader kalkyleras av landstinget.

5.56 Religion och kultur

Are gamla och nya kyrka står till förfogande.

Församlingsgård beräknas vara utbyggd före 1992.

Speciella kulturarrangemang förutsätts komma att hållas. Lokalfrågan är ej utredd.

Prop. 1985/86:104

5.6 Trafik

Investeringar till Free-style-arenor redovisas på pkt 5.185.

5.61 Landningsbana pä Aresjön

Landningsbana 800 x 50 m för sportflygplan prepareras på Aresjöns is.

Taxibana och uppställningsplats för flygplan samt väganslut-ning ti 11 Are Strand.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.62 Helikopterterminal

Fotbollsplanen på Are Strand snöröjs och prepareras som landningsplats för stor helikopter (40 passagerare).

Befintlig hangarbyggnad förutsätts kunna nyttjas som terminal byggnad.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.53 Vägar

Ringleden förutsätts vara fullt utbyggd före 1992. Ingen OS-kostnad.

Ny väg byggs mellan E75 och väg 638. Vägen ersätter den väg vid Lundsgården som blivit avskuren av störtloppsmålet. Nivå skillnad 40 m, beräknad längd ca 550 m. Bredd 7,5 + 2,25 m gångbana på en sida. - OS-investering.

Befintlig väg norr om E75 mellan målområdena kompletteras till huvudgångstråk - OS-investering.

Ombyggnad av väg till Fjällgården redovisas på pkt 5,143.

Prop. 1985/86:104

5.64 Bussterminal

Uppställning för ca 25 bussar byggs ut vid Ringleden före 1992.

Planerad parkeringsyta öster om kyrkogården reserveras för bussparkering. Dessutom anordnas temporär faussparkering på snöröjda

tjälade ängsytor norr och öster om planerad bilparkering.

2 Detta kan ge en total yta på ca 9000 m med plats för ca 80

bussar.

Parkeringsplats väster om kyrkogården har studerats men ej lagts fast i plan. Preliminärt bedöms 20-30 bussar kunna beredas plats där.

Ytterligare 100 bussar bereds uppställningsplats genom snöröjning och preparering av ängsmark i utkanten av samhället.

2 Temporär bussterminal (-er) 100 m BTA utförs. Hyrda bodar/

baracker förutsätts.

Kostnaderna redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.65 Parkering o uppställ ni ngsor

Parkering för publik anordnas på Aresjön för 3000 + 2000 bilar, 2 st tillfarter prepareras från Vik respektive väster om störtloppsmålet. För tillfart från öster breddas E75 med nytt av-fartskbrfält. Anslutningsväg mot sjön ses över och kompletteras (västra sidan).

Söder om störtloppsmålet bereds en parkerings- och uppställ-

2 ningsyta på ca 1000 m mellan järnvägen och sjön.

De båda utfarterna utförs med manuellt bevakade plankorsningar med järnvägen. Gångvägar bereds till Are Strand respektive störtloppsmålet.

Kostnader redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

Allmänna parkeringsplatser i centrala Are och intill arenorna 34 reserveras för tävlingsarrangören.

Prop. 1985/86:104

5.66 Tillfälliga trafikåtgärder o dyl

Skyltning, orienteringstavlor, avspärrningar, avkörnings- och mötesramper, breddad plogning för parkeringsplatser m m.

Extraordinära väghållningskostnader: sändningar, saltningar, bortforsling av snö, obekväma arbetstider, förhöjd beredskap, vägbevakning, extra maskininlejningar.

Kostnader redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.67 Planering, projektledning m m

Extra personal på kommunens tekniska avdelning med successivt ökad arbetsvolym 1986-1992.

Kostnaden redovisas som driftkostnad unaer pkt 8.3.

Prop. 1985/86: 104

5.7 Teknisk försörjning, drift o underhåll

Investeringar till Free-style-arenor redovisas på pkt 5.185.

5.71 VA-försörjning

Temporära förstärkningsåtgärder för VA-verk och ledningar, extra personal, extra leasad maskinutrustning m m.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.72 Publiktoaletter ochrenhållning

Temporära toaletter för åskådare och tävlande, 100 st.

Extra lejd renhållningskapacitet som ej täcks av taxeintäkter. Kostnader redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.73 ?!:2D!!y

Förstärkning av räddningstjänsten till motsvarande en kommun med 40 000 invånare.

Heldygnsbemanning med 1 brandförman + 3 brandmän. Nuvarande styrka behålles som förstärkningsstyrka.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

Inga kompletterande investeringar förutsätts.

5.74 Planering, projektledning m m

Extra personal på kommunens tekniska avdelning med successivt ökad arbetsvolym 1986-1992.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

Prop. 1985/86:104

5.75 El-försörjning

Befintligt nät och planerad effektutbyggnad före 1992 bedöms enligt JKAB täcka OS-behoven.

Anordningar för inkoppling av kraft till radio/TV och televerket, reservkraft m m förutsätts ingå i deras respektive kalkyler under pkt 6 och 7.

5.76 Tele-försörjning

Erforderliga investeringar och driftkostnader redovisas av televerket - se pkt 6.

Prop. 1985/86: 104 5.8 Infrastruktur

5.81 Bro Rödösundet

Bro över Rödösundet enligt utredning av statens vägverk.

5.82 [lygPlts Molanda

Flygplats Molanda, Järpen. Utbyggnad av befintligt privatflygfält med bana 1.700 m i kod 3C. Temporärt under OS utrustas flygplatsen för precisionsinflygning kategori I (ILS). Flygplatsen kommer under OS att trafikeras med flygplantypen SAAB-FAIRCHILD SS-340 för 34 passagerare.

Prop. 1985/86:104 5.9 Sammanställning investeringskostnader Are

POS. INVESTERINGSDEL . KOSTNAD I 1.OOO-TAL KRONOR ANM.

5.1 TÄVLINGSARENOR OCH 100 000 Exkl free-style

TRÄNINGSBACKAR inkl free-style

tot 136 milj kr

5.11 Generellt (exkl 36 160

free-style)

5.111 Markförvärv och 600 arrenden

5.112 Homologisering 100

5.113 Ceremoniplats 1 760

5.114 Utrustning 6 170 Restvärde 1 000

5.115 Tidtagning- och 27 530 sekretär.utrustn.

5.12 Störtlopp H och 18 210

H-komb

5.121 Transportanläggn

5.122 Startområden 800

5.123 Tävlingsbana 1 210

5.124 Målområde 16 200

5.13 Störtlopp D, D-komb 17 860

och Super G-H

5.131 Transportanläggn 5 680

5.132 Startområden 630

5.133 Tävlingsbana 11 550

5.134 Målområde

(enl 5.124, se nedan) -

POS.

INVESTERINGSDEL

5.14 Storslalom H och D samt super G-D

5.141 Transportanläggn.

5.142 Startområden

5.143 Tävlingsbanor

5.144 Målområde

KOSTNAD I 1.OOO-TAL KRONOR 25 830

520

7 800

17 510

Prop. 1985/86: 104

ANM.

5.15 Slalom H och H-komb

5.151 Transportanläggn.

5.152 Startområden

5.153 Tävlingsbanor

5.154 Målområde

(enl. 5.144 se do)

710 180

890

5.16 Slalom D och D-komb

5.151 Transportanläggn.

5.162 Startområde

5.163 Tävlingsbana
bana 1 enl 5.143

5.164 Målområde,
enl 5.144

220

Prop. 1985/86:104

POS. INVESTERINGSDEl KOSTNAD I 1 .OOO-TAL KRONOR ANM

5.17 Träningsbackar 830

till 5.12-5.16

5.171 Transportanläggn.

5.172 Startområden

5.173 Träningsbanor 830

5.174 övrigt

5.18 Free-style (36 000)

5.181 Transportanläggn. 2 270

5.182 Startområden 520

5.183 Tävlingsbanor 5 590

5.184 övriga arenakost- 19 190 nåder

5.185 Infrastruktur 8 430

5.2 ADMINISTRATION 4 500

5.21 Organisationskommittén

5.22 Tävlingskommitté

5.23 Biljettkommitté

5.24 Transportcentral

5.25 Ackrediterlng

5.26 Arr. sjukvårdsorg.

5.27 Militär och polis

5.28 Vakttj. städorg. m m

5.29 Totalt ytbehov 4 500 administration

POS.	INVESTERINGSDEL
5.3	PRESSCENTER
5.31	Press
5.32	Fotolab.
5.33	Radio-TV
5.34	Personalrest.
5.35	Service
5.36	Totalt ytbehov presscenter

Prop. 1985/86:104

KOSTNAD I 1.OOO-TAL KRONOR ANM. 37 000

37 000

5.4 BOENDE

5.41 OS-byn

5.42 VIP-hotell

5.43 Journalistbyn

5.44 övrig personal

5.45 Publik

5 000

5.5

SERVICE

Ingen OS-kostn

5.6

TRAFIK

2 600

5.61 Landningsbana på Aresjön

5.62 Helikopterland. plats

5.63 Vägar

5.64 Bussterminal

2 600

Ingår pkt 8.38

Ingär pkt 8.38

Prop. 1985/86:104

POS. INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1.OOO-TAL KRONOR ANM.

5.65 Parkering och - Ingår pkt 8.38 uppställningsytor

5.66 Tillfälliga trafik- - - " -åtgärder

5.67 Planering, projekt- - - " -ledning m m

5.7 TEKNISK FÖRSÖRJNING, DRIFT O UNDERHALL

5.71 VA-försörjning

5.72 Publiktoaletter och renhållning

5.73 Brandskydd

5.74 Planering, projektledning m m

5.8 INFRASTRUKTUR 69.500

5.81 Bro Rödösundet - 38.500

5.82 Flygplats Molanda - 31.000 Restvärde 2.500 5.1-5.7 Sunria investeringskostnad Are 218.600 Exkl free-style

OBS

Free-style redovisas vad avser investeringskostnad för att ge en uppfattning om vad denna gren skulle dra i investeringskostnad i de fall den blir olympisk gren 1992.

I övrigt har ev merkostnader för free-style ej beaktas.

Fortsattt ingår ej free-style i kostnadssammanställningar, ränteberäkningar etc.

B i 1 ägor

bi	laga 5 A
	" 5 B
	" 5 C
	" 5 D
	" 5 E

översiktskarta trafik

översiktskarta centrala Are

Tävlingsarenor " 5 C 2

Målområde störtlopp, Super G-H " "" "

Målområde slalom, storslalom. Super G-D

Prop. 1985/86: 104

Bilaga 5a

-c/P-

OVERSIKTSKARTA TRAFIK

o boo 1000 m
*---------------------------- 1-------------- .------------- 1

K-Konsult Froson 1985

Prop. 1985/86:104

Prop. 1985/86: 104

Bilaga 5c

Prop. 1985/86:104

/Bilaga 5d

MÅLOMRÅDE STÖRTLOPP o SUPER Q-H

o 50 100 ISO 200 tn

I-- 1-- 1-- *-

K-Konsult Frösön 1985

"■'MM/i/ie

7 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 104

Prop. 1985/86: 104

Bilaga 5e

MÅLOMRÅDE SLALOM, STORSLALOM o SUPER G-Q

4----------- 1---------- 1-

Kl 100 m
-I------- 1------ 1------ 1------ 1------ 1------ ,------- .

K-Konsult- Fröson 1985

Prop. 1985/86:104 INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE

6.1 Östersunds teleområde. Are

Utredningen har gjorts på Telekontoret i Östersund, huvudsakligen av Verner Sjölander och Bert Jernbom i samråd med

• Telekontoret i Falun

• Televerket Radio, Farsta

• Tele Larm AB, Östersund

Erfarenheter från tre tidigare utredningar 1968, 1976 och 1980 samt World Cup tävlingar som genomförts i Are har varit till hjälp vid bedömning av vilka krav som kommer att ställas på telenätet. Vi har också försökt att väga in effekter som den nya tekniken kan förväntas ge både ifråga om nätstruktur och nya användarkrav.

Utvecklingen inom telekommunikationsområdet är ju oerhört expansiv just nu och detta förhållande gör att man kan tänka sig flera alternativa lösningar i de enskilda fallen. Givetvis har utgångspunkten genomgående varit att man skall använda den teknik som idag är tillgänglig och kommersiellt gångbar. I vissa avsnitt bygger dock utredningen på nätdelar som ännu bara finns i långsiktiga planer som kan komma att ändras. Det ligger därför en viss osäkerhet i beräkningarna som kan slå åt båda hållen vad beträffar kostnaderna.

Prop. 1985/86: 104

Om OS-92 skulle komma att förläggas till Are skulle nätutvecklingen i västra Jämtland påverkas mot tidigare digitalise-ring dels genom att kraven på nya nättjänster ökar, men viktigaste genom att underlaget för finansieringen stärks på längre sikt genom ökade intäkter från internationell trafik.

I utredningen ingår inte kostnaderna för trafik från terminalerna och abonnentväxeln ut i det publika nätet. Däremot ingår kostnader för trafik mellan Are och Falun inom abonnentväxel-system.

6.11 Förstärkning av trafikapparaten

Telestationen i Are utökas med 400 nr. Förbindelseledningarna inom Järpen närförmedlingsområde samt från Östersunds fjärr-förmedlingsstation till övriga FS utökas.

DATEX- och TELEX-nätet förstärks. OPTO-kabelnätet byggs ut från Nälden till Are. Det förutsätts att optonätet Östersund -Nälden redan är utbyggt. Manuella avdelningar i Östersund (och/eller annan betjäningsort inom landet) utökas med 8 expeditionsplatser. NMT-basstationer i västra Jämtland och NMT-växeln i Sundsvall utökas.

6.12 Abonnentväxe1

- Subväxel, 400 nr, till huvudväxel i Falun. Ansluts även till 0647-området för avgående trafik och för ankommande nationell trafik till Are-spelen.

- Datakommunikation från 50 anknytningar.

- Hänvisningsdator.

6.13 Terminaler

- Terminaler för TELEFEX, TELEFAX och TELEX.

- DATEX-anslutningar innefattar DCE (inte DTE abonnentut- jqo rustning).

Prop. 1985/86: 104

Samtalsautomater i hytter 50 st, i kiosker 30 st.

Mobila terminaler, NMT 20 st. MBS 50 st och MINICALL 160 st.

6.14 Interna nät

Subcenter (Sporthallen) blir centralpunkt för internt nät.

SUBC-målområden, störtlopp och slalom samt OS-byn. Kanalisation och kabling för telefon, data och video. Kablarna avslutas med kopplingsfält.

SUBC-Free-style-arenor. Ledningslängd 2 km från målområde störtlopp.

Videoförbindelser i tävlingsbanor för störtlopp och slalom för kameraplatser som ej kan nås med radiolänk.

6.15 Förhyrda 1edn i ngar

Are - Falun, se pkt 6.25.

6.16 Videoförbindelse

Are - Falun se pkt 6.31 (Televerket Radio)

6.17 Dr1ftkostnader

För driftservice och beredskapsjour åtgår sammanlagt 10 manmånader, testtävlingar inräknat.

6.18 Restvärden,_mervärdeskatt

För installationer i trafikapparaten är restvärdet värdet vid tiden då installationen normalt erfordas minskat med räntekostnaden. För tillfälliga installationer (terminaler o dyl) är restvärdet värdet på materielen efter nedmonteringen min- iq] skad med nedtagningskostnaden.

Prop. 1985/86: 104

Moms tas ut på vissa produktioner som levereras av televerket. Televerket betalar moms på viss material och entreprenörsarbeten i trafikapparaten, ej på egna arbeten.

Uppskattningsvis är 5 % av totalkostnaden moms.

6.19 Larm- och bevakningsanläggningar i Are

Fasta larmanläggningar:

inbrottslarm

- passagekontroll

- TV-bevakning

102

Prop. 1985/86: 104

6.2 Faluns teleområde, Falun

Telekommunikationsområdet utvecklas mycket snabbt. Nya och för något år sedan okända faciliteter introduceras i en jämn ström. Detta medför givetvis att kraven från användarna av de olika tjänsterna också utvecklas och skärps i motsvarande grad. Jämför man den nu aktuella utredningen ang OS 1992 med exempelvis den utredning som gjordes inför olympiska spel i Falun/ Are 1988 finner man följaktligen de mest markanta skillnaderna i de skärpta kraven från användarna. Som ett exempel, som inte alls fanns med i tidigare utredning, kan nämnas ett separat Kabel-TV-nät med en kapacitet av 20 kanaler inom området Olympiabyn - tävlingsarenorna i Falun.

Några principiella skillnader när det gäller uppläggningen i övrigt finns egentligen inte, utan skillnaderna får hänföras till den tekniska utvecklingen och de ökade kraven från användarna.

6.21 Förstärkning av trafikapparaten

För att klara förväntad ökning av telefon-, text- och datatrafik erfordras förstärkning av följande nätdelar.

• Telefonstationer i Falu-regionen utökas vad gäller kapacitet för lokal-, när-, riks- och utlandstrafik samt för anslutning av vanliga telefonapparater, automater och abonnentväxel.

• Lands- och rikslinjenätet tillförs flera förbindelser, så att teletrafiken till, från och inom Falu-området kan flyta med normal framkomlighet.

103

Prop. 1985/86: 104

• lokal linjenätet i Falun byggs ut för att ge erforderlig kapacitet för anslutning av Lugnet-området, OS-byn samt de bostadsområden som planeras bli tagna i anspråk för inkvartering.

• telefonautomater uppsattes till ett antal av ca 300 st för att tillgodose i första hand publikens behov av tillgång till telefon.

• text- och datastationer i Falun utökas för att ge anslutningsmöjlighet för de text- och dataterminaler, vilka i första hand arrangörer och massmedia behöver.

• mobiltelefonnätet (NMT) ges utökad kapacitet.

• datavisionsnätet ges sådan kapacitet att det blir möjligt att i databasen lagra t ex start- och resultatlistor, perso,nuppgifter om de aktiva m m. Uppgifterna kan sedan enkelt och snabbt sökas via terminal av arrangörer och massmedia.

6.22 5°""SDY5*fI

En abonnentväxel med ca 1.000 anknytningar inom Lugnetområdet samt ca 400 anknytningar i OS-byn uppsattes. Växeln anslutes med ca 200 ledningar till telefonstation i Falun och förses med utrustning för betjäning av 10 telefonister. För att under-Vätt telefonisternas arbete förses växeln med s k hänvisningsdator. Mellan växlarna i Falun och Are anordnas direktledningar. Detta innebär att trafik mellan en anknytning i Falun och en anknytning i Are ej behöver gå via allmänna telefonnätet.

6.23 Terminaler

För att utnyttja de olika teletjänsterna har räknats med följande olika typer av terminaler. Uppskattat antal av resp anges inom parantes - telex (105), teletex (30), telefax (55), modem f datavision (250), modem f datex (55), mobilsökare (310), vanlig telefonapparat (1.000), mobil telefonapparat, typ NMT 104 (20) samt diverse tillsatsutrustningar t ex telefonsvarare.

Prop. 1985/86:104

nummersändare, högtalarunderstäl1 m fl.

Telefonapparater, som anslutes till abonnentväxeln, ingår i 6.22.

Terminaler (TV-apparat + ev tangentbord) för anslutning till datavisions-nät och kiibel-TV-nät är ej inräknade i angiven kostnad.

6.24 lD*?![Dt "ät

För radio/TV:s behov av ljud- och videoförbindelser byggs ett kabel-nät mellan resp tävlingsarena och "broadcasting centre" (IBC). Erforderliga videoförbindelser från längdskidåkningen ute på spårslingan ingår dock i 6.31.

För att ge arrangörer, massmedia och aktiva möjlighet att följa aktiviteterna vid de olika arenorna, byggs ett nät för kabel-TV med en kapacitet av 20 kanaler. Uttag för anslutning anordnas bl a i varje rum i OS-byn och vid kommentatorsplatserna på resp tävlingsarena.

Behovet av förbindelser för radio/TV-sändningar till/från Falun är inräknade under 6.25 vad gäller ljud och under 6.31 vad gäller video.

6.25 [örhyrda ledningar (ljudförbindelser)

För radio/TV:s behov av programförbindelser m m till/från Falun anordnas fasta förbindelser mellan huvudcentralen i Falun (IBC) och undercentralen i Are (SUB-IBC). För anslutning till nationella/internationella nät för radio- och TV-utsändning anordnas fasta förbindelser mellan IBC i Falun och central i Stockholm. Kostnad för video-förbindelser till/från Falun anges dock under 6.31.

105

Prop. 1985/86:104

6.26 Vi deoförb1nde1ser

Kostnad för anordnande av erforderliga video-förbindelser Falun-Are och Falun-Stockholm anges under 6.31.

6.27 Driftkostnader

Funktionen hos anläggningarna för telekommunikation måste i möjligaste mån säkerställas. Vid behov ska felsökning/felav-hjälpning eller annan tänkbar åtgärd, t ex omkoppling, snabbt kunna påbörjas. För detta krävs utökade personella insatser motsvarande ca 30 manmånader (inkl testtävlingar) i form av jourtjänstgöring eller liknande, samt utökad reservdelshållning.

För installationer i trafikapparaten är restvärdet värdet vid tiden då installationen normalt erfordras minskat med räntekostnaden. För tillfälliga installationer (terminaler och dylikt) är restvärdet värdet på materielen efter nedmonte-ringen minskad med nedtagningskostnaden.

De produkter och tjänster, som televerket tillhandahåller, är endast delvis moms-belagda. I princip betalas ingen moms på det förädlade värdet av t ex telefonstationsutrustning utan enbart på de ingående komponenter, som köpes på öppna marknaden.

Ingående moms uppskattas därför utgöra 5 % av totalt angivet belopp.

6.29 l:är!?.2ch_beyakningsanläggn1ngar

Anläggningar anordnas för:

- inbrottslarm

- passagekontroll

- TV-övervakning

106

Prop. 1985/86: 104

6.3 Televerket Radio

Televerket Radio har i samarbete med Faluns och Östersunds teleområde samt Sveriges Radio utarbetat en mycket preliminär kalkyl utvisande televerkets kostnader för ljudradio- och TV-distribution mellan tävlingsplatserna och till utlandet vid ett svenskt vinter-OS 1992.

Kalkylen är baserad på tillsammans med Sveriges Radio bedömda överföringsbehov mellan tävlingsplatserna och till utlandet. Kostnaderna anges i 1985 (januari) års prisnivå och baseras på grova uppskattningar. Vi förutsätter att rundradiofonden inte ska belastas med kostnader för radio- och TV-verksamheten.

Om spelen skulle förlängas t ex tre dagar påverkas kostnaderna marginellt såvida inte fler TV-förbindelser mellan Are och Falun eller Falun och utlandet skulle erfordras. Sådana extrakostnader har ej medtagits.

Utöver nedan angivna behov kan det bli aktuellt att utländska programföretag kommer med egna transportabla jordstationer. Omkostnaderna härför brukar betalas av resp land och har ej medtagits i kalkylen.

6.31 l"ÉSi?r2"95!595iD3?r

För att möta de förväntade kraven behövs en avsevärd utbyggnad av televerkets anläggningar. I viss utsträckning kan detta ske genom tidigareläggning av planerade utökningar/moderniseringar. En stor del av utrustningen kan emellertid senare nyttjas i televerkets normala verksamhet. Därvid måste dock flyttning av utrustning ske till andra orter.

Efterföljande sammanställning visar hur den uppskattade totala bruttoinvesteringskostnaden (materiel och därmed förenade arbetskostnader) på ca 92 milj kr kan härledas ur olika investeringsändamål .

107

Prop. 1985/86:104

Bruttoin- Restvärde vestering Lokala förbindelser för bild och ljud samt kontroll- och kopplingsutrustning på tävlingsplatser och masterkontroll

- Are 6,5

- Falun 8,5

TT" 10

Förbindelser för bild och ljud
mellan Are och Falun 20 13

Atergångsförbindelser (6 st TV-

tittar) från Falun till Are 30 18

Förbindelser från Falun till

utlandet 27 17

SUMMA 92 58

Netto speciellt för OS 34 milj kr

Kostnader för lokala kabelbundna förbindelser inkl kabel-TV-nät i Are och Falun samt ljudförbindelser huvudsakligen kommentatorförbindelser från Are till Falun och Falun till utlandet ingår i den separat lämnade teleområdeskalkylen. Detta gäller även telefontjänster (växlar o dyl).

De angivna kostnaderna är beräknade på i huvudsak nu känd teknik och utrustning. I vilken omfattning den tekniska utvecklingen påverkar angivna kostnader beror inte enbart på utrustningens pris och kapacitet utan även på de krav och förväntningar användarna ställer på ny teknik och utrustning.

Den för OS behövliga investeringen ryms inte inom televerkets normala investeringsramar, varför televerket ej kan finansiera dessa med egna medel utan vi förutsätter att medel härför erhålls från OS-kommittén.

För genomförandet av bruttoinvesteringen erfordras under 1990 ca 35 milj kr och 1991 ca 57 milj kr. Restvärdet ca 58 milj kr beräknas kunna utnyttjas för televerkets investeringar med 32 milj kr 1993 och 26 milj kr 1994. Några räntekostnader har inte inräknats.

108

Prop. 1985/86:104

5.32 Driftkostnader

Följande sammanställning får betraktas som preliminär avsedd att belysa storleksordningen av de kostnader som skall belasta OS-kommittén och inkludera ett begränsat för-OS 1991. Merparten av kostnaderna utfaller till betalning i samband med spelen varför behov av förskottsmedel för detta ej beaktas i denna kalkyl.

Förplanering och projektering 5

Utbildning och bemaning för distribution, övervakning och| service

FörbindelsebestälIningskontor| Frekvensplanering

Hyra av jordstation, satellittran-sponder, helikopter, reportagelänk, terminalvagnar m m

Avgår intäkter från utländska programföretag

Netto 11 milj kr

6.33 Lokaer

Televerket förutsätter att arrangören utan kostnad för televerket tillhandahåller ändamålsenliga lokaler för tillfällig uppställning av teknisk utrustning, expeditioner, personalrum och för andra motsvarande ändamål liksom erforderlig värme, elektrisk energi inkl reservkraft, VVS och säkerhetsbevakning.

Vidare förutsätts att arrangören tillförsäkrar televerket logimöjligheter för tjänstgörande driftpersonal (ca 25 personer i Falun och ca 15 i Are) under tävlingsperioden i nära anslutning till masterkontrollerna.

Lokalbehov i direkt anslutning till Sveriges Radio:

Störtloppsmål	20 m	5 kVA
Slalommål	20 "	5 "
IBC Are	100 "	10 "
IBC Falun	200 "	15 "
Länkterminal vid
hoppbacken Falun	20 "	10 "

109

Prop. 1985/86: 104

Bilparkering i anslutning till IBC Are 10 platser Bilparkering i anslutning till IBC Falun 15 platser

Uppställningsplatser utomhus (inhägnad) för transportabla satellitstationer med fri sikt mot söder

- Are 60 m 15 kVA

- Falun 120 m 30 kVa

Tillgång till lokalerna ca 4 månader före och 1 månad efter OS.

6.34 Sanmanf attning

För radio- och TV-distributionen är det uppskattade kostnaderna följande (1985 (januari) års prisnivå).

Totalinvestering	92 milj kr
- avgår restvärde	-58 "
Driftkostnad	+13 "
- avgår intäkter från ut-
ländska programföretag	-2 " "
Budgetreserv 15 %	7 ri II
Nettokostnad (exkl ränta)
att belasta OS-budgeten	52 milj kr

Radio- och TV-överföringar klassas för närvarande som teletjänst, varför moms ej tillkommer. Däremot ingår i ovannämnda kostnader moms på den materiel televerket måste köpa in.

Bilagor

Are förbindelsebehov bilaga 6A

Falun förbindelsebehov " 6B

Förbindelser utlandet " 6C

110

Prop. 1985/86:104 Samnanställnlng investeringar och drift

POS.	INVESTERINGSDEL	KOSTNAD I	1.OOO-TAL KRONOR	ANM.
6	INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE		233 000	Restv.tot 93 000
6.1	ÖSTERSUNDS TELEOMR.		52 500	Restv tot 16 400
6.11	Förstäkning trafik apparaten	28 800		Restv 10 700
6.12	Abonnentväxel	6 100		Restv 1 900
6.13	Terminaler	8 600		Restv 2 100
6.14	Interna nät	2 300		Restv 300
6.15	Förhyrda ledningar			Ingår 6.25
6.'16	Videoförbindelser			Ingår 6.31
6.17	Driftkostnader	700
6.19	Larm och bevakning	6 000		Restv 1 400

anm

För Free-Style tillkommer kostnad om ca 1 milj kr för interna nät.

6.2 FALUNS TELEOMRÅDE 77 800 Restv tot 18 600

9	200
10	000
4	000
13	000
2	300
6	000

6.21 Förstärkning av 33 300 Restv 11 400 trafikapparaten

6.22 Abonnentväxel 9 200 Restv 2 800

6.23 Terminaler 10 000 Restv 3 000

6.24 Interna nät 4 000 Restv 200

5.21 Förhyrda ledningar

6.21 Videoförbindelser Ingår 6.31

6.27 Driftkostnader
6.29 Larm och bevakning 6 000 Restv 1 200

111

	Prop. 1985/86: 104
OOO-TAL KRONOR	ANM.
103 000
92 000	Restv tot 58 000
	Restv 10 000
	Restv 13 000
	Restv 18 000

POS. INVESTERINGSDEL

6.3 TELEVERKET RADIO

6.31 Investeringskostnader

Lokala förbindelser 15 000 för bild och ljud

Förbindelser bild 20 000 och ljud Are-Falun

Ätergångsförbind- 30 000 elser från Falun till Are

Förbindelser 27 000 Restv 17 000

Falu-utland

6.32 Driftkostnader 11 000

112

Prop. 1985/86: 104

TELEVERKET RADIO Rundradio, Rrt A

BILAGA 6A

1935-03-28 1985-04-10 Rev.

ÅRE, VINTER-OS 1992

_{H K}

Transportabla jordstationer för överföring via satellit

v "

il t t

\< v

Störtlo

Slalom

Free-style

os-byn

CZ)

10 TV-kanaler i kabel-TV-nät, för "tittar"

SUB - IBC

Teknik

Bokning

Radiolänkcent ra 1

Ifn-	-växel	os
50	ankn	+
15	HL

(IBC = International Broadcasting Centre)

5 st telex, telefax etc,

<~)

FALUN

113

8 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104

Prop. 1985/86: 104

TELEVERKET RADIO Rund radio, Rrt 4

FALUN

VINTER-OS 1992

BILAGA 6B

1 985-03-28 1985-04-10 Rev.

Kabel-TV

nät 20 kanaler

tittar"

Tfn Vx

150 ankn 50 HL

Tfn vx RR

250 ankn

(lokalt)

Telex Telefax 10 st

SPÄR-SLINGA

video

stereopar

120 lokalpar

Backhoppning

lob

v ideo

video

stereopar

1 34 lokalpar

video

v ideo

stereopar

TERMINERING Video UTLANDET
10 st
Stereopar 1 5 st
7 kHz lo st

Skr ids-sko

9b lokalpar

video

stereopar

122 lokalpar

_Xt

4-t råda r 240 st

Ishockey A

video

s tereopar

158 lokalpar

_xn

Ishockey

os-byn

PRESS

video

stereopar

120 lokalpar

video

stereopar

lokalpar

v idee o

1 stereopar

lokalpar

20 lokalpar

Xjr

_ir

		J
		<
		CU
		H
		z
		UJ
		u

		ai
	O	:<
	Z	.J
M	1-4	O
7.	2	i-i
	:>:i	Q
U O		<
H tQ		C£

~ir

"nr

Transportabla jord-stationer för överföring via satellit.

ÄUE -FALUN- Are

video

4 ♦ 6

■sr"

st Storaopar 6 st

♦ 6 st

4 - t r åda r

75st 7 kHz

20 st

114

Prop. 1985/86:104

TELEVERKET RADIO Rundradio, Rrt M

VINTER-OS 1992

BILAGA 6C

1985-04-10

Bildförbindelser

SVT EBU

115

Prop. 1985/86:104 RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I FALUN OCH ARE

7.1 Policy. förutsättningar

En absolut förutsättning för att moderna olympiska spel blivit internationella storhändelser och därmed av stort PR-värde för värdnationen är en val fungerande massmediabevakning. Radio och TV ger möjligheter för i stort sett hela jordens befolkning att följa spelen och ett stort ansvar åvilar arrangerande lands rundradiobolag.

Insatserna från de ansvariga radio- och TV-bolagen vid de olympiska spelen under 60-, 70- och 80-talen har varit betydande och absolut senaste "state-of-the-art" hos teknisk utrustning har utnyttjas.

En utgångspunkt för Sveriges Radio-bolagens planering inför OS 92 i Falun/Are är att hålla samma höga standard och säkerhet som under tidigare spel.

Det direkta underlaget för denna rapport är erfarenheter och uppgifter från tidigare olympiska spel främst vinter-OS i Sarajevo.

Radio- och TV-bevakningen av OS 92 i Falun och Are har ur RR's och SVT's synpunkt två syften

att bevaka samtliga tävlingsevenemang inkl invigning och avslutning och erbjuda alla nationer som så önskar multinationella oredigerade tv-program. Tre multilaterala kanaler planeras. Radiobevakningen innebär produktion av internationellt ljud.

att mot betalning erbjuda resurser för unilateralt riktat material. I första hand avses resurser för produktion av egna radio- och TV-program och inslag för överföring till hemlandet.

116

Prop. 1985/86: 104

Vissa nationer, t ex USA och Japan fordrar vanligen avsevärda resurser och arrangemang utöver denna service. Man tar med sig stora mängder egna tekniska resurser som kräver lokaler, kameraplatser, parkeringsytor, kraftförsörjning, förbindelser etc. Detta har ej beaktats i kalkylen.

Riksradions och Televisionens egen programverksamhet i samband med OS ligger utanför denna kalkyl.

Televerket Radio/Rundradio svarar för alla förbindelser enligt det ordinarie avtalet mellan bolagen. Normalt avses då all överföring av programmaterial med tillhörande kommandoförbindelser till och från samt mellan produktionsplatserna. Inom produktionsplatserna svarar normalt programbolag själva för erforderliga förbindelser. På grund av den stora omfattningen och komplexiteten hos vissa arrangemang (utförsåkning o längdåkning på skidor) kommer Televerket att svara även för vissa överföringar mellan enskilda kameror och OB-enheterna.

RR och SVT har försett Televerket med uppgifter om de aktuella förb i ndelsebehoven.

Radions och TVs behov av teletjänster är omfattande. Uppgifter om dessa behov har överlämnats till Televerket. Kostnader för detta har inte medtagits i kalkylen.

Tävlingsprogrammet som redovisas i bilaga 7A utgör den primära planeringsbasen som direkt bestämmer omfattningen av insatser i form av tekniska resurser och personal. Programmet är utarbetat inom SVT i avsikt att minimera resursbehoven. Ändringar i förhållande till bilaga 7A medför sannolikt kostnadsökningar.

Policyn vid kalkylering av kostnader för tekniska resurser har varit att i möjligaste mån undvika investeringar. RR's och SVT's egna resurser räcker bara till att täcka en bråkdel av resursbehoven. Planeringen förutsätter att avsevärda resurser i både apparatur och personal kan 'hyras från främmande länders rundradioorganisationer, främst inom Norden.

117

Prop. 1985/86:104

Radio- och TV-centra i Falun och Are kräver emellertid omfattande installationer och specialutrustningar som inte är möjliga att hyra eller återvinna.

Alla priser är beräknade i prisläge januari -85 och inkluderar mervärdeskatt.

I allt ökande grad har det blivit regel vid olympiska spel att värdlandet tar betalt av gästande radiobolag för exklusiva tjänster såsom redaktionsrum med inredning och utrustning, studioutnyttjning, reportageteam, videobandredigering etc.

Det är alltså rimligt att räkna med intäkter som inte är försumbara.

Samtliga lokaler anskaffas, byggs och grundinredes av arrangören utan kostnad för Sveriges Radio-koncernen. Programbolagen svarar för installation av teknisk utrustning.

Arrangören svarar för kraftförsörjning enligt specifikationer

från Sveriges Radio.

Arrangören svarar också för reservkraft för fasta anläggningar

såsom Radio- och TV-center i Falun och Are.

SVT svarar för reservkraft på OB-platser.

Arrangören svarar för att elektriska signaler representerande tidtagning och resultatredovisning överföres kostnadsfritt till SVT's utrustning.

Den tid som stått till förfogande för SR-bolagen för att framställa kalkylen har varit anmärkningsvärt kort. Felbedömningar och glömda kostnader kan således förekomma.

SR förutsätter att koncernens kostnader för bevakning av olympiaden enligt ovan inte belastar rundradiofonden. Kostnaderna för produktion enligt här angivna förutsättningar betalas av OS-kommittén enligt särskilt avtal mellan kommittén och SR-koncernen.

118

Prop. 1985/86: 104

7.2 Sammanfattning av kostnader

Sammanställning av ingående kostnader redovisas i bilagorna 7A - 7H.

7.21 Driftkostnader

Tekniska resurser på arenor (bil 78) Tekniska resurser i radio- och TV-centra (bil 7C)

- Falun

- Are

Personalkostnader (bil 7D) Planeringskostnader (bil 7G) övriga driftkostnader (bil 7E)

SUMMA DRIFTKOSTNADER

14,3 milj kr

3.2
1,0
27,1
24,0
7,8
77,4	milj kr

7.22 Anskaffningskostnader

På arenorna (bil 7B)

I radio- och TV-centra (bil 7C)

- Falun

- Are

3,4 milj kr

11,2 " " 2,7 " "

SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER 17,3 milj kr

7.23 Totala kostnader

• Driftkostnader 7.21

• Anskaffningskostnader 7.22

77,4 milj kr 17,3 "

SUMMA KOSTNADER

94,7 milj kr

7.24 I[!*'?5S![

Enligt kalkyl (bil 7H)

10,0 milj kr

119

Prop. 1985/86:104

7.25 Nettokostnader

t Totala kostnaden • Intäkter

7.23 7.24

94,7 milj kr 10,0 "

SUMMA NETTOKOSTNADER

84,7 "

7.26 LilSYlltetsbehov

Merparten av kostnaderna såsom teknikhyror och personalkostnader utfaller till betalning i samband med spelen. Eventuella behov av förskottsmedel för detta har ej beaktas.

För anskaffning av teknisk material och planering krävs en tidigare tillgänglighet.

För anskaffningar:

1:a kvartalet	1990	5,0 Mkr
3:e	1990	3,4 "
4:e	1990	8,9 "
För planering
1:a kvartalet	1987	0,9 Mkr
1:a	1988	3,7 "
1:a	1989	2,6 "
1 -. a	1990	3,3 "
1: a	1991	10,7 "
1:a	1992	2,8 "

7.3 Lokalbehov

Behoven redovisas i detalj i bilaga 7F.

Sammanlagt behövs uppskattningsvis:

I radio- och TV-centret i Falun I radio- och TV-centret i Are Kommentatorhytter o dyl på arenorna

6.025 kvadratmeter

655 1.700

I angivna ytor ej erforderliga ytor för utländska TV-bolag.

120

Prop. 1985/86:104

Radio- och TV-verksamhet ställer särskilda krav på lokaler. Det gäller en stabil kraftförsörjning till elektroniken, väl tilltagna ventilationsanläggningar för att leda bort förlustvärme samt god ljudisolering for studiolokalerna.

Lokalerna skall vara väl samlade, huvuddelen måste vara i samma byggnad.

Beräkningen har tagit hänsyn till Televerkets behov av utrymme för termineringsutrustning och förstärkaranläggningar i radio-och TV-centra.

Särskilt viktigt är att erforderliga uppställningsytor för OB-bussar ställs till förfogande vid arenorna.

I anslutning till TV-centra erfordas parkeringspaltser för 150 bilar i Falun och 50 i Are.

Hänsyn måste tagas till behoven av kameraplatser på arenorna.

BILAGOR

Bilaga 7A Tävlingsschema

7B Behov av tekniska resurser för arenabevakning

7C Behov av tekniska resurser i radio-och TV-centra
i Falun och Are

" 7D Driftpersonal - behov och kostnader

" 7E övriga driftkostnader

" 7F Lokalbehov för radio och TV

" 7G Förplanering

7H Intäktskalkyl

121

Prop. 1985/86:104

BILAGA 7A

I9P.5-03-IO

*ke Iwarison/Hu

öppningsceremont Backhoppning

70 m 90 m

31 ti

1 on

3 fr

4 lo

5 SÖ

7 ti

8 01

9 to

11 lo

14-16

13-16

Ldngddkning

komb

15 km H

30 km H

9-12

12-14 9-11

Stafett

50 km H ll«10 , H 15 km koi* 5 km D 10 km 0 ?0 km D

9-11

9-11 12-13

9-n

9-1?

Q-:,

Stafett Skidskytte

4x5 0 10 km ;0 km

9-n

9-11

- 9-11

Stafett Alpint (*rt) -

fl«7.5 km Slalom H Storslalom B

Super G H Störtlopp H

Slalom D

11-13

10-14

9-12 10-15

10-16

Skridsko

Storslalom 0 Super f, 0

Störtlopp D 500 m H 1.000m H

1.500 m H 5.000 m H 10.000 m H

SOO m D 1.000 m D

11-13

10-11 12-13

10-13

10-12

11-13 10-12

10-14

10-12

9-13

Rodel

1.500 m 0 3.000 m B 1-mans H/O 2-mans H

10-12 8-10

e-10

13-15

10-12 13-15

13-15

Bob

2-mans H 4-mans H

13-15

Konstikning

Obl. H Kort progr H Fria H

Obl. D Kort progr 0 Fria D

Isd. obl. 1 Isd. obl. 2 Fri dans

12-17

14-17

8-12

15-17 19-22

8-12

19-22 17-20

19-22

Ishockey

Par kort progr Par fria Uppvisning

A S

13-20 13-20

13-20

19-22 13-20

13-20

19-22

13-20

1 13-20

13-20

17-li l3-!7

Avslutning

15.3C

OBS

Detta tävlingsschema framtaget endast som underlag förteräkning SR:5 insatser

vid OS 92.

122

Prop. 1985/86:104

BILAGA 78

BEHOV AV TEKNISKA RESURSER FÖR ARENABEVAKNING.

Samtliga arenor tv-bevakas med konventionell OB-teknik, egna eller inhyrda enheter. Evenemangens art, storlek och vikt kräver att OB-bussarna måste kompletteras med ett större antal lösa kameror och annan tv-teknisk utrustning.

Särskilda länkar eller speciella fiberkabel system måste arrangeras för överföring av kamerasignaler från otillgängliga platser till OB-bussarna.

Radions behov av teknik pä arenorna inskränker sig i stort sett till kommentatorsystem.

Sammanställningen nedan redovisar behoven av tekniska resurser arenavis.

1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.


PLATS/GREN OB	KAMEROR	VB	SLO-MO	TEXTG	DVE	KOMM-ENH
FALUN/LUGNET:
Ishockey A Konståkning 1	10	2	3	2		52
Ishockey B 1	10	2	3	2		40
Skridsko 1	10	2	2	2		41
Skidor Skidskytte 1	20	2 ,	2	2		40
Backe 1	7	2	2	2		46
Bob/Rodel 1	20	2	3	2		32
ÅRE:
Slalom etc 1	10	2	2	2		49
Störtlopp etc 1	15	2	2	2		49
SUMMA: 8	102	16	19	16	8	349

Kalkylen förutsätter att OB-enheterna inhyres kompletta med ovanstående utrustning.

Programbolagen räknar med att själva svara för reservkraft med mobila aggregat pä samtliga arenor. Om kollisioner mel lan tävlingar kan undvikas i rimlig grad torde visst sambruk kunna åstadkommas.

123

Prop. 1985/86:104

Sammanlagt 5 st aggregat behövs:

- Are/slalom och störtloppsbackarna gemensamt

- Backe och bob/rodel gemensamt

- Ishockey A och konståkning

- Ishockey B och skridsko gemensamt

- Skidor och skidskytte

2. EKONOMISK ANALYS.

Hyrestiden för OB-enheter är i genomsnitt 20 dagar per enhet inkl riggning, produktionstid samt rivning.

Kostnader:

a) OB-bussar. Kostnad kkr

{H=hyra, A=an-skaffning)

Marknadspriset pä dagshyra för en modern
OB-buss kompletterad till erforderlig nivå
(10 kameror, extra slow-motion, vb, textge
nerator och digitala videoeffekter) är
68 kkr
8 st bussar i 20 dagar blir H =10.880

b) Extra kamerakedjor.

10 st i 17 dagar för 3.1 kkr/dag H = 527

c) Kommentatorenheter (inkl monitorer).

Hyreskostnaden beräknas till ca 5 kkr/enhet.

För erforderliga 349 enheter blir kostnaden

ca H = 2.160

Inköp av kommentatormonitorer, 3 st till

varje hytt för 2.8 kkr/st. A = 2.932

d) Gemensamt HF-kommandosystem.

Sambandssystem via HF inklusive person-

sökarsystem. A = 400

d) Reservkraftaggregat.

Hyrestid 20 dagar, 7.4 kkr/dag och 5 enheter

ger H = 740

e) Sammanställning av kostnader.

SUMMA HYRESKOSTNADER: 14.307 kkr Kostnaderna utfaller till betalning under l:a kvartalet 1992.

SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER: 3.332 kkr Likvida medel behövs 3:e kvartalet 1990.

124

Prop. 1985/86: 104 BILAGA 7C

BEHOV AV TEKNISKA RESURSER I RADIO- OCH TV-CENTRA I FALUN OCH ARE 1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.

a) FALUN/LUGNET.

Radio- och tv-centret i Falun/Lugnet är knutpunkten för all verksamhet, säväl tekniskt som administrativt. Alla inkommande signaler från arenorna på Lugnet och Åre termineras här. Signalerna bearbetas vid behov och sammanställs till tre parallella utgående multilaterala tv-kanaler. En unilateral kanal produceras i centret.

Samtliga 349 kommentatorledningar termineras och rangeras till rätt mottagarland i RR/SVT-centret.

Faciliteter för kommentering frän tv-monitoer, sk off-tube kommen-tering erbjudes.

Registrering och bearbetning för unilateralt bruk av materialet SDm överförts från tävlingsarenorna sker i vb-centralen med sina 8 vb-block.

Anläggningen är tekniskt komplex och kräver avsevärda tekniska installationer.

Vidare innehåller centret tv- och radiostudior för gästande rundradiobolag, redaktionslokaler för dessa, central administration, bok-ningskontor, förråd och underhällsverkstäder.

Teknisk apparatur:

25 st outrustade radiostudior 6 st utrustade

26 st tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning

2 st tv-studior utrustade med

- 3 kameror

- bildmixer

- ljudmixer

- textgenerator

- ljusreglering

- installationsmateriel

(Planeringen utgår frän att försörjning sker med mindre OB-bussar.)

VB-central

- 16 vb-maskiner grupperade i 2-maskinsblock

- underväxel

2 st ENG-block 2 st ENG-team

125

Prop. 1985/86:104

15 st kommentatorenheter för off-tube

Masterkontroll från EBU

- 4 st PK'n

- dispatch

- kommentatorväxel

Central växel, gränssnitt mot Televerket

HF-system för distribution av 20 videokanaler ("kabel-tv"l

b) ÅRE.

Centret är en sambandscentral för aktiviteterna i backarna i Åre. Viss teknik för vb-bearbetning erfordras samt terminering och rang-ering av inkommande ledningar. Några få radio- och tv-studior för segerintervjuer och uppföljningar för uthyrning till gästande bolag behövs.

1 övrigt innehåller centret lokaler för ledning och administration,
förråd och underhållsverkstäder.

Teknisk apparatur:

2 st komplett utrustade radiostudior

15 st mindre tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning

1 st TV-studio med

- 3 kameror

- bildmixer

- ljudmixer

- textgenerator

- ljusreglering

(Planeringen utgår frän att försörjning sker med mindre OB-buss.)

VB-central med

- 8 vb-maskiner grupperade i
2-maskinsblock

Central växel, gränssnitt mot Televerket

HF-system för distribution av 10 videokanaler ("kabel-tv")

2. EKONOMISK ANALYS.

Grundutrustning såsom OB-bussar, videobandmaskiner, ljudblock etc förutsattes kunna hyras. Den stora masterkontrollen lånas av EBU till vissa,i sammanhanget låga, driftskostnader.

Installationerna är emellertid omfattande och kräver avsevärda mängder kabel och växel system.

126

Prop. 1985/86: 104

a) FALUN/LUGNET.

Hyreskostnad kkr

5 st ljudbussar för radiostudior 315

2 st OB-bussar för tv-studior 840

16 vb-maskiner 740

2 st ENG-block 185

2 st ENG-team 247

15 st off-tube kommentatorsyst. 241

Masterkontroll EBU 494

Frame stores för Master Control 123

SUMMA: 3185 kkr

Anskaffningskostnad kkr

Grundutrustning till 30 st radiostudior 700

HF-kommando inkl personsökare 250

HF-sändare RR 275

Monitorer, VHS 2759

Bärbara bandspelare RR 330

Radiomottagare 45

"Kabel-TV system" 500

Kabelutjämning 480

Växel 100

VB-väljare, kringutrustning 400

Mätutrustning 100

ENG-block. kringutrustning 100

kabel, installationsmateriel RR+TV 1360

övrigt _ 420

projektering (inkl Åre) RR-t-TV 1850

installation RR+TV 1535

SUMMA: 11204 kkr

b) ARE.

Hyreskostnad kkr

- 2 st ljudbussar för radiostudior 126

- 1 st OB-buss för tv-studio 420

- 8 st vb-maskiner 370

SUMMA: 916
Anskaffningskostnad kkr

- "Kabel-TV system" 300

- HF-sändare RR 110 ' Bärbara bandspelare RR 130

- Monitorer, VHS 480

- Kabelutjämning 180

- Växel 50

- VB-väljare, kringutrustning 200
' Mätutrustning 100

127

Prop. 1985/86: 104

- kabel, installationsmateriel 300

- övrigt 210

- installation RR+TV 500

SUMMA: 2670 kkr

c) Sammanställning av kostnader.

Summa hyreskostnader 4 100 kkr

Kostnaderna utfaller till betalning l:a kvartalet 1992.

Summa investeringskostnader 13 874 kkr

Behov av likvida medel:

1990 l:a kvartalet 5.0 Mkr 1990 4:e " 8.9 "

128

Prop. 1985/86: 104 BILAGA 7D

DRIFTSPERSONAL - BEHOV OCH KOSTNADER.

Bevakning av en olympiad är en personalkrävande operation. Ett stort antal specialister inom tekniska och programmässiga yrken behövs för att utsändningarna skall kunna ske på ett professionellt och säkert sätt. Ett stort serviceansvar gentemot gästande radio-och tv-bolag från hela världen åvilar arrangerande nation. Exempel på erforderliga personalkategorier

- TOM - Ljudtekniker

- Bildingenjörer - Mixertekniker

- TV-fotografer - Ljudassistenter

- Elektriker - OB-assistenter

- Servicetekniker - Kommentatortekniker

- Videobandtekniker - Slow-motion tekniker

- Grafiker - Ateljépersonal

- Producenter - Scriptor

- Bandredaktörer - Förrådspersonal

- Ekonomer - Sekreterare

- Bokare - Tolkar

- Ledning - Växelpersonal

- Studiomän - Liason officers

Utgångspunkten för personalplaneringen är det antagna tävlingsprogrammet enligt bilaga 1. Hänsyn måste också tas till tid för riggning, genrep och rivning/avveckling.

Maximalt behöver ca 630 personer vara i tjänst samtidigt.

Riksradion och Televisionen kan inte försörja OS-bevakningen med egen personal. Stora andelar mäste inhyras "externt" i Sverige och frän i första hand de övriga nordiska länderna.

Viss nyckel personal i TV-centret i Falun samt merparten av kommentatorteknikerna tas frän övriga Europa.

RESURSBEHOV OCH KOSTNADER.

1. Löner.

Totalt åtgår ca 60 000 arbetstimmar till

en kostnad pä ca 275 kr/tim 16 500 kkr

2. OB-tillägg.

Tidsåtgången för själva produktionen (dvs

exkl riggning och rivning) är ca 50 000 tim.

Ca 50% av denna tid är OB-grundande till en

kostnad av ca 35 kr/tim 875 kkr 129

9 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 104

Prop. 1985/86: 104

3. Traktamenten.

Nuvarande dygnstraktamente för svensk personal-

är 196 kr. Antag 40% utländsk personal med

350 kr/dag. 3 100 kkr

4. Hotellkostnader.

Normala hotell kostnader dvs ca 400 kr

natten förutsattes 4 100 kkr

5. Resor.

Normalfallet är resa mellan Stockholm och Falun/Åre. l:a klass tåg har förutsatts.

Ca 40% beräknas tas frän övriga Norden samt Europa.

Viss hänsyn har tagits till resbehov moll an
Falun och Åre.
Totalt 1 100 kkr

6. Utbildning.

1 viss begränsad utsträckning behöver

extrainsatt personal utbildning. 50

personer i 10 dagar a 2000 kr. Totalt

inklusive lärarkostnader 1 400 kkr

SUMMA TOT: 27 075 kkr

130

BILAGA 7E

ÖVRIGA DRIFTSKOSTNADER.

1. Transporter. kkr

- Materieltransporter (hyrd utrustning från Stockholm och utlandet) 250

- Hyrbilar, tot 15 st i en månad 90

- Hyra snöskotrar för riggning o dyl 45

- Buss för personal transporter 50

- Helikopter för riggning och produktion 140

- Skyliftar som kamerakranar 108

2. Datasystem för resursbokning/planering.

- hyra 8 månader inkl systemutveckling 600

3. Bevakningskostnader. 1000

4. Administrativ materiel (kopiering, papper etc) 600

5. Magnetband.

- 1-tums videoband, 200 tim a 1000 kr 200

- ENG-kassetter 10

- ljudband 10

6. Reservdelar.

-batterier, VB-huvuden, plumbikoner etc etc 500

7. Kläder

- Special jackor, kängor etc för personal 2000

8. Kontorsmöbler 1000

9. Representation. 400 10.Förbrukningsmateriel, övrigt 800

SUMMA: 7803 kkr

Prop. 1985/86: 104

131

Prop. 1985/86: 104

BILAGA 7F

LOKALBEHOV FÖR RADIO OCH TV.

1. Radio- och tv-center i Fa	un/Lt	jgnet	(kvm).	SVT
Antal		a	RR	SVT	Gemens
Studioblock för gästande
bolag(kontor+k-rum+studio)	30	54	1620
Större radiostudio	1	100	100
TV-studior för gästande bo-
lag (k-rum+studio)	2	100		200
Masterkontrol1+vb-rum		400			400
CAR (apparatrum, stativ)		300			300
ENG-redigering		15		30
Off-tube kommentering	15	6			90
Kontrollrum för off-tube		20			20
Uppehållsrum för tekniker		50			50
Sammanträdesrum		25			100
Briefingrum		200			200
Kontor för adm, RR + SVT	20	20	200	200
Teknikbokning		100			100
"Rental service"		50			50
Tekniskt varmförräd		100	75	125
Tekniskt kallförråd (Barra-		200			200
cudatält?)
Teknikst underhåll		100			100
Redaktion för gästande tv-
bolag, normal storlek	21	65		1365
Dito för större tv-bolag		100		500
	SUMMA:		1995	2420	1510
	TOTALT:			6025	kvm

Samtliga lokaler förutsattes ligga i samma byggnad. Förråd i nära

anslutning till tv-centret.

Därutöver behövs parkeringsplats för ca 150 bilar.

2. Radio- och tv-center i Åre (kvm")

SVT

Gemens

Antal

Radiostudio för gästande bolag

1	100		100
1	20			20
1	30			30
1	30			30
1	30			30
5	20	40	60
1	50		50
5	15			225

TV-studio för gästande bolag

Bokningskontor Uppehållsrum för tekniker Tekniskt förråd Tekniskt underhäll Kontor för adm RR+SVT VB-rum, CAR Redaktioner för gästande bol 15

TRT

SUMMA:

TOTALT: 555 kvm

Därutöver behövs parkeringsplats för ca 50 bilar.

"355"

132

Prop. 1985/86:104

3. Arenorna.

Vid varje arena krävs uppställningsplats för OB-bussar med följefordon på ca 300 kvm.

Därutöver behövs på varje arena lokaler inomhus för kommentatorer samt kontrollrum för kommentatoranläggningen.

a) Hall för ishockey A och konståkning.

Läktarplatser för 52 kommentatorer - kvm

Kontrollrum 20 kvm 20

b) Hall för ishockey B.

Läktarplatser för 40 komroentatorei-

Kontrollrum 20 kvm 20

c) Skridskoarena.

41 st kommentatorhytter a 6 kvm 246

Kontrollrum 20 kvm 20

d) Skidor, skidskytte

40 st kommentatorhytter a 6 kvm 240

Kontrollrum 20 kvm 20

e) Backhoppning

46 st kommentatorhytter a 6 kvm 276

Kontrollrum 20 kvm 20

f) Bob/Rodel

32 st kommentatorhytter a 6 kvm 192

Kontrollrum 20 kvm 20

g) Slalom etc (Åre)

49 st kommentatorhytter a 6 kvm 294

Kontrollrum 20 kvm 20

h) Störtlopp etc (Åre)

49 st komraentatorhytter a 6 kvm 294

Totalbehov tör kommentatorer 1702 kvm

4. os-byarna.

En mindre, outrustad tv-studio a ca 20 kvm är önskvärd i vardera OS-byn i Falun och Åre.

Kontrollrum 20 kvm 20

133

Prop. 1985/86: 104

BILAGA 7G

FÖRPLANERING.

Efter ett eventuellt beslut i oktober 1986 startar planeringsarbetet. För RR's och SVT's del innebär den första tiden att en mängd uppgifter måste lämnas till arrangörerna i framför allt byggfrägor. Man kan alltså räkna med att resurser måste ställas till förfogande redan från årsskiftet 1986/87.

Nästa viktiga aktivitet inträffar i samband med OS och Söul.

Calgary

Åtagande växer sedan succesivt för att från mitten av 1990 uppskattningsvis 16 personer måste arbeta heltid.

Totalt uppskattas en planeringskapacitet på ca 50 manår till en kostnad av 15 Mkr. Omkostnaderna för planeringsarbetet beräknas till 5 Mkr.

Ett nödvändigt moment i OS-förberedelser är att genomföra ett sk "FÖR-OS" ett är före de egentliga spelen. Dessa bör TV-produceras i begränsad omfattning. Uppskattad produktionskostnad 4 Mkr.

Behov av likvida medel för lön och omkostnader fördelas enligt:

0.9 Mkr l:a kvartalet 1987

3.7	II	1 :a	1988
2.6	II	1 :a	1989
3.3	II	1 :a	1990
10.7	II	l:a	1991
2.8	II	1 :a '	1992 för avveckling

i tiden

SUMMA KOSTNADER 24 Mkr.

134

Prop. 1985/86: 104 BILAGA 7H

INTAKTER.

Den del av radio- och tv-produktionen som avser unilateral produktion och där RR och SVT ger service till gästande bolag som ej medtagit egen teknisk utrustning, förutsattes bli avgiftsbelagd. Detta förfaringssätt har i större eller mindre utsträckning tillämpats vid de Senare olympiaderna. Vid OS i Los Angeles erbjöds teknisk service till mycket höga kostnader för användarna.

Det är alltid svårt att bedöma vilka intäkter som kan komma att uppstå. Den tekniska dimensioneringen i bilagorna 7B och 7C baseras på erfarenheter från Sarajevo och vad som då kunde "säljas".

Den tekniska utvecklingen kan dock leda till att det blir enklare att ta med egen utrustning varför hyrbehoven minskar och därmed intäkterna.

Normalt skickar arrangerande land förfrågningar tvä och ett är före spelen där deltagande länder fär uppge sina behov. Den tekniska kapaciteten kan dä dimensioneras mer exakt efter behoven.

En grov uppskattning av möjliga intäkter är 10 Mkr inkl moms.

135

Prop. 1985/86: 104 DRIFTKOSTNADER

Nedan redovisas bedömda driftkostnader för den organisation som måste sättas upp för att planera och genomföra spelen.

Kostnaderna har bedömts med utgångspunkt från en organisation med en central organisationskommitté i Falun och med lokala organisationskommittéer i Falun respektive Are.

Den lokala organisationskommittéen i Falun förutsattes vara integrerad med den centrala organisationskommittén.

Den lokala organisationskommittén i Are förutsattes få vissa para! lellfunktioner till den centrala organisationskommittén i Falun.

I här redovisade driftkostnader ingår ej driftkostnader för Sveriges Radio TV och Televerket. Dessa driftkostnader redovisas under punkt 6 och 7.

Totalt bedöms driftkostnaderna för OS-organisationen som helhet uppgå till 361 milj kr inkl. tillägg för 30 % oförutsett.

Avsättning för täckande av drift- och underhållskostnader etc för anläggningarna efter spelen redovisas under punkt 12,

Driftkostnader centralt

Driftkostnader för den centrala organisationskommittén inkl. kostnader och faciliteter som denna kommitté har att ansvara för.

136

Prop. 1985/86:104

J.11

Anställd personal

1986	1 personer	1 mån		1 man mån
1987	15	12 '	=	180 '
1988	25	12 '	=	300 '
1989	35	12	=	420 '
1990	40	6	'	240 '
1990	80	6	'	480 '
1991	100	12	'	1200
1992	100	3	'	300 '
1992	20	3	'	60
1992	5	5	Totalt	30
	5	5	Totalt	3211

Lönekostnad inkl. sociala avgifter = 200.000 kr/år.

Lönekostnad totalt = 53,5 milj kronor.

8.12 ['"ivilljg.personal

Det antages att dessa i antal personer uppgår till 20 % av antalet anställd personal vid varje tillfälle.

För denna personalkategori utgår ej lön men ersättning för uppehälle och utlägg som beräknas uppgå till 20.000 kr/person och år.

Kostnad = 1,3 milj kronor.

S.13 Resekostnader

Avser resekostnader för fast anställd personal som vardera beräknas göra 1 resa/månad inom landet och 0,5 resa/månad internationellt. Det förutsattes att maximalt 15 personer i organisationen har behov av dessa resor.

Varje inrikesresa beräknas kosta totalt 2.000 kr/resa och internationellt 10.000 kr/resa (för internationella resor har fri flygbiljett förutsattes).

137

Prop. 1985/86: 104

Kostnad inrikesresor 2,5 milj kr

" internationella resor 6,3 "

Kostnad totalt 8,8 "

M II

8.14 Kontorshyror

Avser kontorslokaler för personal (fast anställd och frivillig personal) i den centrala organisationskommittén.

2 Erforderlig yta beräknas som 30 m per fast anställd och beräknas då inkludera erforderlig yta för den frivilliga personalen.

2 o Bedömd hyreskostnad = 1.000 kr/m ar. I beräkningen förutsattes

att kontorslokalerna successivt utökas i takt med behovet. Kostnad 8 mi1j kronor.

8.15 A21männa omkostnader

Allmänna omkostnader för drift av kontoret beräknas som 15 % av total lönekostnad.

Kostnad 8 milj kronor.

8.16 Expenser

Marknadsföring, material, värdskap vid lOC och 15 milj kr vintersportförbundens sammanträden, resor Falun-Are för gäster, m m.

lOK-session, medaljer, mm 10 milj kr

Invigning, avslutning, prisceremonier, mm 20 milj kr

Film och videodokumentation, resor till lOC- 25 milj kr sessioner, specialförbundskongresser m m, samt någon anställd under något år efter 1992. Sammanställning och tryckning av avrapportering.

Kostnad totalt: 70 milj kr 138

Prop. 1985/86:104

8.17 Köpta tjänster

Data, resultatgivning, dokumentation m m. Bedömd kostnad med utgångspunkt från kända motsvarande kostnader för Sarajevo, budget Calgary samt viss erfarenhet från Falun/Are.

Kostnad 20 milj kronor.

Säkerhet

Kostnad för säkerhetstjänst enligt erfarenheter från Sarajevo och överläggningar med organisationen i Calgary.

Kostnad 10 milj kronor.

8.19 §!:5?*5D2"9-§9!

Ersättning till SOK för rätten till de olympiska ringarna.

Kostnad 25 milj kronor.

8.20

Total driftkostnad centrala organisationskonmlttén

Anställd personal	8.11				53,5	milj kr
Frivillig personal	8.12				1,3		i II
Resekostnader	8.13				8,8		1 Ii
Kontorshyror	8.14				8,0		1 II
Allmänna omkostnader	8.15				8,0		1 II
Expenser	8.16				70,0		r II
Köpta tjänster	8.17				20,0		,
Säkerhet	8.18				10,0		1 II
Ersättning SOK	8.19				25,0		1 II
	Kostn	ad_	tot;	ält:	_2046_	m	ilj_kr

Driftkostnader lokalt Falun

Lokala organisationskommittén i Falun förutsattes vara integrerad med den centrala organisationskommittén varför del av kostnaderna för denna lokala organisationskommitté ingår i kostnader enligt punkt 8.1 ovan.

139

Prop. 1985/86:104

.21

Anställd personal

1985	1 personer	1
1987	2	12
1988	2	12
1989	2	12
1990	3	12
1991	5	12
1992	5	6

1 man man 24 24 24 36 60 30

Totalt:

199

Lönekostnad inkl. sociala avgifter = 150.000 kr/år.

Lönekostnad totalt 2,5 milj kr.

.22 Frivillig personal

För denna personalkategori utgår ej lön men ersättning för uppehälle och utlägg som beräknas uppgå till 4.000 kr/person under testtävlingar 1991 och 6.000 kr/person under spelen 1992.

1991 1.000 personer

1992 1.500 personer

Kostnad 13 milj kronor.

.23 Resekostnader

Antages en resefrekvens som är 1/3 av motsvarande för den centrala organisationskommittén.

Beräkningsgrund se punkt 8.13.

Kostnad inrikesresor

" internationella resor

0,152 milj kr 0,380 " "

Kostnad totalt: 0,5

140

Prop. 1985/86:104

.24 Kontorshjfror

Kontor för den lokala organisationen förutsattes integrerat med kontoret för den centrala organisationen.

Beräkningsgrund se punkt 8.14.

Kostnad 0,5 milj kronor.

.25 Aljmänna omkostnader

Beräkningsgrund se punkt 8.15.

Kostnad 0,4 milj kronor.

.26 Köptatjänster

Avser teknisk personal för svagström data, tele m m.

Denna personalkategori beräknas kosta 20.000 kr/person 1991 under testtävlingar och 30.000 kr/person under spelen 1992.

1991 25 personer

1992 25 personer

Kostnad 1,3 milj kronor.

.27 Polisbevakning av spelen

Kostnader enligt utredning av länspolischefsexpeditionen hos Länsstyrelsen i Kopparbergs län.

Beräkningen bygger på en insats av 300 polismän. Av dessa kommenderas 250 polismän till Falun från andra polisdistrikt inom och utom Kopparbergs län. 200 polismän tas i anspråk under ca 2 veckors tid och 100 polismän under en tid av 3 veckor.

141

Prop. 1985/86: 104

Lönekostnader inkl. sociala avgifter

2 milj kr

övertidstil Vägg, ob-tilTägg, beredskapsersättning, tjänsteresetillägg, inkl. sociala avgifter

1,2 " "

Resekostnader, trak tamentsersättning, helikoptrar, expenser

2,2 " "

Kostnad Totalt 5,4 " "

.28 Landstingets och Falukommuns kostnader

Falu kommuns merkostnader för den kommunaltekniska verksamheten, brandförsvar m m. I bedömnd merkostnad ingår merkostnad för Kopparbergs läns landstings sjukvård och ambulansverksamhet.

Kostnad 10 milj kronor.

.29

Total driftkostnad lokalt Falun

• Anställd personal	8.21			2,5	milj kr
• FriviH ig personal	8.22			13,0	11 11
0 Resekostnader	8.23			0,5	II II
• Kontorskostnader	8.24			0,5	II II
• Allmänna omkostnader	8.25			0,4	II II
0 Köpta tjänster	8.26			1,3	II
• Polisbevakning	8.27			5,4	ri II
0 Landstinget/Falu kommun	8.28 Kostn	ad	totalt:	10,0	II II
	8.28 Kostn	ad	totalt:	33,6	milj kr

Driftkostnader lokalt Are

Lokala organisationskommittén i Are kommer att ha vissa parallella funktioner till den centrala organisationskommittén.

142

Prop. 1985/86:104

1 man mån 24 36 48 60 120 60

8.31 Anställd personal

1986	1 personer	1 mån
1987	2	12 "
1988	3	12 "
1989	4	12 "
1990	5	12 "
1991	10	12 "
1992	10	6 "

Totalt: 349_ Lönekostnad inkl sociala avgifter = 150 000 kr/år. Lönekostnad totalt 4,4 milj kronor.

8.32 Frivillig personal

Beräkningsgrund se punkt 8.22.

1991 670 personer

1992 1000 personer

Kostnad 8,7 milj kronor.

8.33 Resekostnader

Beräkningsgrund se punkt 8.23.

Kostnad inrikesresor

" internationella resor

0,28 milj kr 0,7

II II

Kostnad totalt: 1

8.34 Kontorshyror

Förutsattes ett kontor för 5 personer 1987-1990 och för 10 personer 1991, 1992.

Beräkningsgrund i övrigt se punkt 8.14.

Kostnad 1,2 milj kronor.

143

Prop. 1985/86: 104

8.35 A21männa omkostnader

Beräkningsgrund se punkt 8.15.

Kostnad 0,7 milj kronor.

.36 Köpta tjänster

Beräkningsgrund se punkt 8.26.

1991 15 personer

1992 15 personer

Kostnad 0,8 milj kronor.

.37 Polisbevakningav spelen

Kostnader enligt utredning av polismyndigheten i Östersund.

Beräkningen bygger en insats av följande personal:

5 vakthavande befäl

5 radioexpeditörer

20 polismän förstärkt med ytterligare 20 polismän för yttre övervakningstjänst i 15 dagar

Ordningshållning och trafikövervakning i samband med tävlingarna i 15 dagar

2 poliskommissärier/polisinspektörer som ledning

4 polisinspektörer
36 polismän

kriminalpolispersonal för utrednings- och spaningstjänst

5 kriminalinspektörer i 30 dagar

Behovet av personal från andra polisdistrikt beräknas till 80 polismän.

144

Prop. 1985/86:104

Lönekostnader inkl. sociala avgifter 0,77 milj kr

Övertidstillägg, Ob-tillägg, beredskaps- 0,53 " ersättning, tjänsteresetillägg, inkl. sociala avgifter

Resekostnader, traktamentsersättningar 1,6 " " fordon inkl. drivmedel, utrustning helikoptrar, expenser

Kostnad totalt: 2,9

.38 Landstingets och Are konmuns kostnad

Are kommuns merkostnader för den kommunaltekniska verksamheten, brandförsvar m m. I bedömd merkostnad ingår merkostnad för Jämtlands läns landstings sjukvård och ambulans verksamhet.

Kostnad 10 milj kronor.

■ 39 yyr5-95:

Hyra för OS-by i Are för 600 aktiva ledare m fl Kostnad 8,5 milj kronor.

.40 Drift arenor

Drift arenor i Are, snökanoner, pistning m m.

Kostnad 1 milj kronor.

145 10 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 104

Prop. 1985/86: 104

.41 Total driftkostnad lokaltAre

0 Anställd personel 8.31
0 Frivillig personal 8.32
0 Resekostnader 8.33
0 Kontorshyror 8.34

0 Allmänna omkostnader 8.35
0 Köpta tjänster 8.36
0 Polisbevakning av spelen 8.37
0 Landstinget/kommun 8.38
0 Hyra OS-by 8.39

0 Drift arenor 8.40

Kostnad totalt:

4,4	milj kr
8,7	II II
1,0	II II
1,2	11 11
0,7	„
0,8	M ti
2,9	11 >l
10,0	II "
8,5	II II
1,0	11 II
39,2	milj kr

146

Prop. 1985/86:104

INTÄKTER

Liksom i de tidigare utredningarna för vinterspelen till Falun 1984 resp 1988 föreligger i denna utredning svårighet i att bedöma de totala intäkter som vinterspel förlagda till Falun och Are 1992 genererar.

Då närmare 7 år ännu återstår till spelen måste intäktskalkylen göras försiktig.

En allmän trend är dock att intäkterna från främst TV-bolagen, men även från sponsorer stigit i en allt snabbare takt under senare år.

Intäkterna beräknas här med ledning av kända intäkter från Sarajevo och Calgary. Vad gäller de nu kända intäkterna för vinter-OS 1988 i Calgary har hänsyn tagits till att möjliga intäkter på den Nordamerikanska kontinenten är större än i Europa, bl a med hänsyn till tidsskillnad m m.

Intäkter från försäljning av utrustning etc efter spelen redovisas i förekommande fall under punkt 4-7.

Totalt bedöms intäkterna uppgå till 1.617 milj kr.

9.1 Biljetter

Intäkter från försäljning av biljetter till de olika tävlingarna och evenemangen har beräknats med utgångspunkt från en försiktig uppskattning av publik och möjligt biljettpris. Intäkter från testtävlingar 1991 och andra evenemang och tävlingar har av för-siktigthetsskäl ej upptagits.

Totala publikantalet i Falun bedöms uppgå till totalt 650.000 personer under vinterspelen. Motsvarande publiksiffra för Are bedöms till 150.000 personer.

147

Prop. 1985/86: 104

Intäkter beräknas med utgångspunkt från ett genomsnittligt biljettpris av 50 kr/person.

Intäkter 40 milj kronor.

9.2 Sponsors- och försäljningsintäkter

Enligt uppgift uppgår sponsors-intäkterna för Calgary fn (feb 1985) till 115 milj USS. Man kan förvänta sig att denna summa fram till 1988 kommer att öka till minst 150 milj USJ genom ytterligare sponsors och försäljningsintäkter.

Med ledning av Calgarys intäkter fram til! dags dato och förväntade intäkter kan det vara rimligt att anta att ett OS förlagt till Sverige 1992 med en mycket försiktig bedömning bör kunna ge en intäkt av 75 milj USJ i form av sponsors och försäljning. I beloppet ingår intäkter av OS-mynt och OS-frimärken

USJ omräknas efter en kurs av 7 skr (fn 8:90).

Intäkt 525 milj kronor.

Belopp mostsvarande intäkter för Sarajevo är ej känt.

9.3 TV-intäkter

Enligt uppgift uppgår de förväntade TV-intäkterna för Calgary till 341 milj USJ, varav 309 milj USJ för ABC (kontrakt).

Med ledning av Calgarys intäkter från TV-bolagen kan det vara rimligt att anta att TV-intäkterna för ett vinter-OS i Sverige 1992, försiktigt bedömt, ger en intäkt av 205 milj USJ.

Av detta belopp tillfaller 20 % oavkortat organisationskommittén i värdlandet för bekostande av faciliteter för massmedia och resterande 80 % delas mellan lOC 1/3 och organisationskommittén i värdlandet 2/3.

USJ omräknas efter en kurs av 7 skr (fn 8:90).

I[!täktJi952_milj_ysS.

148

Prop. 1985/86:104

9.4 Intäkter totalt

0 Biljetter 9.1 40 milj kr

0 Sponsors/försäljningsintäkter 9.2 525 " "

0 TV-rättigheter 9.3 1.052 "

Totala intäkter: 1.617 "

Intäkterna har här beräknats bl a med ledning av de belopp som Calgary erhåller fram till 1988, och lagts in i kalkylen som en intäkt i prisnivå januari 1985. En betydande del av intäkterna bör för Falun/Ares del kunna lyftas kring 1988-1989.

Kalkylen förutsätter att ökningen av intäkterna, främst då från sponsors och TV-rättigheter, motsvarar intäkternas uppräkning med index fram till utbetalningstillfället.

9.5 Intäkternas fördelning i tiden

Följande fördelning av intäkterna i tiden har förutsatts vid beräkning av kapitalkostnader, punkt 11.

0 Biljetter:

- 1:a kV 1992

0 Sponsors/försäljningsintäkter, TV-rättigheter

- 1:a kV 1988 22 %

-   "    "     1989 5       %
"   "    1990     5 %
"   "    1991   20 %
"   "    1992   48 %

fördelning enligt Calgarys utbetalningsplan för TV-rättigheterna.

149

Prop. 1985/86:104 10 TIDPLAN

Som underlag för beräkning kapitalkostnader, punkt 11, har en översiktliga tidplaner upprättats, bilaga 10 A - C.

För tidplanerna har följande förutsättningar gällt:

0 Utredningar och projektering påbörjas omedelbart efter lOC beslut dvs tidplanen förutsätter förplanering på sätt som anges i punkt 1.5.

0 Anläggnings- och byggnadsarbeten påbörjades efter ca 1 år - under senare delen av 1987.

0 Projekten har fördelats med hänsyn till årstiden, anläggningarnas möjliga tidigare användning samt lämplig fördelning av arbetena med hänsyn till jämn sysselsättningseffekt.

0 Tävlingsarenor klara för testtävlingar 1:a kvartalet 1991.

0 Tunga investeringar som har liten påverkan på sysselsättningseffekten färdigställs så sent som möjligt.

Här redovisad tidplan är ej samordnad och tar ej heller hänsyn till alla de komplexa kopplingar och restriktioner som naturligtvis kommer att finnas i en tidplan för ett OS.

Bilagor

Investeringar i Falun bilaga 10 A

Investeringar i Are " 10 B

Teleservice, Radio/TV " 10 C

150

BILAGA lOA Prop. 1985/86: 104

Tidplan

OLYMPISKA VINTERSPEL 1992

Datum

april 1985

INVESTERINGAR I FALUN

C\J CTi Ol

3di

a3.

Nli

\ v

ISI(

JWA-

Ol CTi

O O. Ol

₁

Ot CO Ol

₁

1 1

CO CO Ol

)0I

■o c 1

Ll_

OJ +->

c ■o

-O (TJ

'o.

4->

fd -

-l-J

E O

i <

m 1

C-»

-C

rtj

-Q (O

c c

•a o

(O .Q

CTI

01 CX3

+-> (/)

3 O '•—i

-C

o o

C D O

ro O

1- >

CJl

;ro

ro ro VI

> o

a> ;ro

ro (O

c a;

4-)

> >

JBABUV

151

BILAGA 10B Prop. 1985/86: 104

Tidplan

OLYMPISKA VINTERSPEL 1992

Dalum

april 1985

INVESTERINGAR I ARE

CVJ Ol Ol

1 1

13d:

y3.

•

>1SI

mk 10

₁

Ol CTI

CO Ol

₁

■■

■ i

)0I

■O

m c

•<

c t.

+-> J

i-CL

-o

<>-

c fö

JD i/i CL O. O

■*->

:o j-j

i-o

ro JD

e o

s- o

-M

:fi3 c

■a

6IT5

s- E O

oro

ro -Q i/)

c :ro

1—

i- OJ

C QJ U 1/1 1/1 CU i-

Z5 ■*-> -

rs s -t-> t/1

S- M-

i-QJ ■O (0

c >)

ra CT

S-

■.ro

»yi

s- O

t/1

> o

•

c cn cn

'.(O

ro fO i/l

o»

c: u

> > "=0:

lOAtUV

■

152

BILAGA 10C Prop. 1985/86:104

Tidplan

Datum

OLYMPISKA VINTERSPEL april 1985

TELESERVICE, RADIO OCH TV

Ol Ol

i3d'

~a3

.NI

1 M

•

JWA

Ol CJl

₁

O Ol Ol

Ol CO Ol

CO CO Ol

CO Ol

₁

IS 3

3 3

•O

—1

t—

-t-J ra

ro Q. Q.

jk:

<*-

1_ 1—

QJ X

:ro

c c o J3

■4-»

:(0

4-)

oro

c ra -Q

l/l

> :ra

E i.

___ t

<: u_

_l UJ

t—

dt +-> ro S- ro CL CL ra .

1—

OJ X

> c

o J3

1—

:ro

4_J

c: a> c

t/1

■o

S-

■.o

14-

rO ■O

Li_

_l LU

J— O

c:i < Cd

rz CL

i- ro

c n ■.-

4-ro

JBACUy

153

Prop. 1985/86: 104 11 KAPITALKOSTNADER

Kapitalkostnaderna har beräknats med utgångspunkt dels utifrån den tidplan som redovisas under punkt 10 dels mht vad som i övrigt i text anges beträffande likviditetsbehov i tiden. Beräkningen är gjord för att få en uppfattning om nettoräntans storlek. Osäkerheten i denna beräkning ligger dels i svårigheten i att på detta stadium upprätta en relevant tidplan dels i svårigheten i att rätt bedöma kostnadernas fördelning i tiden.

Kostnadsräntor har beräknats efter en räntesats om 13,5 % inklusive kreditivkostnader (fn 4 % över diskonto).

Intäktsräntor har beräknats efter en räntesats om 11 % (fn 1,5 % över diskonto).

Räntorna läggs till kapitalet årsvis, och har beräknats kvartalsvis, tom första kvartalet 1992. Räntorna är beräknade från början av resp. kvartal.

Räntekostnader map Televerket Radios uppgift (punkt 6.31) om att restvärdet 58 milj kronor faller ut först under åren 1993 och 1994 har beaktats.

0 Ränteintäkt 0 Räntekostnad Nettoränta

■/.	32 milj kr 94 " "
■/■	62 milj kr

Bilaga 11 A Grafisk redovisning av intäkter och kostnader i tiden.

Bilaga 11 B Grafisk redovisning av likviditet.

154

os 1992

Prop. 1985/86:104

BILAGA IIA

_{u.Z._}

\ _

_{I \}

! \,

1---- \ .-

\ \

T—I—\—r

C\J

LTJ

<3-

C\J

155

os 1992

Prop. 1985/86: 104

BILAGA 116

156

Prop. 1985/86:104

KOSTNADSSAMMANSTÄLLNINGAR

Angivna belopp i milj kronor. Prisnivå januari 1985. Exkl Free-style i Are.

12.1

Kostnader

12.11

Investeringskostnader
0 Anläggningar i Falun	4		379,7 Mkr
0 Anläggningar i Are	5		218,6 "
0 Televerket Östersund	6.1		51,8 "
0 Televerket Falun	6.2		75,5 "■
0 Televerket Radio	6.3		92,0 "
0 Radio/TV	7		17,3 "
0 Oförutsett	15 %		125,2 "
	Tota	It	960 Mkr

12.12 DrlftliOSDSi;

Centralt Lokalt Falun Lokalt Are Televerket Televerket Falun Televerket Radio Radio/TV Oförutsett

8.1	204,6 Mkr
8.2	33,6 "
8.3	39,2 "
6.1	*{ij "*
6.2	2,3 "
6.3	11,0 "
7	77,4 "
30 %	110,6 "
Totalt	479 Mkr

12.13 Kapitalkostnader

0 Räntekostnader 0 Oförutsett

11 62,0 Mkr

38,0 ■ " Totalt 100 Mkr

157

Prop. 1985/86:104

12.14 lotaakostnader

0 Investeringskostnader 0 Driftkostnader 0 Kapitalkostnader

12.11	960 Mkr
12.12	479 "
12.13	100 "
Total kostnad	1 539 Mkr

I ovan redovisad total kostnad ingår oförutsett med 274 Mkr.

12.2 Intäkter

12.21

Id52!55?'"_3v_9'"1JD"9
0 Biljetter	9.1	40,0 Mkr
0 Sponsors/försäljning	9.2	525,0 "
0 TV-rättigheter	9.3	1 052,0 "
0 Radio/TV	7	10,0 "

Totalt 1 627 Mkr

12.22 Rfstvärde

0 Utrustning Are 0 Televerket Östersund 0 Televerket Falun 0 Televerket Radio

5	3,5 Mkr
6.1	16,4 "
6.2	18,6 "
6.3	58,0 "
Totalt	97 Mkr

12.23

Totala intäkter
0 Intäkter av försäljning	12.21	1 627 Mkr
0 Restvärden	12.22 Total intäkt	97 "
	12.22 Total intäkt	1 724 Mkr

158

Prop. 1985/86:104

12.3 Netto

0 Totala intäkter 12.1 1 724 Mkr

0 Totala kostnader 12.2 1 539 "

Netto_totalt.... 185_Mkr

Ovan redovisat nettoresultat har belastats med 274 Mkr för oförutsett.

1 utredningen har ej merkostnader upptagits för drift och
underhåll av anläggningar etc som överdimensionerats för spel
en eller anläggningar som av andra skäl drar stora framtida
driftkostnader. Att beräkna nämnda kostnader är i nuläget
svårt då ett mera detaljerat OS-program erfordras härför. Det
är dock rimligt att, likt Calgary, medel avsätts till en fond
för täcknande av dessa framtida kostnader. I budget för OS 92
bör därför avsättning till fond betraktas och redovisas som
OS-kostnad.

Olympiska vinterspelen i Falun/Are 1992 ger, med utgångspunkt från denna utredning, ett "O-resultat" om t ex endera av följande inträffar:

0 Totala beloppet för oförutsett ökar från 274 Mkr till 459 Mkr, för att då utgöra 36 % av totalt beräknad kostnad för investering och drift inkl. kapitalkostnader.

0 Oförutsett map investeringskostnader ökar från 15 % till 37 % (125 Mkr till 310 Mkr).

0 Oförutsett map driftkostnader ökar från 30 % till 80 % (111 Mkr till 296 Mkr).

0 Oförutsett map kapitalkostnader ökar från 38 milj kr till 223 milj kr.

0 Intäkterna uppgår till 89 % av beräknade.

0 Dollarkursen sättes till 6,20 Skr/US$ mot i beräkningarna

förutsatt kurs om 7 Skr/USJ. j5

Prop. 1985/86: 104

I utredning har förutsatts att utbyggnad av bäddkapacitet, med undantag för OS-byar, ej belastar OS-budgeten. Byggkostnaderna har dock stigit kraftigt de senaste åren. Detta kan komma att negativt påverka utbyggnaden av bäddkapaciteten. A andra sidan medför den reklam, som olympiska spel i Falun/Are skänker områdena, säkerligen en avsevärd höjning av efterfrågan på bäddar under lång period. Därför torde en utbyggnad av erforderligt antal bäddar vara mer en fråga om finansiering än om lönsamhet på sikt. Extra subventioner har därför ej bedömts aktuella.

Som tidigare framgått av utredningen har ej framtida förändringar av kostnader och intäkter map index medtagits i redovisade kostnads- och intäktskalkyler.

160

Prop. 1985/86:104

13 SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER

Konkurrensen mellan världens länder att få arrangera de olympiska spelen har ökat under de senaste decennierna. Den främsta orsaken är den ökade massmediatäckningen. Denna ger dels ett bättre ekonomiskt utbyte av spelen och dels en fantastisk möjlighet för värdlandet att marknadsföra sig som turistland. Turismen anses i dag av många som den enskilda näring som förväntas ha den kraftigaste tillväxten, ökad fritid och förbättrade kommunikationer bidrar till att fler människor besöker allt fler länder.

0 Sverige har förutsättningar att utvecklas betydligt vad gäller den internationella turismen. Hittills har dock inte Turistrådets anstängningar gett det resultat som borde kunna uppnås. Det kostar stora resurser att konkurrera om kunderna på den internationella marknaden. Ett OS skulle ge Sverige fantastiska möjligheter att nå nya länder och grupper av människor med vårt budskap. Intresset för vårt land får en skjuts framåt i samband med att Sverige tilldelas spelen i Lausanne 1986. Sedan kommer intresset att öka och nå sin kulmen i samband med spelen 1992. Det är viktigt att utnyttja detta till fullo.

0 Förutom alla turister som kommer att besöka Sverige visar erfarenheterna från andra OS-orter att internationella idrottsorganisationer gärna lägger sina kongresser och sessioner till värdlandet. Tillsammans med själva genomförandet av spelen kommer denna ökande turistström att meföra ett betydligt bättre "turistnetto" med utlandet.

0 Ett OS betyder också en ny gemensam nämnare för Sveriges exportindustri. Utomordentliga möjligheter kommer att finnas att knyta internationella kontakter med OS 1992 som en naturlig utgångspunkt. Näringslivets stora intresse av att ett OS förläggs till Sverige har också visat sig i de sponsorinsatser som gjorts för att marknadsföra Falun/ Åres kandidatur

161

11 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 104

Prop. 1985/86: 104

0 Svenska företag får möjlighet att visa upp utnyttjande av den senaste tekniken på områden exempelvis tele, television, informationsöverföringar och databearbetning. Detta ger ny kunskap och kompetens inom dessa växande branscher som kan ge svensk teknologi ett försprång internationellt.

0 Sverige får visa upp sin erkänt goda förmåga att organisera och genomföra ett stort idrottsarrangemang. Detta ger fin goodwill både idrottsligt och i andra sammanhang.

0 De pengar som omsätts via ett OS är direkta pengar frän utlandet, framförallt genom TV-intäkter, vilket i sig har stor betydelse för samhällsekonomin.

0 Staten får stora extra skatteinkomster i form av inkomstmervärdes- och punktskatter genom den omsättning som spelen genererar.

0 Spelens förväntade överskott överlämnas till idrottsrörelsen som därigenom får väsentligt ökade resurser att driva den verksamhet som är grunden för de olympiska spelen.

0 Investeringsskedet 1987-1991 kommer att ge stora regionalpolitiska effekter i Falu- och Are regionerna. En ökad sysselsättning kan förväntas inom byggindustrin, servicesektorn och turismen. Detta ger ökade skatteinkomster för kommunerna och landstingen.

0 Falun och Are får lånesiktiga effekter vad gäller turismen och ett ökat utnyttjande av befintliga anläggningar.

0 Kommunerna och idrottsrörelsen erhåller bestående värden i form av uppförda anläggningar och byggnader, som kan utnyttjas för olika ändamål efter spelen.

162

Prop. 1985/86:104

14 SAftlANFAHNING

Efter att de XVIth Olympiska vinterspelen 1992 genomförts i Falun och Are skulle man då, 1992, i korthet kunna sammanfatta planering, utbyggnad m m sålunda:

Allt sedan 1924 har Sverige deltagit i samtliga vinter-OS och har därvid tillhört de mest framgångsrika nationerna. På 60-talet aktualiserades frågan om Sverige som värdnation. Flera utredningar gjordes. Dessa resulterade i två ansökningar. 1978 i Aten för 1984-års spel och 1981 vid lOC-kongressen i Baden-Baden för 1988-års spel. I Baden-Baden hade Sverige behövt ytterligare 9 röster, varför det fortsatta arbetet med att marknadsföra kandidaturen för 1992-års spel gjordes med en siark känsla av att "nu är det vår tur".

I september 1984 bildade de båda kommunerna Falun och Are det gemensamma bolaget "Falun-Are FOC, Aktiebolag.

I april 1985 presenterade FOC utredningen Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Are 1992. Utredningen var en fördjupad och förutsättningslös inventering av program och förutsättningar för ett OS förlagt till Falun/Are. Sålunda var inte denna utredning bara en uppdatering av de tidigare utredningar som gjorts, för bl a 1988-års ansökan, utan nytt material hade tagits fram, med avsikt att fä ett underlag som väl motsvarade vad man då visste skulle komma att krävas av arrangemangen för lyckade olympiska vinterspel 1992. I prisläget januari 1985 beräknade utredningen den totala kostnaden för investering och drift inkl. kapitalkostnader till 1 539 Mkr och de totala intäkterna till 1 724 Mkr. Utredningens intäktskalkyl grundades på en försiktig uppskattning med ledning av vad bl a Calgary för OS 1988 skulle få.

I maj 1985 överlämnade FOC utredningen till regeringen med begäran om att staten till fullo skulle ställa de ekonomiska

163

Prop. 1985/86: 104

garantierna för spelen. För Falun och Are kommuner var det en ofrånkomlig förutsättning att staten tog de ekonomiska garantierna för att spelen skulle arrangeras.

Regeringens granskning av utredningen, som påbörjades snarast efter överlämnandet, gjordes utifrån en helhetsbedömning av beräknade kostnader och intäkter med hänsyn till de positiva samhällseffekter som skulle bli följden av om 1992-års vinterspel förlades till Sverige.

Under höstriksdagen 1985 bifölls så regeringens proposition, varefter ett avtal om ekonomiska garantier för spelen tecknades mellan staten och FOC huvudsakligen i överensstämmelse med de förutsättningar som Falun och Are kommuner tidigare ställt som villkor för att kunna åta sig värdskapet för spelen.

Parallellt pågick marknadsföringskommitténs arbete med att föra ut information om Faluns kandidatur. Kommitténs avsikt var att visa att Sverige var väl skickad att arrangera olympiska vinterspel under de mest gynnsamma och sportsligt rättvisa förhållanden som kan erbjudas. Marknadsföringskommitténs idoga arbete kröntes så slutligen med framgång då lOC vid sin session i Lausanne 17 oktober 1986 beslutade tilldela Falun de XVI Olympiska vinterspelen 1992.

Tack vare regeringens positiva inställning till möjligheten att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige 1992 hade FOC redan hösten 1985 kunnat påbörja planeringen för spelens genomförande - en planering som innebar att man vid tidpunkten för IOC:s beslut då var väl framme med olika programfrågor, organisation m m.

Denna tidigare och väl genomarbetade planering innebar att arbetet med att organisera och förbereda spelen var i full gång redan vid årsskiftet 1986/1987. Förhandlingarna om TV-rättigheterna kom snabbt igång vilket senare skulle visa sig oerhört värdefullt ur bl a likviditetssynpunkt.

164

Prop. 1985/86:104

I såväl Falun och i Are kom utbyggnaden av olika arenor och anläggningar i gång redan under hösten 1987, med huvuddelen färdigställd till "testtävlingarna 1991". All utbyggnad hade planerats mht jämn sysselsättning och mht målsättningen att hålla räntekostnaderna nere. Tunga investeringar, som ej nämnvärt påverkade sysselsättningen, hade sålunda förlagts till åren 1990 och 1991.

Investeringsprogrammet hade fortlöpande prövats och följts upp på sätt att en god balans mellan intäkter och kostnader kunde uppnås.

Beroende på att Radio och TV till mesta del hyrde in teknisk utrustning kunde kostnaderna för Radio och TV bevakningen hållas nere. Samtliga tävlingsevenemang inkl invigning och avslutning bevakades. Alla nationer som så önskade erbjöds av RR och SVT multinationella oredigerade TV-program. Radiobevakningen innebar produktion av internationellt ljud. Mot betalning erbjöds även resurser för unilateralt bruk, i första hand då resurser för produktion av egna radio- och TV-program och inslag för överföring till hemlandet.

För att möta de förväntade kraven krävdes av Televerket en avsevärd utbyggnad. Stor del av denna utbyggnad kunde.dock göras som tidigarelagda investeringar för vilka OS-budgeten i praktiken då endast kom att belastas med kapitalkostnader.

Det faktum att Sverige nu fått möjligheten att genomföra de olympiska vinterspelen 1992 har inneburit att Sverige som internationellt turistland utvecklats på ett sätt som aldrig skulle varit möjligt utan OS som draghjälp. Svensk exportindustri har genom OS getts unika möjligheter att knyta internationella kontakter.

De regionalpolitiska effekterna för Falun- och Areregionerna har inneburit ökad sysselsättning, inte bara i uppbyggnadsskedet, utan även nu efter att spelen hållits.

165

Prop. 1985/86:104

Genom spelens överskott, 185 Mkr, har idrottsrörelsen fått ökade resurser för att driva den verksamhet som är grunden för fortsatt framgångsrikt Svenskt deltagande i olympiska spel.

För de båda kommunerna Falun, Are och idrottsrörelsen finns i dag bestående värden i, de för OS, uppförda anläggningarna och byggnaderna.

Hur det gick för våra Svenska idrottstalanger -- ja det vet Ni ju redan.

Järpen april 1985

FALUN - ARE FOC, AKTIEBOLAG

Bengt Asengård

166

1986-03-11 Prop. 1985/86: 104

KQHPLEnERING OCH XNORING I UTREDNING "FDRUTSXmilNGAR FOR OLYMPISKA VINTERSPEL I FALUN/ARE 1992". april 198S

Investeringskostnader enligt utredning 960 Mkr

i' Belopp oförutsett Investering '(. 125 Mkr

Driftkostnader enligt utredning 479 Mkr

1. Belopp oförutsett drift i 111 Mkr

Kapitalkostnader enligt utredning 100 Mkr

i' Belopp oförutsett kapitalkostnader t 38 Mkr

Tillkonner bedömd kostnad för rivning 25 Mkr
alternativt drift och underhåll av anlägg
ningar etc sotn överdimensionerats för
spelen eller kostnad för anläggningar som
av andra skäl drar stora framtida drlft-

och underhållskostnader

Totalt exkl kostnader för Index 1.290 Nkr

167

Bilaga 2 Prop. 1985/86: 104

Avtal

träffat mellan svenska staten och Falun Åre Organisation Co, FOC, Aktiebolag, nedan kallat FOC, om statsgaranti för genomförande av olympiska vinterspel år 1992 i Falun och Åre.

Bakgrund

Falu kommun har i samförstånd med Are kommun, nedan kallade kommunerna, ansökt om att i Sverige få anordna 1992 års olympiska vinterspel. Ansökan har från Falu kommun gjorts under förutsättning av att staten lämnar ekonomisk garanti för spelens genomförande. Kommunerna har gemensamt gjort en utredning om förutsättningarna för dessa olympiska vinterspel. Utredningen är benämnd Förutsättningar för olympiska vinter-spel i Falun/Åre 1992, daterad april 1985 jämte komplettering 1986-03-11. Utredningen anger kostnader, standard och omfattning vad beträffar de investeringar och den verksamhet som bedöms krävas för att spelen skall kunna genomföras. Anordnandet av spelen förutsätter att de alpina grenarna genomförs i Åre. Sveriges olympiska kommitté jämte de olympiska specialidrottsförbunden har godkänt de anläggningar som behövs för att genomföra spelen i det utförande och i den standard som beskrivs i utredningen. Kommunerna har gemensamt bildat FOC för förberedelse, genomförande och avveckling av spelen.

Efter förhandlingar har parterna enats om under vilka villkor en statsgaranti för genomförandet av spelen skall kunna göras gällande. Den träffade överenskommelsen redovisas i detta avtal.

Statsgarantin och villkor för att garantin skall gälla

1§

Staten åtar sig att på de villkor som anges i detta avtal ställa medel till förfogande för att täcka den förlust som kan uppstå om kostnaderna för den verksamhet och de investeringsobjekt som finns redovisade i bilaga till detta avtal inte skulle komma att vid en slutlig avstämning täckas av intäkterna av de olympiska spelen.

Garantin för denna verksamhet och dessa investeringsobjekt lämnas dock med ett belopp om sammanlagt och högst 1 290 milj. kr. i prisläget januari 1985.

De sammanlagda kostnaderna för den verksamhet och de investeringsobjekt som redovisas i avtalsbilagan beräknas till högst I 290 milj. kr. (garantiramen). Det förutsätts att samtliga kostnader för massmediabevakning och telekommunikationer m. m. (punkt C i bilagan) täcks av garantiramen.

168

2 § Prop. 1985/86: 104

Statens garantiåtagande omfattar kostnader under en sexårsperiod räknat fr. o. m. den dag Falu kommun tilldelas de olympiska spelen. Spelens ekonomiska resultat skall slutredovisas före utgången av år 1992.

Statens garantiåtagande gäller endast gentemot FOC och under förutsättning att kommunernas gemensamma aktieinnehav i FOC representerar minst två tredjedelar av röstvärdet i bolaget. För beslut i FOC:s styrelse krävs att beslutet biträds av kommunernas valda ledamöter. Staten utser revisorer i verksamheten.

Detta avtal innebär inte att staten åtar sig något ansvar att medverka i FOC:s verksamhet.

3§

Det ankommer pä FOC att vidta nödvändiga åtgärder för de olympiska spelens genomförande och finansiering.

4§

Intäkter av spelen skall i första hand räknas av mot statens garantiåtagande.

Som intäkter räknas alla intäkter som är en följd av att spelen arrangeras, vilka intäkter annars inte skulle ha uppkommit. Till intäkter av spelen hänförs sålunda bl. a. intäkter av försäljningen av televisionssändningsrät-tigheter och av s. k. OS-emblem samt direkta bidrag liksom intäkter av sponsoring, entreintäkter och intäkter av försäljning av visst materiel m. m. efter spelen (restvärden).

5§

Om kostnader för arrangerande av de olympiska spelen uppkommer sedan detta avtal slutits och dessa kostnader inte kunnat påverkas av FOC, skall förhandlingar upptas mellan parterna om med vilket belopp garantiramen skall höjas.

Det åligger FOC att försäkra arrangemanget för omständigheter över vilka FOC ej råder såsom krig, bojkott etc.

6§

Om statliga bidrag i form av exempelvis arbetsmarknadsmedel kommer att lämnas för ändamål som har samband med de olympiska spelen, skall förhandlingar upptas mellan parterna om med vilket belopp garantiramen skall jämkas.

Index för korrigering av garantiramen med hänsyn till förändringar i kost
nadsnivån från januari 1985 skall fastställas efter överläggningar mellan 169
parterna.

8 § Prop. 1985/86: 104

I förhandlingar om försäljning av rätten till televisionssändningar från de olympiska spelen har staten rätt att delta och avtal om sådan försäljning skall underställas staten för godkännande.

9§

Statsgarantin förutsätter att FOC i avtal med Sveriges olympiska kommitté och Sveriges riksidrottsförbund kan tillförsäkra sig rätten att i emblem för de olympiska vinterspelen använda de fem olympiska ringarna.

10 §

Ett eventuellt överskott av spelen skall användas för ändamål som är angelägna för svensk idrottsrörelse. Beslut om disposition av ett eventuellt överskott skall godkännas av regeringen.

Godkännande av avtal

11§

Detta avtal gäller under förutsättning av regeringens samt kommunfullmäktiges i Falu och Are kommuner godkännande.

Detta avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar varav parterna samt Falu och Are kommun tagit var sitt.

Stockholm den 3 april 1986 Falun den 3 april 1986 Åre den 3 april 1986.

För staten För FOC

Ulf Lönnqvist NUs Dahlberg John-Bruno Jacobsson

170

Bilaga till avlal Prop. 1985/86:104

A. Investeringar i Falun

Ändamål

Hoppbackar. Tillbyggnad

Längdskidstadion. Om- och tillbyggnad

Skidskyttestadion. Nybyggnad

Ishockey A-hall. Utbyggnad befintlig hall

Ishockey B-hall. Nybyggnad

Ishockey C-hall. Överbyggnad befintlig bana

Skrinnarbana. Om- och tillbyggnad

Bob o Rodelbana. Nybyggnad

Entréer, personalrum, ceremoniplats etc. Nybyggnad

Bergbana vid hoppbacke och bob/rodelbana. Nybyggnad

Parkering, infrastruktur, friytor, reservkraftanläggning

samt kraftförsörjning m. m.

Press-center; anpassningskostnader m. m.

Press-by; förhyrning i befintliga lägenheter

Os-by vid Dalregementet 113. Om- och tillbyggnad

B. Investeringar i Åre exkl. Freestylearrangemang

Ändamål

Störtlopp H. Tillbyggnad samt utvidgning målområde. Återstående linbanedel utbyggd utanför OS-budget, liksom servering vid bergsstation. Störtlopp D-l-Super G-H. Nybyggnad Storslalom m. m. Ombyggnad inkl. nytt målområde Slalom H och D samt träningsbackar. Ombyggnader Presscenter inkl. personalrestaurang samt viss yta för TV Förläggningar för deltagande, press m. fi. Anpassningskostnader Administrationslokaler Trafik: Ombyggnader.

Tidtagningsutrustning, högtalaranläggning, ceremoniplatser etc. Flygplats i Järpen, Molanda Bro vid Rödösundet

C. Investeringar i och drift av Tele/TV m.m.

Kalkylerna är till delar - särskilt avseende televerket - nettoberäkningar eftersom investeringsprogram t. ex. tidigareläggs eller av att investeringar undviks och ersätts av hyror, leasing eller restvärden.

Investeringar inkl. restvärden. Driftkostnader

171

D. Driftkostnader för organisation av OS m. m. Prop. 1985/86:104

Central organisationskommitté i Falun samt lokal kommitté i Falun (samordnad) jämte lokal kommitté i Åre inkl. avveckling år 1992.

Löner inkl. sociala avgifter

Frivillig personal, vissa ersättningar

Hyror, resor. Allmänna omkostnader

Marknadsföring, värdskapskostnader, gäster m. m. lOK-session, medaljer

Invigning, ceremonier, avslutning, film och video. Avrapportering

Data, resultatgivning

Säkerhetstjänst, polisbevakning, militärbevakning

Ersättningar till W- och Z- landsting, Falu och Åre kommuner för kom-munaUeknisk verksamhei, brandförsvar, sjukvård m. m.

Hyra för OS-by i Åre. Intäktsbortfall i företag

Ersättning till SOK för OS-ringar. Intäktsgenererande utgift

Likviditetskostnader

Avsättning för rivningskostnader efter spelen, för drift av arenor m. m.

Försäkringspremier för force majeure (krig, bojkott etc.)

172