Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:100

med förslag till statsbudget för budgetåret

1986/87                                                        1985/86: 100

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll den 19 december 1985 för de ätgärder och de ända­rnål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

OlofPalme

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga ändamål

Det i 1986 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87 visar en omslutning av 335575 milj. kr. Delta innebär en ökning i förhållande till vad som nu beräknats för innevarande budgetår med 10 116 milj. kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott på 48927 milj. kr. Detta innebär en minskning av underskottet med 3 270 milj. kr. i förhållande tiU vad som numera beräknas för innevarande budgetår.

I bilagorna 1- 19 i budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till de i statsbudgeten ingående inkomst och utgiftsposterna närmare. I bilaga 1 behandlas dels den ekonomiska politiken mol bakgrund av den samhälls­ekonomiska UtveckUngen, dels budgetpolitiken och budgetförslaget.

1    Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100


Förslag till

Statsbudget för budgetåret 1986/87

Inkomster:

Skatter

Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster

Underskott


Prop. 1985/86: 100

244847201000

32614528000

106025000

4861410000

4218615000

Summa kr.    286 647 779 000

48926823000


Summa kr.    335 574 602 000


 


Prop. 1985/86: 100


Utgiftsanslag:

Kungl. hov- och slottsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Riksdagen och dess myndigheter

Räntor och på statsskulden m. m.

Oförutsedda utgifter


33 575000

10008341000

10673 107000

26368432000

84491298000

11994180000

18413 398000

41487744000

6566936000

19583243000

17623 360000

9860354000

3999783000

469851000

71000000000

1000000


332574602000


 


Beräknad övrig medelsförbrukning:

Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter

Beräknat tiUkommande utgiftsbehov, netto


1500000000

500000000

1000000000


2000000000 1000000000


Summa kr.   335 574 602 000


 


Prop. 1985/86:100

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1986/87

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

43 736 000 000   43 736 000 000


1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

1130 Ofördelbara skatter pä inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141  Kupongskatt

1142  Utskiftningsskatt och ersätt­ningsskatt

1143  Bevillingsskatt

1144  Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgifl 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1231 Barnomsorgsavgift 1241 Vuxenutbildningsavgift 1251 Övriga socialavgifter, netto 1271 Inkomster av arbetsgivaravgif­ter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verk­samhet 1281 AUmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311  Skogsvårdsavgifter

1312  Fastighetsskatt

1320 Förmögenhetsskatt:

1321  Fysiska personers förmögen­hetsskatt

1322  Juridiska personers förmögen­hetsskatt


15 031 000 000    15 031000 000

1100000000      1100000000

160000000

5000000 3 000000 1405 000 000  / 573 000 000    61440 000 000

38300000000

1610000000

8 900000000

970000000

478000000

213700000 8100000000 58571700000    58571700000

420000000 3891000000 4311000000

2018000000

30000000 2048000000


 


Prop. 1985/86: 100


1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1000000000 220000000      1220000000

1331  Arvsskatt

1332  Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

2470000000

1205 000 000     3675 000 000    11254 000 000

1341  Stämpelskatt

1342  Skatt på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 AUmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

65550000000    65550000000

1420, 1430 Skatt på specifika varor:

 

1421 Bensinskatt

11700000000

1422 Särskilda varuskatter

929000000

1423 Försäljningsskatt på motorfor-

 

don

1 530000000

1424 Tobaksskatt

3960000000

1425 Skatt på spritdrycker

5125000000

1426 Skatt på vin

2030000000

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1325000000

1428 Energiskatt

9938000000

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt

 

bränsle

1 500000

1431 Särskild avgift för oljeprodukter

 

m.m.

1250000000

1432 Kassettskall

35000000

1433 Skatt på videobandspelare

92000000

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

980000000

143.'' Särskild avgift mot försurning   _

73000000    38968500000


1440 Överskott vid försäljning av varor

med statsmonopol:

144 J AB Vin-& Spritcentralens inle­vererade överskott

1442 Systembolaget ABs inlevere­rade överskott

1450 Skaft på tjänster: 145J Reseskatt

1452 Skatt på annonser och reklam 145? Tolalisalorskall 1454 Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461         Fordonsskatt

1462         KUometerskatt

1470 Skait på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och Ijänster


180000000

130000000   310000000

198000000 610000000 435000000 105000000 1348000000

3 160000000

2 145 000 000 5305000000

2100000000 2100000000

1000

1000 113581501000


Summa skatter   244847201000

5


 


Prop. 1985/86:100


2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111  Postverkets inlevererade över­skott

2112  Televerkets inlevererade över­skott

2113  Statens järnvägars inlevererade överskott

2114  Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115  Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116  Statens vattenfallsverks inleve­rerade överskott

2117  Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121   Statens vägverks inlevererade överskott

2122   Sjöfartsverkels inlevererade överskott

2123   Inlevererat överskott av uthyr­ning av ADB-utmstning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över­skott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151   Tipsmedel

2152   Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsför­valtning:

2210 Överskott av fastighetsförvaltning: 2211 Överskott av kriminalvårdssty­relsens fastighetsförvaltning

2214   Överskott av byggnadsstyrel­sens fastighetsförvaltning

2215   Överskott av generaltuUstyrel-sens fastighetsförvaltning


50340000 297000000 100000000 148000000

73200000 2580000000 132640000     3381180000

42000000 64000000 64200000        170200000

7100000000      7100000000

1218600000 457 000 000      / 675 600 000    12 326 980 000

500000

650000000

1400000

651900000

651900000


 


Prop. 1985/86: 100


2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån

2313  Ränteinkomster på statens av­dikningslån

2314  Ränteinkomster på fiskerinä­ringen

 

2316  Ränteinkomster på vattenkrafts-lån

2317   Ränteinkomster på luftfartslån

2318  Ränteinkomster pä statens län till den mindre skeppsfarten

2319  Ränteinkomster pä kraftled­ningslån

 

2321  Ränteinkomster på skogsväglän

2322  Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323  Räntor på övriga näringslån, Lanlbruksstyrelsen

2324  Räntor pä televerkets statslån

2325  Räntor på postverkets statslån

2330 Räntor på bostadslån:

2331  Ränteinkomster på egnahems­lån

2332  Ränteinkomster på lån för bo­stadsbyggande

2333  Ränteinkomster på lån för bo-stadsförsöijning för mindre be­medlade barnrika familjer

2334  Räntor på övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341   Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342   Ränteinkomster pä allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor pä medel avsatta Ull pen­sioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsat­ta till folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrädsanläggningar


300000000

250000

6251000

179000 1697000

19419000

51000

165000000

3800000

274000000

50340000

820987000

9912000000

230000

300000      9912530000

10000
28000000
     28010000

540000000        540000000

7000000        7000000

935960000        935960000


 


Prop. 1985/86:100


2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381  Ränteinkomster på lån till per­sonal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382  Ränteinkomster pä lån till per­sonal inom bislåndsförvall-ningen m.m.

2383  Ränteinkomster på statens bo­sättningslån

2384  Ränteinkomster på lån för kom­munala markförvärv

2385  Ränteinkomster på lån för stu-dentkärlokaler

2386  Ränteinkomster på lån för all­männa samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för in­ventarier i vissa specialbostäder

2391         Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392         Räntor pä intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på del av bygg­nadsslyrelsen förvaltade kapita­let

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:


1000000

3000000

25000000

175000

13 600000

340000

3000000

25000000

100000000

1410 000 000 1581115000    13 825 602 000

390399000

390399000

390399000


 

2511 ExpedUionsavgifter

554800000

2514 Elevavgifter vid styrelsen för

 

vårdartjänst

32000

2517 Trafiksäkerhetsavgift

49300000

2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter

351500000

2519 Skeppsmätningsavgifter

2500000

2521 Fartygsinspektionsavgifter

6000000

2522 Avgifter för granskning av bio-

 

graffilm

2981000

2523 Avgifter för särskild prövning

 

och fyllnadsprövning inom skol-

 

väsendet

1500000

2527 Avgifter för statskontroll av

 

krigsmaterieltill verkning

1000000

2528 Avgifter vid bergsstaten

3200000

2529 Avgifter vid patent- och regi-

 

streringsväsendet

152025000


 


Prop. 1985/86:100


2600 Försäljningsinkomster:

 

 

 

2611 Inkomster vid kriminalvården

125200000

 

 

2612 Inkomster vid statens rättske-

 

 

 

miska laboratorium

10280000

 

 

2616 Försäljning av sjökort

7500000

 

 

2617 Lotsavgifter

66800000

 

 

2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-

 

 

 

betet

300000

 

 

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-

 

 

 

keringsavgifter

50400000

 

 

2625 Utförsäljning av beredskaps-

 

 

 

lager                                            _

1850000000

2110480000

2110480000

2700 Böter m.m.:

 

 

 

2711 Restavgifter

270000000

 

 

2712 Bötesmedel

197800000

 

 

2713 Vattenföroreningsavgift

1000

467801000

467801000

2531  Avgifter för registrering i för­enings m.fl. register  24000000

2532  Utsökningsavgifter                   90000000

2533  Avgifter vid statens planverk        630000

2534  Vissa avgifter för registrering av

körkort och motorfordon      130 500 000

2535  Avgifter för statliga garantier 130000000

2536  Lotteriavgifter                           3 200000

2537  Miljöskyddsavgift                      23000000

2538  Miljöavgift på bekämpningsme­del och handelsgödsel      120 000000

2539  Täktavgift                                  lOOOOOOO

 

2541  Avgifter vid tullverket              35 000000

2542  Patientavgifter vid tandläkarut­bildningen 22000000

2543  Skatteuljämningsavgift          583 100000

2544  Avgifter i ärenden om lokala ka­belsändningar      4650000

2545  Närradioavgifter                         2048000


2 302 966 000      2 302 966 000


 


2800 Övriga inkomster av statens verk­samhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet


538400000


538400000


538400000


Summa inkomster av statens verksamhet   32614528000


 


Prop. 1985/86: 100


3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3113  Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3114  Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3115  Affärsverket FFVs inkomster av försålda fastigheter och ma­skiner

3116  Statens vattenfallsverks in­komster av försålda fasligheter och maskiner

3117  Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121  Kriminalvårdsstyrelsens in­komster av försålda byggnader och maskiner

3122  Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maski­ner

3123  Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maski­ner

3124  Statskontorets inkomster av för­sålda datorer m.m.

3125  Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner

3126  Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför­säljning


30000000

1000000

30000000

61000000

500000

6200000

500000 200000

3000000

50000     10450000   71450000

1575000

1575000       1575000


10


 


Prop. 1985/86: 100


3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311  Inkomster av statens gmvegen-dom

3312  Övriga inkomster av försåld egendom


33000000


33000000


33000000


Summa inkomster av försåld egendom    106 025 000

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industritån:

4111 Återbetalning av lokaliserings-

 

län                                               _______________________

290000000

290000000

4120 Återbetalning av Jordbrukslån:

 

 

4122 Återbetalning av statens avdik-

 

 

ningslån

650000

 

4123 Återbetalning av lån lill fiskeri-

 

 

näringen                                      _______________________

26526000

27176000

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

 

 

4131 Återbetalning av vattenkraftslån

233000

 

4132 Återbetalning av luftfartslån

2309000

 

4133 Återbetalning av statens lån till

 

 

den mindre skeppsfarten

25087000

 

4134 Återbetalning av kraftlednings-

 

 

lån

21000

 

4135 Återbetalning av skogsväglån

79000

 

4136 Återbetalning av övriga närings-

 

 

län, Kammarkollegiet

95000000

 

4137 Återbetalning av övriga närings-

 

 

län. Lantbruksstyrelsen

1800000

 

4138 Återbetalning av tidigare in-

 

 

friade statliga garantier               __

25000000

149529000        466705000


4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211  Återbetalning av lån till egna­hem

4212  Återbetalning av lån för bo­stadsbyggande

4213  Återbetalning av lån för bo­stadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214  Återbetalning av övriga bo­stadslån, Bostadsstyrelsen


2500000000

450000

-      2500450000     2500450000


11


 


Prop. 1985/86:100


4300 Återbetalning av studielån:

4311   Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312   Återbetalning av allmänna stu­dielån

4313   Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511   Återbetalning av lån till perso­nal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512   Återbetalning av lån lill perso­nal inom biständsförvaltningen m.m.

4513   Återbetalning av län för kom­munala markförvärv

4514   Återbetalning av lån för student­kårlokaler

4515   Återbetalning av lån för all­männa samlingslokaler

4516   Återbetalning av utgivna start­lån och bidrag

4517         Återbetalning av u-landslån
4519 Återbetalning av statens bosätt­
ningslän

4521 Återbetalning av lån för inventa­rier i vissa specialbostäder

4525   Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526   Återbetalning av övriga lån


40000

8000000 1376000000      1384040000      1384040000

300000000        300000000        300000000

4000000

85000000

125000

5500000

15000000

15000000

1 350000

33 550000 50690000

210215000

210215000


Summa återbetalning av lån   4861410000


5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5113   Statens järnvägars avskriv­ningar

5114   Luftfartsverkets avskrivningar

5115   Affärsverket FFVs avskriv­ningar

5116   Statens vattenfallsverks av­skrivningar

5120 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fasligheter


480000000 102000000

112900000

2300000000      2994900000

267550000

267550000


12


 


Prop. 1985/86: 100


5130 Uppdragsmyndigheters komplement­kostnader: 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl.

komplementkostnader               117080000

5140 Övriga avskrivningar:

5141  Statens vägverks avskrivningar 185900000

5142  Sjöfartsverkels avskrivningar   53000000

5143  Avskrivningar på ADB-utmst­ning 194825000

5144  Avskrivningar på förrådsanlägg­ningar för ekonomiskt försvar           55 354 000

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto      350000000


117086000

489079000     3868615000

350000000

350000000


Summa kalkylmässiga inkomster   4218 615 000 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER   286647779000

13


 


Statsutgifter                                                   Prop. 1985/86:100

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

A     Kungl. hovstaten

I    Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov­
hållning
                                                                                                  12450000

12450000

B     Kungl. slottsstaten

1      De kungl. slotten: Driftkostnader,/örj/agMrti/ag                                    16375000

2      Kungl. husgerådskammaren,/öri/flgsawi/ög                                           4750000

___________ 21125000

Summa kr.     33575000

14


 


II.     Justitiedepartementet

A   Justitiedepartementet m. m.

1      Statsrådsberedningen,/öri-/rtg5fl/75/og

2      Justitiedepartementet,/ö/'5/flg5fln5/(7g

3      Utredningar m. m., reservationsanslag

4      Exlra utgifter, reservationsanslag

5      Informalion om lagstiftning m. m., reservationsanslag


Prop. 1985/86: 100

17256000 33980000 19500000 1050000 1310000 73096000


B     Polisväsendet


Rikspolisstyrelsen,/ö;-5/flg5fln.v/«g

Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet

m. m., förslagsanslag

Statens kriminaltekniska \a.horatonum, förslagsanslag

Lokala polisorganisationen, förslagsanslag

Utrustning m. m. för polisväsendet, reservationsanslag

Underhåll och drift av motorfordon m. m.,

förslagsanslag

Gemensam kontorsdrifl m. m. inom kvarteret Kronoberg,

förslagsanslag

Diverse utgifter, förslagsanslag

Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag


553421000

163 199000

21 143000

4786236000

113221000

110594000

1000

4321000

31300000

5783436000


 


C     Åklagarväsendet

1      RikskklsLgaten, förslagsanslag

2      Åklagarmyndigheterna, förslagsanslag


11677000 275 336000 287013000


 


D   Domstolsväsendet m.m.

1     Domstolsverket,/öri/aifl/M/ag

2     Allmänna domstolarna, förslagsanslag

3     Allmänna för\a\ti\ii\gsdomsto\art]ä, förslagsanslag

4     Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m., förslagsanslag

5     Utmstning fill domstolar m. m., reservationsanslag

6     Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reservationsanslag


42855000

1018040000

329520000

38268000

35465000

62700000

1526848000


15


 


Prop. 1985/86: 100


E   Kriminalvården

1      KriminalvårdsstyTdsen, förslagsanslag

2      Kriminalvårdsanstalterna,/ö;.s/ög5fl/;.?/flg

3      Frivården, förslagsanslag

4      Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag

5       Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag

6      Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag

7      Byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag


78947000

1494680000

222 243 000

4800000

12600000

16105000

65800000

1895175000


 


F   Rättshjälp m. m.

1      Rättshjälpskostnader, förslagsanslag

2      Rättshjälpsnämnderna,/öw/fliörts/ag Allmänna advokatbyråer:

 

3            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4            Driflbidrag, förslagsanslag

 

5       Vissa domstolskostnader m. m., förslagsanslag

6       Diverse kostnader för rättsväsendet,/öM/agMnä/ag


1000 2130000


250000000 8651000

2131000

39400000

11000000

311182000


 


G    Övriga myndigheter

1      Justitiekansiem, förslagsanslag

2      Datait\spektiot\ei\, förslagsanslag Brottsförebyggande rådet:

 

3            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

4            Utvecklingskostnader, reservationsanslag

5  Bokförrngsnämnden, förslagsanslag
Broltsskadenämnden:

6            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

7            Ersättning för skador pä grund av brott, förslagsanslag

H    Diverse

Svensk författningssamling,/örs/flgi-anj/og Bidrag till utgivande av litteratur på förvalt­ningsrättens område, reservationsanslag Bidrag tiU vissa internationella sammanslutningar m. m., förslagsanslag Stöd lill politiska parUer, förslagsanslag Allmänna va\, förslagsanslag


3 127000 1000

7201000 3 729000

10930000 1686000

10107000

2707000 7400000

25851000

6660000

50000

2 300000

95500000

1230000

105740000

Summa kr.    10008341000


16


 


III. Utrikesdepartementet


Prop. 1985/86:100


 


A    Utrikesdepartementet m. m.

1      Utrikesförvaltningen, förslagsanslag

2      Utlandstjänstemännens representation, re serva tionsanslag

3      Inköp, uppförande och islåndsällande av faslig­heter för utrikesrepresentationen, reservationsanslag

4      Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag

5      Kursdifferenser, förslagsanslag

6      Ersättning åt olönade korsxiler, förslagsanslag

1   Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell ovgamsation, förslagsanslag

8      Nordiskt samarbete, förslagsanslag

9      Vissa nämnder m. m., förslagsanslag

 

10     Utredningar m. m., reservationsanslag

11     Extra utgifier, reservationsanslag

12     Officiella besök m. m., förslagsanslag


984889000

14704000

33600000

11534000

1000

9310000

32960000

1030000

600000

5235000

700000

6760000

1101323000


 


B     Bidrag till vissa internationella organisationer

1     Förenta Nationerna, förslagsanslag

2     Nordiska mmisterrådet, förslagsanslag

3     Europarådet, förslagsanslag

4     Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag

5     Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag

6     Byråer för handels- och råvamfrågor m. m., förslagsanslag

7     Internationell råvamlagring, förslagsanslag

8     Övriga inlernalionella organisationer m. m., förslagsanslag


102700000

160000000

14200000

17000000

12200000

6305000 3700000

900000 317005000


 


C    Internationellt utvecklingssamarbete

1     Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag

2     Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag

3     Information, reservationsanslag

4     Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag

5     Nämnden för u-landsutbildning,/ö/-5/ag5flni/flg


2550000000

4624545000

26110000

195875000 20422000


 


2   Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100


17


 


Prop. 1985/86:100


Styrelsen för u-landsforskning (SAREC),

reservationsanslag

Nordiska afrikainstitutet,/örs/agiöns/ag

Övriga u-landspolifiska insatser m. m.,

reservationsanslag


231715000 3 525000

1108000000 8760192000


 


D

1

2


Information om Sverige i utlandet

Svenska institutet, reservationsanslag

Sveriges Riksradios programverksamhet för ufiandel,

reservationsanslag

Övrig informalion om Sverige i utlandet,

reservationsanslag


42121000

35235000

12870000 90226000


 


Utrikeshandel och exportfrämjande

Kommerskollegium,/öM/agifln/ög Exportfrämjande verksamhel, reservationsanslag Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster, förslagsanslag

Krigsmaterielinspektionen,/ör.y/ag5fl«5/flg Interamerikanska utvecklingsbanken,/öw/agionä/ag Importkontoret för u-landsprodukter, reservationsanslag


35274000 233575000

1000

1000

25000000

1000

293852000


 


Diverse

Ekonomiskt bistånd lill svenska medborgare i utlandet m. m., förslagsanslag

Resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag Information om mellanfolkligt samarbete, nedrust­ningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor, reservationsanslag

Bidrag till Stockholms internationella fredsforsk­ningsinstitut (SIPRl), reservationsanslag Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll, förslagsanslag

Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet, reservationsanslag

Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Stockholmskonferensen: Investeringskostnader, reservations anslag

Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna, förslagsanslag


3 600000 75000

8927000 14991000 12955000

1960000

26000000

1000

42000000 110509000

Summa kr.    10673107000


18


 


IV.


Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet m. m.

Försvarsdepartementet,/c>r.s/flg.ya«5/ag

Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret,/örj/agi-

anslag

Utredningar m. m., reservationsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag


Prop. 1985/86: 100

32350000

7065000

8200000

595000

48210000


 


B     Arméförband

Arméförband:

1      Ledning och förbandsverksamhet,/ör.r/agjörti/ag

2      Materielanskaffning, förslagsanslag

3      Anskaffning av ai\läggi\ii\gaT, förslagsanstag

4      Forskning och utvecklmg, förslagsanslag


6057000000

1687000000

249500000

350000000

8343500000


 


C    Marinförband

Marinförband:

1      Ledning och förbandsverksamhet,/öri/agiani/ag

2      Materielanskaffning, förslagsanslag

3      Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4      Forskning och ulveckling,/öri/agia«5/ag


1882000000

1217000000

138000000

183000000

3420000000


 


D     Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1      Ledning och förbandsverksamhet,/örs/agiani/ag

2      Materielanskaffning, förslagsanslag

3      Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4      Forskning och utveckling,/ö/-5/ag5ani/ag


3 129000000 2613000000 320500000 1723000000 7785500000


 


E     Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.:

1      Ledning och förbands verksamhet,/ö/-5/agia/75/ag

2      Materielanskaffning,/öw/agiani/ag

3      Anskaffning av anläggningar,/ör/agia/Ji/ag

4      Forskning och utveckUng, förslagsanslag


632400000

179900000

186160000

24350000

1022810000


19


 


Prop. 1985/86:100


F     Gemensamma myndigheter m. m.

1      Försvarets civilförvaltning,/ö/-j/agja«j/ag

2      Försvarets sjukvårdsstyrelse,/ö«/agÄa«5/ag

3      Fortifikalionsförvaltningen,/öw/ag.ya«i/ag

4      Försvarets materielverk,/öw/agi-awi/ag

5      Gemensam försvarsforskning,/örs/agsani/ag

6       Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt,/öw/agia/jj/ag

7      Försvarets radioanstalt,/öw/agaw/ag

8      Värnpliktsverket,/ör5/agia«5/ag

9      Försvarets rationaliseringsinstitut,/ö/-j/ag.ya«j/ag

 

10    Försvarshögskolan,/ör/agjawj-Zag

11    MUitärhögskolan, förslagsanslag

12    Försvarets förvaltningsskola,/dr5/ög.?a/2.y/ag

13    Försvarets läromedelscentral,/ör5/ag.ya/7i/ag

14    Krigsarkivet,/öri/agÄa«5/ag

15    Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag

16    Frivilliga försvarsorganisationer m. m., förslagsanslag

17    Försvarets datacentral,/öw/agia/zj/ag

18    Vissa nämnder m. m. inom det militära försvarel, förslagsanslag

19    Reglering av prisstegringar för det militära försvaret, förslagsanslag


105540000 28700000 173000000 605400000 336200000

46500000

224500000

108000000

21350000

3520000

41800000

10600000

1000

7930000

12500000

96740000 3501000

13 890000

2000000000 3839672000


 


G   Civil ledning och samordning

1       Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader,/öw/agians/ag

2      Civil ledning och samordning, reservationsanslag

3      Civilbefälhavarna, förslagsanslag

4      Signalskydd, reservationsanslag

5      Vissa skyddsrumsanläggningar, reservationsanslag

6      Vissa teleanordningar, reservationsanslag


32100000

35 860000

19 120000

1 820000

9500000

53200000

151600000


 


H     Civilförsvar och fredräddningstjänst

1     Befolkningsskydd och räddningstjänst, förslagsanslag

2     Anläggningar för fredsorganisalionen, förslagsanslag

3     Skyddsmm,/örj/agsa«5/ag

4     Reglering av prisstegringar för civilförsvar m.m., förslagsanslag

5     Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., förslagsanslag


458000000

35000000 578700000

100000000

4000


20


 


6      Identiietsbrickor, förslagsanslag

7      Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning fill sjöss, förslagsanslag

8      Strandbekämpningsbåtar, reservationsanslag


Prop. 1985/86:100

877000

11600000

970000

1185151000


 


I      Psykologiskt försvar

I    Styrelsen för psykologiskt försvar, förslagsanslag

J     Övrig varuförsörjning

1     Drifl av beredskapslager,/ö/-j/agia/j5/ag

2     Beredskapslagring och industriella ätgärder, re serva tionsanslag

3     Överstyresen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4     Täckande av förlusler lill följd av statliga beredskapsgarantier m. m., förslagsanslag


5415000 5415000

243020000

146800000

1000

1000 389822000


 


K    Övriga ändamål

1      Försvarets forskningsanstalt: Iniäktsfinansierad uppdragsverksamhet,/ö/-j/agiön5/ag

2      Flygtekniska försöksanstaUen,/örs/agsani/ag

3      Beredskapsstyrka för FN-tjänst,/öri/ag.jan5/ag

4      FN-styrkors verksamhet utomlands,/öw/aga/js/ag

5      Övervakningskontingenten i Korea, förslagsanslag

6      Anläggningar för vissa militära ändamål, reservationsanslag


1000

7 150000

33000000

133400000

3200000

1000 176752000

Summa kr.    26368432000


21


 


v. Socialdepartementet


Prop. 1985/86: 100


 


A    Socialdepartementet m. m.

1      Socialdepartementet,/ö/-.y/agian5/ag

2      Utredningar m. m., reservationsanslag

3       Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöks­verksamhet, reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag


22 801000 26000000

35661000

1725000

86187000


 


B   Administration av socialförsäkring m. m.

1      Försäkringsöverdomslolen,/öw/agsani/ag

2      Försäkringsrätter,/ö/-5/ag5a/?.y/ag

3      Riksförsäkringsverkel, förslagsanslag

4      Allmänna försäkringskassor,/örs/agsans/ag


10981000

40712000

303 851000

405749000

761293000


 


C   Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

1      Allmänna barnbidrag,/öri/ag.?a«j/ag

2      Bidrag lill föräldraförsäkringen,/öw/agians/ag

3      Vårdbidrag för handikappade bam, förslagsanslag

4      Bidragsförskott,/öri/agiani/ag

5      Barnpensioner, förslagsanslag

6      Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn,/öri/agia«i/ag


*8 245 000 000 954000000 470000000

* 1530000000

211000000

4 900000

11414900000


 


D    Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

1      Bidrag lill sjukförsäkringen,/örs/agia«5/ag

2      Folkpensioner,/ö«/ag5a«i/ag

3       Bidrag till kommunala bostadstillägg till folk­pension, /öw/agian/ag

4      Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag


5005000000 48100000000

1040000000

2500000

54147500000


 


E     Hälso- och sjukvård m. m.

1     Socialstyrelsen,/ö5/agia«5/ag

2     Statlig kontroll av läkemedel m. m., förslagsanslag

3     Statens rättskemiska laboratorium,/öw/agart/ag

4     Statens rättsläkarstationer,/ör/agiaw/ag

5     Rättspsykiatriska stationer och kliniker, förslagsanslag

6     Statens miljömedicinska laboratorium, förslagsanslag

7     Statens giftinformalionscentral,/ör5/ag5a«j/ag

8     Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,/öri/agjrans/ag

9     WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverk­ningar, förslagsanslag


149629000

1000

23283000

24806000

84770000

20021000

5405000

4558000

1574000


 


* Beräknat belopp


22


 


Prop. 1985/86: 100


10 Statens institul för psykosocial miljömedicin,
förslagsanslag

Statens bakteriologiska laboratorium:

11           Uppdragsverksamhet,/örj/ag.s-a«j/<7g

12           Driftbidrag, reservationsanslag

13           Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag

14           Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag

15           Utrustning, reservationsanslag

 

16     Hälsoupplysning, reservationsanslag

17     Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag

18     Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rationaliseringsinstitut

19     Bidrag till allmän sjukvård m. m., förslagsanslag

20     Vidareutbildning av läkare m.m., reservationsanslag

21     Beredskapslagring och utbUdning m. m. för hälso-och sjukvård i krig, reservationsanslag

22     Driftkostnader för beredskapslagring m. m., förslagsanslag

23     Bidrag till undervisningssjukhus m. m., förslagsanslag


1000

1000

21286000

4036000

4190000


3 133000

29514000 6492000 17049000

20500000

4533682000

37953 000

85464000

56099000

"1087000000

6190933000


 


F     Omsorg om barn och ungdom

1     Bidrag till kommunal barnomsorg, förslagsanslag

2     Bidrag till hemspråksträning i förskolan,/ör.j/agi-anslag

3     Barnmiljörådet, förslagsanslag

4     Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, förslagsanslag


8490000000

30375000 3075000

3654000 8527104000


 


G    Omsorg om äldre och handikappade

, m.

1     Bidrag lill social hemhjälp,/öz-j/agja/i/ag

2     Bidrag till färdtjänst, förslagsanslag

3     Kostnader för viss omsorg om handikappade m. m. förslagsanslag

4     Kostnader för viss utbildning av handikappade m. förslagsanslag

5     Ersättning till televerket för texttelefoner, förslagsanslag

6     Ersättning fill postverket för befordran av blind­skriftsförsändelser,/öw/ag.yart.j/ag

7     Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva, förslagsanslag

8     Statens hundskola, förslagsanslag

9     Statens handikappråd,/öw/agja/ji/ag

10   Bidrag fill handikapporganisationer, reservationsanslag


1831000000 410000000

34859000

32885000

20734000

37211000

22026000 2600000 3654000

49000000 2443969000


 


* Beräknat belopp


23


 


Prop. 1985/86: 100

H    Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

1   Upplysning och information på drogområdet m. m.,

reservationsanslag                                                                              4769000

2       Bidrag till missbrukarvård m. m., förslagsanslag                              810000000

3       Bidrag till organisafioner, re.ye/-va//o«5a«.f/ag                                45932000

4       Utvecklings- och försöksverksamhet,

reservationsanslag                                                                               28466000

889167000

I      Internationell samverkan

1      Bidrag till väridshälsoorganisationen saml inter­nationellt socialpolitiskt samarbete m. m., förslagsanslag                                                                                                             29245000

2      Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag                                                                                 1000000

30245000

Summa kr.    84491298000

24


 


VI.


Kommunikationsdepartementet

Kommunikationsdepartementet m. m.

Kommunikationsdepartementet,/öw/agja/ii/ag Utredningar m. m., reservationsanslag Exlra utgifter, reservationsanslag


Prop. 1985/86: 100

18560000

5200000

430000

24190000


 


B     Vägväsende

1      Vägverket: Ämbetsverksuppgifter,/öi/aganj/ag

2      Drifl av statliga vägar, reservationsanslag

3      Byggande av statliga vägar, reservationsanslag

4      Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

5      Bidrag tUl byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

6      Bidrag till drifl av enskilda vägar m.m., reservationsanslag

7      Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag

8      Tjänster lill utomstående, förslagsanslag

9      Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag


7530000 4420000000 1000000000

651000000

360000000

360500000

30000000

31900000

35300000

6896230000


 


C    Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket:

1            Trafik och administration,/öw/ag.yanä/ag

2            Fordon och körkort,/öri/agsans/ag

3            Bil- och körkortsregisler m. m., förslagsanslag

4  Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande


25057000 1000 1000


25059000

26265000 51324000


 


D    SJ-koncernen

1      Investeringar i järnvägens infrastruktur, reservationsanslag

2      Investeringar i trafikrörelsens fasta anläggningar vid statens jämvägar, reservationsanslag

3      Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa tjänster, reservationsanslag

4      Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar, reservationsanslag


940000000

471000000

1366000000

14900000 2791900000


25


 


Prop. 1985/86: 100


E   Sjöfart

Sjöfartsverket

1      Farledsverksamhet exkl. isbrytning, förslagsanslag

2      Isbrytning, förslagsanslag

3      Fartygsverksamhet, /ör/agja/ji/ag

4      Sjöfartsmateriel m. m., reservationsanslag

5      Övrig verksamhet,/öw/agiaw5/ag

Övriga sjöfartsändamål

6      Handelsflottans pensionsanstalt

7      Handelsflottans kultur- och fritidsråd,/ö/-i/ag5«n.y/ag

8      Ersättning till viss kanaltrafik m. m., förslagsanslag

9   Lån till den mindre skeppsfarten, reservationsanslag
10
Stöd till svenska rederier, förslagsanslag


372 920000 113000000

33062000 1000

94305000

1000 1000

45600000 1000

50000000 708891000


 


F     Luftfart

1      Flygplatser m. m., reservationsanslag

2      Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag

3       Ersätlning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotiand, förslagsanslag

4      Statens haverikommission


89700000 12900000

14500000

1000

117101000


 


G    Postväsende

1      Ersätlning till postverket för befordran av tjänste­försändelser,/örs/agians/ag

2      Ersättning till postverket för tidningsdistribution


553000000

30000000

583000000


 


H    Telekommunikationer

1    Försvarsinvesteringar vid televerket, reserva­tionsanslag


12000000 12000000


 


I      Transportstöd m. m.

1      Transporträdet,/ö/'.y/agia«.v/ag

2      Transportstöd för Norrland m. m., förslagsanslag

3      Transportstöd för Gotland, förslagsanslag

4      Riksfärdtjänst,/ö/-5/ag5a«i/ag

5      Ersättning till lokal och regional kollekliv person­trafik, förslagsanslag

6      Kostnader för visst värderingsförfarande,/öri/ag5-anslag


16857000

251 100000

44500000

57400000

253 100000

1000 622958000


26


 


Prop. 1985/86: 100


J     Transportforskning

1      Statens väg- och trafikinstitul, förslagsanslag

2      Bidrag till statens väg- och trafikinstitul, reservationsanslag

3      Statens väg- och trafikinstitul: Utrustning, reservationsanslag

4      Transportforskningsberedningen, reservationsanslag


1000

35011000

500000 26853000 62365000


 


K    Övriga ändamål

1     Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, förslagsanslag

2     Bidrag lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska insfilul, reservationsanslag

3     Sveriges meleorologiska och hydrologiska institut: Utrustning, reservationsanslag

 

4      Statens geotekniska institut, förslagsanslag

5      Bidrag till statens geotekniska institut, reserva­tionsanslag

6      Statens geotekniska institut: Utrustning, reserva­tionsanslag

1   Viss intemationell verksamhet,/ör/agjans/ag


1000

101593000

10400000 1000

9150000

311000

2765000

124221000

Summa kr.    11994180000


27


 


VII. Finansdepartementet


Prop. 1985/86: 100


 


Finansdepartementet m. m.

Finansdepartementet,/ö;-5/agja«5/ag Finansråd/ekonomiska attachéer, förslagsanslag Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag


48610000 2325000

21300000 1030000

73265000


 


B   Skatte- och indrivningsväsen

1      Riksskatteverket,/ö«/agia«.y/ag

2      Lokala skattemyndigheterna,/ör.s/ag5a«s/ag

3      Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag

4      Stämpelomkostnader, förslagsanslag

5      Kostnader för årlig taxering m.m., förslagsanslag

6      Ersätlning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m., förslagsanslag


317464000 881807000 579235000 2377000 145000000

49052000 1974935000


 


C   Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1      Marknadsdomstolen,/öw/ag5a/j.y/ög

2      Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag

3      Statens pris- och kartellnämnd,/öw/agi-awi/ag

4      Konsumentverket,/örs/agia«i/ag

5      Allmänna reklamationsnämnden,/ö«/agja«5/ag


2449000

6616000

36542000

*45651000

* 8262000

99520000


D    Vissa centrala myndigheter m. m.


9 10 11

12 13


Byggnadsstyrelsen,/öw/agiartj/ag

Inköp av fastigheter m. m., reservationsanslag

Energibesparande ålgärder i statliga byggnader,

reservationsanslag

Tullverket:

Förvaltningskostnader,/öri/ag5aM5/ag Drift och underhäll av teknisk materiel m. m., förslagsanslag

Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reserva­tionsanslag Konjunkturinstitutet,/ö5/ag5anj/ag Statens förhandlingsnämnd,/öw/agM/ii/ag Bankinspektionen, reservationsanslag Försäkringsinspektionen, reservationsanslag Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag Statens arbetsgivarverk, förslagsanslag


791856000

59462000 17810000

115000


1000 lOOOOOOO

50000000

869243000

13 764000

3920000

1000

1000

73000

24696000

971699000


 


* Beräknat belopp


28


 


Prop. 1985/86: 100


Bidrag och ersättningar till kommunerna

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,

förslagsanslag

Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet

av den kommunala företagsbeskattningen,/ör-

slagsanslag

F     Övriga ändamål

1     Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag

2     Bidrag till vissa internationella byråer och orga­nisationer m. m., förslagsanslag

3     Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag

4     Bidrag till vissa investeringar,/ö«/ag5an5/ag

5     Exportkreditbidrag, förslagsanslag

6     Sparfrämjande åtgärder, reservationsanslag

1   Täckande av förluster lill följd av vissa statliga garantier, förslagsanslag

8     Kompensation för förluster i Vänerskogs konkurs, förslagsanslag

9     Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. förslagsanslag


*I I 567500000

* I 694 000 000 13261500000

605000 170000

16700000 1000 1000

15000000

1000

1000

2000000000 2032479000

Summa kr.     18413398000


 


Beräknat belopp


29


 


VIII. Utbildningsdepartementet


Prop. 1985/86: 100


 


A   Utbildningsdepartementet m. m.

1      Utbildningsdepartementet,/öw/agsa/Ji/ag

2      Utredningar m. m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag


33 253000

20880000

951000

55084000


 


B     Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m.m.

1     Skolöverstyrelsen, förslagsanslag

2     Länsskolnämnderna,/ö«/ag5a«i/ag

3     Länsskolnämndernas utvecklingsstöd, reserva­tionsanslag

4     Statens institut för läromedelsinformation, förslagsanslag

5     Stöd för produktion av läromedel, reservations­anslag

6     Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade,/ör5/ag.ya«5/ag

För skolväsendet gemensamma frågor

7  Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skol-

väsendet, reservationsanslag

8     Fortbildning m. m., reservationsanslag

9     Regionala åtgärder för elever med handikapp, reservations­anslag

10 Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom
UtbUdningsväsendet,/ö/-5/ag5a«s/ag

Det obligatoriska skolväsendet m.m.

11    Bidrag till driften av grundskolor m. m.,/ör-slagsanslag

12    Särskilda åtgärder i grundskolan

13    Bidrag lill svensk undervisning i utlandet m. m., förslagsanslag

14    Sameskolor,/ö/-.y/agian5/ag Specialskolan m. m.:

 

15            Utbildningskostnader,/Ör5/ag5anj/ag

16            Utrustning m. m., reservationsanslag

 

17    Bidrag till driften av särskolor m.m., förslagsanslag

18    Kostnader för viss personal vid slafliga realskolor, förslagsanslag


195605000 7475000


137934000 150272000

31403000 8128000 6447000

15 560000

25974000 19489000

16150000

9355000

14441000000 223750000

29052000 14342000

203080000

611273000

1000


30


 


Prop. 1985/86: 100


19 20

21

22

23


Gymnasiala skolor tn. m. Bidrag till driften av gymnasieskolor,/örs/ogs-anslag

Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljnings­ansvar för ungdom under 18 år m. m.,förslag.mnslag Särskilda åtgärder i gymnasieskolan Bidrag till driften av fristående skolor pä gymna­sial nivå, förslagsanslag

Investeringsbidrag

Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m.,

reservationsanslag


4372511000

223192000 22 147000

98180000

180880000 20840120000


C    Vuxenutbildning


I


Bidrag tiU kommunal utbildning för vuxna,

förslagsanslag

Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader,/ö/-i/ag5a/is/ag Undervisningsmaterial m. m., reservationsanslag

Bidrag till studieförbunden m. m., förslagsanslag

Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

förslagsanslag

Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.,

förlagsanslag

Bidrag till viss central kursverksamhet

Bidrag till kontakttolkutbildning,/ör.s/ag5a«5/ag


15976000 4519000


964550000

20495000 948022000

220762000

480570000

36050000

2866000

2673315000


 


D    Högskola och forskning

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m. m.

1      Universitets- och högskoleämbetet,/ö/-.y/agsa«s/ag

2      Regionstyrelserna för högskoian, förslagsanslag

3      Redovisningscentralerna vid universiteten,/ö/-.y/agj-anslag

4      Datorcentralen för högre utbildning och forskning i S toe khol m, förslagsanslag

5      Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,/örs/ags-anslag

6      Vissa tandvårdskostnader, reservationsanslag

7      Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., reservationsanslag


86883000 12989000

1000

1000

1316947000 86902000

11988000


31


 


Prop. 1985/86: 100


Grundläggande högskoleutbildning

8      Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag

9       UtbUdning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag

 

10      Utbildning för värdyrken, reservationsanslag

11      Utbildning för undervisningsyrken, reservations­anslag

12      Utbildning för kultur- och informationsyrken, reservationsanslag

13      Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, reservationsanslag

14      Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m., reservationsanslag

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m.

15      Forskningsanknytning av gmndläggande högskole­utbildning saml konstnärligt utveckUngsarbete, reservationsanslag

16      Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag

17      Teologiska fakulteterna, reservationsanslag

18      Juridiska fakulteterna, reservationsanslag

19      Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reserva­tionsanslag

20      Medicinska fakulteterna, reservationsanslag

21      Odontologiska fakulteterna, reservationsanslag

22      Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag

23      Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

24      Tekniska fakulteterna, reservationsanslag

25      Temaorienterad forskning, reservationsanslag

26      Kungl. biblioteket, reservationsanslag

27      Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag

28      Vissa särskUda utgifter för forskningsändamål, reservationsanslag

Övriga forskningsfrågor

29      Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag

30      Humanistisk-samhäUsvelenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag

31      Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag

32      Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m., reservationsanslag

33      NationeU halvledarforskning, reservationsanslag

34      Delegalionen för vetenskaplig och teknisk informa­tionsförsörjning, reservationsanslag


747654000

339167000 412735000

799618000

208936000

404514000

189105000

17121000

189845000

13609000

17625000

220592000

495529000

54585000

17968000

443924000

432148000

18017000

48764000

3747000

52155000

47211000

90552000 198348000

279708000 7000000

9125000


32


 


35  Europeisk forskningssamverkan,/öri/agia/w/ag
Forskningsinstitutet för atomfysik:

36            Förvaltningskoslnader, förslagsanslag

37            Materiel m. m., reservationsanslag

 

38     Kimna geofysiska institut, reservationsanslag

39     Institutet för intemationell ekonomi, reserva-tlonsanslag

40     Vissa bidrag fill forskningsverksamhet, reserva­tionsanslag

41     Bidrag till EISCAT Scientific Association, förslagsanslag


 

Prop.

1985/86:100

 

168234000

15 607000

 

2586000

18193 000

 

16919000

 

3 250000

 

11368000

 

700000

 

7493677000


 


E     Studiestöd m.m.

1     Centrala sludiestödsnämnden m. m., förslagsanslag

2     Ersättning till vissa myndigheter för deras hand­läggning av studiesocialt stöd, förslagsanslag

3     Studiehjälp m. m., förslagsanslag

4     Studiemedel m. m., förslagsanslag

5     Vuxenstudieslöd m. m., reservationsanslag

6     Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag

7     Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti, förslagsanslag

8     Bidrag till vissa studiesociala ändamål, reservationsanslag


82807000

12520000

1576445000

4728290000

794800000

188500000

100000

78040000 7461502000


 


10


Kulturverksamhet m. m.

Allmän kulturverksamhet m. m.

Statens kuiturrkd, förslagsanslag

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer

m. m., reservationsanslag

Bidrag till särskilda kulturella ändamål,

reservationsanslag

Bidrag till samisk kultur

Lotterinämnden,/ö«/agM/!i/ag

Ersättningar och bidrag till konstnärer Visningsersättning åt bild- och form­konstnärer

Bidrag till konstnärer, reservationsanslag Inkomstgarantier för konstnärer, förslagsanslag Ersättning ål författare m. fl. för utiåning av deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag Ersättning tUl rätlighetshavare på musikområdel


15660000

19946000

11046000 2090000 1293000

22 203000

15172000

5917000

46439000 3000000


 


3   Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100


33


Prop. 1985/86: 100


Teater, dans och musik

11  Bidrag till Svenska riksteatern, reservations­
anslag

12      Bidrag lill Operan, reservationsanslag

13 Täckning av vissa koslnader vid Operan,
förslagsanslag

14      Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag

15     Rikskonsertverksamhel, reservationsanslag

16     Regionmusiken,/ö«/agsanj/ag

17  Bidrag fill regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner,/örs/agjani/ag

18  Bidrag tiil fria teater-, dans- och musikgmpper,
reservationsanslag

19 Bidrag lill Musikaliska akademien

20  Vissa bidrag fill teater-, dans- och musikverk-
samhel, reservationsanslag

Bibliotek

21     Bidrag tUl folkbibliotek, reservationsanslag

22     Bidrag till regional biblioteksverksamhet, förslagsanslag

Bild och form

23     Statens konstråd,/ör/agjani/ag

24     Förvärv av konst för statens byggnader m. m., reservationsanslag

25     Bidrag till Akademien för de fria konsterna

26     Vissa bidrag till bild och form, reservationsanslag

Arkiv

27     Riksarkivet och landsarkiven,/öri/agjan/ag

28     Dialekt- oeh ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv, förslagsanslag

29     Svenskl biografiskt lexikon, förslagsanslag

30     Statliga arkiv; Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m., reservationsanslag

31     Bidrag fill vissa arkiv

Kulturminnesvård

32     Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskoslnader, förslagsanslag

33     Kulturminnesvård, reservationsanslag

34     Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag


122610000 150630000

1000

86968000

53725000

109841000

228587000

33675000 1598000

11021000

15526000 19409000

2513000

26520000 1207000

8279000

75628000

15018000 2054000

3 109000 2634000

47630000 24231000

1000


34


 


Prop. 1985/86:100


Museer och utställningar

35     Statens historiska museet, förslagsanslag

36     Statens konstmuseer,/örs/agianä/ag

37      Utställningar av svensk konst i ufiandel, reservationsanslag

38      Livmstkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, förslagsanslag

39     Naturhistoriska riksmuseet,/ö«/ag5ani/ag

40      Statens sjöhistoriska museum: Förvahningskostnader, förslagsanslag

41      Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m.m., reservationsanslag

42     Etnografiska museet, förslagsanslag

43     Arkitekturmuseet, /örs/agM«i/ag

44     Statens musiksamlingar, förslagsanslag

45      Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m., reservationsanslag

46     Bidrag fill Nordiska museet, förslagsanslag

Al   Bidrag till Sveriges Tekniska museum, förslagsanslag

48      Bidrag tiU Skansen, förslagsanslag

49      Bidrag fill vissa museer

50      Bidrag till regionala museer, förslagsanslag

51      Riksutställningar, reservationsanslag

52      Inköp av vissa kulturföremål,/örj/ag5art5/ag

Forskning

53  Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kuUur-
omrädet, reservationsanslag

Ungdomsorganisationer

54      Statens ungdomsråd,/ö/-s/ag5an5/ag

55      Bidrag fill ungdomsorganisafionernas centrala verksamhet m. m., förslagsanslag

56      Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verk­samhet, förslagsanslag

57      Bidrag tUl ferieverksamhet inom ungdomsorganisa­tionerna, reservationsanslag


34008000 39758000

1062000

14223000 37518000

15619000

1000

14287000

1743000

12069000

8040000

37867000

8557000

9265000

12769000

34380000

20083000

100 000

637000

3751000

49338000

94600000

9615000 1644471000


 


G    Massmedier m. m.

FUm m.m.

1      Statens biografbyrå,/ör/agiani/ag

2      Filmslöd, reservationsanslag

3      Stöd tiU fonogramverksamhet m. m., reservationsanslag Arkivet för ljud och bild:

 

4            Förvaltningskoslnader, förslagsanslag

5            Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag


5530000 381000


4073000

36120000

8092000

8911000


35


 


13 762 000 32537000

1916000 1000000

Dagspress och tidskrifter

6      Presstödsnämnden, ,/r'c.v/ag.9a«.v/ag

7      Stöd lill dagspressen,/or?/ag.?a/i.s7ag

8      Lån till dagspressen, reservationsanslag

9      Stöd lill kulturtidskrifter, reservationsanslag

 

10     Stöd till tidningar på andra språk än svenska, förslagsanslag

11     Stöd till radio- och kassettidningar, reserva­tionsanslag

Lilteratiir

12     Litteraturstöd, reservationsanslag

13     Kreditgarantier till bokförlag,yor.v/ag.sa//.v/ag

14     Stöd till fackbokhandel m. m., förslagsanslag

15     Stöd till bokhandel, reservationsanslag

16     Lån för investeringar i bokhandel, reservotionsanskig Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

 

17           Förvaltningskostnader, förslagsanslag

18           Produktionskostnader, reservationsanslag

19  Bidrag till Svenska språknämnden,/ör.v/ag.van.v/«g

Radio och television

Kabelnämnden:

20            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

21            Stöd till lokal programverksamhet, reservationsanslag

 

22     Närradionämnden,/öri/ag.ja/75/ag

23     Sändningar av finländska televisionsprogram, /ö/'.9/agj'a/7.y/ag


Prop. 1985/86: 100

2 382000

475 600000

25000000

17510000

*5 365 000

12903000

36129000

1000

2438000

2858000

1925000

46299000 1553000

2916000 2048000

I 300000 693423000


H     Internationellt-kulturellt samarbete


Kulturellt utbyte med utlandet

Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.

förslagsanslag

Bidrag lill internationella kongresser m. m. i

Sverige, reservationsanslag

Bidrag till svenska institut i utlandet

Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,

reservationsanslag


6288000

21820000

630000 3026000

6667000 38431000


 


* Beräknat belopp


36


 


Prop. 1985/86: 100

I      Investeringar m. m.

1  Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,

förslagsanslag                                                                      9721000

2  Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, reservationsanslag                                 223000000

3  Inredning och utrustning av lokaler vid högskole­
enheterna m. m., reservationsanslag
                                     355000000

___________ 587721000

Summa kr.    41487744000

37


 


IX. Jordbruksdepartementet

A    Jordbruksdepartementet m. m.

1      Jordbruksdepartementet,/ör5/ag.?an.v/ag

2      Lantbruksråd,/örj/rtg.?a/7x/ag

3      Utredningar m. m., reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag


Prop. 1985/86:100

20296000

4 306000

3000000

500000

28102000


 


B     Jordbrukets rationalisering m. m.

1     Lantbruksstyrelsen,/ör5/flg5a«.y/ag

2     Lantbruksnämnderna, förslagsanslag

3     Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag

4     Markförvärv för jordbrukels rationalisering, reservalionsanslag

5     Täckande av förluster på grund av statlig kredit­garanti,/öw/agia/vi/ag

6     Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m., förslagsanslag

1   Främjande av trädgårdsnäringen, reservationsanslag

8      Stöd lill innehavare av fjällägenheter m. m., reservationsanslag

9      Främjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag

 

10     Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag

11     Främjande av rennäringen, reservationsanslag


39678000 220297000

40000000

1000

20000000

7000000 900000

I 300000 260000

215000

29220000

358871000


 


C     Jordbruksprisreglering

1     Statens jordbruksnämnd,/öri/agiaw/ag

2     Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden,/ör.y/agÄart5/ag

3     Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, förslagsanslag

4     Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag

5     Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanstag

6     Prisstöd till jordbruket i norra Sverige, förslagsanslag

7     Bidrag till permanent skördeskadeskydd

8     Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., förslagsanslag


25703000 2548000

3001 170000

9200000

231968000

*398 900000

1000

25899000 3695389000


 


* Beräknat belopp


38


 


Prop. 1985/86:100


V


Skogsbruk

Skogsstyrelsen, förslagsanstag Skogsvärdsstyrelserna,/ör.y/agsa«5/ag Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter,/örs/agiawi/ag Frö- och plantverksamhet, förslagsanstag Investeringar, reservationsanslag Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag Stöd tUl byggande av skogsvägar,/öw/agsa/jj/ag Främjande av skogsvård m. m., reservationsanslag Bidrag till trygghelsförsäkring för skogsbmkare, reservationsanslag


143420000

1000

44860000


29501000 1000

188281000

290000000

50000000

10900000

20000000 588683000


E     Fiske


10

11


Fiskeristyrelsen,/ör/agiart/ag Fiskenämnderna, förslagsanslag Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag Bidrag tUl fiskehamnar m. m., förslagsanslag Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen,/örj/agsa«5/ag Bidrag lill fiskets rationalisering m. m., förslagsanslag

Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag Täckande av föriuster vid statUg kreditgaranti till fiske, förslagsanslag

Prisreglerande ålgärder på fiskets område, förslagsanstag

Ersällning för intrång i enskild fiskerätt m. m., förslagsanslag Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag


35084000

8524000

2216000

4657000

1000

9000000 35000000

1000

1000

3000000

4970000

102454000


 


F     Service och kontroll

1     Statens Uvsmedelsverk,/örs/ag5ani/ag

2     Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m., förslagsanslag

3     Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksam­het, förslagsanslag

4     Bidrag lill statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag

5     Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag

6     Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet, förslagsanstag

1   Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag

8      Bekämpande av växtsjukdomar,/öw/agja/jj/ag

9       Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet, reservations­anslag


60486000 1000 1000

48998000

7000000

1000

2000000

250000

5600000


39


 


Prop. 1985/86:100


10     Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

11     Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag

12     Statens växtsortnämnd, förslagsanstag

13     Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård; Uppdragsverksamhet,/öw/agja/zi/ag

14     Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag

15     Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinär­vård , förslagsanslag

16     Bidrag till djurskyddsfrämjande ätgärder, resen'ationsanslag


1000

5207000

329000

1000 43 350000

1910000

2577000 177712000


 


G    Utbildning och forskning

1     Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag

2     Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruks­universitet,/ör.y/ag.yan5/ag

3     Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag

4     Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitel m. m., reservationsanslag

5     Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reserva­tionsanslag

6     Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag

7     Bidrag till växtförädling, reservationsanslag

8     Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag


406328000

174296000

23800000

28400000

102298000 21000000 23000000

620000 779742000


 


H     Miljövård

1      Statens naturvårdsverk, förslagsanslag

2      Koncessionsnämnden för miljöskydd,/ö/-j-/agja«i/ag

3      Miljövärdsinformation, reservationsanslag

4      Mark för naturvård, reservationsanslag

5      Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag

6      Miljövärdsforskning, reservationsanslag

1   Övervakning av miljöförändringar, m. m., reserva­tionsanslag

8     Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag

9     Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, förslagsanslag

 

10    Restaurering av Hornborgasjön, reservationsanslag

11    Statens strålskyddsinstitut:Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

12    Bidrag till statens strålskyddsinsfitut, reserva­tionsanslag

13    Kemikalieinspektionen, _/or.v/ag5a«j/ag

14    Särskilda projekt på miljövårdens område, reserva­tionsanslag


100282000

9068000

4400000

40000000

36200000

68150000

30300000 163000000

16660000 1600000

1000

21062000 1000

14000000 504724000

40


 


Prop. 1985/86: 100

I      Idrott, rekreation och turism

1      Stöd liU idrotten, reirva/iowsa/is/ag                                       217 500000

2      Stöd tUl turism och rekreation, reservationsanslag                     78050000

295550000

J     Diverse

1  Bidrag till vissa internationella organisationer

m. m., förslagsanslag                                                           35384000

2  Ersättningar för viltskador m. m.,/ör5/agÄa«5/ag                  ____ 325000

__________ 35709000

Summa kr.      6 566 936 000

41 4   Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100


X.


Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

Arbetsmarknadsdepartementet,/c»;-5/agja/2j/ag Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag Internationellt samarbete, förslagsanslag Arbetsmarknadsråd, förslagsanslag Jämställdhetsombudsmannen m. m., förslagsanstag Särskilda jämställdhetsålgärder, reservationsanslag


Prop. 1985/86: 100

28170000

18420000 345000

16200000 4160000 2275000 9000000

78570000


B     Arbetsmarknad m. m.


10 11 12 13 14 15

16

17

19

20


Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, förslagsanslag

Arbetsmatknadsservice, förslagsanslag Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildnings­bidrag, /ö«/ag5fl/75/ag

Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag Statsbidrag för ungdomslag,/öw/agiani/ag Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer, förslagsanslag

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning, reservationsanslag

Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksam­hetsområde, reservationsanslag AMU:gruppen:

Uppdragsverksamhet,/ör.v/agja«5/ag Bidrag till vissa driftutgifter, reservationsanslag Investeringar, reservationsanslag Arbetsdomstolen, förslagsanslag Statens förlikningsmannaexpeditlon,/örj/agian/ag Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanstag

Nämnden för vapenfriutbildning,/öri/ag.ya/jj/ag Vapenfria tjänstepliktiga, förslagsanslag Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna,/ör5/agj'a/;5/ag Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar, förslagsanslag

Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten, reservationsanslag


 

 

1537253000

 

504428000

 

1838200000

 

3111282000

 

2687500000

 

1200000000

 

7323000

 

24200000

 

1000

1000

 

29500000

 

15000000

44501000

 

5810000

 

1367000

 

40000

 

5138000

 

115085000

 

119000000

 

1000

 

22500000

 

11223629000


42


 


Prop. 1985/86:100


C     Arbetslivsfrågor

1      Arbetsmiljö - TiUsyn och forskning,/ör5/ag.yanj/ag

2      Arbetarskyddsstyrelsen; Anskaffning av vetenskaplig apparatur, reservationsanslag

3      Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag

4      Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och syssel­sättning, förslagsanslag

5      Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag,/ör-slagsanslag

6      Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, reservationsanslag


298755000

3 180000 530309000

3164994000

3052000000

346000000 7395238000


 


D  Invandring m. m.

1     Statens invandrarverk,/örs/ag.yan5/ag

2     Informationsverksamhet, reservationsanslag

3     Åtgärder för invandrare, reservationsanslag

4     Öwersättningsservice, förslagsanslag

5     Överföring och mottagning av flyktingar m.m., förslagsanslag

6     Ersättning till kommunema för ålgärder för flyk­tingar m. m., förslagsanstag


66231000

10291000

*8 584000

200000

180500000

620000000

__________ 885806000

Summa kr.    19583243000


 


* Beräknat belopp


43


 


XI. Bostadsdepartementet


Prop. 1985/86: 100


 


A    Bostadsdepartementet m. m.

1       Bostadsdepartementet, /örj/agjartj/ag

2       Utredningar m. m., reservationsanslag

3       Extra utgifter, reservationsanslag

4       Bidrag tiil vissa internationella organisationer m. m., reservationsanslag


22067 000

6250000

300000

1341000 29958000


 


B     Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

1      Bostadsstyrelsen, förslagsanslag

2      Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag

3      Vissa lån tiU bostadsbyggande,/örs/agsans/ag

4      Räntebidrag m. m.,/öw/agia/i5/ag

5      Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m., förslagsanslag

6      Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m., förslagsanslag

7      Bostadsbidrag m. m., förslagsanstag

8      Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., för­slagsanslag

9      Bidrag till förbättring av boendemiljön,/ör-slagsanstag

 

10      Bidrag fill aUmänna samlingslokaler m. m., för­slagsanstag

11      Län till allmänna samlingslokaler, förslagsanslag

Byggnadsforskning, energihushållning m. m.

12      Byggnadsforskning, reservationsanslag

13      Lån till experimentbyggande, reservationsanslag

14      Statens institut för byggnadsforskning,/ör5/ag5-anslag

15      Bidrag fill statens insfitut för byggnadsforskning, reservationsanslag

16      Statens insfitut för byggnadsforskning: Utrustning, reservationsanslag

17      Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostads­beståndet m. m., reservationsanslag

18      Informafion och utbUdning m. m., reservationsanslag

19 Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador,
förslagsanslag


50152000

49646000

1lOOOOOOO

14600000000

105000000

87000000 1457000000

329000000

60000000

130000000 25000000

162000000 37000000

1000

35550000

1000000

1000 20500000

50000000 17308850000


 


C    Plan väsendet

I    Statens planverk,/örä/agsani/ag


38003000 38003000


44


 


Prop. 1985/86: 100

D     Lantmäteriet

1      Lantmäteriet,/öw/ag5a«5/ag                                                                     1000

2      Plangenomförande,/öw/ag5a/2Ä/ag                                                  49099000

3      Landskapsinformation, rMervar/on5a/j.y/ag                                   133843 000

4      Försvarsberedskap, rejerva//ort5an.j/ag                                             3018000

5      Utrustning m. m., reservaf(Ort5a/i5/ag                                              15966000

201927000

E     Fastighetsdataverksamheten

1      Centralnämnden för fastighetsdata,/ör5/agM«5/ag                            43 322000

2      Utrustning m.m., reservationsanslag                                                      1300000

___________ 44622000

Summa kr.    17623360000

45


 


XII. Industridepartementet

A     Industridepartementet m. m.

1     Industridepartementet, förslagsanslag

2     Industriråd/industriallaché, /ör/agsani/ag

3     Utredningar m. m., reservationsanslag

4     Extra utgifter, reservationsanslag

5     Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling, förslagsanslag


Prop. 1985/86: 100

37874000 735000

19500000 600000

5300000 64009000


 


B     Industri m. m.

Statens industriverk:

1            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2            Utredningsverksamhet, reservationsanslag

 

3      Sprängämnesinspekfionen,/öri/agsa«5/ag

4      Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveck­ling, reservationsanslag

5      Främjande av hemslöjden, förslagsanslag

6      Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit,/ör5/agia«5/ag

7      Kostnader för slatsslödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m., förslagsanslag

8      Ersättning för exlra koslnader för förmånlig kredit­givning till u-länder, förslagsanslag

9      Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag

 

10      Industripolitiska ålgärder för tekoindustrin, reservationsanslag

11      Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag

12      Småföretagsutveckling, reservationsanslag

13      Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m., förslagsanslag


47587000 4500000


52087000 1000

12000000 5886000

570000000

*450000000

135000000

15000000

92000000

16638000

143275000

50000000 1541887000


 


C     Regional utveckling

1      Visst regionalpoliliskl stöd, förslagsanslag

2      Lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag

3      Lokaliseringslän, reservationsanslag

4      Regionala utvecklingsinsatser m. m., reservations­anslag

5      Täckande av förluster på grund av kreditgarantier tiU företag i glesbygder m. m., förslagsanslag

6      Ersättning för nedsättning av socialavgifter, för­slagsanslag

7      Sysselsättningsstöd,/örs/agian/ag

8      Expertgruppen för forskning om regional utveckling, reservationsanslag


20000000 362000000 300000000

488000000

1000

310000000 120000000

4300000 1604301000


 


* Beräknat belopp


46


 


Prop. 1985/86: 100


D    Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

1            Geologisk kartering m. m., reservationsanslag

2            Utrustning, reservationsanslag

3  Bergsstaten,/örs/ag5ans/ag
Statens gmvegendom:

4            Prospektering m. m., reservationsanslag

5            Egendomsförvaltning m. m., förslagsanslag

6  Delegalionen för samordning av havsresursverk­
samheten, reservationsanslag

E     Energi

Statens energiverk: Förvaltningskostnader,/ö>5/agsa/i5/ag Utredningar m. m. och information, reservations­anslag Statens elektriska inspektion,/ö«/agianj/ag Utbildning och rådgivning m. m. för all spara energi, reservationsanslag

Främjande av landsbygdens elektrifiering, reserva­tionsanslag

Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreakto-rer, förslagsanslag

Visst internationeUt energisamarbete,/öri/ag5-anstag

8

9

10

11

12 13

14

15

16 17 18

Statens kämkraffinspeklion: Förvaltningskostnader, reservationsanslag Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag Statens kärnbränslenämnd, reservationsanslag Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m., reservationsanslag Energiforskning, reservationsanslag Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energi­teknik AB, reservationsanslag Avveckling av forskningsreaklorer, m. m., reservationsanslag

Anläggningar för radioakfivl avfall i Studsvik, m. m., reservationsanslag Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag Stöd för oljeersättande ålgärder, m. m., reservationsanslag Täckande av förlusler i anledning av statliga garanfier för oljeersättande åtgärder, m. m., förslagsanslag

19

20

21

22

Drift av beredskapslager,/öa/agiani/ag Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag

SärskUda kostnader för lagring av olja, motor­bensin, m. m., förslagsanstag OljekTisnämnden, förslagsanslag

* Beräknat belopp


 

69236000

 

900000

70 136000

 

2969000

41744000

 

5798000

47542000

 

2524000

 

123171000

31655000

 

15547000

47202000

 

9600000

 

11330000

 

2500000

 

180000000

 

15028000

1000

 

1000

2000

 

1000

 

2910000000

 

305 000000

 

57410000

 

17 150000

 

1000

 

2 339000

 

* 169 600 000

 

*20000000

 

669630000

 

173460000

 

1000

 

10000

 

4590264000

 

47


 


Prop. 1985/86:100


F     Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckUng:

1             Teknisk forskning och utveckling, reserva­tionsanslag

2            Förvaltningskostnader, förslagsanstag

3            Utmstning, reservationsanslag

 

4     Europeiskt rymdsamarbete m. m., förslagsanslag

5     Bidrag till Tele-X-projektet,/örj/agJa«f/ag

6     Patent- och registreringsverket m.m., förslagsanslag

7     Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, förslagsanslag

8     Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

9     Bidrag tUl statens provningsanstalt, reserva­tionsanslag

 

10     Statens provningsanstalt; Utmstning, reserva­tionsanslag

11     Statens mät- och provråd, reservationsanslag

12     Bidrag till vissa internationeUa organisationer, förslagsanslag

13     Bidrag lill Ingenjörsvetenskapsakademien

14     Bidrag tUl Standardiseringskommissionen

15     Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete, reservationsanslag

16     Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag, reservationsanslag

17     IndustrieU utveckling inom mikroelektroniken, reservationsanslag

18     Vidareulbildning och kunskapsspridning inom mikro­elektroniken , reservationsanslag


672545000

70455000

1000


743001000

*135423000

49000000

105309000

52000

1000

33410000

7000000 3401000

2854000

4668000

13 393000

1000000

21700000

21500000

2000000 1143712000


 


G    Statsägda företag m. m.

1      Kostnaderför kronotorp, förslagsanslag

2      Affärsverket FFV; Byggnader och utmstning, reservalionsanslag

3      Nämnden för fartygskreditgaraniier,/örs/ag5a«5/ag

4      Räntestöd m. m. fill varvsindustrin,/örj/agsa/w/ag

5      Föriusttäckning tUl följd av statliga garantier fill svensk varvsindustri och bestäUare av fartyg, förslagsanslag

6      Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska Varv AB, förslagsanslag

1   Ränta och amortering på statens skuld till SS AB Svenskt Stål AB, förslagsanslag

8   Ränta på statens skuld till Norrbottens Jämverk AB, förslagsanslag

* Beräknat belopp


1900000

128600000

*4 335 000

»300000000

*30000000

*212 150000

58200000

57825000 793010000

Summa kr.      9860354000

48


 


XIII. Civildepartementet

A    CivUdepartementet m. m.

1      Civildepartementet, förslagsanslag

2      Utredningar m. m., reservationsanslag

3      Extra utgifier, reservationsanslag

4      Regeringskansliets förvaltningskontor, förslagsanstag


Prop. 1985/86:100

26561000

lOOOOOOO

418000

194010000

230989000


 


B     Statlig rationalisering och revision, statistik, m. m.

1     Statskontoret, förslagsanslag

2     Anskaffning av ADB-utmstning, reservationsanslag

3     Riksrevisionsverket, förslagsanslag

4     Kammarkollegiet, förslagsanstag

5     Viss rationaUserings- och utvecklingsverksamhet, förslagsanslag

Statisfiska centralbyrån:

6            Statistik, register och prognoser, förslagsanslag

7            Uppdragsverksamhet, /örj/ag.yart5/ag

 

8      Folk- och bostadsräkningar, förslagsanslag

9      Bidrag till Institutet för storhushållens rationa­Usering


276411000 1000


70520000 310000000 *90688000

15406000

1000000

276412000 25949000

679000 790654000


 


C    Statlig lokalförsörjning

1      Byggnadsarbeten för statlig förvaltning, reservationsanslag

2      Inredning av byggnader för statlig förvaltning m. m., reservationsanslag


202000000

7450000 209450000


 


* Beräknat belopp


49


 


D     Statlig personalpolitik m. m.

1     Statens löne- och pensionsverk,/ör/agans/ag

2     Stafiig personaladministrativ informationsbehandling, förslagsanslag

3     Statens arbetsmarknadsnämnd,/öw/agja/ii/ag

4     Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag

5     Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservalions­anslag

Statens institut för personalutveckling;

6            Bidrag till myndighetsuppgifter

7            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

 

8       Bidrag tUl särskilda personalutbildningsålgärder m. m., förslagsanslag

9      Statens arbetsmiljönämnd,/öri/ag5a«.y/ag

 

10    Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

11    Bidrag till sfiftelsen Stalshälsan,/ör5/agja«5/ag

12    Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanstag

13    Vissa skadeersättningar m. m., förslagsanslag

14    Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån, förslagsanslag

15    Bidrag fill förnyelsefonder på del statligt reglerade området, reservationsanslag

16    Externa arbetstagarkonsulter,/öM/agsa/i5/ag


Prop. 1985/86: 100

45542000

1000 22367000

43000000

4000000

9548000 1000

9549000

13000000

1077000

215000

270000000

250000

100000

1000

100000000

6160000

515262000


 


E     Länsstyrelserna m. m.

1    Länsstyrelserna m. m., förslagsanslag


2146966000 2146966000


 


F     Kyrkliga ändamål

1      Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m., förslagsanslag

2      Vissa ersättningar fill kyrkofonden

3      Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål,/örs/agi-anslag

4      Bidrag till trossamfund, reservationsanslag

5      Byggnadsbidrag på det kyrkliga området, reservations­anslag


13417000 38350000

2033000 39347000

10915000 104062000


 


G    Övriga ändamål

1    Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, förslagsanslag


2400000 2400000

Summa kr.      3999783000


50


 


XIV. Riksdagen och dess myndigheter

A    Riksdagen

1     Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m. förslagsanslag

2     Riksdagsutskottens resor utom Sverige, förslagsanslag

3     Bidrag lill studieresor, reservationsanslag

4     Bidrag tUl viss verksamhel,/ör/agjans/ag

5     Bidrag till partigrupper, förslagsanslag

6     Förvaltningskostnader, förslagsanslag

7     Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag


Prop. 1985/86:100

147377000

4 320000

325000

887000

12490000

152177000

450000 318026000


B     Riksdagens myndigheter


Riksgäldskontoret Förvaltningskoslnader,/öri/agiarti/ag Vissa kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanstag

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,

förslagsanslag

Riksdagens revisorer och deras kansli,/Ör5/ag5a«5/ag

Nordiska rådets svenska delegafion och dess kansli,

förslagsanstag

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,

förslagsanslag


47581000 68300000

Summa kr.


115881000

16000000 7 314000

5279000

7351000 151825000

469851000


51


 


XV. Räntor på statsskulden, m. m.                     Prop. 1985/86:100

1    Räntor på statsskulden, m. m.,/ör.y/agMM5/ag                            *71000000000

Beräknat belopp                                                                                                 52


 


XVI. Oförutsedda utgifter                                 ProP 1985/86:100

1   Ofömtsedda utgifter,/ö/-j/ög5a/u/ag                                      1000000

53


 


Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985   Prop. 1985/86: 100

Närvarande: statsministern Palme, ordförande och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Anders­son, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hell­ström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gus­tafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gra­din, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, HeUström, Wickbom, Johansson, Hul­terström, Lindqvist

Proposition med förslag tiil statsbudget för budgetåret 1986/87

Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgetår samt de frågor om statens inkomster och utgifter m. m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87. Anföran­dena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i under­protokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt anför:

Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med del upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87.

Regeringen ansluter sig fill föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas propositionen som bUagorna 1-19.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985                                 54


 


 


 


 


 


Bilaga I till budgetpropositionen 1986


Finansplanen


Prop.

1985/86:100 Bil. I


Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1986

Finansplan

1 Den ekonomisk-politiska strategin

1.1 Bakgrunden

Vårt lands ekonomi stod i början av 1980-talet inför en rad allvarliga problem. Den ekonomiska tillväxten hade under en längre period varit låg och näringslivets konkurrenskraft hade försvagats. Till följd av detta hade arbetslösheten ökat kraftigt och sysselsättningen hade under några är rentav minskat. Under en följd av år hade reallönerna sjunkit och ett växande antal hushåll hade fått svårigheter att klara sin försörjning.

Försvagningen av konkurrenskraften hade tillsammans med struktur­problem lett till svärigheter för en stor del av näringslivet, som visade sig i försämrad lönsamhet, stagnerande produktion, minskande sysselsättning och fallande investeringar. Den försvagade konkurrenskraften ledde också till stora och ihållande underskott i våra utrikesbetalningar, som finansie­rades med hjälp av en omfattande statlig skuldsättning i utlandet.

Den svaga ekonomiska tillväxten medförde att den offentliga sektorns inkomster ökade långsamt. Samtidigt skärptes kraven pä högre offentliga utgifter för att möta problemen med den växande arbetslösheten och kriserna i näringslivet. Detta ledde, i kombination med en för svag budget­politik, till att de offentliga finanserna försämrades i en, både historiskt och internationellt sett, snabb takt. Det kollektiva sparandet i Sverige utplåna­des och ersattes av en stigande kollektiv skuldsättning.

Inflationen hade under en följd av år legat omkring 10 % per år. Detta medförde inte bara atl konkurrenskraften urholkades utan bidrog ocksä till stora och godtyckliga omfördelningar av förmögenheter och inkomster.

1 Riksdagen 1985/86.


Inflationsklimatet undergrävde såväl ekonomins funktionssätt som den     Prop. 1985/86: 100 allmänna samhällsmoralen, genom att spekulativa beteenden och låne-     •'- ' finansierad konsumtion gynnades framför samhällsnyttiga insatser i form av arbete, förelagande och sparande.

När den nuvarande regeringen tillträdde 1982, lade den snabbt och bestämt om den ekonomisk-politiska kursen. Det var nödvändigt att på en och samma gäng angripa alla de fundamentala obalanserna i den svenska ekonomin. Uppgiften kan beskrivas som att det gällde att undanröja de hinder som stod i vägen för en utveckhng fillbaka mot full sysselsättning och stigande levnadsstandard för befolkningen. Det övergripande målet var - och är - att vi fullt ut skall kunna utnyttja våra produktiva resurser i form av arbetskraft och kapital utan att behöva låna i utlandet.

Den strategi som regeringen valt har betecknats som den tredje vägens ekonomiska politik. Den innebär att vi skall både arbeta och spara oss ur krisen. Vi skall arbeta - därför atl det krävs en ekonomisk tillväxt i form av stigande produktion och ökande investeringar för att realinkomster och sysselsättning skall kunna öka. Vi skall spara - därför att den privata och offentliga konsumtionen måste anpassas till de ramar som våra produktiva resurser sätter. Som nation måste vi själva åstadkomma ett tillräckligt stort sparande för atl utan beroende av utländska långivare kunna finansiera den utbyggnad av produktionsapparaten som krävs för att levnadsstandarden skall stiga i framtiden.

Med den tredje vägens ekonomiska politik avvisar vi såväl den ensidiga åtstramningens väg som den generella expansionens väg. Åtstramningens förespråkare tenderar att betona bekämpning av inflation och finansiella obalanser men negligerar problemen med arbetslöshet och låg tillväxt. Mångårig erfarenhet från andra länder som prövat denna väg visar att resultaten blir stigande arbetslöshet, ekonomisk stagnation, växande klyf­tor och ökade sociala motsättningar.

Expansionens förespråkare tenderar i stället att enbart betona vikten av ökad fillväxt och sysselsättning och underskatta de skador som hög infla­tion och stora finansieUa obalanser medför. Även här visar internationella erfarenheter, att en sådan politik snabbt leder till förvärrad inflationstakt och växande underskott i offentliga finanser och bytesbalans. Efter kort tid framtvingas, i strid med de ursprungliga intentionerna, en drastisk åt­stramning, som dä rentav måste bli hårdare än vad som ursprungligen hade varit nödvändigl.

Tillämpningen av den tredje vägens ekonomisk-politiska strategi i Sve­rige innebar som ett försia steg att kronan devalverades med 16 %. Härige­nom förbättrades det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft kraftigt och det blev möjligt att vrida över resurser frän inhemsk förbruk­ning till en exportledd expansion. Finans- och penningpolitiken stramades åt i syfte att hålla tillbaka privat och offentlig konsumtion och bidra till att minska underskotten i statsbudgeten och bytesbalansen.

Genom att konkurrenskraftsförstärkningen ledde till alt efterfrågan pä
svenska produkter ökade, steg lönsamhet, produklion och kapacitetsut­
nyttjande i näringslivet. Härigenom skapades förutsättningar för en upp­
gång av investeringar och sysselsättning i näringslivet.
                             2


 


Med denna politik sfimulerades den ekonomiska tillväxten och därmed     Prop. 1985/86: 100 vidgades basen för den offentliga sektorns inkomster. Tillsammans med en     Bil. 1 hård utgiftsprövning och minskade behov av statliga subventioner till näringslivet m. m. bidrog detta till att budgetunderskottet minskades mar­kant.

En sådan ekonomisk-politisk strategi skapar vissa påfrestningar och i flera avseenden dröjer del viss tid innan de positiva resultaten visar sig. Av bl.a. denna anledning har det varit en central uppgift för regeringen atl driva en aktiv fördelnings- och sysselsättningspolitik. Trots det ansträngda statsfinansiella läget har en rad insatser gjorts för att stödja ekonomiskt utsatta grupper. Samtidigt har andra åtgärder vidtagits, inte minst pä skatteområdet, för att även mera välsituerade grupper skall bidra till det ekonomiska saneringsarbetet. Särskilda insatser har gjorts för att näringsli­vets ökade vinster skall användas till investeringar, forskning och utveck­ling samt utbildning.

Sysselsättningspolitiken har förts med stor kraft. Det har inte minst gällt att, i avvaktan på den spontana sysselsättningsökning som med viss efter­släpning skulle bli följden av den ekonomiska uppgången, bryta den kraf­tiga ökning av arbetslösheten som pågick 1982. Stora insatser har gjorts inom arbetsmarknadspolitiken i form av beredskapsarbeten, utbildning, ökade flyttningsstöd, effektivare arbetsmarknadsservice m. m. Genom bl.a. ungdo.mslagen har det varit möjligt att väsentligt nedbringa den tidigare höga ungdomsarbetslösheten. Särskilda insatser har gjorts för alt möta näringslivets behov av utbildad arbetskraft i konjunkturuppgången.

Härtill kommer en rad andra sysselsättningsfrämjande åtgärder vid sidan av den egentliga arbetsmarknadspolitiken. Det gäller bl.a. insatser för särskilt utsatta regioner, statliga investeringsprogram, ätgärder inom ROT-seklorn (reparalioner, ombyggnad och fillbyggnad) och särskilda insatser inom utbildningsväsendet.

Bokslutet för perioden 1982-1985 är gott. I en rad väsentliga hänseen­den har de ekonomiska obalanserna minskat. Den ekonomiska tillväxten har varit god och har överträffat genomsnittet i Västeuropa. Det svenska näringslivet har visat stor dynamik och förmåga att ta tillvara den förstärk­ning av konkurrenskraften som devalveringen medförde. Lönsamheten och soliditeten har förbättrats avsevärt. Industriproduktionen har ökat kraftigt och investeringarna och sysselsättningen har stigit påtagligt. Även den privata tjänstesektorn har expanderat.

Strukturproblemen i näringslivet har minskat väsentligt i omfattning genom en rad framgångsrika omstruktureringar. De statliga stödåtgärdema till näringslivet har till stor del kunnat avvecklas. Svensk industri har idag en betydligt robustare struktur än tidigare och har ett bättre utgångsläge än vad fallet är för industrin i många jämförbara länder. Underskottet i våra utlandsbetalningar har minskat kraftigt.

Arbet-smarknadsläget har förbättrats sedan mitten av 1983. Sysselsätt­
ningen har ökat främst i industrin, den privata tjänstesektorn och kommu­
nerna. Det har härigenom varit möjligt att dra ned på de arbetsmarknads­
politiska insatserna. Den sysselsättningsökning med 84000 personer som
ägt rum sedan 1982, motsvaras således av en än slörre sysselsättningsök-
       3


 


ning på den öppna arbetsmarknaden. Arbetslösheten har kunnat nedbring-    Prop. 1985/86: 100 as till under 3 % att jämföra med en genomsnittlig arbetslöshet i Västeuro-     Bil. 1 pa om ca 11 %.

Budgetunderskottet har nedbringats från 87 miljarder kr. för budgetåret 1982/83 till beräknade 52 miljarder kr. för innevarande budgetär. Sparan­deunderskottet i den totala offentliga sektorns finanser har minskat från 6% av BNP 1982 tiU ca 1 1/2% av BNP 1985. Detta är en snabbare förbättring än vad som skett i de flesta andra industrUänder.

Inflationstakten har dämpats och beräknas vid slutet av 1985 ha kommit ned till ca 5 1/2 %, vilket är den lägsta ökningstakten sedan slutet av 1960-talet.

1.2 Vägen mot balans

Den restaurering som skett av den svenska ekonomin hade inte varit möjlig utan en bred uppslutning från olika grupper och individer i det svenska samhället. På samma sätt krävs det samverkan och uthållighet under de kommande åren för att utvecklingen mol ekonomisk balans skall kunna fuUföljas.

Den tredje vägens ekonomiska politik ligger fast. Den har visat sig vara framgångsrik under de gångna åren och måste nu fullföljas med kraft och uthållighet. De ekonomiska obalanserna har minskat väsentligt men de har inte eliminerats.'Det är regeringens fasta föresats att fortsätta på den inslagna vägen för all uppnå balans i den svenska ekonomin.

Vi vill återupprätta full sysselsättning och åstadkomma stigande realin­komster för befolkningen. Arbetslöshet är inte bara ett slöseri med ekono­miska resurser. Den skapar också ett mänskligt lidande genom att männi­skor utestängs från delaktighet i arbetshvet.

Del sociala trygghetssystemet måste upprätthållas. Men även med ett väl fungerande trygghetssystem bör ekonomin fungera sä att medborgarna kan försörja sig genom eget förvärvsarbete och egna inkomster. Människor skall ha rätt tUl arbete — och arbetet bör ge en god försörjning.

Det är inte möjligt att förbättra sysselsättning och realinkomster genom att öka de offentliga utgifterna eller genom att låna i utlandet. De ekono­miska obalanserna skulle då snabbt öka och framtvinga en kraftig åt­stramning, som skulle försvaga både sysselsättningen och realinkomst­erna.

För att sysselsättning och realinkomster skall kunna förbättras uthålligt, krävs att den svenska ekonomin i fundamentala hänseenden utvecklas i rätt riktning.

För det första måste den ekonomiska tillväxten öka. En hög ekonomisk tillväxt gör det lättare att häva obalanserna i ekonomin. Vidare är tillväxt en fömtsättning för atl åstadkomma full sysselsättning och stigande lev­nadsstandard. Ökade ekonomiska resurser gör del möjligt att både höja realinkomsterna och förbättra den sociala välfärden.

För att tillväxten skaU öka, måste efterfrågan på svenska varor och
tjänster öka - såväl i Sverige som i utlandet. En sådan utveckling kan på
längre sikt endasl åstadkommas genom atl det svenska näringslivels kon-
   


 


kurrenskraft bevaras och förbättras. Detta fömtsätter i sin tur att pris- och     Prop. 1985/86: 100 kostnadsökningarna nedbringas varaktigt till en låg nivå. Kampen mot    Bil. 1 inflationen måste därför ges hög prioritet.

Hämtöver behöver en rad insatser för ökad tiUväxt göras på andra områden. Det gäller åtgärder för att åstadkomma en större flexibilitet på arbetsmarknaden, förbättra utbildningssystemet, förstärka insatserna för forskning och utveckling, öka effektiviteten inom den offentliga sektorn, skapa ökad konkurrens och mindre byråkrati inom en rad sektorer samt förändra skattesystemet i en mera fillväxtbefrämjande riktning.

För det andra måste den ökade efterfrågan och den ökade tillväxten framför alll komma från invesleringar och nettoexport. En expansiv eko­nomisk polifik, som främst inriktas pä ökad privat och offentlig konsum­tion, skulle däremot leda till ökad importefterfrågan och försämra sparan­det i vårt land.

Vi måsle öka investeringama - och dessa investeringar måste vara räntabla - eftersom detla är det enda sättet att långsiktigt öka tiUväxten och förbättra levnadsstandarden. Exporten måste öka snabbare än impor­ten, så att vi kan eliminera underskottet i bytesbalansen och förhindra en ökad skuldsättning i utlandet. 1 annat fall skulle handlingsutrymmet förden ekonomiska politiken beskäras ytterligare, beroendet av utländska långi­vare öka och förtroendet för den svenska ekonomin minska. Följden skulle bli nya valutakriser.

Den nödvändiga ökningen av sparandet måste främst ske i den sektor som fortfarande uppvisar ett stort sparandeunderskott, dvs. statsbudge­ten. Budgetunderskottet måste därför nedbringas ytterligare.

För det tredje måsle en aktiv sysselsättningspolitik föras. Den ekono­misk-politiska huvudstrategin ger en långsiktig förstärkning av arbets­marknaden. Därutöver är det nödvändigt att redan på kort sikt genom arbetsmarknadspolitiska och andra insatser begränsa arbetslösheten.

Särskilda åtgärder måste riktas in på de grupper som är mest utsatta på arbetsmarknaden, såsom ungdomarna, de långtidsarbelslösa och de ar­betshandikappade. Arbetsförmedlingarnas verksamhet måste effektivise­ras ytterligare och arbetsmarknadsutbildningen bättre anpassas till den konkurrensutsatla sektorns behov av yrkeskunnig personal. Förnyelsefon­derna bör ocksä kunna spela en vikfig roll i utvecklingen av del svenska näringslivet.

För det fjärde måste kampen för en rättvis fördelning intensifieras. Då en stor del av tillväxten under de senaste åren har måst avsättas till investeringar och nettoexport, har det inte funnits något större utrymme för konsumtionsökningar. I delta kärva läge är del av särskild vikt att krispolitikens bördor fördelas efter bärkraft och alt särskilda insatser görs för de mest utsatta grupperna.

För den aktiva befolkningen måste möjligheterna förbättras till en god försörjning genom eget arbete och egna inkomster. Med det begränsade konsumtionsutrymme som finns tillgängligt, betyder det att den offentliga utgiftsökningen - vad avser både offentlig konsumtion och transfereringar - måste stä tillbaka till förmän för en viss ökning av reallönerna.


 


På längre sikt främjas såväl sysselsättning som en stigande levnadsstan- Prop. 1985/86: 100 dard för hela befolkningen främst av en gynnsam ekonomisk utveckling BU. 1 med hög tillväxt, stigande efterfrågan pä arbetskraft och låg inflation. Ökade ekonomiska resurser skulle ocksä göra det möjligt att förbättra den sociala välfärden. Kampen för full sysselsättning och en rimlig försörjning genom eget arbete mäste stå i centrum för vår strävan efter en rättvis fördelning av levnadsstandarden.

För det femte är det önskvärt atl ett ökat samförstånd om den ekonomis­ka politiken kan etableras. Breda samförslåndslösningar har en långvarig tradition i vårt land. Det har varil en styrka för vär demokrati all så har varit fallet. Vi har därigenom kunnat slippa den konfrontation och de ökade sociala klyftor som utmärker många andra länder.

Alla grupper i det svenska samhället är beroende av en stabil ekonomisk utveckling. Alla gmpper skuUe därför också tjäna på att ett ökat samför­stånd kunde uppnås under de kommande åren. För att detta skall vara möjligt krävs det å ena sidan lyhördhet och insikter om problemen i den svenska ekonomin, ä andra sidan en beredviUighet att medverka lill lös­ningar av dessa problem och vilja till kompromisser. Regeringen kommer för sin del att verka för ell sådant samförstånd om den ekonomiska politi­ken.

För det närmaste året är den ekonomiska bilden i flera avseenden tämligen gynnsam. Underskotten i bytesbalansen och i den offentliga sektorns finanser ser ut att kunna minskas. Investeringarna fortsätter atl öka och arbetslösheten förblir på en förhållandevis låg nivå. Inflationstak­ten är på väg nedåt. De bedömningar som nu kan göras av konjunkturläget 1986 är något gynnsammare än vad fallet var i början av hösten.

Det är nu nödvändigt att aktivt fullfölja den ekonomisk- politiska strate­gin för att bemästra de problem som fortfarande kvarstår.

Den ekonomiska tillväxten tenderar att avta 1986. Arbetslösheten är alltjämt högre än vad som är acceptabelt utifrån målet om full sysselsätt­ning. Många har svårt att fä pengarna att räcka till. Antalet socialbidragsta-gare är stort.

Det är nödvändigt att hålla den inhemska efterfrågan i strama tyglar, eftersom vår export ännu inte är tillräckligt stor för att kompensera för den höga import som skulle följa av en expansiv inhemsk efterfrågan.

Den förbättring som skett av den offentliga sektorns finanser måste drivas vidare för att öka det inhemska sparandet och stödja en politik som syftar till en förbättrad bytesbalans, lägre inflation och lägre räntor.

Pris- och kostnadsökningen är alltjämt för hög. Under några år har det varit möjligt att parera en högre kostnadsökning i Sverige än i omväriden med atl vår produktivitetsökning har varit snabbare. Den snabba produkti­vitetsökningen kunde komma till ständ därför att kapacitetsutnyttjandet snabbt höjdes i det svenska näringslivet, vilket frigjorde den betydande produktiviletsreserv som fanns i utgångsläget. Detta kommer inle att vara möjligt under de närmaste åren, då snarare andra länder har en större produktivitetsreserv än vad vi har.

Det är därför oundgängligen nödvändigt att pris- och kostnadsökningar­
na i Sverige nu nedbringas liU högsl den nivå som råder bland våra
              6


 


viktigare konkurrentländer. Kravet har snarast skärpts på senare tid, efter-     Prop. 1985/86:100
som inflationstakten fortsätter att falla i dessa länder.
          Bil. 1

Den konkurrensfördel som devalveringarna 1981 och 1982 innebar för del svenska näringslivet har visserligen minskal på senare tid men är alltjämt betydande. Ytterligare förluster skulle emellertid efter en tid ofrånkomligen slå negativt på produktion, sysselsättning och utrikesbetal­ningar.

1.3 Den ekonomiska politiken under de kommande åren

Kampen mol inflationen ges hög prioritet. Det svenska näringslivets kon­kurrenskraft måste bevaras och förbättras. Detta kan endast ske genom inhemska anpassningsålgärder. En ytteriigare devalvering av den svenska kronan är helt utesluten. Inflationsbekämpningen måsle därför främst ske genom en stram finanspolitik och genom att löner och andra kostnader ökar i mycket långsam takt.

Under 1985 fullgjordes den stabUiseringspoUtiska uppgiften i förhållan­devis slor utsträckning av penningpolifiken. Delta ledde till en hög real­ränta och, vid en inlernationell jämförelse, hög nominell ränta. Finanspoli-fiken måste nu utformas så atl bördan på penningpolitiken kan minskas. En svag finanspolitik skulle även pä sikt fordra en så hög räntenivå att avkastningskraven på produktiva invesleringar skulle behöva höjas ytterli­gare. För att investeringsnivån med en sädan utveckUng skulle kunna hällas uppe, skulle vinstandelen i näringslivet behöva höjas ytterligare pä löneandelens bekostnad. Delta skulle omöjliggöra höjda reallöner för lön­tagarna.

Elt minskat budgetunderskott eller, annorlunda uttryckt, ett ökat spa­rande i den offentliga sektorn, är nödvändigl också av andra skäl. Sparan­det i den svenska ekonomin är alltjämt för litet. Del behöver öka dels för att finansiera den nödvändiga investeringsuppgängen, dels för atl förstärka vår externbalans. Även om hushåUen bör kunna svara för en del av den nödvändiga sparandeökningen, sä talar myckel för att denna huvudsakli­gen måste komma till stånd i den offenfiiga sektorn och då särskilt genom att det statliga budgetunderskottet minskas.

Del lorde därför vara nödvändigt atl på några års sikl skapa elt vissl överskott i den offenfiiga sektorns sparande. Därmed skulle det kollekliva sparandet kunna återupprättas i Sverige.

Regeringen har lidigare angivit atl det är ett mål för den ekonomiska politiken att skapa elt permanent överskott i bytesbalansen. Endast härige­nom bUr det möjligt att successivt minska utlandsskulden och de stora räntebetalningarna på denna. Ett överskott i bytesbalansen skulle öka handlingsfriheten i den ekonomiska poUtiken och i högre grad än f.n. möjliggöra ekonomiska stimulansåtgärder i svaga konjunkturlägen.

Även om bytesbalansen uppvisar ett underskott, så som var faUet 1985 och som också kan komma alt inträffa 1986, bör den ekonomiska polifiken utformas så att staten inte behöver låna i ufiandel.

Erfarenheter frän perioden 1977-1982 i värt land, liksom erfarenheterna
i en rad andra länder, visar alt, om denna norm överges, resultatet blir
       7

minskad disciplin i den ekonomiska politiken. Nödvändiga anpassningsåt-


 


gärder blir ofillräckliga eller skjuts på framtiden. Försök att på kort sikt Prop. 1985/86: 100 kompensera ett minskat inhemskt sparande genom statlig upplåning utom- Bil. I lands leder efler kort tid till lägre tillväxt och en sämre utveckling av realinkomsterna. En ökad skuldsättning utomlands för att finansiera kon­sumtion innebär att det ekonomisk- politiska oberoendet minskas. Möjlig­heterna att föra en ambitiös fördelningspolitik begränsas därmed. Normen om att staten inte skall låna i utlandet ligger därför fast.

En stram finanspolitik är av stor betydelse för att öka sparandet i ekonomin, vilket tar sig uttryck dels i ett minskat budgetunderskott, dels i en förbättrad externbalans. En stram finanspolitik kan också bidra till att dämpa inflationen. För att nedbringa inflationen och förbättra sysselsätt­ningen redan pä kortare sikt mäste dessutom etablerade mönster för pris-och lönebildningen brytas. Inför 1985 hade arbetsmarknadens parter vid de s.k. Rosenbadssamtalen med regeringen accepterat att de totala löneök­ningarna skulle hällas inom en ram på 5 %. Löneökningarna 1985 beräknas dock preliminärt ha blivit i genomsnitt ca 7 %. Detta är visserligen lägre än under tidigare är men innebär ändå all ramen överskreds.

Inför 1986 kan vi konstalera att de stora överhängen, främst i den offentliga sektorn, jämte löneglidning, om denna skulle ligga kvar på sam­ma höga nivå som under föregående år, skulle resultera i en genomsnittlig lönekostnadsökning om ca 5 1/2 % och detta utan all några nya löneavtal för 1986 har träffats.

Även om en sädan löneökning skulle vara klart lägre än den varit på mycket läng tid i Sverige, skulle den likväl medföra en försvagning av konkurrenskraften, eftersom de nominella löneökningarna i våra konkur­rentländer förväntas bli ännu lägre. De negativa effekterna av en sädan konkurrenskraftsförsvagning skulle dock huvudsakligen slå igenom först under 1987 och kommande är. Detla understryker det stora ansvar som nu ligger på arbetsmarknadens parter för atl nedbringa pris- och kostnadsök­ningarna.

Höga nominella löneökningar garanterar inte en positiv reallöneutveck­ling. Tvärtom visar utvecklingen under perioden 1976—1983 att reallöner­na sjönk med 9 %, trots att de nominella lönerna under samma period steg med inte mindre än 80 %. Den bästa vägen att skapa förutsättningar för stigande reallöner är i dagens läge atl åstadkomma låga nominella löneök­ningar, eftersom dessa bidrar lill atl stärka det svenska näringslivets kon­kurrenskraft och därmed lägger grunden för en uthållig ekonomisk expan­sion med stigande inkomster för löntagama. Detta bekräftas av utveckling­en i flera av våra konkurrentländer, där låga nominella löneökningar för­enats med stigande reallöner.

Det är nu nödvändigt att skapa förutsättningar för att stabilisera pris-
och kostnadsökningarna på en låg nivå för lång tid framöver. Del skulle
därför vara önskvärt med löneavtal som sträcker sig över en flerårsperiod.
Trovärdigheten i antiinflationspolitiken skulle stärkas avsevärt, om avtal
pä en låg nominell nivå kunde slutas för exempelvis en treårsperiod.
Stabiliteten i den ekonomiska utvecklingen skulle befrämjas och möjlighe­
tema till långsiktig planering för hushåU, företag, kommuner m. fl. förbätt­
ras. Flerärsavtal skulle också underiätta lösningen av de problem med
          8


 


stora kostnadsöverhäng som finns på vissa avtalsområden. Sådana flerårs-     Prop. 1985/86: 100 avtal bör inte innehålla klausuler som tenderar att driva upp inflationen.        Bil. 1

Förutsättningarna att sluta flerärsavtal har förbättrats genom att det stora flertalet avtal löper ut omkring årsskiftet 1985/86. Även i andra avseenden är utgångsläget nu bättre än tidigare. De internationella pris­stegringarna är låga och sjunker alltjämt, vilket minskar riskerna för infla­tionsimpulser utifrån. Den strama budget som nu läggs fram och det faktum att taxe- och avgiftshöjningarna blir mycket måttliga bidrar ocksä till en dämpad inflationstakt i Sverige.

Ytteriigare en viktig faktor i detta sammanhang är hur inkomstskatten kommer att utformas för de närmaste åren. Skatteskalorna för 1986 har redan beslutats av riksdagen. Regeringen kommer inom kort atl förelägga riksdagen förslag om hur skatteskalorna för 1987 och 1988 bör utformas. En central utgångspunkt är därvid att möjliggöra höjda reallöner förutsatt alt de nominella löneökningarna och prisökningarna blir låga.

Om löneutvecklingen i kommuner, företag och på andra håll skulle avvika frän vad som är önskvärt, kommer regeringen inte alt tveka att vidta korrigerande åtgärder.

Självfallet kan inte ansvaret för att dämpa kostnadsökningarna ensidigt läggas pä lönlagarna. Även om pris- och kostnadsökningarna till väsentlig del bestäms av löneökningarna - vilket är självklart med hänsyn till att lönerna svarar för 3/4 av nationalinkomsten - sä påverkas de också av en rad andra omständigheter. Alla grupper måste därför medverka i kampen mot inflationen.

Människors levnadsstandard bestäms såväl av verksamheten inom den offentliga sektorn som av reaUönerna. Under en följd av är har den offent­liga konsumtionen och inkomstöverföringarna ökat kraftigt medan reaUö­nerna har urholkats. Det är därför nu nödvändigt all fömtsättningar skapas för höjda reallöner, genom all utgiftsökningen i stat och kommuner hålls tillbaka.

En stram finanspolitik skapar också fömtsättningar för en lägre ränta -och därmed för lägre kapitalkostnader. Några skattehöjningar föresläs inle i budgeten annat än en smärre höjning av arbetsmarknadsavgiften fr. o. m. den 1 januari 1987. Taxe- och avgiftshöjningar sker med stor återhållsam­het. Samma återhållsamhet bör även kommunerna iaktta.

Jordbrukarna bör visa en motsvarande återhållsamhet när del gäller prishöjningar på jordbruksvaror. Även förelagarna i övrigl bör i stor ut­sträckning avstå frän prishöjningar på sina produkter, inte minst med tanke på att prishöjningar lätt leder till minskade marknadsandelar såväl i Sveri­ge som i omvärlden. Åtskilliga svenska företag möter nu utländska konkur­renter, som faktiskt sänker sina priser.

Ökad sysselsättning och låg inflation är grundläggande inslag i en polifik som syftar till en jämnare fördelning av inkomster och förmögenheler. Härutöver behöver dock även andra åtgärder vidtas i fördelningspolitiskt syfte. Sålunda höjs bostadsbidragen i två etapper nästa år.

Barnfamiljernas ekonomiska situation har under en längre period varit
besvärlig. Visserligen höjdes det familjeekonomiska stödet kraftigt den 1
januari 1985, men det är enligt min mening motiverat att samhällets slöd
      9


 


ökas ytteriigare. Det är angeläget att förbättringarna av stödet till barnfa-    Prop. 1985/86: 100

miljerna kan ske med så bred anslutning som möjligt. Statsrådet Lindqvist    Bil. I

har därför för avsikt att föreslå regeringen att de övriga riksdagspartiema

inbjuds till överiäggningar om åtgärder för att förbättra barnfamiljernas

ekonomiska situation. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget måste

utgångspunkten för dessa överiäggningar vara att åtgärderna finansieras i

sin helhet.

En annan faktor som har fördelningspolilisk betydelse, men som ocksä kan bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft, är förnyelsefonderna. Avsättningarna till dessa beräknas uppgå till ca 8 mil­jarder kr. Här finns således en stor potential som kan användas för utbild­ning och därmed kompetenshöjning av arbetskraften men också för forsk­ning och ulveckling. De fackliga organisationerna har fått ett betydande inflytande över användningen av dessa medel, i och med att deras godkän­nande krävs av de ansökningar som företagen skall lämna in.

Det är nu av största vikt att dessa medel kommer till god användning. De kan bli av stort värde för många individer och samtidigt förstärka de svenska företagens kompetens och utvecklingsförmåga.

2 Utsikter för 1986

2.1 Den internationella utvecklingen

Industriländernas ekonomier utvecklades svagare än förutsett under 1985. Den genomsnilfiiga tillväxten i OECD-området under 1985 beräknas inte ha uppgått till mer än 23/4 %.

I Västeuropa beräknas produktionsökningen ha stannat vid drygt 2 %. Trots en något större sysselsättningsökning än väntat fortsatte arbetslös­heten att stiga.

Inflationen har fortsatt att sjunka i näslan alla industriländer. Konsu­mentpriserna ökar f.n. i en årlig takt av 4 1/2 % i genomsnitt i OECD-län­derna. I Japan och Förbundsrepubliken Tyskland är infiationstakten nu omkring 2 %.

Trots att den ekonomiska tillväxten under 1985 var mindre ojämnt fördelad än lidigare har betalningsobalanserna mellan Förenta staterna och omvärlden förstärkts ytterligare. Underskottet i den amerikanska bytesba­lansen beräknas ha ökat frän 100 till inemot 135 miljarder dollar under 1985. Samtidigt har Japan och vissa västeuropeiska länder byggt upp stora, och växande, bytesbalansöverskott.

En inle oväsentlig anpassning har dock skett av växelkurserna mellan
viktigare valutor under det senasle året. En viss omläggning i expansiv
riktning av penningpolitiken i Förenta staterna under 1985 möjliggjorde en
fortsatt sänkning av räntenivån i den amerikanska ekonomin. I förening
med de omfattande samordnade interventioner pä valutamarknaden som
under hösten företogs av de slörre industriländerna har detta banat väg för
en nedgång av dollarns effektiva kurs med drygt 15 % mellan mars och
december 1985.    . .
                                                                        10


 


Den ekonomiska politiken i länder utanför Förenta staterna har däremot     Prop. 1985/86:100 endast undergått små förändringar. Alltjämt inriktas politiken i Japan och     Bil. 1 flera större västeuropeiska länder huvudsakligen pä inflationsbekämpning och StatsfinansieU konsolidering med sikte på atl skapa gynnsamma beting­elser för tillväxt av produktion och sysselsättning på längre sikt. I flertalet länder har såväl finans- som penningpolitiken en restrikfiv inriktning.

Den genomsnittliga tillväxten i industriländerna torde under 1986 kom­ma att uppgå lill 2 1/2-3 %. I Förenta staterna förutses nu en lägre tillväxt av den inhemska efterfrågan med en långsammare ökning av den privata konsumtionen och stagnerande eller fallande investeringar. Bruttonatio­nalprodukten väntas öka med 23/4 % under 1986. 1 Japan kan fömtses en långsammare tillväxt nästa år - med omkring 3 1/2 % - trots att vissa ekonomisk-politiska åtgärder vidtagits under hösten i syfte atl sfimulera den inhemska efterfrågan.

I Västeuropa, som de senaste åren i stor utsträckning har byggt sin blygsamma tillväxt på bidrag från utrikesbalansen, väntas tUlväxten under 1986 i ökande grad genereras av inhemsk efterfrågan. En fortsatt sjun­kande inflation vänlas förstärka realinkomsterna och stimulera den privata konsumfionen, medan investeringarna lorde håUas uppe av lägre räntor och etl höjt kapacitetsutnyttjande. Ändå bedöms fillväxten i Västeuropa liksom 1985 stanna vid omkring 21/4 %.

För de nordiska länderna sammantaget bedöms produkfionen öka med ungefär 3 % 1985 och 1986. TiUväxlens sammansättning och inriklningen av den ekonomiska politiken uppvisar dock stora skUlnader mellan de enskilda länderna.

Med en tillväxt av denna omfaitning i industriländerna lorde arbetslös­heten för OECD-området i genomsnitt under 1986 ligga kvar på nuvarande nivå om 8 1/2 %, men i Västeuropa stiga något liU drygt 11 %. Världshan­deln beräknas öka med ca 4 %, dvs. ungefar lika snabbt som under 1985.

Inflafionen förutses fortsätta att sjunka i nästan alla OECD-länder. I de större industriländerna väntas inflationen understiga 4 % och i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland stanna vid drygl I %.

Ett allvarligt hot mot en stabil utveckling i världsekonomin de närmaste åren utgörs av de stora interna och extema obalanser som utmärker den amerikanska ekonomin. Ökningen av det stora budgetunderskottet upp­vägs inte av ett ökat inhemskt privat sparande utan måste fill stor del täckas genom ett växande kortfristigt kapitalinfiöde från omvärlden. Detta har drivit upp räntenivån, vilket i sin tur varit en vikfig orsak tiU den höga dollarkursen. En fortsatt smidig anpassning nedåt av dollarns kurs är nödvändig, om det nuvarande amerikanska bylesbalansunderskottet skall kunna minskas. Detta torde också fömtsätta att budgetunderskottet redu­ceras väsentligt. Den amerikanska kongressen har nyligen antagit etl pro­gram för atl eUminera underskottet till 1991. Ännu så länge är det emeller­tid bara etl principprogram.

En redukfion av nuvarande betalningsobalanser och en anpassning av
växelkurserna skuUe också bidra fill atl avvärja del allvariiga hot mot
väridshandeln som den ökande protekfionismen utgör. En under lång tid
starkt övervärderad dollar är den viktigaste orsaken till de starka protek-
   ''


 


tionistiska stämningar som särskilt under det gångna året kommit fiU    Prop. 1985/86:100
uttryck i Förenta staterna.
                                              Bil. I

Tillväxten i industriländerna och graden av tillträde till deras marknader är också avgörande för skulddrabbade u-länders möjligheter att generera exportintäkter och fullgöra sina betalningsåligganden. Försämrade export-utsikter för dessa länder skulle tvinga dem till att antingen genomföra ytterligare nedskärningar av den egna importen eller inställa sina skuld-tjänstbetalningar.

En viktig uppgift för den ekonomiska politiken i länder utanför Förenta staterna måste vara att säkra en högre tillväxt. En starkare expansion i Västeuropa är nödvändig för alt arbetslösheten skall kunna reduceras. Men den skulle också bidra till att minska nuvarande betalningsobalanser och upprätthålla efterfrågan pä u-ländernas export, så atl en ytterligare skärpning av skuldproblemen kan undvikas. En mindre restriktiv ekono­misk politik vore därför önskvärd i de länder — i första hand Japan och Förbundsrepubliken Tyskland - som har en stark betalningsbalansställ­ning och samtidigt fått inflation och statsfinanser under rimlig kontroll.

De nordiska finansministrarna har under 1985 presenterat en handlings­plan för gemensamma insatser för all stimulera sysselsättning och ekono­misk utveckling. Planen har antagits av ministerrådet och har nu börjat genomföras.

Vissa tecken finns pä en större beredvillighet från de större industrilän­derna att i sin ekonomiska politik ta hänsyn till ekonomiernas ömsesidiga inverkan på varandra liksom till behovet av ökad tillväxt och en anpass­ning av växelkurser och bytesbalanser. Vid det möte som ägde rum i New York hösten 1985 mellan de fem största industriländerna kom man överens om samordnade interventioner på valutamarknaden i syfte att åstadkomma en önskad växelkursanpassning.

Det finns anledning att välkomna denna överenskommelse och i synner­het den attitydförändring till internationellt ekonomiskt samarbete som den tycks spegla. Samtidigt står det klart att en större omläggning av den ekonomiska politiken är ofrånkomlig, om en bättre anpassning av växel­kurserna skall kunna åstadkommas till underliggande ekonomiska förhål­landen.

Vid ett möte i GATT i november 1985 beslutades att påbörja förberedel­serna för en ny multilateral handelsförhandling, som syftar till att förstärka och utvidga det internationella regelsystemet pä handelns område. Sverige har varit pådrivande i detta arbeie.

Särskilda internationellt samordnade insatser behöver också göras för
alt angripa skuldproblemen. Hittills har dessa kunnat hanteras, men till
priset av stora uppoffringar i många fattiga länder. Det är nu angeläget att
finna mer samlade och långsiktigt verkande lösningar på skuldproblemen
som komplement lill den strategi som hittills tillämpats, där varje skuld­
lands fall behandlats för sig. Vissa förslag i denna riktning har under hösten
lagts fram av den amerikanska regeringen i form av den s. k. Baker-planen.
Denna innehåller intressanta element men torde behöva kompletteras,
framför allt med fastare ekonomisk-politiska och handelspolitiska åtagan­
den från regeringarnas sida. Den svenska regeringen avser att aktivt med-
12


 


verka lill att internafionellt samordnade åtgärder nu kommer till stånd för     Prop. 1985/86: 100
att möta de växande skuldproblemen.
                                Bil. 1

2.2 Den svenska ekonomin

Efter tre år med stark tillväxt i ekonomin, i genomsnitt mer än 2 1/2 % per år, väntas BNP-fillväxten 1986 bU någol lägre, drygt 1 1/2 %. Inflationen väntas gå ned ytteriigare från 5 1/2 % under loppet av 1985 tiU 4 % under 1986. Bytesbalansens underskott beräknas minska frän 10 miljarder kr. 1985 till 5 miljarder kr. 1986 och budgetunderskottet reduceras frän 55 miljarder kr. 1985 till ca 50 miljarder kr. 1986. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka men långsammare än under 1985. Arbetslösheten bedöms kunna häUas på en i slort sett oförändrad nivä.

Priser, löner och konkurrenskraft

Pris- och löneökningarna har de senaste åren varit högre i Sverige än genomsnilfiigl i våra konkurrentländer. Timlönerna i industrin har ökat med i genomsnitt drygt 8 % per år 1982-1985 att jämföra med drygt 5 % per år i OECD-området. Ocksä prisökningarna har varit högre i Sverige än i vär omvärid, även om de dämpats under senare lid.

Denna utveckling har medfört atl en del av de fördelar, som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982, har gått förlorade. Det svenska pris- och kostnadsläget jämfört med omvärldens är emellertid alltjämt bättre än före de båda devalveringarna. Lönekostnaderna per producerad enhet i industrin har sjunkit relativt konkurrentländerna med 20 %, de totala rörliga kostnaderna med 10 % och de svenska exportpriserna med 9 %. Därtill kommer alt svensk industri idag har återfått en lönsamhet i nivå med den som rådde under 1950- och 1960-talen.

En dämpning av prisökningarna har skett under senare tid. Konsu­mentprisernas ökningstakt mellan december 1984 och november 1985 var 5,3 %, vilkel är den lägsta prisökningen för motsvarande period sedan början av 1970-talet. Särskilt underdel senaste halvåret har nedgången av inflationen varit påtaglig.

Under det kommande året väntas pris- och löneökningarna i våra vikti­gaste konkurrenfiänder fortsätta att dämpas. I t. ex. Förbundsrepubliken Tyskland och Japan förutses en inflation på endasl 1 — 1 1/2% 1986.

Till grund för prognoserna för den svenska ekonomin 1986 harjag i avsaknad av nya löneavtal beräkningsmässigt utgått från den löneökning som följer av redan slutna avtal och en viss lönegUdning. Däremot harjag inte räknat in eventuella effekter av nya löneavtal. Beräknade pä sä sätt skulle lönerna stiga med i genomsnitt 5 1/2 % 1986.

Det bör noteras all prognosen för den svenska ekonomins reala ulveck­
ling 1986 inle i nägon större utsträckning påverkas av en mindre ändring i
löneantagandet. Däremot skulle högre löneökningar medföra en högre
inflation redan 1986. De negativa konsekvenserna på den reala ekonomin
skulle emellertid bli påtagliga åren efter 1986.
                                        '3


 


Det finns många faktorer som verkar för låga prisstegringar 1986. De Prop. 1985/86: 100 internationella prisstegringarna är som redan nämnts låga. Oljepriserna har Bil. 1 sjunkit. Även övriga råvarupriser har fallit betydligt under del gångna året. Dollarkursen har gått ned från toppnivån 9,74 kr. i mars 1985 tiU 7,70 kr. i mitten av december 1985, vilket sänker priserna på importvaror noterade i dollar. Detta i kombinalion med den antagna kostnadsutvecklingen talar för en fortsalt dämpning av inflationen lill ca 4 % under loppet av 1986. Reallönen för de flesta löntagare beräknas, med del anlagande om löneut­vecklingen som jag gjort, komma atl öka något 1986.

Inhemsk efterfrågan och tillväxt

Den privata konsumtionen ökade slarkl, uppskattningsvis med närmare 3 %, under 1985. Del var främst sällanköpsvaruhandeln som ökade sin försäljning. SärskiU stor försäljningsökning redovisades för bil-, radio/TV-, beklädnads- och sporthandeln. Konsumtionsutvecklingen har till en del åstadkommits genom att hushållen dragit ned sitt sparande ytterligare. År 1986 vänlas hushållens realt disponibla inkomster fortsätta att öka, vilket beräknas ge underlag för en privat konsumtionsökning med 11/2 %.

Tabell 1 Försörjningsbalans 1984-1986

 

 

Miljarder

Procentuell volymförändring

 

Vr   IQK4

 

 

 

 

M. lyoH

1984

1985

1986

BNP

787,2

3,4

2,2

1.6

Import av varor och tjänster

254,1

4,7

8,1

4,9

Tillgång

1 041,3

3,7

3,6

2,4

Privat konsumtion

397,9

1,3

2,8

1,5

Offentlig konsumtion

221,5

2,0

0,9

1,4

Stat

61,0

0,3

-1,0

-0,9

Kommuner

160,5

2,7

1,7

2,2

Bruttoinvesteringar

144,9

3,9

6,3

0,5

Näringsliv

70,5

9,6

12,0

0,4

Därav industri

23,2

16,6

19,2

5,0

Statliga myndigheter och affärsverk

17,2

-5,7

5,8

6,7

Kommuner

25,0

-4,1

-4,0

-0,5

Bostäder

32,2

4,5

2,6

-2,1

Lagerinvesteringar

-7,5

0,7'

1,1'

0,4'

Export av varor och tjänster

284,4

6,5

2,0

4,5

Användning

1041,3

3,7

3,6

2,4

' Förändring i lagerinvestering i procent av föregående års BNP.

Den kommunala konsumtionen ökade med drygt 2 1/2 % såväl 1983 som 1984. För 1985 beräknas en något lägre ökningstakt. Kommunernas goda ekonomi och deras nyligen fastställda budgeter tyder pä en konsumtions­ökning med drygl 2 % 1986. Den statliga konsumtionen beräknas däremot fortsätta att minska 1986.

Den ekonomiska politiken har varit inriktad pä att öka investeringarna i
näringslivet. Den snabba produktionsökningen de senaste åren i kombina­
tion med högt kapacitetsutnyttjande och god lönsamhet har också medfört
en kraftig investeringsuppgång. För 1986 förutses en fortsatt ökning, fast i
14


 


långsammare takt. Industriinvesteringarna fortsätter alt öka 1986. Verk-     Prop. 1985/86: 100 stadsindustrins investeringar beräknas öka med ca 20 %. Investeringarna i     Bil. I massa- och pappersindustrin förutses emellertid minska från en mycket hög nivå 1985. 1 det övriga näringslivet väntas investeringarna ligga kvar pä den höga nivå som uppnåddes 1985. Därutöver bör noteras att investe­ringar i företagsanknuten utbildning beräknas öka väsentligt när förnyelse­fonderna börjar tas i bruk. Statliga myndigheter och affärsverk beräknas öka sina investeringar

1985   och 1986. Det är främst televerket och statens vatténfallsverk som
svarar för ökningen. Inom den kommunala sektorn följs den tidigare
minskningen av en i stort sett oförändrad investeringsnivå 1986. Inom
landstingen väntas t.o.m. en viss ökning av investeringsakfiviteten. Det
finns tecken som tyder på att även bostadsbyggandet kan komma att öka
de närmaste åren. Antalet outhyrda lägenheter har minskat kraftigt och pä
mänga orter råder nu bostadsbrist. För den statliga reparations- och bygg­
nadsverksamheten inom byggnadsstyrelsens område avsätts ökade medel.
Inom kommunerna borde det också finnas möjligheter att öka reparations-
och ombyggnadsverksamheten.

Sammantaget stiger den inhemska efterfrågan med ca 2 % 1986 all jämföra med ca 4 % 1985. Det är främst den svagare investeringsökningen och det minskade bidraget från lagerinvesteringarna som svarar för dämp­ningen av den inhemska efterfrågetillväxten.

Produktionstillväxten i den svenska ekonomin beräknas bli något lägre

1986   än åren dessförinnan. BNP väntas öka med drygl I 1/2 % jämfört med
i genomsnitt drygt 21/2% per är under perioden 1982-1985. Den låga
tillväxten beror på dels den svenska ekonomins struktur, dels kostnads-
och efterfrågeutvecklingen.

Sverige har liksom Förenta staterna och vissa andra avancerade indu­striländer en stor tjänstesektor, där produktivitetsökningen inte är lika stora som i varuprodukfionen. Det gör att BNP-tUlväxten på längre sikt knappast kan uppgå till mer än 2-2 1/2 % per år, vilket också visats av 1984 års långtidsutredning. Därtill kommer att kapacitetsutnyttjandet, och speciellt sysselsättningsgraden, redan är högre i Sverige än i många andra OECD-länder. Sverige kan därför inte annat än enstaka år förväntas ha en BNP-tillväxt, som är högre än omvärldens.

För atl den polenfiella fillväxten pä 2-2 1/2 % per år skall kunna reali­seras krävs alt samtliga delar av efterfrågan ökar. Nettoexporten synes dock inte uppfylla detta krav 1986. Till stor del torde detta få hänföras till att pris- och kostnadsutvecklingen ännu inte har anpassats ned till de nivåer som gäller i vår omvärid. De svenska företagen har i viss utsträck­ning föriorat andelar på både export- och hemmamarknaderna.

Tillväxten 1986 hålls således i högre grad än tidigare år uppe av konsum-fionsökning inom landet. Det finns en påtaglig risk med en konsumtions-ledd fillväxt, särskilt om konsumfionen skulle öka mer än vad som har förutsatts. Det skulle leda fill en försämring av bytesbalansen och en minskad kapitalbildning. Därigenom skulle möjligheterna att nä full syssel­sättning och balans i den svenska ekonomin undergrävas.

15


 


Bytesbalans                                                                  Prop. 1985/86: 100

I början av 1985 försvagades bytesbalansen kraftigt. Denna försämring var "" ' delvis en följd av en kraftig efterfrågeökning i Sverige, främst i form av ökade investeringar, lageruppbyggnad och ökad privat konsumtion. Delvis berodde den också pä atl de svenska företagen i viss mån har lappat marknadsandelar på både export- och hemmamarknaderna. Den viktigaste enskilda förklaringen var emellertid att oljeimporten bl. a. lill följd av den ovanligt kalla vintern blev väsentligt högre än året innan.

Tabell 2 Bytesbalans 1983-1986

Miljarder kr., löpande priser

 

 

1983

1984

1985

1986

Export av varor Import av varor

210,5 200,4

242,4 217,9

259,8 244,8

276,5 258,3

Handelsbalans

10,1

24,5

15,0

18,2

Korrigeringspost

Tjänstebalans

Transfereringsnetto

- 3,0

9,3

-23,6

- 3,6

9,4

-27,1

- 3,9

9,4

-30,8

- 4,1

9,0

-28,4

Bytesbalans

- 7,2

3,2

-10,3

- 5,3


Även om en försämring av bytesbalansen 1985 förutsägs bäde av kon­junkturinstitutet hösten 1984 och i nationalbudgeterna (januari resp. april) 1985, underskattades styrkan i försämringen första halvåret. Under hösten förbättrades emellertid bytesbalansen markant. Underskottet för helåret 1985 beräknas till ca 10 miljarder kr.

För 1986 förutses bytesbalansunderskottet minska till 5 miljarder kr. Exporten av bearbetade varor beräknas öka något långsammare 1986 än 1985. Den totala exporten beräknas likväl öka med 41/2 % 1986 att jämföra med 2 % 1985. Till den högre ökningstakten 1986 bidrar en omsvängning i exporten av trävaror, pappersmassa, petroleumprodukter och fartyg från en minskning 1985 tUl en ökning 1986. Importökningen beräknas stanna vid 5 % 1986 att jämföra med 8 % 1985.

Bakom svängningarna i bytesbalansen under perioden 1984-1986 ligger såväl förändringar i väridshandeln som föriorade marknadsandelar samt etl antal tillfälliga faktorer. Nettoimporten av råolja och petroleumpro­dukter, ränteutgifterna samt fartygsexporten förklarar en försämring av bytesbalansen med 8 miljarder kr. 1985 och en förbättring med 11 miljarder kr. 1986.

Beräkningar av bytesbalansens utveckling är alltid behäftade med en betydande osäkerhet, vilken bl. a. beror pä dollarkursens och oljeprisernas utveckling. Dollarkursen har svängt kraftigt under det gångna året och oljemarknaden har varit påtagligt instabil under den senaste tiden. Som grund för beräkningarna har antagits att dollarkursen sänks frän genom­snittet 8,61 kr. 1985 till 7,70 kr. 1986 och att räoljepriset sänks frän 27 dollar per fat 1985 till 26 dollar per fat 1986. En nedgång av den genomsnitt­liga dollarkursen 1986 med ytteriigare 20 öre skulle förbättra bytesbalansen med ca 1 miljard kr. och begränsa inflationen med 0,1 procentenhet. En


16


 


sänkning av oljepriset med ytteriigare 1 dollar per fat skulle också förbättra    Prop. 1985/86: 100 bytesbalansen med ca 1 miljard kr. och minska konsumentprisökningarna     Bil. 1 med 0,15 procentenheter.

Sysselsättning

Läget på arbetsmarknaden började förbättras i mitten av 1983. Under 1984 började den totala sysselsättningen öka påtagligt. Förbättringen har hålUt i sig även hösten 1985. Den totala sysselsättningen beräknas ha ökat med 43000 personer 1985, trots att antalet sysselsatta genom arbetsmarknads­politiska åtgärder har minskat med 25000 personer. Antalet sysselsatta pä den reguljära arbetsmarknaden har således ökat med närmare 70000 perso­ner. Arbetslösheten har reducerats från 3,5 % 1983 fill 2,9 % 1985.

Erfarenheterna visar att sysselsättningen i näringslivet påverkas av pro­duktionstillväxten med en betydande eftersläpning. Produktionsökningen i näringslivet 1984 och 1985 och det höga kapacitetsutnyttjandet torde där­för medföra en fortsatt hög sysselsältningsnivå i näringslivet 1986. Antalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda lediga platser var något högre under hösten 1985 än ett år tidigare. Det talar också för en fortsatt god arbets­marknad i början av 1986. Därtill kommer en fortsatt kraftig sysselsätt­ningsökning i den kommunala sektorn. En viss försvagning av arbetsmark­naden under loppet av 1986 kan emellertid inte uteslutas. Regeringen häller en hög beredskap för att stödja arbetsmarknaden.

3 Den ekonomiska politikens inriktning 3.1 Finanspolitiken

Det övergripande målet för den ekonomiska politiken är att upprätthälla en hög och jämn sysselsättning och atl skapa förutsättningar för stigande realinkomster för hela befolkningen. I en ekonomi av Sveriges typ, med stor utrikeshandel och en hög internationalisering av företagandet, kan full sysselsättning långsiktigt bara nås om vi kan bevara och förstärka närings­livets konkurrenskraft. Den ekonomiska politiken måste därför inriktas på att pressa tillbaka prisstegringarna och minska underskotten i utrikesaffä-rerna och i statsbudgeten.

Mot den bakgrunden var en skärpning av finanspolitiken ett viktigt inslag i den omläggning av den ekonomiska politiken som gjordes hösten 1982. Genom att hälla tillbaka den inhemska efterfrågan, i kombination med den förbättring av konkurrenskraften som 1982 års devalvering med­förde, skulle en överflyttning av resurser från privat och offentlig konsum­tion ske till förmån för export och investeringar. I flera viktiga avseenden - produktion, investeringar och sysselsättning - har denna omläggning av polifiken burit frukt.

Dessa positiva resultat för produktion och sysselsättning hade det emel­
lertid inte varit möjligt att nå om vi inte samiidigt hade minskat de stora
     17

2 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 1


finansiella obalanserna i den offentliga sektorn under den senaste treårs- Prop. 1985/86:100 perioden. Det nu föreliggande budgetförslaget innebär att vi fortsätter på Bil. 1 den inslagna vägen med att ytterligare minska budgetunderskottet. Det är nämligen otvetydigt så, alt fortsatt stora budgetunderskott skulle verka uppdrivande på den allmänna prisnivån och på ränteläget. Därmed skulle ekonomins konkurrenskraft gröpas ur och investeringsverksamheten häm­mas.

Statens budgetunderskott som 1982 uppgick till drygt 83 miljarder kr., motsvarande drygt 13% av BNP, beräknas 1985 ha gått ned till 55 mil­jarder kr., eller 6,4 % av BNP. För hela den offenfiiga sektorn har sparan­deunderskottet minskat från 6 % av BNP 1982 till knappt 1,5 % 1985. År 1986 beräknas underskottet bli 1 % av BNP.

Orsakerna till denna utveckling är såväl ökade skatte- och avgiftsin­komster till följd av ökad fillväxt i ekonomin som en långsammare utgifts­expansion än fidigare. Under 1970-talet och fram t.o.m. 1982 ökade de offentliga utgifterna realt med i genomsnitt ca 5,5 % per är. Denna utveck­ling har nu brutits. För 1986 beräknas ökningstakten till blott 0,2 %. För den statliga sektorn är det fråga om en real minskning av utgifterna.

En del av minskningen av budgetunderskottet 1985 förklaras av atl skatteunderlaget ökar förhållandevis mycket till följd av framför alll en ganska kraftig uppgång av löner och andra hushållsinkomster. En sådan ulveckling leder visserligen pä kort sikt till en reducering av den ofi"entliga sektorns sparandeunderskotl, men på längre sikt, till följd av försämrade tillväxlförutsättningar, till ökande underskoll.

En central uppgift i regeringens ekonomisk-politiska strategi måste därför vara att samtidigt uppnå en reducering av de offentliga underskotten och låga pris- och löneökningar. Denna anpassning av löner, priser och offentliga utgifter skall ske utan att arbetslösheten tiUäts öka.

Den bild av den ekonomiska utvecklingen som redovisas i denna finans­plan lyder på en måttlig tillväxt i den svenska ekonomin 1986. Något utrymme för att med ökade statsutgifter temporärt försöka stimulera fram en högre aktivitet finns emellertid inle. En ökning av de offentliga utgif­terna, eller ökad utlandsupplåning, skulle tvärtom rubba förtroendet för den ekonomiska polifiken. Infiationsförväntningarna skulle drivas upp. Det skulle uppstå risk för spekulativa valutautflöden som skulle tvinga fram en höjning av ränteläget.

Finanspolitiken måste i stället inriktas på en sädan avvägning visavi penningpolitiken all fömtsättningar skapas för en lättare penningpolifik. Den nuvarande situationen med en realränta på 6—7 % är inte långsiktigt förenlig med en utveckling mot ökad balans i den svenska ekonomin. Därför mäste finanspolitiken ha en stram inriktning.

I enlighet med den ekonomisk-poUtiska strategin måste vi fortsätta atl
vrida över resursanvändningen till mer export och investeringar. Därige­
nom kan bylesbalansunderskottet förbytas i det överskott som krävs för
att utlandsskulden skall kunna minskas och handUngsfriheten öka för den
ekonomiska politiken. Del samlade inhemska sparandel måste vara så
stort att det dels finansierar en nödvändig utbyggnad av produktionskapa­
citeten, dels genererar elt långsiktigt bytesbalansöverskott. Detta sparan-
  18


 


deöverskott måsle fill slor del komma tiU ständ genom alt den offentliga     Prop. 1985/86: 100 sektorns finanser förbättras, även om också ett ökat hushåUssparande,     Bil. 1 som i sig är önskvärt, kan ge elt bidrag härtUl.

Arbetet med att förbättra statsfinanserna måste målmedvetet fuUföljas. Det samlade skattetrycket bör inte ökas, varför den fortsatta anpassningen i allt väsentligt måste ske på utgiftssidan. Detta innebär att de offenfiiga utgifternas andel av BNP måste nedbringas.

3.2 Penningpolitiken

Under den första delen av 1985 ledde försvagningen av bytesbalansen och stegringen av dollarkursen lill ett omfattande valutautfiöde. Detta nödvän­diggjorde en åtstramning av penningpoUtiken. Diskontot höjdes i mitten av maj från 9,5 fill 11,5 % och straffräntan höjdes från 13,5 till 16 %, samtidigt som utlåningstaket för banker och finansbolag sänktes frän 4 till 2 % för 1985. I syfte att begränsa den snabba tillväxten av den privata konsum­tionen genomfördes också vissa skärpningar i vUlkoren för bl.a. avbetal­nings- och kontokortskrediter.

Genom åtgärderna i maj kom den svenska räntenivån att ligga betydligt högre än den som rådde i omvärlden. Räntemarginalen gentemot eurodol-larräntan vidgades för en kort tid till 8 %. Under andra halvåret förstärktes emeUertid bytesbalansen, och den sänkning av dollarkursen som inletts i mars fortsatte under hösten. Efter ett utflöde pä inemot 10 miljarder kr. fram tiU dess åtgärderna vidtogs i mitten av maj, uppvisade återstoden av året ett stabilt valutainflöde. De korla räntorna kunde därför åter sänkas i flera steg. Vid slutet av året hade penningmarknadsräntorna nedbringats fill ca 12,5 %.

För året som helhet var valutaflödena i stort sett i balans, dvs. under­skottet i bytesbalansen motsvarades av ett privat kapitalinflöde av ungefär .samma storlek. Utvecklingen under 1985 har således legat väl i linje med målet att undvika ett långvarigt valutautfiöde. Statens nettoupplåning ut­omlands var visserligen betydande, ca 12 miljarder kr., men då den mot­svarades av en uppbyggnad av valutareserven av ungefär samma storlek, var den väl förenlig med ambitionen att staten ej skall låna utomlands för atl kompensera ett privat kapitalutflöde eller ett bytesbalansunderskott.

Utvecklingen mot en mer flexibel och marknadsanpassad penningpolitik och färre kvantitativa regleringar har pågätt sedan 1982. I slutet av 1983 avskaffades Ukviditetskvoterna för bankerna och under hösten 1984 ändra­des placeringsplikten för försäkringsbolagen och AP-fonden till ett krav på bruttoförvärv istäUetför innehav av prioriterade placeringar. Genom dessa båda reformer skapades väsentligt bättre förutsättningar för en utvecklad kapitalmarknad.

I samband med den penningpolifiska åtstramningen i maj 1985 slopades
rekommendationen om bankernas utläningsräntor, som varit i kraft i stort
sett ulan uppehåll sedan 1952. I november 1985 avskaffades även utlå-
ningslaket för banker, finansbolag och bostadsinstitut. Olika former av
kvantitativa utlåningsbegränsningar hade då varit i kraft i omkring 30 år.
    19


 


I december infördes en s. k. räntetrappa för bankernas upplåning i riks- Prop. 1985/86:100 banken, varigenom räntan stiger med upplåningens storlek. Dessutom höjs Bii. 1 kassakraven från 1 tUl 3 % från den 13 janauri 1986, samiidigt som ränle-gottgöreJsen för dessa medel slopas. De olika åtgärderna sammantagna förutses medföra en effektivare konkurrens mellan olika institut och därvid stärka bankernas ställning pä marknaden, samtidigt som riksbankens rän­testyrning underlättas. Kassakraven avses dämpa bankernas benägenhet att öka sin ufiäning.

Redan lidigare har fillväxten i penningmängden varit en dålig indikator pä likvidUetsutveckUngen i ekonomin, bl. a. pä grund av en rad strukturella förändringar som skett på marknaden under senare år. 1 och med att ulläningstaket för bankerna avskaffats kan penningmängdens tillväxt kom­ma att påverkas kraftigt genom att en del av de krediter som i dag kanalise­ras utanför banksektorn överförs tUl bankerna. Denna tillväxt i penning­mängden speglar inte någon förändring av likviditetsutvecklingen inom den totala ekonomin. Det finns anledning att räkna med att överföringen av krediter till banksystemet kommer att ske successivt och sträcka sig över en längre tid.

Finansieringen av statens budgetunderskott har de senaste åren under­lättats genom introduktionen av nya uppläningsinstrument, såsom riksobli­gationer, statsskuidväxlar och allemanskonton. Samtidigt har budgetun­derskottet nedbringats. För 1986 är möjlighelerna att tUlgodose statens länebehov utan stora påfrestningar på kreditmarknaden goda. En bedöm­ning av hur upplåningen kommer atl fördela sig på olika upplåningsförmer framgår av tabell 3.

Tabell 3 Finansiering av statens lånebehov 1984—1986

Nettobelopp, miljarder kr.

1984     1985     1986

Statens budgetunderskott'                   74          59       50

Valutaförluster på statliga utlandslån   11           8         4

Statens lånebehov                               63          51       46

Finansiering:

1. Riksbanken                                        28            O       25
därav: företags och kommuners

insättningar i riksbanken              9           16        9

kassakravsmedel                         -             -          8

övrigt                                           19        -16         8

35

39

21

-3

- 9

0

6

10

13

9

8

4

23

30

4

0

12

0

63

51

46

2. Inhemsk marknad
därav:  prioriterade obligationer

allemanssparande

premie- och sparobligationer

övrigt

3. Utlandet
Summa finansiering

Källa: Riksbanken.

' Budgetunderskottet anges här enligt riksgäldskontorets kassamässiga principer och skiljer sig något från det budgetunderskott som riksrevisionsverket redovisar.

Hushällens betydelse för statsupplåningen har ökat starkt. Under 1986
väntas hushällen svara för ungefär en tredjedel av statens upplåning.
               20


 


Allemanssparandet förväntas öka i omfatlning liU följd av den extra in-     Prop. 1985/86: 100 sättning med högst 5000 kr. som medges utöver.ordinarie belopp under    Bil. 1 försia kvartalet 1986, medan netloupplåningen genom premie- och sparob-Ugafioner väntas bli något mindre än under tidigare år.

Finansieringen i riksbanken motsvaras till största delen av en ökning i näringslivets och kommunernas inneslående medel pä konton i riksbanken saml av bankernas kassakravsmedel. NäringsUvets och kommunernas in­neslående medel på konton i riksbanken kommer således alt öka under 1986 men tillväxten blir betydligt lägre än under föregående år. Återstoden av finansieringen i riksbanken motsvaras av riksbankens behållna vinstme­del och ökning av den utelöpande sedelvolymen.

Det resterande uppläningbehovet läcks genom försäljning av riksobliga­tioner och statsskuidväxlar på marknaden. Denna del av stalsupplåningen förväntas bli mindre än under lidigare år. Bmtloupplåningen blir dock betydande, eftersom stora volymer statspapper, särskilt statsskuldväxlar, förfaller till inlösen under året. Vid nyupplåningen kommer större vikt att läggas vid alt statsskulden konsolideras. Detta avses ske genom att riksob-ligalionernas andel av bmtloupplåningen ökas.

3.3 Skattepolitiken

Skattesystemet har en rad viktiga uppgifter. Skatterna skall finansiera den offentliga sektorns utgifter. Skattesystemet skaU bidra till att utjämna inkomster och förmögenheter. Det är vidare angeläget att skattesystemet utformas så att produktiva insatser i form av arbete, förelagande och sparande uppmuntras, medan spekulativa beteenden och länefinansierad konsumtion motverkas. Skattesystemet bör ocksä kunna användas inom slabiliseringspoUtiken.

Etl ytterligare krav som bör fillmätas slor vikt är att skattesystemet bör förenklas. Det är av en rad skäl angeläget att skattesystemet är enkelt, robust och begripligt.

Under de senaste åren har en rad förändringar skett av skattesystemet utifrån dessa syften.

Med inkomstskattereformen 1983-1985 bröts en långvarig utveckling med ständigt sfigande marginalskatter. Marginalskatterna har de senaste åren sänkts i så gott som samfiiga inkomstskikt, i vissa fall med nära 20 procentenheter. Idag, när marginalskatlereformen är genomförd, är det bara ca 13 % av samtliga inkomsttagare som har en marginalskatt som överstiger 50 %. Motsvarande andel 1982 var 43 %.

1986 genomförs den förenklade självdeklarationen. I samband därmed höjs schablonavdraget under inkomst av tjänst till 3000 kr. Kostnader för arbetsresor blir på nytt fullt avdragsgiUa. Sparavdraget fördubblas till 1600 kr. För flertalet löntagare innebär dessa förändringar en viss skattesänk­ning.

Under 1986 fär kommuner med hög kommunalskatt ett riktat stöd förut­
satt alt de sänkt den kommunala utdebiteringen i motsvarande män. Där­
med kommer spännvidden i det kommunala skatteuttaget mellan olika
        21


 


kommuneratt reduceras avsevärt. Den genomsnittliga kommunala utdebi-    Prop. 1985/86: 100
teringen sjunker något 1986, vilket är första gängen pä 30 är.
    Bil. I

Under de senaste åren har ett antal förändringar inom företagsbeskatt­ningen genomförls. Utrymmet för lagernedskrivningar har reducerats sam­tidigt som bolagsskatten har sänkts. Vidare har de särskilda invesierings-och forskningsavdragen slopats. Dessa förändringar har inneburit alt ba­sen för företagsbeskattningen har vidgats, samtidigt som skattesatsen har sänkts. Den kommunala beskattningen av juridiska personer har upphört.

Under den gångna mandatperioden har ett flertal förändringar genom­förts, som inneburit stora förenklingar av skattesystemet. Den mest ge­nomgripande är den tidigare nämnda reformeringen av löntagarbeskatt-ningen. 1 och med att delta system införs, kommer nära 4 miljoner in­komsttagare alt kunna använda sig av den förenklade självdeklarationen.

Förenklingsarbetet har ocksä manifesterats i att punktskatter har för­enklats eller slopats. Det gäller exempelvis för kassettskatlen, som har sänkts och förenklats, och lotterivinstskatten, som har avskaffats.

Reformeringen av skattesystemet måste nu drivas vidare. En viktig utgångspunkl är att det totala skattetrycket bör hållas i stort sett oföränd­rat. Det innebär, atl den fortsatta förbättringen av den offentliga sektorns sparande i allt väsentligt måste ske genom att de offentliga utgifterna begränsas.

Skattetrycket mäts vanligen med den s.k. skattekvoten, dvs. de totala skatternas andel av BNP. Skattekvoten har under en följd av år legat pä eller strax över 50 %. Jag vill dock erinra om att skattekvoten är ett mycket grovt mätt. Skattekvoten kan sålunda fluktuera över tiden till följd av förskjutningar mellan vinstandel och löneandel i ekonomin, förändring­ar i konjunkturiäget m. m. utan att skattesatserna har förändrats. Det kan ifrågasättas om sådana fiuktuationer av skattekvoten avspeglar några för­ändringar i skattetrycket.

Ambitionen om ett i stort sett oförändrat skattetryck utesluter självfallet inte alt skattesystemet kan behöva ändras i åtskilliga avseenden och att vissa skatter kan komma atl höjas och andra sänkas.

I budgetpropositionen föreslås endast tvä smärre skatteförändringar. Arbetsmarknadsavgiften föreslås bli höjd fr. o. m. 1987 med 0,3 procenten­heter i syfte atl finansiera förslaget om höjning av dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen, det kontanta arbetsmarknadsstödet och utbild­ningsbidragen. Vidare föreslås i förenklingssyfte alt vinstskatten slopas pä premieobligationer som emitteras i framtiden. Avkastningen bör justeras ned i den utsträckning som motsvaras av den borttagna skatten.

Regeringen kommer under våren 1986 att lägga fram flera förslag på skatteområdet. Ett sådant förslag, som bör läggas fram inom kort, gäller förändringar av inkomstskatten. Syftet är att lägga fast vilka skatteskalor som skall gälla såväl 1987 som 1988. Därmed skulle de skattemässiga förutsättningarna för löneförhandUngarna inför de kommande tre åren läggas fast.

Det förslag lill reformering av skatteutjämningssyslemet som nyligen presenterats av en statlig utredning skapar förutsättningar för att ylteriiga-

22


 


re minska skillnaderna i den kommunala utdebiteringen. Beslut om detta    Prop. 1985/86: 100
bör kunna tas redan under våren 1986.
                             Bil. 1

Regeringen avser vidare att under våren 1986 förelägga riksdagen förslag till ändringar inom arvs- och gåvobeskattningen.

En kommitté har nyligen tillkallats för att fortsätta översynen av före­tagsbeskattningen. Ett viktigt syfte är att pröva möjligheten att åstadkom­ma en mer likformig beskattning av arbeie och kapital, dvs. de produk­tionsfaktorer som skapar produktionsresultatet. Kommitténs arbete bör också ge vägledning för om regeringen skall gä vidare pä den redan an­trädda vägen som innebär ell bredare underiag och sänkta skattesatser. Andra viktiga syften är att beskattningen skall möjliggöra en ökad röriighet för kapitalet, att den skall befrämja investeringar och alt den skall kunna användas i stabiliseringspolitiskt syfte.

Arbetet med att förenkla skattesystemet bör drivas vidare. Denna strä­van bör komma fill uttryck inom såväl inkomstbeskattningen som företags­beskattningen, kapitalbeskattningen och vad gäller olika punktskatter.

3.4 Sysselsättnings- och fördelningspolitiken

Ett av den ekonomiska politikens viktigaste mål är atl åstadkomma en rättvis fördelning av levnadsstandarden. En hög och jämn sysselsättning och ett fast penningvärde är två avgörande förutsättningar för att nå en jämnare fördelning av välfärden. En bestående ekonomisk tillväxt skapar möjligheter att höja realinkomsterna för befolkningen och till att göra särskilda insatser för utsatta grupper.

De finansiella obalanser som alltjämt råder i den svenska ekonomin utgör ett hot både mot den fulla sysselsättningen och mot möjligheterna att bedriva en ambitiös fördelningspolitik.

Stora budgetunderskott driver på infiationen. Med en högre inflafions-takt försämras industrins konkurrenskraft och hotas sysselsättningen. En hög och bestående infiationstakt medför också att tUlgångarna omfördelas till de redan välbeställdas förmån. Därmed finns det risk för att klyftorna och de sociala spänningarna ökar mellan olika grupper i samhället.

Sysselsättningspolitik

Den ekonomiska politiken har under senare år varit inriktad på att stärka de svenska företagens konkurrenskraft. Denna politik har givit resultat. Både produktion och investeringar i industrin har ökat snabbt. Under den senaste tväärsperioden har sysselsättningen i industrin ökat med ca 30000 personer. Antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn har ökat med 25000 personer.

Samtidigt har del av finansieringsskäl varit nödvändigt att bromsa den
tidigare myckel snabba expansionen i den offentliga sektorn. Det har
medfört en långsammare ökning än tidigare i kommunal och statlig syssel­
sättning, ökningen uppgår ändock till 50000 personer under åren 1983 tiU
1985.
                                                                                            23


 


Mellan 1984 och 1985 ökade den totala sysselsättningen med 43000    Prop. 1985/86: 100 personer. Det bör framhållas att detta skedde samfidigt som antalet syssel-     Bil. 1 satta i beredskapsarbeten, ungdomslag m.m. minskade med ca 25000 personer. Sysselsättningsläget på den öppna arbetsmarknaden har således genomgått en avsevärd förbättring.

Antalet arbetade timmar har under den senaste konjunkturuppgången ökat betydligt snabbare än under nägon högkonjunktur under 1970-talet. Förklaringen lill detta ligger, förutom i fler sysselsatta, i en längre medelar-betsiid.

Trots att arbetskraftsutbudet ökat har det varit möjligt att minska arbets­lösheten under senare är. I november 1985 var 2,6 % av arbetskraften utan arbete. Den öppna arbetslösheten har under konjunkturuppgången 1983-1985 sjunkit med 25000 personer jämfört med en minskning om 10000 personer under konjunkturuppgången 1978-1980. Även den dolda arbets­lösheten, som omfattar dem som skulle ha sökt arbete om möjlighet fun­nits, har sjunkit väsenlligl mer under den senaste konjunkturuppgången.

Sammantaget visar dessa siflror att sysselsättningspolitiken varit fram­gångsrik. Också vid en internationell jämförelse är de uppnådda resultaten goda. Förvärvsintensiteten är högre och arbetslösheten lägre än i de fiesla jämförbara industriländer.

Den förhållandevis gynnsamma utvecklingen till trots finns del fortfa­rande problem pä arbetsmarknaden. Det gäller bl.a. ungdomarnas, de ar­betshandikappades och de längtidsarbetslösas problem liksom bristande tillgång på arbetskraft inom vissa kategorier.

För att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt har ett antal ätgärder vidtagits på senare år. Arbetsmarknadsverket har avsatt stora resurser för att effektivisera förmedlingsverksamheten. 1 allt större utsträckning sker förmedlingsarbetet i nära kontakt med företagen. Ökade insatser har också gjorts på arbetsmarknadsutbildningens område. Utbildningens inriktning har förändrats. Idag spelar s. k. flaskhalsutbildningar, direkt inriktade på områden där del råder brist på arbetskraft, en stor roll. Av dem som genomgått AMU haren högre andel fått nya jobb. Dessutom har flyttnings­bidragen höjts. Sammantaget har dessa och andra ålgärder medfört att lediga jobb tillsatts snabbare än vid tidigare konjunkturuppgångar.

Omfattande insatser har också gjorts för att förbättra ungdomarnas situation på arbetsmarknaden. Mellan 1982 och 1985 har arbetslösheten för 16- 19-åringar nedbringats från nivåer över 10 % till knappl 4 %, bl. a. tack vare insatser inom skolans område och genom de s. k. ungdomslagen. Ungdomarnas situation förtjänar emellertid fortsatt stark uppmärksamhet. Alla ungdomar upp till 20 år skall beredas plats i gymnasieskolan. Arbets­förmedlingens resurser för uppföljning av ungdomar i arbetslag har frän och med i år förstärkts. Jobbsökarakliviteter utgör nu ett obligtoriskt inslag i ungdomslagen. Målet är att ungdomarna så snabbt som möjligl skall få ett ordinarie arbete.

Förslaget tiU statsbudget innebär att åtgärderna på arbetsmarknadspoli­
tikens område fullföljs i enlighet med tidigare rikfiinjer. De grupper som
prioriteras är ungdomar, långtidsarbelslösa och handikappade.
- Det rekryteringsstöd som infördes i januari 1984 har bedömls vara
                  24


 


mindre effektivt, när tillväxten och arbetskraftseflerfrägan dämpas un-     Prop. 1985/86:100 der 1986. Stödet avvecklas därför fills vidare. Enskilda beredskapsarbe-     Bil. 1 ten i näringslivet kan även fortsättningsvis användas för att ge praktik inom näringslivet åt grupper med särskUda problem.

Den nya AMU-organisationen som införs 1986 bör öka möjlighetema för länsarbetsnämnderna att bättre anpassa arbetsmarknadsutbildning­en lill avnämarnas krav och de arbetssökandes behov.

Arbetslöshetsersättningen och utbildningsbidragen höjs.

Reglerna för lönebidrag föreslås bli ändrade, så att fier handikappade skall få arbete inom näringslivet. Det gäller också reglerna för s.k. näringshjälp, som syfiar till att underiätta för handikappade att starta egna förelag samt bidrag till arbelshjälpmedel åt handikappade. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare idag att mer i

detalj utveckla de olika förslagen i årets budgelproposUion.

Fördelningspolitik

Inflationens ogynnsamma effekter pä fördelningen av levnadsstandarden är väl belagd. I hägnet av ett växande budgetunderskott, som drev upp priser och räntor, kunde under 1970-talet väldiga förmögenhetsomfördel­ningar äga rum. Sålunda omfördelades åtskUliga miljarder kr. vaije år mellan sparare och låntagare, när inflationslakten för några år sedan var mnt 10-12 %. Dessa omfördelningar var slörre än de som sker via de flesta fördelningspoUfiskl motiverade Iransfereringssystem.

Mot denna bakgmnd är det en stor fördelningspolilisk framgång atl inflationen nu är på väg alt dämpas. Därmed kan omfördelningen av förmögenheter från sparare lill låntagare minskas väsentligt.

Skattesystemet har förändrats på senare år. SärskUt viktig frän fördel­ningspolilisk synpunkt är den begränsning i avdragsrälten som var en del i den inkomstskattereform som genomfördes 1983-1985.

Riksdagens beslut alt fr.o.m. inkomståret 1986 höja schablonavdraget frän 1000 kr. till 3 000 kr. har störst betydelse för löntagare med låga eller genomsnittliga inkomster. För 1986 höjs pensionerna med 6,9 % på basis av prisutvecklingen november 1984 - november 1985, vUket betyder att pensionerna under 1986 stiger mer än konsumentprisindex. Vidare höjs de statliga och kommunala bostadsbidragen i två omgångar, den 1 juli 1986 och den 1 januari 1987.

Sedan 1980 har antalet socialbidragstagare ökat. TiU en del beror ökning­en sannolikt pä att den nya socialtjänstlagen ger fler rätt att idag begära samhällets hjälp. Detta är i linje med målet att ge alla människor lika goda förutsättningar att leva sina liv.

Införandet av den nya socialtjänsfiagen försvårar statisfiska jämförelser
över tiden. Ökningen av antalet socialbidragstagare beror emellertid också
på de ekonomiska svårigheter som den svenska ekonomin brottats med
sedan mitten av 1970-talet. Under flera är var tiUväxten myckel låg.
ReaUönerna sjönk. Många människor tvingades ut i arbetslöshet eller
förtidspension. DärtUl kom att mänga deUidsarbetande, som av ekonomis­
ka skäl hade velat öka sin arbetstid, inte fick möjlighet att göra detta.
      25


 


Sysselsättningsökningen sedan 1982 utgörs dock helt av heltidsarbeten. Prop. 1985/86:100 Antalet förvärvsarbetande som har deltidsarbete har därmed minskat. Bil. 1 Prognoserna för det framförliggande året lyder på ökande sysselsättning och fallande inflafion. Det blir aUlsä fler arbetstillfällen, samtidigt som det bör finnas utrymme för en viss reallönehöjning. Här finns nyckeln till alt kunna minska antalet som behöver söka samhällets hjälp för sUl uppehälle. Genom att bevara konkurrenskraften, pressa tillbaka prisstegringarna och fortsätta alt förbättra statsfinanserna kan vi hålla uppe sysselsättningen och reaUönerna. Med stigande reallöner kan fler försörja sig genom eget arbete. För alt skapa utrymme för reallönehöjningar framöver måsle den offentliga sektorns fillväxt håUas tillbaka.

De fördelningspolitiska frågorna står i centrum för regeringens politik. Vår kunskap om den fördelningspoUtiska utvecklingen under de 10-15 senaste åren är ofuUständig. Ökningen av antalet socialbidragsmottagare kan vara en indikator på att klyftorna har ökat i samhället. För att belysa den långsiktiga utvecklingen av inkomst- och förmögenhetsfördelningen har regeringen gett statistiska centralbyrån i uppdrag att göra en bred kartläggning av vad som skett från mitten av 1970-talet och framåt. SCB skall redovisa sill material inom ett år.

Regeringen har mot bakgrund av ökningen av antalet socialbidragstagare tUlsatt en arbetsgmpp inom socialdepartementet med uppgift att analysera orsakerna till socialbidragens utveckling. Arbetsgruppen skall arbeta skyndsamt. Arbetet skall vara slutfört under 1986.

Som jag fidigare nämnt kommer statsrådet Lindqvist all föreslå regering­en att de övriga riksdagspartierna inbjuds tiU överläggningar om ålgärder för att förbättra barnfamiljernas situation.

4 Budgetpolitiken

4.1 Budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv

Budgetpolifiken är en integrerad del av den ekonomisk-politiska strategin för att återställa balansen i den svenska ekonomin. Hur budgetens in­komst- och utgiftssida utformas har avgörande betydelse för möjlighetema att påverka ekonomin i önskad riktning.

Kraven på budgetpolitiken

I prop. 1984/85:40 om rikfiinjer för den ekonomiska politiken på medellång
sikl lade regeringen fast sin syn på vilka krav på budgetpolitiken som
mäste uppfyllas för att de primära målen för den ekonomiska politiken -
full sysselsättning, prisstabilitet och balans i utrikesbetalningarna - skaU
kunna uppnås. Vad som enligt dessa av riksdagen antagna riktlinjer krävs,
är att den offentliga sektoms finansiella sparandeunderskott successivt
skall minskas, så alt jämvikt nås under senare delen av 1980-talet. Detta
   26


 


kräver i sin tur att statens budgetunderskott reduceras tiU nivån 30-40    Prop. 1985/86:100
miljarder kr. 1990.'
                                                         Bil. 1

I den utveckling av den reala ekonomin som statsmakterna prioriterade låg en relativt sett snabbare tillväxt av den privata konsumtionen och en återhållsam tillväxt av den offentliga konsumtionen. Samfidigt slogs fast att skatternas andel av BNP borde hållas i slorl sett oförändrad. Den nödvändiga minskningen av budgetunderskottet måste således åstadkom­mas genom en kombination av restriktiv utgiftspolitik och ökade statsin­komster lill följd av ekonomisk fillväxt.

I 1985 års kompletteringsproposilion betonades vikten av att det offent­liga sparandet ökas, så alt det totala inhemska sparandel blir tUlräckligt stort för alt finansiera såväl den långsiktigt nödvändiga invesleringsök-ningen i ekonomin, som ett visst permanent bytesbalansöverskott. Detta överskott är nödvändigl för att ufiandsskulden och därmed räntebetalning­arna successivt skall kunna minskas och den ekonomisk-poUtiska hand­lingsfriheten ökas. Den nödvändiga förbättringen av den offentliga sek­torns sparande måste i sin lur i allt väsentligt ske genom att det stadiga budgetunderskottet nedbringas.

De statsfinansiella perspektiven analyserades ytterligare — med något olika metoder - såväl i 1985 års långtidsbudget som i de treärskalkyler för den svenska ekonomin som presenterades i kompletteringspropositionen. I långfidsbudgetens framskrivning av inkomster och utgifter, vid oföränd­rade regler och med ett antagande om låg inflation, sjunker budgetunder­skottet till nivån 50 miljarder kr. budgetåret 1989/90. I ett alternativ med hög inflation ökar underskottet lUl nivån 90 miljarder kr. 1 treårskalky-lerna, som redovisar alternativa utvecklingsvägar för svensk ekonomi de närmasle åren, är kravet alt budgetsaldot 1988 mäste nedbringas tiU nivån 40 miljarder kr. För en utveckling mol samhäUsekonomisk balans krävs en stram budgetpolitik som minskar budgetunderskottet med 10-15 miljarder kr. jämfört med långtidsbudgetens framskrivning. 1 detla förlopp ligger också att den offentliga sektorns sparandeunderskott nedbringas till mellan I och 2 % av BNP för att mol 1990 gä mol balans.

Budgetpolitikens resultat

Budgetpolitiken har hittills varit framgångsrik i strävan atl nä de mål som satts upp. Budgetunderskottet mätt som andel av BNP har reducerats från en nivå på 13 % budgetåret 1982/83 fill ca 6 % innevarande budgetär. Saldoutvecklingen uppfyller därmed väl de krav på takten i saneringen av statsfinanserna som lades fast i prop. 1984/85:40 resp. i komplelleringspro­positionen.

Som tidigare anförts, tyder därtiU de aktuella beräkningarna över den offentliga sektorns finansieUa sparande på en påtagligt gynnsammare ut­veckling under 1985 och 1986 än vad som tidigare förutsågs. Till en bely-

' I prop. 1984/85:40 angavs nivån till 40-50 miljarder kr. 1990. Sedan dess har den

statliga bostadslånegivningen på ca 8-9 miljarder kr. lyfts ut ur statsbudgeten. 27


 


dande del förklaras detta emellerfid av den alltför snabba nominella in-     Prop. 1985/86: 100
komstutvecklingen 1984 och 1985.
                                    Bil. 1

Bytesbalansens negativa utveckling visar att kraven pä den offentliga sektorns finansiella sparande måste ställas högre än vad 3-årskalkylerna gav vid handen. Bylesbalansunderskottet innebär all del totala inhemska sparandel är otillräckligt. Som jag betonat i det föregående bör hushällen kunna svara för en del av den nödvändiga sparandeökningen. Åtgärder har ocksä vidtagits för att stimulera hushållssparandet. Det tar emellerfid tid för dessa ätgärder att verka. Att på kort sikt höja den privata sektorns sparande tillräckligt för att eliminera bylesbalansunderskottet, skulle san­nolikt kräva en påtaglig höjning av ränteläget. Detta skulle få negativa effekter på investeringsverksamheten. Denna väg är därför inte förenlig med den bana som pä sikl leder fill balans för ekonomin. En annan väg alt öka del inhemska sparandel är att öka det offentliga finansiella sparandet. Med hänsyn tiU bytesbalansunderskottet det senaste året krävs då inte bara att jämvikt uppnäs i den offentliga sektorns finansiella sparande. Den offentliga sektorns sparande torde behöva bli positivt, för att bytesbalan­sen långsiktigt skall uppvisa överskott.

Vid sidan av dessa, med nödvändighet osäkra, bedömningar av utveck­Ungen de närmaste åren, gör emellertid även andra omständigheter en fortsatt restriktiv finanspolitik nödvändig. Den dämpning av inflationen som varit påtaglig under senare lid måste understödjas av en stram finans­politik. Möjligheterna att reducera det i förhällande till omvärlden alltjämt höga ränteläget blir beroende av om finanspolitiken även under kommande budgetär ges en restriktiv inriktning.

De senaste årens budgetutveckling har inneburit att statsskulden som andel av BNP vuxit i allt långsammare takt. Likväl innebär den nuvarande nivån på budgetunderskottet alt statsskulden fortsätter alt växa inte endast nominellt, utan även realt.

Oftast redovisas statsskuldens utveckling brutto, dvs. utan hänsyn fiU att staten även bygger upp finansiella fordringar. För alt bedöma den långsiktiga statsfinansiella utvecklingen och dess effekter på förmögen­hetsbildningen är del nödvändigt att även väga in utvecklingen av statens fordringar, så att statens finansiella förmögenhetsställning netto erhålls. I diagram 1 presenteras därför ulvecklingen för statsskulden netto som andel av BNP under budgetåren 1970/71-1986/87 pä grundval av uppgUter frän riksrevisionsverket för perioden 1970/71-1983/84 och finansdeparte­mentets beräkningar fr.o.m. budgetåret 1984/85. Statsskulden netto be­räknas för budgetåret 1986/87 ligga på en 25 procentenheter lägre nivå än statsskulden brutto.

För att den ökande statsskulden skall kunna finansieras på ett icke-inflafionsdrivande sätt och utan att räntelägel pressas uppåt, är det nöd­vändigl att den nuvarande trenden med minskande budgetunderskott fort­sätter under kommande år. En lägre räntenivå är avgörande för investe­ringsutveckUngen på sikt och därmed för de framtida tillväxt- och syssel­sättningsmöjligheterna.

Slutsatsen är att den nuvarande budgetpolitiken måsle drivas vidare med
stor konsekvens och fasthet.
                                                             28


 


Diagram 1 Budgetunderskott och statsskuld (netto)', andel av BNP budgetåren 1970/71-1986/87

BUDGETUNDERSKOTT 1970/71-1986/87 ANDEL AV BNP


Prop. 1985/86: 100 Bil. 1


O-J--- 1--- 1--- 1--- 1-- T--- T--- 1--- 1-- 1--- i--- 1-- 1--- i--- 1-- T

70/71     73/74      76/77     79/80      82/83      85/86

STATSSKULD (netto)' 1970/71-1986/87 ANDEL AV BNP

 

50-40-

 

 

 

 

 

r

-40

30-

 

 

 

 

 

-30

"1

 

 

 

 

 

-20

10-0-

 

 

y

 

 

-10 -0

-10-

1—1—

1   '

-,   ,   ,

'   1   '

I   1   1   1   1

—10

70/71   73/74   76/77    79/80    82/83  85/86

Källa: Finansdepartementet och riksrevisionsverket.


' Statsskulden (netto) är här definierad som statsskulden minus statens finansiella tillgångar.


29


 


Riktlinjer för budgetarbetet                                              Prop. 1985/86:100

Bil. I

För budgetens inkomstsida gäller att det alltjämt stora budgetunderskottet

inte möjliggör någon sänkning av det samlade skattetrycket. Detta uteslu­ter inte att förändringar av olika skatter kan och bör ske inom ramen för ett i stort sett oförändrat skattetryck.

Belräffande utgiftspolitiken har följande riktlinjer antagils av riksdagen (FiU 1984/85:30) och varit vägledande i arbetet med 1986 års budgetför­slag:

-     Endast de allra mest angelägna reformerna bör genomföras. Omfatt­ningen av sådana utgiftsökningar måste hållas nere, samtidigt som de finansieras genom att andra utgifter minskas.

-     Ulgiftsbegränsningar mäste åstadkommas på vissa områden

-     Arbetet med alt begränsa utgiftsautomatiken måste fortsätta

-     Åtgärder måste vidtas för atl effektivisera den offentliga verksamheten och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer

-     En fortgående omprövning av existerande utgiftsprogram mäste göras.

4.2 Budgetläget innevarande budgetår

1 budgetpropositionen 1985 presenterade regeringen sin första beräkning av budgetläget för innevarande budgetär. Då bedömdes atl budgetunder­skottet skulle komma att uppgå tiU 63,5 miljarder kr.

I den av riksdagen beslutade statsbudgeten för budgetåret 1985/86 an­gavs underskottet till 61,4 miljarder kr. Nu beräknar jag att budgetunder­skottet kommer att uppgå till ca 52 miljarder kr. Saldoförbältringen förkla­ras till en betydande del av atl statsinkomsterna blivit väsentligt större än vad som beräknades i statsbudgeten. Det är främst inkomstskatten och mervärdeskatten som svarar för ökningen. Orsaken är att lönerna och den privata konsumtionen stigit snabbare än förutsett. Även utgifterna beräk­nas nu bli högre än vad som antogs i statsbudgeten. Delta hänger främst samman med att den högre pris- och löneutvecklingen också driver upp utgifterna, om än med viss eftersläpning. Koslnaderna för statsskulden har samtidigt sjunkit markant sedan statsbudgeten lades fram, vilkel i försia hand förklaras av ändrad upplåningsprofil, lägre budgetunderskott och räntenivå.

Det är elt välkänt förhållande att en högre nominell pris- och löneök­ningstakt kortsiktigt leder till minskade budgetunderskott. Förbättringen av saldot för budgetåret 1985/86 är därför inte förvånande. Å andra sidan leder den snabbare kostnadsökningen till betydande problem i ekonomin. Dessa problem fortplantas med viss eftersläpning också till den statliga budgeten och resulterar då i ett försämrat budgetsaido. Den allmän­ekonomiska ulvecklingen medför med andra ord alt de krav som lidigare ställts på en stram budgetpolitik står kvar.

30


 


Tabell 4 Budgetsaldot för budgetåret 1985/86

(Miljarder kr., löpande priser)


Prop. 1985/86: 100 Bil. 1


 


Budgeiprop. Jan. 1985


Statsbudget Juni 1985


Nuv. beräkning


 


Inkomster Utgifier exkl.

statsskuldsräntor Statsskuldsräntor

Redovisat budgetsaido


256,9

249,1 71,2

-63,5


262,0

246,0

77,4

-61,4


273,3

254,0 71,5

-52,2


 


I maj 1985 vidtog riksbanken och regeringen ätgärder för att vända valutautfiödet främst genom att penningpolitiken stramades åt. Vidare se­narelades vissa stadiga utgifter. Därmed skärptes finanspolitiken. Besluten att senarelägga utgifter togs i enlighet med de möjligheter som regeringen har att avstå från att utnyttja av riksdagen anvisade medel. Regeringen utlovade dock alt i den aktuella budgetpropositionen återkomma och redo­visa vilka större förändringar som vidtagits i förhällande till redan besluta­de utgiftsprogram. Detta redovisas under resp. anslag. Sammanfattnings­vis kan konstateras atl ca 1,5 miljarder kr. av anslagen för budgetåret 1985/86 inte utnytfias. De största enskilda posterna är atl utbelalningsru-tinen för bostadsbidrag till kommunsektorn (700 milj. kr.) lagts om, och att bidraget till industrifonden (200 milj. kr.) inte betalas ut. I övrigt fördelas totalbeloppet pä ett stort antal mindre anslag.

4.3 Budgetförslaget för budgetåret 1986/87

Regeringens medelfristiga strategi för att återskapa balansen i den svenska ekonomin ligger fast. Den innebär att budgetpolitiken även framgent måste utformas med betydande stramhet.

Årets budgetförslag ligger väl i linje med de krav den medelfristiga strategin ställer. Alla utgifter har granskats och prövats noga. Detta fram­går av att uppgången i den nominella utgiftsnivån inkl. ränteutgifterna mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87 endasl är ca 3,1 %.

Sammantaget har det varit möjligt att minska budgetunderskottet fill 48,9 milj.kr. i budgetförslaget för nästa budgetår.

Saldot

Budgetunderskottet har sedan budgetåret 1982/83 minskat kraftigt. Som framgår av tabell 5 fortsätter denna utveckling budgetåret 1986/87, dä saldot förbättras med 3,3 miljarder kr.


31


 


Tabell 5 Budgetsaido för budgetåren 1982/83-1986/87

(Miljarder kr., löpande priser)

 

 

Prop. 1985/86:100 Bil. I

 

1982/83 Utfall

1983/84 Utfall

1984/85 Utfall

1985/86 Prognos

1986/87 Budget­förslaget

 

Inkomster

Utgifter exkl. statsskulds­räntor Statsskuldsräntor Redovisat budgetsaido Som andel av BNP

191,3

229,7 48,2 -86,6 13,0%

221,2

237,9

60,4 -77,1

10,3%

260,6

253,9

75,2

-68,5

8,3%

273,3

254,0 71,5 -52,2 5,9%

286,7

264,6

71,0

-48,9

5,2%

 

Underliggande budgetsaido

Som andel av BNP

-81,4

12,2%

-66,3

8,9%

-58,2

7,1%

-52,8

5,9%

-49,3

5,2%

 

Sedan några år tiUbaka redovisar regeringen även ett s. k. underiiggande saldo. Skillnaden jämfört med det redovisade budgetsaldot är bl. a. att olika engångseffekter tiU följd av förbättrad kassahållning har exkluderats i beräkningen av det underliggande saldot. Jag återkommer med den närma­re redogörelse för hur del underliggande saldot beräknats under mbriken "SärskUda frågor". Man kan konstatera att även det underliggande bud­getsaldot dragits ned kraftigt sedan budgetåret 1982/83 och atl denna utveckling fortsäiter under budgetåret 1986/87. Restaureringen av statens finanser under senare år kan med andra ord inle förklaras med hänvisning lill vidtagna kassahållningsåtgärder och tekniska justeringar. Den har tvärtom i alll väsentligt åstadkommits genom en ekonomisk politik inriktad pä ekonomisk tillväxt och en strikt budgelpoUtik syftande till att begränsa utgiftsökningarna.

Det redovisade budgetsaldot har alltid i någon män skilt sig frän det statliga uppläningsbehovet. Förändringar av bokföringsmässig natur som genomförts under senare år, samt de redovisade valutaförlusternas stor­lek, har gjort att skillnaden mellan redovisat budgetsaido och upplånings­behov vissa år tenderat alt bli större än tidigare. Frän penningpolitisk synpunkt är det statliga uppläningsbehovet av större intresse än budgetsal­dot.

Sett över en längre period skiljer sig dock utveckUngen för den statliga upplåningen inte nämnvärt från vad som gäller för det redovisade budget­saldot och del underliggande budgetsaldot. Som framgår av diagram 2 har en kraftig förbättring av de statliga finanserna inträffat, oavsett om de mäts som redovisat budgetsaido, underliggande budgetsaido eller statligt upplå­ningsbehov. Med alla tre beräkningsmetoderna minskar underskottet i statsbudgeten tUl mindre än hälften av vad det var budgetåret 1982/83, uttryckt som andel av BNP.

32


 


Diagram 2 Budgetunderskott, underliggande budgetunderskott och statens upplå-     Prop. 1985/86: 100
ningsbehov som andel av BNP budgetåren 1982/83-1986/87
     gj|   |

-Redovisat budgetunderskott

Underiiggande budgetunderskott

Statens upplåningsoehov

15.0

10.0-


1982/83


1983/84


1984/85


1985/86


1986/87


Inkomsterna

Inkomsterna beräknas stiga med ca 13,4 miljarder kr. mellan innevarande och nästa budgetår fördelat främsl på mervärdesskatt (3,4 miljarder kr.), sociala avgifter (3,3 miljarder kr.) och fastighetsskatt (2,9 miljarder kr.). Ökningen av de totala inkomsterna uppgår till knappl 5 %. Detta innebär att inkomsterna ökar långsammare än lönesumman. Den saldoförslärkning som uppnätts kan därmed primärt sägas vara ett resultat av att utgiftstill­växten hålls nere.


Utgifterna

Utgiftsprövningen i årets budgetarbete har följt de principer som riksdag och regering fastställt. Detta innebär alt endast de allra mest angelägna reformerna har kunnat tas med i budgeten och alt dessa föresläs finansi­eras genom neddragningar av andra utgifter. Vidare har direkta utgiftsbe­gränsningar genomförls och utgiftsaulomatiken minskats.


33


3 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 1


I realekonomiska termer innebär årets budgetförslag att överföringarna     Prop. 1985/86:100 till kommunsektorn dras ned i icke oväsentlig grad. Jag återkommer till     BiJ. 1 detta. Även överföringarna tiU företagssektorn minskar ytteriigare samti­digt som den statliga konsumfionen hälls tillbaka, bl.a. genom tillämpning av del s. k. huvudförslaget.

Sammantaget stiger utgiftema exkl. statsskuldräntor med 10,6 miljarder kr., eller med knappt 4,2%. Med hänsyn tUl att många enskilda anslag automatiskt räknas upp med en högre, historisk pris- och löneutveckling, innebär den låga totala tUlväxten för utgifterna att betydande besparingar åstadkommits. Om utgiftsbegränsningar inte genomförts, så atl automati­ken i utgiftstiUväxlen hade slagit igenom fullt ut, skulle utgifterna nästa budgetår blivit ca 7 miljarder kr. högre än vad som nu beräknas. Stats­skuldräntorna beräknas bli av ungefär samma storlek som innevarande budgelår, främst till följd av att valutaföriuslerna blir betydligt mindre än under innevarande budgetär.

4.4 Fortsatt effektivisering av den offentliga verksamheten

Som jag redogjort för i fidigare ärs finansplaner är effektiviseringen av den offentliga verksamheten ett viktigt led i saneringen av statsfinanserna. Statens och kommunernas verksamhet fyller oftast angelägna behov hos medborgarna. Den ekonomiska situationen gör del nödvändigl att genom omprioritering och effektivisering utnyttja den offentliga sektorns resurser bättre. En effektiv förvaltning som ger god service är en förutsättning för att medborgarnas förtroende för den offentliga verksamheten skall fördju­pas. I vissa fall kan verksamhetens organisations- och finansieringsformer behöva förändras.

Arbetet med att effekfivisera den statliga förvaltningen är omfattande och komplicerat. Det mäste därför bedrivas långsiktigt och målmedvetet. Statsmakterna och samtliga myndigheter måsle medverka aktivt för atl arbetet skall bli framgångsrikt. Viktiga inslag i arbetet är de skärpta ekono­miska kraven på myndigheterna tillsamman med strävan att genom avreg-lering förenkla myndigheternas arbete. Vidare mäste den statliga kassa­hållningen förbättras ytteriigare. En rad åtgärder pä dessa områden har redan vidtagits och ytterligare åtgärder utreds. Jag återkommer senare under avsnittet Särskilda frågor med en kortfattad redovisning av vidtagna åtgärder och pågående utredningsarbete.

Med hänsyn till behovet av långsiktighet i effektiviseringsarbetet mäste de utgångspunkter som gällt för myndigheternas arbeie med anslagsfram­ställningarna för budgetåret 1986/87 i huvudsak ligga fast för flera budgetår framöver.

I direktiven för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret
1986/87 har gällt att myndigheterna skall redovisa ett huvudförslag innebä­
rande en med 5% minskad real resursförbrukning fördelad på 3 år. Kravet
bör gälla även för anslagsframställningarna för budgetåret 1987/88. Pä
vissa håll har en förbättring kunnat märkas vad gäller efterlevnaden av
kravet på redovisning av huvudförslag såväl vad avser den siffermässiga
redovisningen, som när det gäUer alt beskriva konsekvenserna. Fortfaran-
  34


 


de finns det dock ett stort antal myndigheter som inte levt upp till direkti- Prop. 1985/86:100 ven i denna del. Regeringen har i sina stäUningstaganden i anslagsfrågorna Bil. 1 för budgetåret 1986/87 utgått från att om något huvudförslag inte redovi­sals enligt direktiven måste slutsatsen som tidigare år vara att huvudförsla­get kan genomföras utan påtagliga konsekvenser för verksamheten. Detta bör gälla även i fortsättningen i den mån det finns myndigheter som inte följer de nämnda direktiven.

Det är angeläget att myndigheterna lägger slörre vikt vid all beskriva konsekvenserna av huvudförslaget. Särskilt viktigt är alt de myndigheter som viU understäUa oUka prioriteringsfrågor regeringens prövning redovi­sar olika alternafiv till hur huvudförslaget kan genomföras. Detta är en viktig förutsättning för atl regeringen skall kunna ta stäUning.

Tyngdpunkten i budgetarbetet måste i ökande utsträckning läggas pä granskningen av sakanslag, främst transfereringar och investeringar. Det är helt nödvändigl alt myndigheterna medverkar med elt fullgott underlag för sådan granskning. Myndigheterna bör kritiskt granska de Iransfere­ringssystem m. m. som man administrerar i syfte atl få underlag för bedöm­ningar om behovel av allmän omprövning, möjligheterna alt förenkla regel­systemet och minska administrationskostnaderna, minska indexkopplingar och andra automatikinslag, förbättra kassahållningen m. m. Det bör vara en obligatorisk uppgift för myndigheterna atl redovisa resultatet av sädana granskningar. Myndigheterna bör därvid sträva efler all föi-utsättningslöst redovisa olika uppslag, utan krav på att de själva tar ställning lill om förändringar bör genomföras eller inte.

Jag avser att senare föreslå regeringen alt beslula om direktiv för myn­digheternas anslagsframställningar för budgetåret 1987/88 med den inrikl­ning som jag här har redovisal.

5 Kommunernas ekonomi

Med nuvarande förutsättningar kommer kommunerna under 1986 och i synnerhet 1987 att få en mycket god ekonomisk situafion. Den viktigaste orsaken härtill är att kommunernas skatteinkomster ökar med ca 9 % till följd av den snabba löne- och inkomstutvecklingen 1984 och 1985. Vid en volym- och prisutveckling för kommunernas utgifter på sammantaget 5 % förbättras kommunernas finansiella sparande kraftigt. För 1987 föruises elt mycket betydande överskott. Denna förbättring skulle ske utifrån ett redan i utgångsläget utomordentligt starkt finansiellt läge med etl finansierings­kapital om ca 35 miljarder kr. molsvarande 15 % av de externa utgifterna 1984.

Den samhäUsekonomiska bakgrunden

Innan jag går närmare in på utsikterna för kommunernas ekonomi 1987 och
de slutsatser som därav följer för statens del, är del nödvändigl att sätta in
den kommunalekonomiska utvecklingen i ett samhällsekonomiskt helhets­
perspektiv.
                                                                                     35


 


Riksdagen godkände hösten 1984 de riktlinjer för den ekonomiska politi- Prop. 1985/86: 100 ken på medellång sikt som presenterades i prop. 1984/85:40. Dessa rikt- Bil. I linjer byggde på analysen i 1984 års långtidsutredning (LU 84). 1 denna konstaterades att det tillgängliga utrymmet för produktionsökning vid gynnsamma förutsättningar är ca 2-2 1/2 % per år. För att samhällsekono­misk balans, inkl. full sysselsättning, skall kunna näs 1990 krävdes, enligt LU 84, att av detta ökande produktionsutrymme en tredjedel avsattes för att förbättra utrikesbalansen och en tredjedel för alt öka investeringarna. En tredjedel av de kommande årens tillväxt skulle därmed återstå för att öka den privata och offentliga konsumtionen.

En central avvägningsfråga i LU 84, liksom i prop. 1984/85:40, var hur detta begränsade konsumtionsutrymme skulle fördelas på privat resp. offentlig konsumtion. För att belysa detta val utvecklades i LU 84 två alternativ, ett med snabbare privat konsumtionsökning och ett med snab­bare offentlig konsumtionsökning.

1 det privatexpansiva alternativet hölls skattetrycket i stort sett oföränd­rat, den privata konsumtionen tilläts öka med 1,5 % per år 1983-1990, medan den offentliga konsumtionen tänktes öka med 0,5 % per år. Därvid ökade den kommunala konsumtionen med 1 % per år medan den statliga antogs minska med I % per är.

1 det offentligexpansiva alternativet ökade den offentliga konsumtionen med 1,5% per år, medan den privata ökade med blott 0,6%. För att finansiera redan gjorda åtaganden mot de äldre och därutöver en snabbare offentlig expansion krävdes att skattetrycket höjdes kraftigt i förhållande till nuläget.

Särskilt påtaglig blev skillnaden i de två alternativen för utvecklingen av reallönerna. 1 det privalexpansiva alternativet ökade reallönerna med ca 2 % per år, medan reallönerna i det offenlligexpansiva fallet skulle öka med endast 0,7 % per år från 1983 års nivå.

En i stor sett enig remissopinion, inkl. löntagarorganisationerna, gav sitt förord för det privatexpansiva alternativet. Inte minst mot bakgrund av del senaste decenniets reallöneutveckling mäste enligt remissopinionen reallö­nerna nu tillåtas öka. Därtill kommer att mycket betydande resurser de närmaste åren kommer att tas i anspråk för de äldres konsumtion. För att kraven skall tillgodoses inom ramen för tillgängliga resurser krävs en lugnare expansion av den kommunala konsumtionen. I prop. 1984/85:40 ställde sig regeringen bakom denna värdering. Riksdagen anslöt sig likaså lill denna prioritering.

Det kan konstateras att en snabbare kommunal expansion än den som riksdagen förordat skulle leda lill en skärpt konflikt mellan löntagarna och den offentliga sektorn om det realekonomiska utrymmet. I den män denna konflikt tar sig formen av en ökning av inflationstakten, skulle konkurrens­kraft, produktion och sysselsättning komma att hotas.

Det bör betonas att även i en utveckling som ansluter till de riktlinjer riksdagen antagit för den ekonomiska politiken kan den kommunala kon­sumtionen fortsätta att expandera. Detta mäste emellertid ske i en lägre takt än under senare är.

36


 


Utsikterna för de närmaste åren                                       Prop. 1985/86: 100

RiI   1

Utvecklingen av den kommunala konsumtionsvolymen med hänsyn till

befolkningsförändringar vid oförändrad standard ligger pä knappt I % per är. Härvid har nägon hänsyn inle tagils till bl.a. utrymmet för rationalise­ringar och omprioriteringar.

Den faktiska volymutvecklingen har emellertid blivit klart snabbare. 1 bilagda preliminära nationalbudget bedöms den kommunala konsumtions­ökningen komma att stiga med över 2 % 1986, vilket också avseväri överstiger vad som framkommer ur de kommunala fierårsplanerna.

Den finansiella utvecklingen 1986 och 1987 bestäms dels av inkomstut­vecklingen, som kan beräknas med relativt god säkerhet då skatteinkom­sterna hänför sig till löneutvecklingen tvä är tidigare, dels av de antagan­den man kan göra om volym- och prisutvecklingen under de kommande tvä åren.

Inkomsterna kommer att öka med i del närmaste 9 % under 1987.

För utgifterna har antagils alt löneökningen 1987 stannar vid 5 % och att prisökningstakten går ned till 3,5%. Med en volymutveckling pä 1 %, vilket överensstämmer med såväl de av riksdagen antagna riktlinjerna som den utgiftsutveckling som följer av befolkningsutvecklingen, förbättras den kommunala sektorns finansiella sparande redan 1986 för att 1987 öka ytterligare. Därvid har några hänsyn inte tagits till rationaliseringspotentia­len hos kommuner och landsting. Detta bör jämföras med de bedömningar som gjordes i prop. 1984/85:40, att den kommunala sektorn långsiktigt bör kunna ha ett mindre finansiellt underskott, som svarar mot en del av sektorns invesleringar.

Den nu förutsebara finansiella utvecklingen riskerar atl 1987 leda till en snabbare ökning av volym och kostnader i den kommunala sektorn än vad som är förenligt med en fortsatt utveckling mot samhällsekonomisk balans. Även om så inte skulle bli fallet och den starka kommunala inkomstutveck­lingen enbart skulle leda fill att det finansiella sparandet i den kommunala sektorn ökade ytterligare, är det inte rimligt att kommunerna långsiktigt skall öka sina finansiella tillgångar samtidigt som statens skuldsättning ökar.

Åtgärder

Det primära ansvaret för konsumtionsutvecklingen i den kommunala sek­torn åvilar givetvis kommuner och landsting själva. För att begränsa kon­sumtionsökningen tUl 1 % per år får nya resurser för prioriterade områden inom barn- och äldreomsorgen i stor utsträckning tillskapas genom en omdisponering av befinfiiga resurser.

En viktig uppgift för kommuner och landstingskommuner de närmaste åren blir därför att omfördela resurser inom sina verksamheter fill priori­terade områden och alt effektivisera den befintliga organisationen. Stats­makterna måste också visa återhållsamhet vad avser nya krav och regle­ringar pä den kommunala sektorn. Del pågående arbetet med att minska detaljregleringen måste drivas vidare med kraft för atl ytteriigare öka


 


möjligheterna för kommuner och landsting att utnyttja resurserna pä mest     Prop. 1985/86: 100
effektiva sätt.
                                                               Bil. I

Löneutvecklingen har en mycket stor betydelse för kostnadsutveckling­en inom kommunsektorn. Som exempel kan nämnas att en procentenhels snabbare löneökning leder till en försvagning av det finansiella sparandet i kommunsektorn med drygl 1 miljard kr. I praktiken innebär en alltför snabb lönestegring att verksamhetens utrymme mäste inskränkas. Jag vill därför betona vikten av att löneökningarna hälls på en nivä som gör det möjligl atl gä vidare på vägen mot samhällsekonomisk balans.

Mot bakgrund av den finansiella utvecklingen i kommunsektorn, och för att skapa en grund för en begränsning av den kommunala konsumtionen så att det nödvändiga utrymmet kan skapas för en ökning av reallönerna, är det enligt min mening nödvändigt att vidta åtgärder i dämpande riktning även från statens sida.

Kommunernas och landstingskommunernas mycket goda ekonomiska läge skall ocksä ses mot det betydligt kärvare statsfinansiella läget och det nödvändiga i alt vidta åtgärder för att förstärka statsbudgeten. Mot bak­grund härav och i kombination med nödvändigheten av att begränsa den kommunala konsumtionstakten anserjag det befogat att vidta ätgärder för att dra ned de statliga transfereringarna till kommunsektorn. Elt fortsatt arbete med att bryta automatiken i bidragssystemen är dessutom nödvän­dig. 1 övrigt bör inle beslut nu fattas om att räkna upp bidragen till kommunsektorn för 1987. Ersättningarna till landstingen från staten och sjukförsäkringen kan dock behöva räknas upp något.

1 budgetförslaget ingår sålunda en viss neddragning resp. avveckling av en del bidrag till kommunerna som nu utgår på statsbudgeten. De åtgärder som föreslås gäller bl. a. skolans område där bidragsnivän för bidragen till lärarlöner sänks med 3 procentenheter. Stimulansbidraget lill utbyggnaden av barntandvärden föreslås bli avvecklat fr.o.m. den 1 januari 1987. Därtill kommer vissa ytterligare neddragningar när det gäller statsbidrag till vägar, kollektivtrafik, m.m.

Sammantaget uppgår neddragningarna av de specialdestinerade kom­muntransfereringarna till ca 2,5 miljarder kr. 1987. Jag avser atl våren 1986 återkomma med förslag om vilka ytterligare ätgärder som bör vidtas inför 1987 i syfte att få en samhällsekonomisk acceptabel utveckling i den kommunala sektorn och för att stärka statsfinanserna. Då kommer ett mer aktuellt underlag om utvecklingen de närmaste åren att föreligga såväl vad avser kommunsektorn som samhällsekonomin som helhet.

Omfattningen av de åtgärder som behöver vidtas bör enligt min mening
avvägas mot kommunsektorns ekonomiska situation, sä att de kan ske
inom ramen för ett i stort sett oförändrat skattetryck. Åigärderna bör leda
lill att den kommunala verksamheten utvecklas inom det givna samhälls­
ekonomiska utrymmet. En aktiv omprövning och effektivisering av befint­
liga verksamheter, kombinerat med en minskad statlig styrning som ger
kommunerna möjlighet att lättare anpassa sina verksamheter lill lokala
förhållanden, bör ocksä medverka till detta. För alt kunna stödja de
kommuner som har en besvärlig ekonomisk situafion kommer jag alt
föreslå att medelsramen för extra skatteutjämningsbidrag höjs.
                 38


 


De ätgärder av slörre belydelse som tas upp i budgetförslaget liksom de som kommer att föresläs senare våren 1986, avser år 1987. Kommunerna fär därmed goda möjligheter att beakta dessa i sitt normala budgetarbete och då effeklivt genomföra förändringar i sina verksamheter.

Skatteuljämningskommittén (Fi 1983:05) har nyligen avslutat sitt arbete och överiämnat sitt betänkande (SOU 1985:61) tiU mig. Jag avser alt mol bakgmnd av kommitténs förslag och efter avslutad remissbehandUng åter­komma i vår med elt förslag fill ett reviderat skatteutjämningssystem.

Jag avser mot bakgrund av vad som nu anförts och efter ytterligare beredning återkomma med förslag till mer generella åtgärder inom del kommunalekonomiska området inför 1987 under våren 1986.

6 Avslutning

Regeringens ekonomiska polifik för de närmaste tre åren har som yttersta mål alt återställa den fulla sysselsättningen och nä ökad välfärd för folkets breda lager. De framsteg som under den gångna treårsperioden gjorts i fråga om tillväxt av produklionen och bättre balans i Sveriges ekonomi har skapat fömtsättningar för att dessa mål skaU kunna näs. Men den viktigas-le fömtsättningen kvarstår: den ekonomiska polifiken måste med stor fasthet och konsekvens fortsätta atl följa "den tredje vägen".

När den ekonomiska politiken lades om hösten 1982 byggde den på en långsiktig strategi. Denna hade tre huvudelement; att återställa näringsli­vels produktionskraft och lönsamhet, att öka sparandel och minska bud­getunderskottet samt atl bekämpa inflationen genom en kraftigt dämpad kostnadsutveckling, främst på lönesidan.

Väsenlliga resultat har uppnåtts i samtliga dessa avseenden. Svensk industri har visat en god förmåga till återhämtning, fömyelse och utveck­ling. Den har snabbt och krafligl förbättrat produkfion, lönsamhet och invesleringar. Sparandet i ekonomin har ökat, inle minst genom alt den offentliga sektorns sparandeunderskott gått ner frän 6 % av bmttonational­produkten 1982 fill 1,5 % i år. Och inflationslakten i Sverige har nästan halverats på tre år. Regeringens polifik har genom dessa resultat fäll ett utbrett slöd och har mötts med växande förtroende av bäde näringsliv och löntagare.

Den ekonomiska politiken för de kommande tre åren har samma huvud­inriktning. Alltfort gäller att vägen mot full sysselsättning och ökande välfärd innebär både arbete och sparande, bäde fiUväxl av produktionen och stramhet i den ekonomiska polifiken.

I denna finansplan har de väsentliga inslagen i strategin presenterats. Dess bärande tanke är att tiUväxt i Sveriges ekonomi de närmaste åren oundgängligen fömtsätter en fortsalt mycket god konkurrenskraft hos värt näringsliv. Det innebär att kampen mot inflationen mäste fullföljas.

Den tillväxt som därmed uppnås måste tUl betydande del användas för    39


 


att minska våra underskott och öka sparandet för produktiva investering-    Prop. 1985/86: 100 ar. I övrigt måste fillväxten fördelas sä, all reallönerna kan stiga och     Bil. 1 hushällens realinkomster öka. Det finns starka fördelningspolitiska skäl som talar för en sådan användning av ett förbättrat produktionsresultat. De kraftiga försämringarna av reallönerna under den ekonomiska krisen har pressat ner köpkraften för mänga hushåll tiil en oacceptabelt låg nivä.

Slutsatserna för den ekonomiska politikens utformning är följande.

Löneförhandlingarna bör inriktas pä atl sluta avtal som sträcker sig över en flerårsperiod, exempelvis en treårsperiod. Syftet med sådana avtal bör vara att nå både låga kostnadsökningar och höjda reallöner. Det är bara genom en tillräckligt långsiktig uppgörelse om lönerna som förutsättningar kan skapas för höjda reallöner, samtidigt som långsiktighet i lönepolitiken skapar tiUtro tUl stabiUteten och expansionsförmågan hos vär ekonomi.

Den ekonomiska politiken inriktas på en fortsall minskning av budgetun­derskotten för att dämpa prisstegringarna och öka sparandet i ekonomin.

Skattetrycket hälls på i huvudsak oförändrad nivå. Den statliga inkomst­skatten för 1987 och 1988 justeras så, alt löneförhandlingarnas syfte främ­jas. Samfidigt effektiviseras utjämningen av kommunalskatterna.

En väl fungerande offenfiig sektor, som ger vård, utbildning och service utifrån medborgarnas behov, är en viktig del av människans välfärd. Men om utrymme skall kunna beredas för höjda reallöner under de närmaste åren mäste utbyggnaden av den offentliga verksamheten begränsas. Med hänsyn tUl de oundgängliga behov som kommuner och landsfing tillgo­doser inom vård, ulbildning och omsorg måste den kommunala konsum­tionen fä fortsätta att växa, om än i långsammare takt än de senaste åren. Den statliga konsumtionen måste däremot fortsätta atl minskas. Del bud­getförslag som nu läggs fram har denna inriktning för budgetåret 1986/87.

En ekonomisk politik efter dessa riktlinjer är den enda som gör det möjligt för Sverige alt fortsätta sin intemalionelll unika utveckling, där både arbetslöshet och infiafion minskar, där vi har både ett blomstrande näringsliv och ökad välfärd för folkets fiertal.

Den strategi, som politiken är ett uttryck för, bygger pä alt del är möjligl att upprätta ett harmoniskt samspel mellan den ekonomiska polifiken och löneutvecklingen. Om arbetsmarknadsparternas insalser för att hålla kost­nadsstegringarna nere skall resultera i höjda reallöner, mäste samhällets beslutsfattare hålla tillbaka statens och kommunernas resursanspråk, så att skattetrycket kan håUas oförändrat. Strategins genomförande kräver således att den ges ett brett stöd frän alla grupper i vårt samhälle. Rege­ringen kommer alt arbeta för att ett sådant stöd kan uppnås för den ekonomiska politik som måste föras i vårt land.

40


 


Särskilda frågor


Prop. 1985/86: Bil. 1


100


1 Statliga garantier

Regeringen uppdrog den 6 juli 1985 ät riksrevisionsverkel (RRV) atl fill regeringen redovisa verksamheten med statliga kreditgarantier en gäng per är. RRV har inkommit med sin redovisning den 19 november 1985.1 tabell 1 sammanfattas uppgifterna i redovisningen. Den aktuella redovisningen av gällande garantiramar är kassamässig och avser fr. o. m. i är ramstorle­ken den 1 juli mol fidigare den 30 juni.

Tabell 1. Statliga garantier per den 30 juni 1985 (Garantiramar per den 1 Juli 1985)

Milj.kr.

 

 

 

Garantier utfärdade

Av regeringen

Gjorda ga-

Garanterad

Under budgelårel 1984/85

per den 30 juni

3.V

medgiven garantiram

rflntiilt-

kapital­skuld

1985

 

 

 

1 all LlUl

fästelser

Utgifter till

Inkomster

Inkomster till

 

per den

per den

per den

följd av in-

från garanti-

följd av åter-

 

1 juli 1985

30 juni 1985

30 juni 1985

friade garan­tier

avgifter

betalningar av tidigare infriade garantier

Riksgäldskontoret

66586,2

52805,6

51677,8

1957,8

175,5

68,1

(varav grundfonds-

 

 

 

 

 

 

förbindelser)

(22243,9)

(21 101,3)

(21101,3)

(-)

(40,6)

(-)

Exportkredit-

 

 

 

 

 

 

nämnden

51 142,8

55084,2

26435,4

829,6

321,4

354,6

Statens vattenfalls-

 

 

 

 

 

 

verk

10110,7

10148,0

8367,2

-

-

-

Televerket

5010,0

4510,0

4393,0

-

-

-

Lantbruksstyrelsen

4000,0

3 760,0

3 705,0

47,1

2,5

0,0

Statens industriverk

1 786,4

958,2

891,0

96,7

10,7

6,4

Statens energiverk

915,0

6,9

0,2

-

-

-

Statens järnvägar

648,0

301,4

1,4

-

-

-

Kommunikations-

 

 

 

 

 

 

departementet

300,0

300,0

-

-

-

-

Övriga

751,5

543,1

495,0

5,1

1,0

0,1

Summa

141250,6

128417,4

95 966,0

2936,3

511,1

429,2


Garantiramarna för Teleinvesl, Forsmarks Kraflgrupp AB, Statens Bostadsfinansiering AB, SJ Invest AB och garantin för utvinning av gas och olja har ökat mest medan ramarna för garantier till strukturomvandling och stöd liU varvsföretag har minskal kraftigt.

Det är i huvudsak exportkreditgarantierna som svarar för differensen mellan medgivna garantiramar och gjorda garantiutfästelser. Utfästelse för exportkreditgarantier sett över ett helt är kan lämnas tUl belopp som överstiger de fastställda garantiramarna. Även utfästelserna för Forsmark Kraftgmpp AB överstiger garantiramama på grund av ändrade valuta­kurser.

Den garanterade kapitalskulden har ökat med ca 4268 milj.kr.sedan den 30 juni 1984. Härav svarar valutakursförändringar exkl. exportkredit­garantierna för ca 1 700 milj. kr.

Utgifterna UU följd av infriade garantier uppgår för budgetåret 1984/85


41


 


till drygt 2900 milj. kr. och härrör främst från stödet till varvsföretagen    Prop. 1985/86: 100
(1 949 milj.kr.) och exportkreditgaranfier(ca 830milj.kr.).
       Bil. 1

Inkomster från garantiavgifter uppgick för motsvarande period till 511 milj. kr. — en ökning med drygt 100 milj. kr. — och inkomster Ull följd av återbetalning av infriade garantier till ca 429 milj. kr. Av garantiavgiftsin­komsterna härrör ca 320 milj. kr. från exportkreditgarantisystemet.

Statens nettoutgift uppgick således kassamässigt fill ca 2 miljarder kr. för perioden. RRV anför i sin skrivelse till regeringen all även om garantiav­gifter tas ut i ökad omfattning för nya garantier och garantisystem, får delta inte något större genomslag pä avgiftsinkomsterna eftersom stocken främsl består av äldre garantier som inle är avgiftsbelagda. Om exportkre­ditgarantisystemet exkluderas skulle en enprocentig avgift pä uteliggande garanterad kapitalskuld för återstående garantier i sin helhet uppgå lill ca 600 milj. kr.

Regeringen har riksdagens bemyndigande att fastställa den ram inom vilken televerket fär teckna garanfier för teleinvesl AB. Med anledning av riksdagens beslut inom tilläggsbudget I för innevarande riksmöte om den ändrade omfatlningen av televerkets investeringar har regeringen den 12 december 1985 beslutat medge televerket att teckna garantier upp till elt belopp av ca 7000 milj. kr., en höjning med 2000 milj. kr. Inom industride­partementets område kommer statsrådet Dahl i del följande att föreslå atl garantiramen för statens vatténfallsverk höjs med 146 milj. kr.

Inga ytterligare förslag om förändringar av statliga garantiramar som träder i krafl senare än den 1 juli 1985 har förelagts riksdagen efter kom­pletteringspropositionen 1985.

Statens garantiåtagande kommer därmed att uppgå till ca 143 397 milj.kr. den IjuU 1986.

Statens nettoutgifter för garantiverksamheten har ökat från budgetaret 1983/84 till budgetåret 1984/85. Jag har lidigare framhållit att denna verk­samhet inte bör subventioneras.

Vid min anmälan till 1984 ärs kompletteringsproposition föreslog jag atl de garanlisystem som baseras på årliga ramar borde omvandlas lill s.k. engagemangsramar. Detta bör genomföras för alla garantisystem senast tiU den 1 juli 1986. Jag vill i delta sammanhang erinra om all riksdagen ställde sig bakom milt förslag om att garantiramama i syslem med engagemangs­ramar fr.o. m. budgetåret 1985/86 skall reduceras med ett belopp motsva­rande förlusten inom resp. system under föregående budgetär.

Vid min anmälan till 1985 ärs kompletteringsproposition föreslog jag att
alla garantiavgifter skuUe betalas i förskott, även för de garantier i system
där avgifterna för äldre garantier fortfarande eriäggs i efterskott. Jag före­
slog alt denna princip borde gälla genomgående från den 1 juli 1985.
Riksdagen hade inget att erinra mot detta. Det är av vikt att principen
tillämpas genomgående. RRV har den 27 juni 1985 fått regeringens uppdrag
alt utveckla ett ADB-baserat redovisningssystem för den statliga garanti­
verksamheten. Systemet skall bl. a. baseras på löpande redovisningar från
långivarna. Kreditinstituten har vid tidigare kontakter framhållit att en
sådan löpande redovisning fömtsätter en enhethg princip vad avser betal­
ningstidpunkten för de avgiftsbelagda garantierra.
                                  42


 


Jag vill i detla sammanhang framhålla att principerna om avgiftsbelägg-     Prop. 1985/86: 100 ning och förskottsbetalning skall gälla alla typer av statliga garantier     Bil. 1 dvs. kreditgarantier, grundfondförbindelser, garantifondförbindelser och motsvarande.

2 Vissa övergångsåtgärder med anledning av förordningen om avräkning av utgifter på Statsbudgeten

Som en följd av införandel av den statliga bokföringsförordningen (1979:1212) och i anslulning till den tekniska moderniseringen av det statliga redovisningssystemet - system S - har regeringen utfärdat förord­ningen (1985:498) om avräkning av utgifter pä statsbudgeten. Förordning­en gäller fr. o. m. den 1 juli 1985 och ersätter förordningen (1940:695) om bokföring av utgifter på statsbudgeten. De viktigaste förändringama till följd av den nya förordningen är att en konsekvent princip införs för avräkning av utgifter mot samtliga typer av anslag. Principen innebär bland annat att skulder skall beaktas vid bokslutet förutsatt att de är kända och går alt beräkna samt att den s. k. äldreposttekniken avskaffas. Äldrepost-tekniken innebar att det på obetecknade anslagsposter på förslagsanslag var möjligt att - i den mån medelsutrymme fanns kvar på anslaget för det föregående budgetåret - belasta det följande budgetårets anslag med ef­tersläpande utbetalningar om utgiften var hänförlig till det föregående budgetåret. Redovisningen av detta var tekniskt komplicerad, vilket bl. a. medförde svårigheter att kontrollera om möjligheten utnyttjades pä etl korrekt sätt.

En av effektema av den nya förordningen om avräkning av anslagsmedel är att de anslag på statsbudgeten som har kvarstående skulder från budget­året 1984/85 och inte avräknat dessa pä anslaget för 1984/85, måste göra detta på 1985/86 års anslag eftersom avräkning av skulder enligt den nya förordningen obligatoriskt skall göras mot samma års anslag. Därvid kan engångsvis uppstå en rent bokföringsmässig merbelastning på anslagen för 1985/86 eller senare i de fall RRV medgivit tillfällig dispens från den nya förordningen.

Jag vill i detta sammanhang informera riksdagen om att för att möjliggö­ra för myndigheterna alt korrekt bokföra den merbelastning som kan uppkomma tiU följd av de nya bestämmelserna har jag för avsikt atl återkomma tiU regeringen med förslag fill en förordning som medger en sådan merbelastning - upp till en viss nivå - för obetecknade poster pä förslagsanslag. På reservationsanslag får tilläggsanslag för detla ändamål prövas på sedvanligt sätt. Obetecknade anslag kommer sannolikt inte alt beröras.

43


 


3 Åtgärder för bättre effektivitet och kassahållning   '""p- - 'oo

Allmänt

Som jag nämnt i det föregående pågår ett omfattande arbete som syfiar till att öka effektiviteten i den statliga verksamheten och förbättra statens kassahållning. Jag skall här kortfattat redogöra för några ätgärder som är aktuella.

I syfte att fä till stånd en större långsiktighet i budgetprocessen har en försöksverksamhet med treåriga budgetramar och fördjupade anslags­framstäUningar nyligen inletts. Under hösten 1985 har vissa myndigheter fått särskilda budgetdirektiv. Dessa myndigheter skall ta fram ett fördjupat underlag för regeringens ställningstagande inför nästa års budgetarbete. Försöket genomförs i huvudsak enligt det förslag som verksledningskom-mitten nyligen har presenterat (SOU 1985:40). Med utgångspunkt i budget­direktiven skall de berörda myndigheterna våren 1986 lämna en rapport med en analys av resultat och effekter av hittills genomförd verksamhet. Rapporten skall utmynna i ett förslag lill riktlinjer för verksamhetens innehåll och inriktning under den kommande treårsperioden. På grundval av denna rapport skall anslagsframställningarna frän de berörda myndighe­terna för budgetåret 1987/88 innehålla förslag till budgetram för den kom­mande treårsperioden.

Regeringen har gett RRV i uppdrag att utreda möjligheterna och lämna förslag till lösningar för hur myndigheterna skall kunna överföra förvalt­ningsmedel tneltan budgetår. Härigenom skulle myndigheterna inom vissa ramar kunna spara medel under ett budgetår för utnyttjande under följande budgetår. En sädan ändring kan bidra till en mer flexibel resursanvändning inom myndigheterna, bl.a. kan det ge större utrymme för effektivisering t. ex. i form av investeringar i viss utrustning eller i personalutbildning. Jag avser återkomma till regeringen i denna fråga.

Som ett led i strävandena mot en ökad ekonomisk ramstyrning har regeringen nyligen uppdragit åt statens löne- och pensionsverk att, med utgångspunkt i en rapport frän RRV om högstsättning av löneutgifter vid vissa myndigheter, pröva om en automatisk beräkningsrutin för avtalsen­liga lönemerutgifter kan utformas. Därigenom skulle avstämningen mellan löneutgifter och beräknade lönemedel under anslagen underlättas.

Myndigheternas bokslut och revisionsberättelser är viktiga informa­tionskällor för att följa upp myndigheternas verksamhet och resultat. RRV har på regeringens uppdrag lämnat förslag till hur sådan information skall kunna utnyttjas mer systemaliskt inom regeringskansliet i den löpande granskningen av myndigheternas verksamhet. Frågan övervägs f. n. inom regeringskansliet.

Arbetet med att förbättra den statliga kassahällningen drivs också vi­
dare. Ett exempel på hur myndigheterna kan förbättra kassahållningen är
att i samband med utbetalningar skärpa bevakningen av att betalningsfris­
ter eller erbjudna kassarabatter från leverantörer utnyttjas. Myndigheter­
na bör därvid vinnlägga sig om all effektivisera medelshanteringen så att
räntekostnaden för staten som helhet blir så liten som möjligt. Inom
regeringskansliet utreds f. n. frågan om alt reglera dessa frägor genom en
       


 


förordning. Ett annat led i delta arbeie är den information och ulbildning    Prop. 1985/86: 100
som RRV bedriver pä området.
                                                      Bil. 1

Det statliga betalningssystemets funktionssätt och principerna för hur dragningsrätten på statsverkets checkräkning kan utnyttjas av myndighe­terna är av slor betydelse för möjligheterna att på längre sikt ylleriigare förbättra den statliga kassahållningen. Vissa studier av betalningssystemet m. m. pågår inom RRV.

Åtgärder för bättre kassahållning på enskilda områden

Under de senaste åren har pä enskilda områden vidtagits en rad specifika ätgärder för atl förbättra den stafiiga kassahällningen. Ibland har sådana ätgärder fått engängsvisa effekter pä statsbudgeten, vilket till viss del förklarar skillnaden mellan det kassamässiga och del underliggande bud­getsaldot. Jag återkommer till detta i etl senare avsnitt. Åtgärderna har dock även haft bestående effekter pä sä sätt att de inneburit ett minskal uppläningsbehov och därmed räntevinster för staten. Jag skall här lämna några exempel på ätgärder med mer betydande ekonomisk effekt.

Effektivare rutiner för uppbörd av mervärdeskatt vid import samtförkor-tad kredittid på utställda tullräkningar tdl importörer infördes under bud­getåret 1982/83. Sammantaget beräknas detta ha medfört en årlig ränte­vinst pä ca 450 milj. kr.

Uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter samordnades med ver­kan fr. o. m. den I januari 1985. Ändringen innebar en tidigareläggning av källskatteuppbörden och en senareläggning av uppbörden av arbetsgivar­avgifter där den sammanlagda nettoeffekten blev atl medlen nu inflyter snabbare till statsbudgeten. Räntevinsten för staten beräknades i prop. (1983/84: 167) om nya regler för uppbörd av socialavgifter frän arbetsgiva­re, m. m. till ca 120 milj. kr. per år. Därtill kommer effekterna av aktuellare löneunderiag och förbättrad kontroll, som dock är mycket svära att beräk­na.

Utbetalningarna av Sveriges bidrag till vissa internationeUa biståndsor­gan lades om under budgetåret 1983/84. I stället för förskottsvis utbetal­ning läggs numera upp skuldsedlar i riksbanken. Den tolala ränteeffeklen kan uppskattas till ca 50 milj. kr. per är. Även utbetalningarna av bistånds­medel från SIDA:s landramar har lagts om. Numera sker i princip utbe­talning efter redovisning av upparbetade kostnader till skillnad från tidi­gare förskoltsutbetalningar.

Bidraget till grundskolan (f. n. ca 14 miljarder kr.) utbetalades tidigare till kommunerna kvartalsvis. Fr.o.m. 1985/86 utbetalas bidraget månadsvis. Statens ränte vinst kan uppskattas lill knappt 100 milj. kr.

Ersättningen från socialförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen (f. n. drygt 11 miljarder kr. per är) utbetalades tidigare i huvudsak kvartals­vis. Medlen utbetalas fr. o. m. är 1985 månadsvis.

Beträffande räntebidragen för bostadslån gäller nya regler fr. o. m. den I
januari 1986. Räntebidrag som avser räntekostnaderna för bostadslånet
avräknas i samband med att kostnaderna för detta län aviseras låntagaren,
medan den del av räntebidraget som avser räntekostnaderna för botten-
         45


 


lånet i sin helhet överförs direkt til! bottenlängivåren vid den tidpunkt då    Prop. 1985/86:100 kostnaderna för boltenlänet skall betalas. Räntevinsten för staten torde    Bil. 1 komma atl uppgå lill minst 300 milj. kr. per år.

I årets budgetproposition aviseras ocksä en ändring i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer med innebörden att utbetalning i förskott till kommunerna inte längre fär ske. Utbetalning skall i stället ske årsvis i efterskott. Ränteeffekten för staten kan beräknas till ca 100 milj. kr.

Utbetalningen av bidraget till Stiftelsen Samhällsföretag har lagts om frän kvartalsvis utbetalning fill utbetalning varannan månad.

Chefen för socialdepartementet kommer senare denna dag att, på gmnd­val av en av RRV genomförd förvaltningsrevision, föreslå atl förfarandet med förskotlering från staten av kommunernas kostnader för de kommu­nala bostadstilläggen till folkpensionärer (KBT) upphör fr.o.m. år 1987. Den genomsnittliga likviditelsvinslen för staten av denna förändring är för år 1987 en engångseffekt på ca 3600 milj.kr. Denna förändring redovisas inte över statsbudgeten, ulan påverkar endasl belastningen pä statens checkräkning. Den bestående räntebesparingen för staten beräknas till ca 475 milj.kr.

Ytterligare några åtgärder som vidtagits under senare år för att förbättra den statliga kassahållningen är en generell omläggning av utbetalningen av statliga bidrag (numera i princip högst en fjärdedel per kvartal i förskott), ändrade regler för inbetalning av avskrivningar och ränta pä statskapital för affärsverk och övergäng till förskottsinbetalning av avgifter för statlig kreditgaranti. Omläggningen av beredskapslagringen av olja som inneburit utförsäljning av statliga lager om ca 4 miljarder kr., möjligheterna till tidigare inbetalning av studiemedelsskulder och anpassningen av vUlkoren för statliga län fill vad som gäller på lånemarknaden i övrigl är också exempel på åtgärder som haft betydelse för kassahållningen.

Att bedöma de lotala effektema av samtliga kassahäUningsåtgärder som vidtagits eller planeras är mycket svårt beroende på att mänga regelsystem påverkar varandra, atl avnämarnas beteenden är svårbedömbara och atl även interna transaktioner inom den statliga sektom påverkas. Sammanta­get kan dock den totala positiva effekten för statsbudgeten av de ätgärder som jag här har redovisat uppskattas lill mer än 2 miljarder kr. per år.

4 Extraordinära budgeteffekter

För att beräkna det s. k. underiiggande budgetsaldot mäste sådana effekter på budgeten som är av redovisningsteknisk eller tiUfällig art exkluderas från det kassamässiga budgetsaldot. Det kan vara svårt att särskilja en­gångseffekter frän mer bestående effekter på statsbudgeten. Trots dessa svärigheter är del angeläget alt göra en redovisning där de engängsvisa effekterna exkluderats sä att inte statsbudgetens underiiggande utveckling undanskyms.

Med kassahållningsåtgärder avses förändringar i statens in- och ulbetal-
ningsruliner. Vanligtvis påverkar kassahållningsåtgärder budgetsaldot en-
    46


 


gångsvis men medför dessutom en bestående räntevinst som påverkar det Prop. 1985/86: 100 underliggande saldot. Exempel på sådana åtgärder är den samordnade Bil. 1 uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter vilken innebar en engångs­effekt på statsbudgeten om totalt 6,7 miljarder kr. budgetåret 1984/85. Kortare kredittid för redovisning av punktskatter och konkurrensneulral redovisning av mervärdeskatt har medfört kassamässiga engängsförstärk-ningar av inkomsterna under budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Till kategorin rena engängsförstärkningar kan såväl extra inleveranser från affärsverken som utförsäljning av oljelager hänföras. En engångsför-svagning av budgeten på 2,2 miljarder kr. inträffade under budgetåret 1985/86 genom den s. k. skatterabatten i juni 1985.

En ren budgetavlastning minskar det statliga budgetunderskottet men omfördelar enbart långivningen, och innebär således inte nägon realekono-misk besparing. Exempel pä delta är att bostadslånegivningen finansieras genom upplåning via etl särskilt låneinstitut fr.o.m. budgelårel 1985/86. Detta har inneburit en budgetavlastning pä ca 8 miljarder kr. Vidare finansierar vissa affärsverk sina investeringar genom lån på kreditmarkna­den eller direkt från riksgäldskontoret i stället för som tidigare genom anslag på statsbudgeten, vilkel också innebär en budgelavlastning.

En kostnadspost på budgeten som ökat kraftigt undan senare år är de redovisade valutaförlusterna. Della beror på att upplåningen i ufiändsk valuta bokförs till värdet i svenska kronor vid upplåningsfillfället. Det ursprungliga värdet pä etl ufiandslän bibehålls i redovisningen tills lånet betalas fillbaka. Om värdet i svenska kronor vid återbetalningen av lånet avviker från det bokförda värdet redovisas skiUnaden på statsbudgeten som en valutaförlust eller valutavinst. De svenska devalveringarna 1981 och 1982 samt den under åren 1983 och 1984 och fram tUl mars 1985 kraftigt stigande dollarkursen - ca 70 % av ufiandsuppläningen är placerad i dollar — har medfört att utlandslänen uttryckt i aktuella valutakurser är högre än det bokförda värdet. Vid amorteringar och inlösen av lån - även när lån inlöses i förtid för att ersättas av län fill fördelaktigare villkor — innebär det alt stora valutaförluster realiseras och redovisningsmässigt belastar stats­budgeten. För budgetåret 1984/85 var valutaförlusterna t. o. m. någol slör­re än räntebetalningarna pä utlandslånen.

Riksgäldskontoret påpekar i skrivelse den 28 november 1985, vilken bifogas i bilaga 17 Räntor på statsskulden, m. m. fill denna proposition, atl bokföringen av valutaförluster som en belastning pä statsbudgeten kan diskuteras ufifrån redovisningsprincipiella utgångspunkter. Valutaförlus­terna vid omsättning av utlandslån kan snarast betraktas som en förändring i statens finansiella förmögenhet än som en kassamässig utgift för staten. Vid en beräkning av den underliggande budgetutvecklingen måste man särskilja valutaföriuslerna från ränteutgifterna pä statsskulden för all er-hälla de underiiggande statsskuldräntorna.

Utöver den osäkerhet som följer av de tillämpade redovisningsprinci­
perna innebär de stora fluktationerna i valutakurser och internationella
räntor under de senasle åren, särskill för den amerikanska dollarn, atl
ränte- och valutaförlustkalkylerna för utlandsskulden har en stor osäker­
hetsmarginal.
                                                                                  47


 


Tabell 2. Underiiggande budgetsaido för budgetåren 1982/83-1986/87  Prop. 1985/86: 100

Miljarder kr.                                                                  gj   j

 

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

 

utfall

utfall

utfall

prognos

förslag

Budgetsaido

-86,6

-77,1

-68,5

-52,2

-48,9

Särskilda budget-

 

 

 

 

 

effekter

-t- 0,9

-1- 3,2

- 4,2

- 6,2

-  1,8

ValutaföHuster,

 

 

 

 

 

nello

+ 4,3

-1- 7,6

-(-14,5

+ 5,6

+  1,4

Underliggande

 

 

 

 

 

budgetsaido

-81,4

-66,3

-58,2

-52,8

-49,3

5 Statsbudgeten budgetåren 1985/86 och 1986/87

5.1 Beräkningsförutsättningar

För beräkning av statsinkomsternas utveckling är antagandena om in­komstutvecklingen i samhällel av stor betydelse. RRV har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomster vilken redovisas i underbilaga 1.2 tiU finansplanen. RRV: s beräkningar gmndas på antagandet att lönesum­man mellan åren 1984 och 1985 ökar med 9,1 % samt mellan åren 1985 och 1986 med 6,7%. För år 1987 har verkel anlagk ökningen fill 4,0%, vilket dock endasl påverkar en mindre del av budgetåret 1986/87. Vad gäller den genomsnittliga konsumentprisutvecklingen mellan åren räknar RRV med en ökning med 4,8% mellan åren 1985 och 1986 saml med 3,5% mellan åren 1986 och 1987.

RRV: s beräkningsförutsättningar för åren 1985 och 1986 stämmer i stort sett överens med den pris- och löneutveckling som jag redovisat i det föregående. För är 1987 harjag inte gjort någon bedömning av pris- och löneutvecklingen. Det finns därför ingen anledning att avvika från RRV: s beräkning i delta avseende. Emellertid har RRV räknat med ett basbelopp om 23 200 kr. för år 1986, medan det faktiska beloppet numera är fastställt till 23 300 kr. Detla föranleder en juslering av verkets beräkningar. Vidare har jag justerat verkets beräkningar pä några andra punkter. Jag återkom­mer till en närmare redovisning av dessa justeringar. Mina beräkningar av statsutgifternas utveckling baseras pä de av mig lidigare redovisade be­dömningarna av pris- och löneutvecklingen.

5.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende
budgetåret 1985/86

RRV beräknar statsbudgetens inkomster under budgetåren  1985/86 till 273 227 milj.kr.

RRV har för sina beräkningar antagit att basbeloppet, enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, kommer att uppgå till 23200 kr. för är 1986. Del av regeringen numera fastställda basbeloppet för 1986 är dock 100 kr. högre. Detta medför att jag räknar upp statsinkomsterna på in­komsttiteln Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rö­relse med 60 milj.kr. för innevarande budgetår. Samtidigt räknarjag ned

inkomsterna på inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto med 25         48

milj.kr.


 


Sammantaget medför mina justeringar av RRV: s beräkningar för bud­getåret 1985/86 en beräknad ökning av inkomsterna med 35 milj. kr. Änd­ringama jämfört med RRV: s beräkningar framgår av tabell 3.


Prop. 1985/86:100 Bil. 1


Tabell 3. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1985/86

1000-tal kr.


RRV: s beräk­ning


Förändring enl. före­draganden


 

Inkomstfitel

1111    Fysiska personers skatt på

inkomst, realisationsvinst

och rörelse 5211    Statliga pensionsavgifter, netto

42702000 489000

-1-60000 -25000

Summa inkomster

273227000

 

Sununa forändringar enligt föredraganden

 

-1-35000


Utgifter

RRV har i sin beräkning av budgelutfallet för budgetåret 1985/86 beräknat de lolala utgifterna tiU 325201 milj. kr.

Verkel har beaktat förslag lill anslag på tilläggsbudget om sammanlagl 1720 milj. kr.

Det högre basbeloppet år 1986 gör atl jag räknar upp merbelastningen på förslagsanslag med 125 milj. kr. för innevarande budgetär. I övrigt ser jag ingen anledning att ändra i RRV: s beräkning av utgiftema på statsansla­gen. Senare denna dag kommer att föresläs anslag på tiUäggsbudget II om sammanlagt ca 133 milj. kr. Därmed beräknar jag att utgifterna sammanta­get kommer att uppgå till 325459 milj. kr.

Enligt RRV kommer de totala anslagsbehållningarna på reservationsan­slag under innevarande budgelår att minska med 2072 milj. kr.för att uppgå till 22717 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1986/87.1 detta belopp ingår ett utnyttjande av finansfuUmakten med 187 milj. kr. Utvecklingen av anslagsbehållningarna mellan budgetåren 1982/83 och 1985/86 framgår av tabell 4. Bedömningen är självfallet osäker, men jag kan fills vidare accep­tera RRV: s beräkning som baseras på uppgifter från de ansvariga myndig­heterna. Redovisningen koncentreras fiU de departementsområden där anslagsbehållningarnas utveckUng spelar en särskilt stor roll.

Tabell 4. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1982/83—1985/86

Miljarder kr.

 

Huvudtitel

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Utrikesdepartementet Kommunikationsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Industridepartementet Övriga huvudtitlar

Summa

4,6 5,3 3,6 7,6 3,4

24,6

5,1 4,8 4,1 8,7 3,7

26,4

5,8 3,8 3,7 9,0

2,5

24,8

6,5

3,5 2,4 8,2 2,1

22,7


49


4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1


Enligt RRV kommer utnyttjandet av röriiga krediter att minska med 11     Prop. 1985/86: 100
milj. kr. Jag har inget att invända mot RRV: s bedömning.
      Bil. 1

För tillkommande utgiftsbehov, netto tar RRV upp 1 miljard kr. Jag kan ansluta mig till denna bedömning.

Sammantaget beräknar jag därmed utgifterna budgetåret  1985/86 till 325459 milj. kr. enligt vad som framgår av tabell 5.

Tabell 5. Statsutgifterna budgetåret 1985/86

Milj.kr.

 

 

1985/86

RRV

Före­draganden

 

Statsbudget

 

 

Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor

244989

251674

251932

Finansfullmaktsulnyttjande

-

-

-

Beräknad merbelastning på förslags-

 

 

 

anslag exkl. statsskuldräntor

-

-1034

-1034

Statsskuldräntor

77400

71500

71500

Förändringar i anslagsbehållningar

-500

-1-2072

-h2072

Ändrad disposition av röriiga

 

 

 

krediter

500

-     11

-     11

Beräknat tillkommande utgifts-

 

 

 

behov, netto

1000

1000

1000

Summa statsutgifter

323389

325201

325459

5.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1986/87

Inkomster

I RRV:s beräkning av statsbudgetens inkomster för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 har verket tagit hänsyn till beslut som riksdagen fattat eller som regeringen föreslagit före den 1 december 1985. I förslaget till stats­budget för nästa budgetär ingår ett antal förslag som påverkar statsbudge­tens inkomster. Jag ämnar i det följande redogöra för de justeringar av verkets beräkningar som jag funnit vara nödvändiga.

RRV har beräknat statsbudgetens tolala inkomster under budgetåret 1986/87 till 285927 milj. kr.

RRV har som beräkningsförutsättning utgått ifrån att basbeloppet för år 1986 kommer att uppgå till 23 200 kr. Det av regeringen faststäUda basbe­loppet för år 1986 uppgår emellerfid, som jag nyss nämnt, till 23 300 kr. Jag har med anledning av detta korrigerat RRV: s beräkningar av inkomsterna för budgetåret 1986/87. Jag räknar därför upp inkomsterna under inkomst­titlarna Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse och Mervärdeskatt med 90 milj.kr.resp. 50 milj.kr. För inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto innebär ett basbelopp för 1986 på 23 300 kr. alt RRV: s beräkning av inkomsterna netto behöver justeras ned med 50 milj. kr. Jag räknar således med ett överskott på inkomsttiteln med 350 milj.kr.

RRV har beräknat inkomsterna på inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift,
netto till I 135 milj.kr. Till följd av de förslag som avser borttagande av
       50


 


stimulansbidraget till barn- och ungdomstandvården samt undanlag för    Prop. 1985/86: 100

vissa läkemedel från prisnedsättning saml ändrade regler för sjukpenning     Bil. 1

lill pensionärer som chefen för socialdepartementet i det följande avser

lägga fram räknar jag upp inkomsterna under inkomsttiteln med 475

milj.kr.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer i det följande atl föreslå en höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0,3 procentenheter från 1 januari 1987. Samtidigt höjs ersättningsbeloppen inom bl.a. arbetslös­hetsförsäkringen fr.o.m. I juli 1986. Jag räknar därför upp inkomsterna under inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto med 225 milj. kr.

RRV har beräknat inkomsterna på inkomsttiteln Bidrag till förvaltnings­kostnaderna för arbetsskadeförsäkringen fill 71,0 milj.kr.för budgetåret 1986/87. Förvaltningskostnaderna för arbetsskadeförsäkringen brultore-dovisas f. n. över statsbudgeten. Medel motsvarande i princip de inkoms­ter som inflyter på inkomsttiteln budgeteras på femte huvudtitelns anslag Allmänna försäkringskassor. Socialministern kommer i det följande att föreslå att förvallningskostnadsbidraget redovisas som inkomst direkt un­der nämnda anslag. Det innebär samtidigt att berörd inkomsttitel bör upphöra, varför jag räknar ner RRV: s beräkning av dessa inkomster med 71 milj. kr.

RRV har vid beräkningen av inkomsterna under inkomsttiteln Energi­skatt bl. a. utgått från förslagen i prop. 1985/86:53 om en höjning av skallen pä gasol. Riksdagen har nu beslulat om en mer begränsad höjning än vad regeringen föreslagit. Jag räknar därför ner RRV: s beräkning med 22 milj.kr.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare i dag att före­slå att sjöfartsverket får övergå till att göra avskrivningar på anskaffnings­värden och att staten tar över betalningsansvaret för avgiftsutjämningen för Vänertrafiken. Jag justerar därför ner RRV:s beräkning av inkomstti­teln Sjöfartsverkets avskrivningar med 60,0 milj. kr. Samfidigt räknarjag upp inkomsttiteln Sjöfartsverkets inlevererade överskott med 3,0 milj. kr. Inkomsttiteln Fyravgifter, farledsvaruavgifter beräknar jag till 34,6 milj. kr. högre än RRV.

Statsrådet Gradin kommer i det följande att anmäla att avgift bör införas för erhållande av medborgarskapsbevis. Till följd av detta räknarjag upp inkomsterna under inkomsttiteln ExpedUionsavgifter med 3,5 milj. kr.

I samråd med chefen för jordbruksdepartementet beräknar jag inga inkomster på inkomsttiteln Avgifter vid statens Jordbruksnämnd. Jag jus­terar därvid ner RRV:s beräkning med 2,4 milj. kr. Inkomsttiteln tas inte upp i förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87.

Statsrådet Göransson kommer i det följande att redovisa förslag till inkomster från Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar samt in­komster från Närradioavgifter. För detta ändamål bör nya inkomsttifiar föras upp pä statsbudgeten. Jag beräknar inkomsterna lill 4 650 tkr. och 2048 tkr. pä resp. inkomsttitel.

Vidare kommer chefen för civildepartementet senare idag atl föreslå nya inkomster frän avgifter för statlig personalhälsovård. Dessa inkomster


 


skall tillföras inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet. Jag justerar upp RRV:s beräkning av inkomsttiteln med 38,4 milj. kr.

RRV:s beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran frän min eller andra berörda statsråds sida. Tolalt innebär de förordade avvikelserna från verkets beräkningar en uppräkning av inkomsterna för budgetåret 1986/87 med 720,8 milj.kr. Jag beräknar sålunda statsbudgetens inkomster för budgetåret 1986/87 till 286648 milj.kr. Ändringarna i RRV:s beräkningar framgår av tabell 6.


Prop. 1985/86: 100 Bil. 1


 


Tabell 6. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret

1986/87 1 000-tal kr.

 

 

 

RRV: s beräk-

Förändring

 

 

ning

er

ll. föredra-

 

 

 

ganden

Inkomsttitel

 

 

 

lill

Fysiska personers skatt på inkomst, realisations-

 

 

 

 

vinst och rörelse

43 646000

-{-

90000

1221

Sjukförsäkringsavgift, netto

1 135 000

-f475 000

1251

Övriga socialavgifter, netto

253 000

-H 225 000

1261

Bidrag till förvaltnings-

 

 

 

 

kostnader för arbetsskadeförsäkringen

71000

-

71000

1411

Mervärdeskatt

65 500000

-h

50000

1428

Energiskatt

9960000

-

22000

2122

Sjöfartsverkets inlevererade

 

 

 

 

överskott

61000

-f

3 000

2511

Expeditionsavgifter

551 300

-

3500

2518

Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

316900

-1-

34600

2524

Avgifter vid statens

 

 

 

 

jordbruksnämnd

2400

-

2400

2544

Avgifter i ärenden om

 

 

 

 

lokala kabelsändningar

-

4-

4650

2545

Närradioavgifter

-

+

2048

2811

Övriga inkomster av

 

 

 

 

statens verksamhet

500000

-(-

38400

5142

Sjöfartsverkets avskrivningar

113000

-

60000

5211

Statliga pensionsavgifter,

 

 

 

 

netto

400000

-

50000

Summa inkomster

285927 000

 

 

Summa förändringar enligt

 

 

 

föredraganden

 

4-720798

Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av stats­budgetens inkomstsida i förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87 (tabell 7).


52


 


Tabell 7. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster     Prop. 1985/86: 100
1986/87
                                                                            gjl   I


Inkomsttitel


Förslag


 


1261

Bidrag till förvaltnings-

 

kostnader för arbetsskade-

 

försäkringen

1312

Fastighetsskatt

1453

Totalisatorskatt

2121

Vägverkets inlevererade

 

överskott

2141

Myntverkets inlevererade

 

överskott

2214

Överskott av byggnads-

 

styrelsens verksamhet

2522

Avgifter för granskning

 

av filmer och video-

 

gram

2524

Avgifter vid statens

 

jordbruksnämnd

2544

Avgifter i ärenden om

 

lokala kabelsändningar

2545

Närradioavgifter

2615

Inkomster vid arbetar-

 

skyddsstyrelsen

3111

Postverkets inkomster

 

av försålda fastigheter

 

och maskiner

3122

Vägverkets inkomster av för-

 

sålda byggnader och maskiner

5141

Vägverkets avskrivningar


Upphör

Namnändring

Namnändring

Namnändring

Upphör

Namnändring

Namnändring

Upphör

Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel

Upphör

Upphör

Namnändring Namnändring


 


Utgifterna

Milt förslag lill statsbudget för budgetåret 1986/87 uppgår på utgiftssidan lill totalt 335575 milj. kr. Därav uppgår utgiftsanslagen exkt.statskutdrän-fortiU261575milj.kr.

Det största anslaget i budgetförslaget är anslaget Räntor på statsskulden m.m. Riksgäldskonlorei (ROK) beräknar belastningen på detta anslag till 73000 milj.kr.under nästa budgetår. RGK har i sina beräkningar utgått ifrån räntenivån och valutakurserna i böoan av november 1985. Sedan dess har en aUmän nedgång i ränteläget ägt mm. Uppläningskostnaderna för statsskuidväxlar och riksobligalioner har fallit. Därutöver blir upplå­ningsbehovet lägre såväl budgeiåren 1985/86 som 1986/87 än vad RGK haft som beräkningslekniska förutsättningar i sina kalkyler. Av dessa skäl beräknar jag att statsskuldränlorna blir 2 miljarder kr. lägre än vad RGK

räknat med.

Räntorna pä statsskulden beräknas sålunda till 71000 milj.kr. Det kan noteras att statsskuldräntorna beräknas bli lägre budgetåret 1986/87 än budgetåret 1985/86. Detta sammanhänger i försia hand med att de realise­rade valutaföriuslerna, netto, beräknas bli avseväri mindre nästa budgetär än innevarande budgelår. Dessutom påverkas nivån pä statsskuldräntorna enskilda budgelår av uppläningsprofilen, eftersom ränteutgiften för stats­skuldväxlar redovisas då växeln ges ut, medan utgiften för andra upplå-ningsinstmment redovisas vid förfallodagen. Den underiiggande utveck­lingen för statsskuldräntorna beskrivs närmare i bilaga 17 till denna propo-sifion.


53


 


I syfte att få en så långt möjligt rättvisande bild av den totala belastning-    Prop. 1985/86: 100 en på statsbudgeten beräknas, utöver utgiftsanslagen, på statsbudgetens    Bil. 1 utgiftssida även medel för förändringar i anslagsbehållningar, ändrad dis­position av rörliga krediter och beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

Jag räknar schablonmässigt med en förbrukning av anslagsbehållning­arna om tolalt 1 500 milj. kr. budgetåret 1986/87.

Budgetutfallet, och därmed statens uppläningsbehov, påverkas även av förändringar i utnyttjandet av rörliga kredUer hos riksgäldskontoret. Så­dana krediter har enligt riksdagens beslut ställts fill förfogande för vissa affärsverk, myndigheter och bolag. Sammantaget räknarjag schablonmäs­sigt med en ökning av utnyttjandet av röriiga krediter med 500 milj. kr.

För att erhålla en rättvisande bild av den slulliga belastningen på stats­budgeten måste ulöver budgeleringen av ulgiftsanslagen, beräkningar av förändringar i anslagsbehållningar och i utnyttjandet av röriiga krediter, posten Beräknat tUlkommande utgiftsbehov, netto föras upp pä statsbud­geten. Normalt mäste under löpande budgetår anvisas medei pä tilläggs­budget för vissa ändamål utöver vad som anvisats i statsbudgeten. Detta sker främst i samlingspropositioner om anslag m. m. pä tUläggsbudgetarna I-III. 1 föreliggande förslag till statsbudget täcker tillkommande utgiftsbe­hov, netto, i första hand den ändrade belastning som kan komma att uppstå på statsbudgeten till följd av dessa tilläggsbudgetar och andra särskilda propositioner som planeras bli förelagda riksdagen under vårriksdagen och där motsvarande anslag i budgetpropositionen endast upptagils med beräk­nade belopp. Dessulom ingår vissa allmänna reserver i beräkningen. Mol bakgrund av vad jag nu anfört harjag beräknat poslen Beräknal tillkom­mande utgiftsbehov, netto till 1 miljarder kr. för budgetåret 1986/87.

Jag beräknat sålunda statsutgifterna för budgetåret 1986/87 i enlighel med vad som anges i tabell 8.

Tabell 8. Statsutgifterna för budgetåret 1986/87

Milj.kr.

 

 

1986/87

 

Förslag till

 

statsbudget

Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor

261575

Statsskuldräntor

71000

Förändring i anslagsbehållningar

1500

Andrad disposition av röriiga krediter

500

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

1000

Summa statsutgifter

335575

5.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1985/86 och 1986/87

Med hänvisning till min redovisning i del föregående beräknar jag utfaUet
av statsbudgetens inkomster och utgifier för innevarande budgetår och
förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87 enligt vad som framgår av
tabellerna 9 och 10.
                                                                          54


 


Tabell 9. SUtsbudget

Miljarder kr.

en för budgetåren 1985/86 och 1986/87