Motion till riksdagen
1985/86:T337

Hadar Cars och Margareta Andrén (fp)
Vägplaneringen i Stockholms län

Det är ett riksintresse att kommunikationerna i Stockholm fungerar.
Huvudstaden är Sveriges administrativa och finansiella centrum. Förskjutningen
av landets ekonomi mot tjänstesektorn kräver goda möjligheter till
persontransporter och serviceverksamhet.

En viktig orsak till många trafik- och miljöproblem i Stockholms innerstad
är avsaknaden av en riktig kringfartsled utanför stadskärnan. Många bilister
som vill passera Stockholm tvingas ge sig in på innerstadens gator. Följderna
kan ses på exempelvis Valhallavägen och Norra Stationsgatan.

Färdigställandet av en hästskoformad kringfartsled runt Stockholm bör
därför ges hög prioritet i det statliga vägbyggandet.

Den socialdemokratiska regeringens bidrag till vägbyggandet i de inre
delarna av Stockholms län karaktäriseras dock hittills av spridande av
förvirring och förseningar. I stället för att så snabbt som möjligt fullfölja de
felande bitarna i kringfartsleden har regeringen i strid med lokala önskemål
försökt införa en annan och mindre genomtänkt uppläggning av vägprojekten.

Inom vägbyggandet liksom på många andra områden är de tillgängliga
ekonomiska resurserna begränsade. Det är inte rimligt att anta att anslagen
till nya vägar kan överskrida vad som angivits i budgetmässiga långtidsberäkningar.
Snarare medför det statsfinansiella läget en press att även här hitta
nya möjligheter till besparingar.

Före avgivandet av årets budgetproposition hade regeringen vid flera
tillfällen tagit beslut som innebar stora och onödiga merutgifter för statskassan:

- Regeringen beslutade i juni 1984 att anslutningen mellan Essingeleden och
Uppsalavägen skulle byggas dubblerad, dvs. genom att både Arlandaleden
genom Solna och Norra Länken - Karlberg-Norrtull - skulle byggas.
Vägverket har senare beräknat att detta skulle medföra merkostnader på
450-560 milj. kr. jämfört med att enbart Norra Länken byggs och dimensioneras
så att den kan svälja all trafik längs E4-an. Dessa merkostnader gör att
det dubblerade projektet inte kunde inrymmas i vägverkets ordinarie ramar
utan måste finansieras i särskild ordning. Byggstart har angivits till 1986.

- Kort efter valet 1985 beslutade regeringen att godkänna stora delar av de
planerade utfyllnaderna i Klara sjö för Klarastrandsleden. Alternativet hade
varit att minska något på SJ:s markanspråk, vilket lätt hade kunnat göras
utan att det drabbat den överenskomna utbyggnaden av pendeltågstrafiken,
och bygga Klarastrandsleden smalare i hela dess längd. Det hade också

minskat statens utgifter betydligt, inte minst som regeringen i ett särskilt Mot. 1985/86
beslut utökat statsbidragen till leden från 70 % till 85 %. T337

I året budgetproposition har kommunikationsministern tvingats inse de
ekonomiska realiteterna. Några utökade ramar till vägbyggande har regeringen
inte medgivit. Därmed finns inte heller utrymme för projektet Norra
Länken-Arlandaleden i nästa års budget.

I stället för dubbla motorvägar blev det ingenting alls.

Detta är en stor olycka för vägplaneringen. Det finns inga tidsmarginaler
att tänja på när det gäller färdigställandet av Norra Länken. Koncessionsnämnden
för miljöskydd har beslutat att trafiken på Norra Stationsgatan
måste minskas kraftigt senast år 1990. För att klara detta måste Norra
Länken påbörjas omgående. Stockholms stad har också startat både
projektering av leden och friställande av marken från annan bebyggelse.

Om Norra Länken inte kan påbörjas som planerat under sommaren 1986,
kan koncessionsnämndens krav inte uppfyllas. Följderna av detta både för
trafiken på E4-an och för de boende på Norra Stationsgatan kan i dag inte
överblickas.

Trots senareläggningen har regeringen inte avskrivit byggandet av en
Arlandaled. Samtidigt måste budgetpropositionen tolkas så att det inte är
troligt att några särskilda medel för projektet kommer att anslås, utan det får
rymmas inom ordinarie väganslag. Arlandaleden kommer därigenom att
kraftigt försena andra vägprojekt i Stockholm. Det innebär att regeringens
vägplanering kommer att hota en vettig trafikplanering och miljön också på
andra håll i Stockholm. Speciellt blir det omöjligt att inom överskådlig
framtid bygga Värtalänken, som skulle kunna avlasta Valhallavägen från den
tunga trafiken.

Riksdagen bör förorda en mera genomtänkt uppläggning av vägplaneringen
i Stockholm. Den bör innehålla följande huvudkomponenter:

□ Arlandaleden slopas. Något behov av leden finns inte, som Stockholm,

Solna, landstinget och länsstyrelsen redan tidigare påpekat.

□ Norra Länken Karlberg-Norrtull påbörjas snarast. Då finns goda möjligheter
att Norra Stationsgatan kan avlastas senast 1990.

□ Efter Norra Länken prioriteras Värtalänken.

En sådan lösning skulle medföra stora fördelar för alla berörda. Staten
sparar flera hundra miljoner genom att inte bygga två parallella motorvägar.

Länet får kraftigt förbättrade kommunikationer med Stockholms hamn
(Finlandstrafik, oljeterminalm. m.). Stockholm kan kraftigt förbättra miljön
längs Norra Stationsgatan och Valhallavägen samt genomföra planerad
nybebyggelse i Frihamnen, Hjorthagen och på Starrbäcksängen. Både staten
och Stockholms stad slipper vidta kostnadskrävande och krångliga provisoriska
åtgärder för de boende längs Valhallavägen.

6

Hemställan Mot. 1985/86

T517

Vi föreslår därför

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
denna motion anförts angående vägplaneringen i Stockholms län.

Stockholm den 27 januari 1986

Hadar Cars (fp) Margareta Andrén (fp)

7