Motion till riksdagen
1985/86:Sk535

Paul Lestander m. fl. (vpk)
Produktionsavgift på vattenkraft, m. m.

I de äldre vattenkraftverken görs i dag stora vinster. Produktionskostnaderna
är ofta ca 1 öre/kWh medan försäljningspriser är ca 15 öre/kWh. I den
debatt som föregick folkomröstningen om kärnkraft rådde stor enighet om
att dessa s. k. övervinster skulle dras in till samhället. Riksdagen har också
beslutat att ta ut en produktionsavgift på 2 öre/kWh på de vattenkraftverk
som är mer än tio år gamla.

Vpk anser att den beslutade 2-öringen per kWh inte är tillräcklig för att
kraftbolagens övervinster av gamla vattenkraftverk skall bli rimliga. Dessutom
anser vi att en stor del av produktionsavgiften skall gå till de regioner
där vinsterna har skapats. En produktionsavgift på 6 öre/kWh för vattenkraftverk
som är över tio år gamla föreslås därför.

När en vpk-motion liknande denna lades fram i fjol avfärdades den av
näringsutskottet och skatteutskottet med den mycket torftiga motiveringen:
”Näringsutskottet anser att det saknas anledning att nu höja skatten i
enlighet med motionärernas önskan. Skatteutskottet är av samma uppfattning
och avstyrker därför motionen i denna del.” Riksdagen följde sedan
utskottsförslagen.

De vattenkraftverk som kommer i fråga är de som har en installerad effekt
över 1,5 MW. Av den föreslagna avgiften på 6 öre skall 4 öre/kWh gå tillbaka
till de regioner där de berörda vattenkraftverken finns. I dessa regioner råder
för närvarande stora problem till följd av svårigheterna för våra två stora
basnäringar skog och malm och därtill hörande industri. En allt starkare
opinion i dessa regioner kräver att en del av vattenkraftverkens stora vinster
återgår till regionerna för investeringar.

Därför bör regionala samhällsfonder inrättas för administrationen av dessa
produktionsavgifter. Detta skulle medföra att finansiering av vissa regionala
initiativ blev möjlig inom ramen för regionala beslut. Det finns otaliga
exempel på hur sysselsättningsskapande projekt, som framtagits i de olika
länen, inte har kunnat fullföljas på grund av att finansieringsfrågan inte har
lösts. Det allt större ansvar som de regionala myndigheterna åläggs för att
klara sysselsättningen kräver givetvis också att dessa myndigheter får tillgång
till finansieringsmedel.

Styrelsen för de regionala fonderna bör tillsättas regionalt, t. ex. av
landstingen och kommunerna. Det är viktigt att de stora löntagarorganisationerna
tillförsäkras ett starkt inflytande i fonderna. De regionala fonderna
avgränsas länsvis och beslutar om fondens medel.

Särskild uppmärksamhet måste ägnas de kommuner där sjöregleringarna

och kraftverksbyggena har utförts. Genom beslutet att upphäva kommuner- Mot. 1985/86
nas rätt att beskatta juridiska personer har dessa kommuner dränerats på Sk535

stora inkomstkällor.

För att exemplifiera detta kan verkningarna för Jokkmokks kommun
åberopas. Denna kommun förlorar minst 22 milj. kr. årligen i utebliven
fastighetsskatt från kraftanläggningarna. Det bör då noteras att markskadorna
vid vattenkraftutbyggnader är mycket omfattande. I Luleälvens kraftverksbyggen
och sjöregleringar har markskadorna den här omfattningen:

Tomt och inägor 582 hektar

20 % av fondernas medel bör riktas direkt till de kommuner som berörts av
kraftverksbyggen och sjöregleringar. Huvuddelen av dessa medel bör
fördelas till regleringskommunerna och mindre delar till kommuner med
enbart kraftverk.

Den föreslagna produktionsavgiften på 6 öre/kWh innebär inte att
kraftbolagen behöver höja elpriserna för att få kostnadstäckning. Deras
vinster på gamla vattenkraftverk är, som tidigare antytts, 10-15 öre/kWh.

Därutöver är det riksdagsbeslut som fastställde 2-öresavgiften numera
föråldrat. Den produktionsavgift som då fastställdes har inte följts upp. De
kraftverk som blivit tio år gamla sedan beslutet trädde i kraft omfattas således
inte. Detta bör ändras på så sätt att riksdagen fattar ett nytt beslut med den
innebörden att kraftverk tio år och äldre betalar en skatt på övervinst om 6
öre/kWh.

Till följd av den produktionsavgift som riksdagen redan beslutat om på 2
öre/kWh har flera kraftbolag, även statens vattenfallsverk, valt att spilla
vatten förbi sina vattenkraftverk och i stället importera billig el från Norge.
Detta är givetvis oacceptabelt. Därför föreslår vpk att importerad elenergi
beläggs med en skatt på 6 öre/kWh för att förhindra att kraftbolagen genom
import smiter ifrån produktionsavgiften på sina gamla vattenkraftverk.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om en höjning
av nuvarande produktionsavgift på äldre vattenkraftverk till 6 öre/
kWh,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till beskattning
av importerad elenergi som motsvarar den föreslagna höjningen
av produktionsavgift på äldre vattenkraftverk, dvs. 6 öre/kWh,

[3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till dels
regionala fonder, dels fondernas administration och fondstyrelsernas
sammansättning i enlighet med vad som anförs i motionen,1]

Skogsmark
Övrig mark

7 604
3 157
6 968

Totalt

18 311

11

[4. att riksdagen uttalar sig för att 20 % av fondmedlen bör riktas Mot. 1985/86
direkt till de kommuner som berörts av kraftverksbyggen och Sk535
sjöregleringar i enlighet med vad som anförts i motionen.1]

Stockholm i januari 1986

Paul Lestander (vpk)
John Andersson (vpk)
Björn Samuelson (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Oswald Söderqvist (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)

Sven Henricsson (vpk)

Tore Claeson (vpk)

Hans Petersson (vpk)
i Hallstahammar

1 1985/86:N432.