Motion till riksdagen
1985/86:Bo409

Ing-Marie Hansson m. fl. (s)
Bostadsföreningar

Bostadsföreningar är ekonomiska föreningar bildade enligt den vid tidpunkten
för bildandet gällande lagen om ekonomiska föreningar. Tre huvudtyper
av sådana föreningar kan urskiljas:

1. Föreningar bildade före den 1 juli 1930 som upplåter andelsrätt i
förening med nyttjanderätt på obegränsad tid (s. k. besittningsföreningar).

2. Föreningar bildade före den 1 januari 1969, som upplåter andelsrätt
med vilken följer nyttjanderätt på begränsad tid (s. k. hyresföreningar).

3. Föreningar som upplåter hyresrätt utan anknytning till andelsrätt.
Sådana föreningar kan fortfarande bildas.

Bostadsföreningar kan liksom andra fastighetsägare erhålla statliga bostadslån
för ombyggnad. Lån till bostadsförening av typ 1 eller 2 enligt
ovan för nybyggnad är i princip bara aktuellt vad gäller Stockholms kooperativa
bostadsförening (SKB). Övriga föreningar får enligt lagen inte utöka
sin rörelse utan att ombildas till bostadsrättsföreningar.

Bostadsföreningar får liksom övriga fastighetsägare normalt ett bottenlån
från ett bottenlåneinstitut som täcker upp till 70 % av låneunderlaget,
dvs. de ombyggnadskostnader som länsbostadsnämnden godkänner. Skillnaden
i lånevillkor mellan olika fastighetsägarkategorier består i hur stor
del av låneunderlaget som det statliga bostadslånet täcker. För flerbostadshus
gäller att allmännyttiga får statliga bostadslån till 30 % av låneunderlaget,
bostadsföreningar med kommunal insyn till 29 % och övriga, dvs.
bl. a. bostadsföreningar, bostadsrättsföreningar utan kommunal insyn
samt privata fastighetsägare, till 22 % av låneunderlaget. För bottenlån
och statligt bostadslån utgår räntebidrag.

Det kapital som erfordras för en ombyggnad utöver vad som erhållits
från bottenlån och statligt bostadslån kan täckas med egen insats eller ett
s. k. topplån från en bank. För eventuellt topplån utgår inget räntebidrag
varför denna form av finansiering är betydligt mindre förmånlig än bottenlånet
och bostadslånet.

Beträffande lån till enskilda medlemmar i bostadsföreningar, t. ex. för
renovering av lägenhet eller lägenhetsköp, föreligger vissa problem. Bankerna
accepterar allmänt att ge lån till medlemmar i bostadsrättsföreningar
mot att bostadsrättsbeviset lämnas som säkerhet. Det är enligt SBC (Sveriges
bostadsrättsföreningars centralorganisation, som även organiserar en
stor del av de äldre bostadsföreningarna) mycket svårt att få bankerna att
acceptera andelsrätten i en bostadsförening som säkerhet. Denna andelsrätt
i s. k. besittningsföreningar borde kunna utgöra en lika god säkerhet

som bostadsrättsbevisen. Bankernas tveksamhet grundar sig antagligen
delvis på en osäkerhet angående vad bostadsföreningar egentligen är för
juridisk konstruktion. Den lagtext som reglerar de äldsta bostadsföreningarna
är enligt uppgift från 1911 och finns ej längre i trycket.

Frågan om äldre boendeformer har också behandlats i betänkandet
(SOU 1981:74) Från hyresrätt till bostadsrätt. Kommitténs förslag innehöll
vissa tankar om att de här ifrågavarande föreningarna, dvs. de som bildats
före den 1 juli 1930, skulle stimuleras till övergång främst genom lättnader i
stämpelbeskattningen. Enligt kommittén borde emellertid en ingående
analys av de associationsrättsliga bestämmelserna göras innan ett lagförslag
lades fram.

Frågan om att ge möjlighet för de äldsta bostadsföreningarna, alltså de
under punkt 1 ovan, som bildats före den 1 juli 1930, att ombildas till
bostadsrättsföreningar har vidare behandlats i kooperationsutredningen. I
denna föreslås att bostadsföreningar som bildats före den 1 juli 1930 utan
likvidation eller utskiftning skall kunna ombildas till bostadsrättsförening.

Kooperationsutredningen har funnit det önskvärt att äldre bostadsföreningar
skall kunna ombildas till bostadsrättsföreningar. Med kooperationsutredningens
förslag innebär den föreslagna åtgärden för medlemmen
i bostadsföreningen ingen praktisk förändring av hans boende- eller förmögenhetsförhållanden.
Han/hon har ju kvar nyttjanderätten till samma lägenhet
som förut och marknadsvärdet av hans andel i föreningen torde inte
förändras genom att andelen omvandlas till en bostadsrätt.

Enligt underhandsuppgift från justitiedepartementet är det emellertid
inte aktuellt att ta upp denna fråga i anslutning till de övriga förslagen som
läggs fram med anledning av kooperationsutredningen.

Anledningen torde vara att frågan om de äldre boendeformerna avses
hänskjutas till en allmän översyn av bostadsrättslagen (BRL).

HSB, Riksbyggen och SBC har i skrivelser till departementet tagit upp
frågan om att bostadsföreningar lättare bör kunna ombildas till bostadsrättsföreningar.

För föreningar bildade efter 1930 finns säkert anledning till en ordentlig
översyn, eftersom här finns en flora av olika typer av föreningar. För
bostadsföreningar bildade före den 1 juli 1930 gäller inte samma förhållande.
Att ombilda en sådan förening till bostadsrätt är en närmast omöjlig
ekonomisk och juridisk process i dag, trots att föreningens stadgar är
identiska med t. ex. HSB:s stadgar och trots att ingen medlem i föreningen
får ändrade förhållanden. För de äldre föreningar som skulle vilja bygga
om t. ex. vindskontoren till lägenheter är detta omöjligt för bostadsföreningarna
— i lägenhetsbristens Stockholm.

Det vore olyckligt om kooperationsutredningens förslag angående ombildande
av äldre bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar bara sköts
ytterligare framåt. Det bör utan olägenheter kunna genomföras för bostadsföreningar
bildade före den 1 juli 1930.

Mot. 1985/86

Bo409

10

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ombildande av bostadsföreningar bildade före
den 1 juli 1930 till bostadsrättsföreningar.

Stockholm den 24 januari 1986
Ing-Marie Hansson (s)

Sören Lekberg (s) Mona Sahlin (s)

Mot. 1985/86

Bo409

11