Motion till riksdagen
1985/86:8

Alf Svensson
Förskola för alla barn (prop. 1984/85:209)

Familjen som livsgemenskap utgör en förutsättning för ett gott och varaktigt
samhälle. Utan fungerande hemmiljöer upphör också samhället att fungera.
Den öppna familjen med omsorg om de egna och utomstående utgör grunden
för samhällsgemenskap och kvartersgemenskap.

Levande hemmiljöer är den bästa grunden för solidaritet och medmänsklighet.

Vår tids många problem är till stor del hemmens och familjernas problem.
Äktenskapet har för många förlorat sin innebörd och mening. Både barn och
vuxna har ofta svårt att klara av djupa och varaktiga relationer. Samtidigt vet
vi att behovet av gemenskap och värme är stort.

Samhället måste genom politiska beslut och en medveten opinionsbildning
skapa en god jordmån för fungerande familjer. Föräldrarnas engagemang
och intresse för sina barn är av grundläggande betydelse för barnens
utveckling. Våra barn behöver trygghet, värme, gemenskap. Deras uppväxtmiljö
måste ges förutsättningar för intellektuell, känslomässig, social utveckling
och mognad. Det är utifrån denna målsättning samhället bör forma sina
insatser för barnen. Samhällets resurser måste komma alla barn till del.

Familjerna måste återfå en reell valfrihet beträffande barnomsorgen, dvs.
ekonomiska möjligheter att själva vårda och fostra sina barn om man så vill.
Arbetet med hem och barn måste erkännas som en fullgod samhällsinsats.

Den i propositionen beskrivna förändringen, att i allt fler familjer
förvärvsarbetar båda föräldrarna utanför hemmet, har medfört att många
föräldrar av tvång eller egen fri vilja överlämnat åt andra att svara för en stor
del av barnens skötsel och tillsyn.

I olika sammanhang har föräldrar efterlyst bättre ekonomiska villkor så att
det skulle vara möjligt för fler föräldrar att stanna hemma en längre tid hos
barnen när de är små. Professor Jörgen Westerståhl och forskningsassistenten
Folke Johansson har utifrån en stort upplagd undersökning hävdat, att
det inte finns ett folkligt förankrat krav på daghemsplatser åt alla. Professor
Westerståhl menar faktiskt att det är medierna som manipulerar. Enligt
professor Westerståhls undersökning valde 67 % av föräldrarna bidragslinjen,
16 % familjedaghem och bara 17 % kommunala daghem. SCBundersökningar
och undersökningen som Stiftelsen för opinionsanalyser
gjort visar samma förhållanden. Nu senast har ICA-Kuriren genomfört en
undersökning som visar att en bred majoritet av föräldrar med barn under 7
år prioriterar någon form av bidrag/vårdlön framför en fortsatt utbyggnad av
förskoleverksamheten.

Mot.

1985/86

8-9

1 Riksdagen 1985186. 3 sami. Nr8-9

Kristen demokratisk samlings (KDS) familjepolitiska handlingsprogram
tar sikte på detta. En beskattad vårdlön bör införas för vård av förskolebarn
som är mer än 10 månader gamla. Reformen bör genomföras stegvis under en
treårsperiod. Vårdlönen utgår med 10 % av basbeloppet per månad, för
närvarande 2 180 kr/mån. I familjer med flera förskolebarn utgår full vårdlön
för första barnet. För övriga barn utgår vårdlönen med 50 % per barn.
Vårdlönen är i första hand avsedd att göra det ekonomiskt möjligt för
föräldrarna att själva vårda och fostra sina barn. Den ger också möjlighet att
på annat sätt ordna omsorgen om barnen. Därför skall vårdlönen utgå till alla
föräldrar med barn i förskoleålder. Vårdlönen utbetalas till den förälder som
har den lägsta inkomsten och berättigar till ATP till den del omsorgen utövas
av föräldern.

Beskattningen skall ta hänsyn till försörjnings- och vårdansvar. Därför bör
rätten att vid beskattningstillfället dela familjeinkomsten på makarna
införas. Överföringen begränsas till fyra gånger basbeloppet.

En fortsatt satsning på barnomsorgen i enlighet med propositionen
kommer att kosta flera miljarder för stat och kommun. Vidtas inga
familjepolitiska åtgärder som underlättar för familjerna att själva vårda och
fostra sina barn kommer det även efter ett tillskott på 55 000 platser att finnas
föräldrar som köar för en plats i samhällets barnomsorg därtill tvingade av
den ekonomiska situationen. Vill man uppnå en balanssituation bör den
vårdlön som KDS föreslagit genomföras, varefter samhällets barnomsorg
kan byggas ut för det verkliga behov som då föreligger efter föräldrarnas
önskemål. Denna utbyggnad bör kommunerna och andra kunna klara utan
särskilt lagstiftning.

Mål och innehåll i barnomsorgen

Mångå förskolebarn tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan.
Föräldrarna behöver därför medverka i den verksamheten. Det behövs olika
former för föräldramedverkan, då föräldrarna har olika förutsättningar och
behov att medverka i barnomsorgen.

I den reguljära förskolan måste föräldrarna kunna få medverka i planering
av arbetet och genom eget arbete delta i den dagliga verksamheten. Barnens
vistelse i förskolan bör börja med en väl planerad introduktionstid.
Föräldraträffar skall anordnas regelbundet.

Till förskolan skall också kunna knytas ett föräldraråd, som kan höras
innan beslutet fattas om t. ex. riktlinjer för förskolans pedagogiska arbete,
budgetförslag, planer, funktionsförändringar, arbetsinnehåll, ny- och tillbyggnader.

Föräldrarådet skall också höras i vissa frågor innan beslut fattas av
socialnämnderna.

Ett annat sätt att öka föräldrarnas medverkan i barnomsorgen är att inrätta
föräldrakooperativ eller alternativa dag- och fritidshem.

Propositionen anför att den pedagogiskt inriktade verksamheten bör utgå
från en helhetssyn på barnet. Det bör således finnas en klar förankring i
närmiljön socialt och kulturellt.

Att fostra till goda vanor när det gäller hygien, måltider, utevistelse, vila

Mot. 1985/86:8

2

och aktiviteter är andra viktiga delar. Gemenskap, samarbete och ansvar, Mot. 1985/86:8

som är väsentliga delar i social fostran, skall utvecklas genom att barnen
deltar i vardagsarbetet.

Den organiserade leken i barnomsorgens verksamhet skall därför ge
barnen del av den gemensamma lekkultur av sånger, danser, rim och ramsor,
regler, sagor och berättelser som länge bundit samman generationerna.

Allt detta är bra liksom kulturrådets tanke att kultur inte kan särskiljas
från övrig verksamhet utan måste ses som en dimension av all verksamhet i
förskolan.

Verksamheter som knyter an till kulturarv och traditioner ger barn
förankring och trygghet i den miljö de växer upp i. Kultur i förskolan är också
viktig för att motverka negativa effekter av den kommersiella påverkan som
barn ofta utsätts för. Mot denna bakgrund är det angeläget att barn redan i
förskolan ges rika tillfällen till skapande verksamhet och kommer i kontakt
med ett levande kulturliv.

Mycket av vårt kulturarv blir obegripligt om förskolan inte beaktar den
kristna trons värderingar och begreppsvärld. Den hittillsvarande värdemässiga
neutraliteten är oacceptabel och till förfång för barn och samhälle.

Förskolans arbete bör därför vila på de kristna grundvärderingarna och ge
barnen normer och värderingar för livet.

Statsbidragssystemet

Vid införandet av vårdlön enligt KDS-förslaget kan det barnrelaterade
bidraget för barn under 7 år utgå ur systemet. Vårdnadshavaren får då i
stället en lön på ca 26 000 kr. för det första förskolebarnet. Anlitas kommun,
alternativ förskola eller privat dagbarnvårdare bör kostnaderna för detta
vara avdragsgilla upp till det belopp som utgår i vårdlön. Huvudmannen för
förskoleverksamheten kan då ta ut avgift av föräldrarna i normalfallet med
det belopp som nu utgår som statsbidrag för varje inskrivet heltidsbarn, utan
att föräldrarnas ekonomiska situation förändras mot nuläget. Det personalrelaterade
statsbidraget bör kunna utgå enligt de grunder som föreslagits i
propositionen. Samma sak gäller det barnrelaterade bidraget för barn över 7
år. Statsbidrag bör lämnas efter samma grunder som för förskola med
kommunal huvudman till förskolor med föräldraförening, kyrka eller annan
ideell organisation som huvudman. Samma regler bör i detta fall även gälla
för statsbidraget till deltidsförskola samt öppen förskola. Förskolor med
annan huvudman än kommunen bör få ett startbidrag till inventarier och
annan utrustning på 65 000 kr.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:209,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till vårdlön för barn i
förskoleåldern i enlighet med vad som anförts i motionen,

3

3. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna att
förskolans pedagogiska verksamhet skall förankras i kristna grundvärderingar,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidragssystem
till förskolan i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 7 oktober 1985
Alf Svensson (c)

Mot. 1985/86:8

4