Motion till riksdagen

1985/86:596

Helge Hagberg m. fl. (s)
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret
1986/87, m. m. (kompletteringsproposition)
(prop. 1985/86: 150)

Den tredje vägens ekonomiska politik har varit framgångsrik. Genom ett
helhjärtat engagemang från hela vårt folk har denna politik varit möjlig.
Det är därför naturligt att fördelningsfrågorna nu kommer mera i förgrunden.
Detta framgår av förslagen i den presenterade kompletteringspropositionen.

Trots de stora framgångarna i den svenska ekonomin finns obalanser.
Det nödvändiggör begränsningar i den offentliga ekonomin. Såväl den
statliga som den kommunala verksamheten måste iaktta sträng granskning
av sina anslag.

Den offentliga verksamheten gynnas 1987 av att skatteunderlaget ökar
genom de ökade inkomsterna under år 1985, vilka ger större skatteintäkter
kommande år. På den kommunala sidan beräknas skatteinkomsterna öka
med 9% enligt uppgift i kompletteringspropositionen. Skatteintäkterna
utgör dock inte mer än mellan 40 och 50% i den totala kommunala ekonomin.
Resten är avgifter, taxor och inkomster från den affärsdrivande
verksamheten. Slutligen utgör även statsbidragen en väsentlig inkomstkälla
i kommunerna.

Av de beräknade ökade kommunala skatteinkomsterna på ca 11,5 miljarder
kronor föreslås ca 7 miljarder dras in genom minskningar av statsbidragen,
ändrade tekniska inbetalningsrutiner samt förhöjda grundavdrag
för fysiska personer. Sett rakt över den kommunala ekonomin kan detta
anses godtagbart för att klara prioriterade mål på barn- och äldreomsorgsområdet.

Tyvärr utvecklar sig den kommunala skattekraften mycket olika som
framhävs i kompletteringspropositionen. För en kommun blir det inga
kännbara påfrestningar att klara indragningar resp. ändrade grundavdragsregler,
medan det för en annan kommun blir nödvändigt att ta upp lån eller
dra ned på verksamhet. Med andra ord kommer inte de nya inkomsterna i
kommunerna att kanske bli indragna till ett belopp på mellan 5 och 6
miljarder kronor.

Därvid reduceras avsikten med indragningarna vilka var att hålla den
kommunala verksamhetsökningen vid ca 1 %. Dessutom blir det ofta
mycket progressiva kommuner som drabbas hårdare än vad som var
avsikten. Tyvärr blir metoderna något trubbiga med de nu föreslagna
förändringarna.

Nu framgår det av kompletteringspropositionen att kommuner och

landsting som kommer i trångmål skall få selektivt bistånd. Men det är Mot. 1985/86: 596
otillräckligt, bl. a. genom att de med hög utdebitering som får stöd också
skall hålla utdebiteringen nere.

Därför borde ytterligare resurser tillskapas. Detta selektiva stöd borde
dock bli inom oförändrade kostnader för staten. Av den anledningen borde
det generella avgiftsuttaget som skall levereras in till staten bli högre än i
förslaget. En annan metod vore att pröva det från förra året i riksbanken
insatta beloppet, vilket skall återbetalas december 1987, om det skall
återbetalas fullt ut. Man kan exempelvis belägga det med en avgift som inte
återbetalades utan levererades in till statskassan. Därigenom skulle staten
få resurser till att selektivt stödja de kommuner och landsting som under år
1987 kommer i trångmål.

Hemställan

Med stöd av ovanstående föreslås

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att staten genom ökade inkomster skulle ges
möjlighet att mera selektivt bistå kommuner och landsting som
kommer i trångmål under 1987.

Stockholm den 13 maj 1986
Helge Hagberg (s)

Lars-Erik Lövdén (s) Sverre Palm (s)

Reynoldh Furustrand (s)

5