Motion till riksdagen
1985/86:595

&

Helge Hagberg m. fl. (s)
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret
1986/87, m. m. (kompletteringsproposition)
(prop. 1985/86:150)

Arbetsmarknadsministern behandlar i bil. 4 till regeringens proposition
1985/86:150 Örebromodellen för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Arbetsmarknadsministern
föreslår att ”Örebro kommun inom ramen för
anvisade medel för beredskapen får disponera 18 milj. kr. under nästa
budgetår för fortsatta försök. Därefter får försöksverksamheten anses vara
avslutad och kommunen och arbetsförmedlingen bör komma överens om
hur verksamheten därefter bör bedrivas inom ramen för tillgängliga resurser.”

Innebörden av detta är att Örebromodellen trappas ned under nästa
budgetår för att vid slutet av det budgetåret vara helt avvecklad.

Mot en avveckling av Örebromodellen kan dock flera starka skäl anföras.

1. Verksamheten är samhällsekonomiskt rationell.

Budgettekniskt utgör Örebromodellen en belastning i statsbudgeten.

Detta är emellertid skenbart. Specialanslaget till Örebro avlastar andra
statsbidrag: till arbetslöshetskassorna, till kontant arbetsmarknadsstöd
(KAS) och till utbildningsbidrag. Om de långsiktiga ekonomiska effekterna
av ungdomars förbättrade sociala situation beaktas blir den samhällsekonomiska
effekten med all sannolikhet positiv. Detta framgår av en av de
utvärderingar som hittills har gjorts.

Den statliga nettokostnaden är enligt RRV:s rapport ca 90 kr. per dag
och ungdom i Örebromodellen, vilket skall ställas mot en statlig nettokostnad
på 130-160 kr. för traditionellt beredskapsarbete.

Enligt den utvärdering som gjorts av högskolan i Örebro på uppdrag av
arbetsmarknadsdepartementet står kommunen för merkostnaden för modellen.

Genom Örebromodellen nås fler ungdomar av en bättre arbetsmarknadspolitisk
åtgärd till lägre kostnad än andra alternativ.

2. Effekterna för berörda ungdomar är klart positiva.

För berörda ungdomar har Örebromodellen visat sig vara synnerligen
värdefull. Att den erbjuder ett bättre alternativ än arbetslösheten är självklart
(för många ungdomar skulle arbetslöshet varit alternativet). Örebromodellen
har emellertid även gett bättre resultat än andra tillgängliga
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Genomströmningen till den öppna arbetsmarknaden har varit mycket
stor. Vid införandet av Örebromodellen framfördes farhågor för en lås

Mot.

1985/86

595-599

1 Riksdagen 1985186. 3 sami. Nr 595-599

ningseffekt. Så har bevisligen inte blivit fallet. Siffrorna visar motsatsen. Mot. 1985/86:595
Genom att aktivera ungdomarna i en kombination av arbete och utbildning
får de ett bättre utgångsläge för arbete på den öppna arbetsmarknaden.

Hela den sociala situationen har stabiliserats och normaliserats på ett
klart bättre sätt än vid både arbetslöshet och t. ex. vanligt beredskapsarbete.
Fler ungdomar bildar hushåll och skaffar eget boende. Det finns en
tendens till ökade födelsetal bland mödrarna i denna ålder.

Eftersom Örebromodellen omfattar alla ungdomar som inte går i utbildning
eller fått arbete på öppna marknaden har även handikappade ungdomar
fått möjlighet som aldrig tidigare genom några andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Värdet av detta understryks starkt av de handikappades
organisationer.

Ungdomarna är starkt positiva till Örebromodellen. Jämfört med andra
alternativ får Örebromodellen högt betyg av de ungdomar som berörs.

3. Arbetsmarknadsministern anför i propositionen att försöksverksamheten
får anses vara avslutad efter budgetåret 1986/87 och att det därefter
ankommer på kommunen och arbetsförmedlingen att komma överens om
hur verksamheten skall bedrivas. Enligt min mening finns det emellertid
starka skäl att fortsätta försöksverksamheten under en längre period.

Örebromodellen beslutades i riksdagen i juni 1984. Den skulle få gälla
från den 1 juli samma år. Eftersom det inte var möjligt att med så kort
varsel bygga upp erforderliga resurser och genomföra nödvändiga förberedelser
nådde verksamheten inte full omfattning förrän från början av 1985.

Örebromodellen är ett stort samhällsexperiment. Den berör flera aktörer.
Den påverkar på ett komplicerat och mångfasetterat sätt flera sidor
av ungdomarnas livssituation och den påverkar flera samhällsorgans verksamhet.

Under den korta tid försöket har pågått har mycket viktiga erfarenheter
vunnits som successivt har påverkat och förändrat verksamhetens uppläggning
och innehåll. Så är exempelvis fallet med utbildningen: dess
innehåll och organisation och samspelet mellan utbildning och arbete.

Arbetsförmedlingen har omorganiserats och anpassats till Örebromodellen.
Samspelet mellan arbetsförmedlingen och kommunen har förändrats
under arbetets gång.

Effekterna på ungdomars sociala situation har endast delvis hunnit visa
sig. Någon samlad utvärdering av Örebromodellens mer långsiktiga effekter
föreligger ännu inte. Det kan mot denna bakgrund slås fast att försöket
inte i någon rimlig mening kan betraktas som avslutat. Ett samhällsexperiment
av denna art och omfattning måste ges betydligt längre tid för att
kunna utvärderas på ett tillfredsställande sätt.

Den nya modell för rekryteringsstöd som arbetsmarknadsministern föreslår
är bra och kan lätt förenas med bibehållen Örebromodell. Det är en
arbetsmarknadspolitisk åtgärd som bör sättas in innan placering i Örebromodellen
aktualiseras.

2

Hemställan

Mot. 1985/86:595

Mot bakgrund av ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av att fullfölja Örebromodellen under
ytterligare två år.

Stockholm den 13 maj 1986
Helge Hagberg (s)

Ingemar Konradsson (.?)

Håkan Strömberg (s)

Gunnar Ström (s)

Sture Ericson (s)
Maud Björnemalm (s)

tl Riksdagen 1985186. 3 sami. Nr 595-599

3