Motion till riksdagen
1985/86:588
Lars Werner m. fl. (vpk)
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret
1986/87, m.m. (kompletteringsproposition)
(prop. 1985/86: 150)
Scan Linkprojektet och Nordiska ministerrådets
befogenheter
Redan i vpk-motionen om Gyllenhammars väg (1985/86: T260) inlämnad i
januari 1986 påtalade vi det anmärkningsvärda i att ministerrådet upprättat
ett särskilt organ inom Nordiska investeringsbanken (NIB) som anpassats
till Gyllenhammargruppens projekt och krav.
Vi påtalade att tillvägagångssättet lett till att ett rådgivande organ som
Nordiska rådet och ministerrådet kommit att fungera som ett övernationellt
styrorgan.
I samband med att nämnda motion diskuterades och avslogs i riksdagen
den 9 april i år försökte vi förgäves få klarhet kring följande:
Motorvägsbygget Stora Höga-Uddevalla, ett mycket starkt kritiserat
vägobjekt, har aldrig funnits med i vägverkets planer förrän Volvo och
Gyllenhammar gjorde ett paket av Uddevallakrisen. Motorvägen är en
anpassning till Gyllenhammargruppens Scan Linkprojekt.
Det aviserade motorvägsobjektet kommer emellertid att bli mycket dyrare
än vad finansdepartementet tidigare antagit. På grund av detta fanns
det en differens mellan vad regeringen avsett att låna genom den inrättade
särskilda låneordningen (UNI) och motorvägens reella kostnader. På vilket
sätt finansieringen då skulle ske fanns det inga som helst besked om i
samband med riksdagsdebatten om vägpolitiken.
Föreliggande proposition är delvis ett svar genom uppgiften att den
svenska regeringen ”har aviserat till nordiska ministerrådet att man dels
avser att utnyttja UNI-finansieringen vid dess projekt och dels att kostnaderna
troligen blir större än vad som hade angivits i handlingsplanen”. Det
sistnämnda syftar på den nordiska handlingsplanen, dvs. en rekommendation,
om den framtida infrastrukturen, vägbyggnationer etc. i Norden.
I föreliggande proposition sägs vidare:
De svenska samfärdselprojekten, med senare ändringar och höjda kostnadsramar,
har godkänts av ministerrådet och är därmed kvalificerade för
UNI-finansiering. Regeringen har för avsikt att för finansiering av ovanstående
väg- och järnvägsprojekt utnyttja UNI.
Med projekten avses bl. a. väginvesteringar på väg E 6 i Bohuslän på 550
miljoner norska kronor mellan åren 1986 och 1990.
Så har vi alltså fått klarhet i finansieringsfrågan, men först efter det att Mot. 1985/86: 588
riksdagen beslutat i samma ärende.
Vpk har i motionen om Gyllenhammars väg och i riksdagsdebatten
framhållit det odemokratiska tillvägagångssättet i hanteringen av de olika
objekt som passar som hand i handske med Gyllenhammars planer. Detta
gäller såväl handläggningen inför och under Nordiska rådets möte i Reykjavik
våren 1985 som regeringens handläggning och sekretess kring olika
problem.
Vpk har inget att erinra mot att Nordiska investeringsbanken anlitas vid
för Norden viktiga projekt, typ järnvägssatsningar eller vägupprustningar.
Vi anser emellertid att det är de demokratiskt valda och beslutande organen
som först måste ha insyn och debattmöjligheter innan resp. projekt
rullar vidare så som i fallet med den kontroversiella motorvägen i Bohuslän.
Den svenska riksdagen har körts över på grund av finansdepartementets
brådska med att gå exportkapitalet till mötes med Linkprojektet.
Ett ytterligare anmärkningsvärt förhållande är ovissheten över vad utnyttjandet
av UNI kommer att innebära för kommande budgetförslag.
Statsbudgeten kommer att påverkas av skuldtjänstkostnader i framtiden
utan att det i samband med olika riksdagsbeslut i dag finns uppgifter om
när och i vilken utsträckning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda föreslås
1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1985/86:150 bil. 1 mom.
13 vad avser väginvesteringar på väg E 6 i Bohuslän,
2. att riksdagen beslutar avslå proposition 1985/86:150 bil. 1 mom.
14.
Stockholm den 13 maj 1986
Lars Werner (vpk)
Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)
Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)
Viola Claesson (vpk)
14