Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:582

Pär Granstedt (c)
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret
1986/87, m. m. (kompletteringsproposition)
(prop. 1985/86: 150)

I propositionen föreslås viktiga förändringar i beskattningen av fastigheter.
Dels föreslås den s. k. garantibeskattningen till kommun avskaffad, dels
föreslås att fritidshus alltid skall tas upp till beskattning i ägarens hemkommun.

De föreslagna förändringarna har givetvis stor betydelse för skatteintäkterna
i alla kommuner, men några drabbas på ett alldeles särskilt sätt. Det
gäller sådana kommuner som har ett mycket stort antal fritidshus som ägs
av personer som inte är bofasta i kommunen. Sådana kommuner återfinns
bl. a. i anslutning till våra storstadsområden. I Stockholms län har t. ex.
Norrtälje kommun närmare 30000 fritidshus som i huvudsak ägs av personer
bosatta i Stockholm med förortskommuner. Andra stora fritidshuskommuner
i länet är Värmdö, Haninge, Österåker, Nynäshamn och
Ekerö. För kommuner av detta slag innebär den föreslagna skatteomläggningen
alldeles speciella påkänningar.

Förekomsten av en stor mängd fritidshus i en kommun ställer särskilda
krav. Kommunen måste ha en serviceapparat som förmår att klara mycket
kraftiga ökningar av befolkningen under några sommarmånader. Denna
service kan endast delvis avgiftsfinansieras. Hittills har fritidshuskommunerna
fått en viss kompensation för sina merutgifter genom den skatt som
influtit från fritidshusen. Genom de av regeringen föreslagna förändringarna
bortfaller helt kommunernas möjligheter att få skatteintäkt från fritidshusägare
som är permanent boende i andra kommuner. De problem som
detta kan skapa för kommuner med mycket stort antal fritidshus berörs i
propositionen, dock utan att några egentliga lösningar anvisas. Man hänvisar
till skatteutjämningssystemet, men det är uppenbart att detta system
bara delvis kommer att kompensera de berörda kommunerna. Därutöver
antyds i mycket vaga ordalag framtida kompensationsmöjligheter.

Enligt bedömningar som gjorts i resp. kommun skulle de föreslagna
förändringarna av beskattningen av fritidshus för Norrtälje kommun innebära
ett skattebortfall på 11 milj. kr., för Österåkers kommun på 5 milj. kr.
för Ekerö kommun på 1,7 milj. kr., för Värmdö kommun på 10 milj. kr. och
för Nynäshamns kommun på 2 milj. kr. Dessa förluster kommer endast
delvis att kompenseras genom det statliga skatteutjämningssystemet.

Ambitionen att förenkla deklarationsförfarandet är utan tvivel vällovlig.
Det kan dock inte vara rimligt att vissa kommuner skall drabbas av omläggningen
på det sätt som redovisas ovan. Kostnaderna för det förenklade

Mot.

1985/86

582-589

1 Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr 582 -589

deklarationsförfarandet måste bäras på ett solidariskt sätt. Att nu besluta Mot. 1985/86: 582
om skatteomläggningen med hänvisning till de vaga löften om kompensation
som finns i propositionen verkar inte rimligt. Regeringens brådska
motiveras av att skattskyldiga med brutet räkenskapsår skall kunna beröras
av de nya reglerna redan från den 1 juli 1986. Detta kan inte vara så
angeläget att det motiverar att riksdagen nu tar ett förslag som inte kan
betraktas som fullständigt. Riksdagen bör därför avvisa regeringens förslag
i de delar som berör beskattningen av fritidshus och hemställa att regeringen
till hösten återkommer med förslag som garanterar kommuner med
mycket stort antal fritidshus full kompensation för de förluster skatteomläggningen
kan föranleda. Om riksdagen av olika skäl ändå bedömer det
nödvändigt att nu ta ställning till regeringens förslag bör ett eventuellt bifall
till propositionen förenas med ett uppdrag till regeringen att återkomma
med förslag till åtgärder som fullt ut kompenserar berörda fritidshuskommuner
för skattebortfallet.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställer jag

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1985/86:150 i vad avser
beskattning av fritidshus,

2. — därest yrkande 1 ej godtas av riksdagen - att riksdagen
beslutar uttala att full kompensation måste utgå till sådana kommuner
med stort antal fritidshus som drabbas särskilt hårt av den
föreslagna omläggningen.

Stockholm i maj 1986
Pär Granstedt (c)

2