Motion till riksdagen

1985/86:58

PerUnckel m. fl.
Ny skollag m. m. (prop. 1985/86:10)

Moderata samlingspartiet har i motion 1984/85:2818 angivit riktlinjerna för
en skola som sätter elevens möjlighet att nå kunskap främst. I motionen heter
det bl. a.:

Varje människa bär inom sig anlag som rätt utvecklade ger henne möjligheter
att berika och ta ansvar för sitt eget liv. Det unika i vars och ens
personlighet ger nödvändiga bidrag till den mångfald av egenskaper,
färdigheter och intressen som behövs för att forma ett gott samhälle.

Det är skolans huvuduppgift att utveckla varje elevs begåvning. Det
innebär att skolan måste vara så organiserad att den förmår att anpassa
kunskapsförmedlingen till olika önskemål och behov. Alla elevers rätt till
förkovran och framsteg blir reell först när skolan möter den enskildes anlag
och intressen med respekt och uppmuntran. En sådan hänsyn till den
enskildes särart är dessutom nödvändig för att utveckla varje ung människas
tro på sig själv. Att få lyckas i skolan stärker självförtroende och självrespekt.

Den enskilde behöver en stabil bas av kunskaper och färdigheter.
Basutbildningen skall ge färdigheter i att tala, läsa, skriva och räkna samt
grundläggande kunskaper om dagens samhälle, om vår historia och vårt
kulturarv.

Dagens skola motsvarar inte i tillräcklig utsträckning dessa krav.

Och vidare:

Vårt reformprogram innebär:

• Att förmedla kunskap anges kompromisslöst som skolans viktigaste
uppgift. Ämnesstudier sätts före ytlig överblick.

• Respekten för den enskildes särart återupprättas. Det ger de bästa
förutsättningarna för att uppfylla kunskapskravet, men också för att
uppnå angelägna sociala mål.

• Skolans krav och förväntningar på eleverna manifesteras genom betyg på
alla skolans stadier. De på detta sätt redovisade kunskaperna avgör
urvalet till fortsatta studier.

• Lärarnas utbildning reformeras. Ämneskvaliteten stärks. Tanken på en
enhetlig grundskollärarutbildning avvisas.

• Universiteten och högskolorna lösgörs från de snäva nyttokraven. Den
högre utbildningen och forskningen ges möjlighet att fritt söka nya
sanningar.

I motionen föreslås en rad förändringar i syfte att nå de angivna målen.
Skolstarten föreslås ske tidigare än i dag, högstadiet skall ges en mera
variationsrik utformning, lärlingsutbildning förordas på gymnasieskolans
yrkesinriktade studievägar, riktlinjerna för ett nytt antagningssystem till
högre utbildning skisseras.

Flera av de frågor sorn diskuteras i motionen berörs också i det förslag till Mot. 1985/86:58

ny skollag som regeringen nu presenterar. Vi avstår emellertid från att på
nytt framföra alla de förslag som den nyss nämnda motionen innehåller. Vi
hänvisar i stället till denna.

I det följande diskuterar vi först och främst de faktiska förändringar som
regeringen nu förespråkar.

Rätt att välja

För att bästa tänkbara utbildning skall kunna erbjudas varje elev är det av
vikt att den enskilde ges möjlighet att själv välja skola. Vi har i den tidigare
refererade motionen angivit hur detta kan gå till när det gäller statsbidragen
till de fristående skolorna.

Rätten att välja skola skall emellertid enligt vår mening inte begränsas till
en rätt att välja mellan det allmänna skolväsendet och skolor utanför detta
utan också inbegripa en rätt att välja mellan skolor inom det allmänna
skolväsendet.

Regeringen säger sig i propositionen finna en sådan strävan angelägen.

Närmare föreskrifter skall enligt propositionen meddelas i skolförordningen.

Hur långt regeringens beredvillighet att medge valmöjligheter sträcker sig
kan därför inte avgöras nu. I propositionen sägs endast att elevens önskemål
skall nämnas som en särskild faktor - underförstått bland andra i de
föreskrifter regeringen avser meddela.

Enligt vår mening skall elevernas rätt att välja skola uttryckligen slås fast i
skollagen. Vi ber att i detta sammanhang få hänvisa till vad som framhålls i
regeringens nyss avgivna regeringsförklaring:

”Möjligheterna för den enskilde att påverka innehållet i den offentliga
verksamheten bör ökas, liksom möjligheterna att inom den offentliga
sektorn välja t. ex. daghem, skola och läkare.”

Endast starka skoladministrativa skäl skall tillåtas väga över elevens
personliga önskemål.

I ett samhälle med en så dominerande ställning för den allmänna skolan är
det av särskild betydelse att elevernas rätt till informationsfrihet säkerställs.

En ytterligare paragraf som hänvisar till grundlagens regler om informationsfrihet
(se 2 kap. 1 § RF) bör enligt vår mening tillföras skollagen.

Paragrafen skulle kunna erhålla följande lydelse:

Undervisningen i det allmänna skolväsendet skall alltid utformas med
beaktande av den eleverna tillkommande informationsfriheten så att deras
rätt att inhämta och mottaga upplysningar och att i övrigt taga del av andras
yttranden icke inskränks utöver vad som i lag angivits med stöd av 2 kap. 13 §
regeringsformen.

Val på högstadiet

I regeringens lagförslag införs en ny angivelse av högstadiets inriktning. I
förslaget anges att grundskolan - dvs. också högstadiet - skall ”innebära en i
huvudsak gemensam studiegång”. I den tidigare lydelsen av stadgandet om

innehållet i grundskolan återfinns inte sådana målangivelser. 1(

Vi motsätter oss för vår del den förändring som regeringen förordar. Enligt
vår mening är det tvärtom angeläget att lämna större utrymme för elevernas
personliga val. Endast härigenom kan varje elevs särart tas till vara och alla
begåvningstyper utvecklas.

Det föreslagna stadgandet innebär alltså en förändring i sak i riktning mot
en mera likriktad skola som vi finner felaktig. Anmärkningsvärt är dessutom
att regeringen i propositionen undviker att ange detta som en saklig
förändring. Det är svårt att frigöra sig från intrycket att regeringen velat
genomföra förändringen utan att det i onödan skulle väcka uppmärksamhet.

Vartannatårsintagning

Regeringen föreslår att möjligheterna att tillämpa s. k. vartannatårsintagning
i grundskolan skall tas bort. Skälet härför anges som principiellt. Ingen
elev skall tvingas skjuta upp sin skolstart, hävdar regeringen.

Vi finner inte den principiella invändningen hållbar. Det är naturligtvis
inte eftersträvansvärt att elever inte får börja skolan vid den tidpunkt då
skolplikten inträder. Om vartannatårsintagning emellertid i särskilda fall kan
innebära att annars nedläggningshotade skolenheter kan bevaras utesluter vi
inte att fördelarna uppväger nackdelarna. Möjligheten att ta in elever
vartannat år bör alltså enligt vår mening finnas kvar.

Länsskolnämnder och regionala planeringsråd

Med hänvisning till att samverkan mellan utbildning och arbetsliv är viktiga
inslag i planeringen på länsnivå föreslår regeringen att representationen för
arbetslivet skall utökas i länsskolnämnderna. Mot nuvarande två ledamöter
föreslås fyra ledamöter företräda arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna.

Liksom övriga delar av statsförvaltningen har länsskolnämnden uppgifter
som innebär myndighetsutövning. Det är därför, enligt vår uppfattning,
olämpligt att nämndens ledamöter utses på ett sådant sätt att de förutses
företräda sina uppdragsgivares intressen i första hand. Korporativa inslag
hör inte ihop med myndighetsutövning.

Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att företrädare för arbetsmarknadsorganisationer eller
andra organisationer inte skall ingå som ledamöter i länsskolnämnderna.
Däremot skall naturligtvis personer med särskild kännedom om arbetsmarknaden
kunna ingå i nämnderna. Vi instämmer däremot i regeringens förslag
att nuvarande samverkan i form av regionala planeringsråd inte i fortsättningen
behöver regleras centralt. Vi förutsätter att nödvändig samverkan
med bl. a. olika företrädare för arbetslivet sker i den omfattning och i de
former som varje länsskolnämnd finner lämpligast.

Mot. 1985/86:58

17

Hemställan

Mot. 1985/86:58

Med hänvisning till det framförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att i skollagen införa en ny paragraf av
följande lydelse:

Undervisningen i det allmänna skolväsendet skall alltid utformas med
beaktande av den eleverna tillkommande informationsfriheten så att deras
rätt att inhämta och motta upplysningar och att i övrigt ta del av andras
yttranden icke inskränks utöver vad som i lag angivits med stöd av 2 kap. 13 §
regeringsformen.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående rätt att välja skola inom den allmänna
skolans ram,

3. att riksdagen beslutar att 4 kap. 3 § förslaget till ny skollag skall
ha följande lydelse:

Grundskolan skall utveckla varje elevs egenskaper och förutsättningar.
Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter, så att alla elever ges
goda grundläggande kunskaper.

4. att riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa möjligheterna
till s. k. vartannatårsintagning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om länsskolnämndernas sammansättning.

Stockholm den 15 oktober 1985

Per Unckel (m)

Birgitta Rydle (m)

Birger Hagård (m)

Anders G Högmark (m)

Göran Allmér (m)
Hans Dau (m)

18