Motion till riksdagen
1985/86:579

Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret
1986/87, m. m. (kompletteringsproposition)
(prop. 1985/86:150)

Värmlands län har i många år varit hårt drabbat av arbetslöshet och ligger
tyvärr fortfarande som nr 2 i ”arbetslöshetsligan” med 5,1% öppet arbetslösa.

Ungdomsarbetslösheten är tyvärr också mycket hög. Enligt länsarbetsnämnden
var 1860 ungdomar under 24 år arbetslösa den 29 april 1986. Ca
1300 ungdomar under 20 år var sysselsatta i ungdomslag och ca 700 placerade
med hjälp av rekryteringsstöd.

Den stora bristen på arbetstillfällen inom länet gör tyvärr att ungdomarna
söker sig bort från länet, som har ett vikande befolkningsunderlag och en
negativ åldersstruktur. Vid årsskiftet 1985-1986 var befolkningsförändringen
-1316 personer. Det är endast Hammarö, Karlstads och Kils kommuner som
uppvisar någon befolkningsökning.

Numera kan inte ens Karlstad ”suga upp” den ungdomliga arbetskraften
på grund av arbetsmarknadsproblem. Ungdomarna flyttar till de stora städerna,
framför allt till Stockholm samt till Trollhättan-Uddevalla-regionen,
en region som erhållit ett kraftigt statligt stöd.

Det är positivt att arbetsmarknadsministern i budgetpropositionen uttalar
att det är ”angeläget att i väsentligt större omfattning än i dag utnyttja
näringslivet för att ge arbetslivserfarenhet åt ungdomar”. Detta har vi moderater
hävdat i åratal utan att tidigare ha fått något gehör för våra förslag.

I propositionen föreslås s. k. inskolningsplatser inom näringslivet. Det är
bra att regeringen nu gått ett stycke på väg vad gäller att ge ungdomarna
praktisk utbildning ute i företag. Men varför inte ta steget fullt ut? Enligt
propositionen skall andra vägar prövas innan en inskrivningsplats blir aktuell,
t. ex. aktiva arbetsförmedlings- och utbildningsinsatser. Det är också
enligt propositionen ungdomar, som har genomgått tvåårig gymnasieutbildning,
som i första hand skall erbjudas inskolningsplatser.

Lärlingsutbildning enligt den modell som moderata samlingspartiet ett
flertal gånger presenterat i motioner, senast i motion 1985/86:Ub833, är en
fullgod utbildning. I de länder där den prövats har ungdomsarbetslösheten
kunnat hållas på en mycket låg nivå. Varför vänta tills den unge gått två år i
gymnasieutbildning innan praktik ute i arbetslivet får ske och varför se den
praktiska utbildningen som ett alternativ i andra eller tredje hand?

Det moderata förslaget till lärlingsutbildning innebär i sammandrag följande:

En lärlingstid mellan två och fyra år beroende på utbildningens art och Mot. 1985/86:579
krav.

Större delen av utbildningstiden skall vara förlagd till företaget. Under en
till två dagar i veckan skall eleven ha undervisning i gymnasieskolan.

Undervisningen skall bestå av allmänna ämnen, fackteori och arbetsteknik,
inkl. ergonomi. Svenska och samhällskunskap skall vara obligatoriska
ämnen. Dessutom bör finnas tillvalsmöjligheter bland t. ex. moderna språk,
matematik m. fl. ämnen.

Riksdagen skall fastställa riktlinjerna för utbildningsplanerna, vilkas övergripande
innehåll utformas av SÖ i samarbete med arbetsmarknadens parter.

Det skall emellertid finnas stor lokal frihet att utforma lärlingsutbildningen.

Eleverna skall ha betyg och bevis över genomgången utbildning.

Företag och andra arbetsgivare, som auktoriserats att ta lärlingar, skall ha
arbetsgivaransvar under lärlingstiden.

Om så är nödvändigt skall en särskild försäkringsform för lärlingar skapas,
vilken bör innehålla regler avseende sjuk- och arbetsskadeförsäkring.

Lön och sociala kostnader skall i sin helhet betalas av arbetsgivaren. Lönen
bör differentieras med hänsyn till utbildningstidens längd. Slutlönen bör vara
60-80% av avtalsenlig lön.

Enskilda företag som vill inrätta lärlingsplatser måste auktoriseras av parterna.
Ett villkor härför bör vara att företagen kan ställa upp med pedagogiskt
utbildade handledare.

Lärlingssystemet kan också fungera inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska
insatser, som behövs för ungdomar med särskilda svårigheter att
komma in på arbetsmarknaden.

Inrättande av lärlingsplatser för svårplacerade och handikappade ungdomar
kan stimuleras genom riktade bidrag.

Den praktiska yrkesutbildningen är viktig för att ge ungdomarna fotfäste
på arbetsmarknaden. Den ”översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen”,

ÖGY-utredningen (SOU 1986:2), som nu är ute på remiss, tycks i långa
stycken sammanfalla med de moderata förslagen. Regeringen avser emellertid
att avvakta remissomgången innan några ytterligare förslag presenteras.

Värmlands län är emellertid sedan länge så hårt prövat av arbetslöshet att
alla vägar att erbjuda de värmländska ungdomarna arbete i länet måste
prövas omgående. Vi anser att Värmlands län bör göras till försökslän för
lärlingsutbildning enligt den av moderata samlingspartiet tidigare föreslagna
modellen.

Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställer vi

att riksdagen hos regeringen hemställer om att Värmlands län görs
till försökslän vad gäller lärlingsutbildning enligt den av moderata
samlingspartiet föreslagna modellen.

Stockholm den 13 maj 1986

14

Gullan Lindblad (m) Göthe Knutson (m)

Graphic Systems AB, Göteborg 1986

1

.