Motion till riksdagen
1985/86:57

Rune Rydén
Ny skollag m. m. (prop. 1985/86:10)

I skolförfattningsutredningen, som har utgjort underlag för proposition
1985/86:10 om ny skollag m.m., föreslogs att skolstyrelsen skulle få
befogenhet att förelägga vite. Utredningen skrev (Ds U 1981:4, s. 145):

Kommunala nämnder, bl. a. hälsovårdsnämnd (miljö- och hälsoskyddsnämnd)
och byggnadsnämnd, har i olika författningar getts möjlighet att
förelägga vite. Föreläggande av vite bör enligt utredningens mening kunna
anförtros åt skolstyrelsen. Det är angeläget att skolstyrelsen vid behov anlitar
juridisk sakkunskap vid föreläggande av vite så att föreläggandet blir korrekt
och begripligt utformat. Kommunerna torde i allmänhet ha någon jurist som
vid behov kan hjälpa skolstyrelsen i de mycket sällsynta fall då vitesföreläggandet
enligt skollagen aktualiseras.

Frågor om utdömande av vite skall enligt skolförfattningsutredningen
prövas av länsrätten, eftersom sådana frågor främst av rättssäkerhetsskäl
redan i första instans bör vara föremål för domstolsprövning.

Föredragande statsrådet föreslår att det även i fortsättningen skall
ankomma på länsskolnämnden att både förelägga och utdöma vite. Enligt
min uppfattning borde i stället skolförfattningsutredningens förslag ha
framförts som regeringens förslag.

Den nuvarande ordningen har som bakgrund de förhållanden som rådde
vid tillkomsten av 1962 års skollag. Det fanns då i landet något över 1 000
kommuner med en ofta svagt utvecklad skolledarorganisation. Nu finns det
284 kommuner med en helt annan skolorganisation och kommunal organisation
över huvud taget. Tillgången till juridisk expertis, även kvalificerad
sådan, finns regelmässigt. År 1962 fanns krav på juridisk skolning hos
länsskolnämndernas förste byråsekreterare, sedermera byrådirektörer och
avdelningsdirektörer. Den representant som länsstyrelsen utsåg i länsskolnämnderna
skulle vara förvaltningsjurist. Några motsvarande krav finns inte
längre. Bland nämndernas tjänstemän blir den juridiska sakkunskapen
alltmer sällsynt. Sålunda finns det inte längre någon utbildad jurist på flera
länsskolnämnder. Jag kan därför inte finna något som helst skäl längre till att
inte låta skolstyrelsen få förelägga vite. Det är ju också skolstyrelsen som ofta
i samråd med socialnämnden har att svara för den utredning som måste
föreligga om fråga uppkommer om vitesföreläggande. Skolstyrelsen bör, i
detta fall, kunna få samma ställning i kommunen som byggnadsnämnden och
miljö- och hälsoskyddsnämnden. De handlägger ju också i flertalet fall
partsärenden. Vidare bör man också observera det starka skydd för den

enskilde som det innebär att lagrådet har föreslagit att det är länsrätten som
skall utdöma vitet.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer jag

att riksdagen med ändring av 3 kap. 16 § i regeringens förslag till ny
skollag beslutar att det skall vara skolstyrelsen som förelägger vite och
länsrätten som utdömer det när skolpliktig elev inte fullgör sin
skolgång.

Stockholm den 15 oktober 1985
Rune Rydén (m)

Mot. 1985/86:57

14