Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:542

Gunnar Hökmark m. fl. (m)
Förslag till utsökningsregisterlag m. m. (prop. 1985/86:155)

I propositionen föreslås en lagreglering av det ADB-register som används
inom exekutionsväsendet, det s. k. utsökningsregistret. Det är naturligt att
stora register av detta slag beslutas av riksdagen, bl. a. på grund av de integritetskänsliga
uppgifter det innehåller. Mot den bakgrunden hade det varit
rimligt om regeringen i sitt förslag hade tagit större hänsyn till den enskildes
integritet och vad man gjort.

I en SCB-undersökning som presenterades i början av 1985 framkom det
bl. a. att 67 % av de tillfrågade var skrämda av myndigheternas möjligheter
att med hjälp av dataregister kontrollera medborgarna. Siffrorna tyder på
att många människor upplever att det sker otillbörliga intrång i deras integritet
och att de känner den hotad.

Det vore allvarligt om denna oro bara avvisades som ett uttryck för diffusa
känslor utan någon saklig grund. Det finns trots allt många skäl för den enskilde
att känna oro för sin integritet. Ovissheten om var uppgifter om den
egna personen finns är ett sådant skäl, ovissheten om vad uppgifterna innehåller
ett annat.

Enligt vår uppfattning har den enskildes integritet i alltför många situationer
fått vika för olika myndigheters krav på effektivitet och kontroll. Det
skulle kunna vara tvärtom, att den enskildes integritet var utgångspunkten
för politikernas beslutsfattande. Vi menar att lagstiftningen inom olika samhällsområden
bör sträva efter att förverkliga detta.

I propositionen om utsökningsregisterlag har i vissa avseenden det allmännas
kontrollintresse givits för stort utrymme i förhållande till medborgarnas
rätt till integritet.

I propositionen framhålls att lagförslaget i huvudsak innebär en kodifiering
av nuvarande ordning. Vi vill understryka att enär nuvarande register
(REX) uppbyggts utan lagligt stöd står det riksdagen fritt att göra de förändringar
som anses nödvändiga av exempelvis integritetsskäl.

Enligt propositionen skall riksskatteverket (RSV) få förfoga över hela utsökningsregistret.
Detta motiveras med att verket är centralmyndighet för
administration av exekutionsväsendet samt att utredningsförslag föreligger
om att verket skall få bl. a. materiellt exekutionsrättsliga uppgifter. Det
föreslås också att registret skall få användas för planering och tillsyn av den
exekutiva verksamheten.

RSV har enligt sin instruktion inte några sådana uppgifter för närvarande.
Såväl datainspektionen som justitiekanslern har ifrågasatt den föreslagna
förfoganderätten. Enligt vår mening är det vidare uppenbart att RSV inte

har behov av sådan förfoganderätt för att fylla sin uppgift som centralmyn- Mot. 1985/86:542
dighet för administration av exekutionsväsendet. Det är angeläget att endast
myndigheter som oundgängligen behöver tillgång till registret får detta. Annars
uppkommer risk för felaktig hantering av känsliga uppgifter. Medborgarnas
upplevelse av att vara övervakade förstärks om fler myndigheter än
vad som är nödvändigt förfogar över registret. Det kan också ifrågasättas
det lämpliga i det delade registeransvar som blir följden av regeringens förslag.
Mot denna bakgrund motsätter vi oss förslaget i denna del.

Enligt propositionen skall ändamålet med registret främst vara dess användning
för kronofogdemyndigheternas verkställighet enligt utsökningsbalken.
Som ett annat användningsområde anges emellertid även skatteförvaltningens
kontrollverksamhet och utredningar i samband med tulltaxering.
I konsekvens med detta föreslås att generaltullstyrelsen, länsstyrelserna
och de lokala skattemyndigheterna ges terminalåtkomst till uppgifter i
registret. Vi kan inte biträda dessa förslag. Enligt vår mening skall ändamålet
med registret endast vara att tillgodose kronofogdemyndigheternas verksamhet
enligt utsökningsbalken eller annan författning. Det är från integritetssynpunkt
olämpligt om andra intressen får påverka registrets innehåll
och om myndigheter utan exekutionsrättsliga uppgifter får terminaltillgång.

I propositionen föreslås att registret skall få innehålla uppgifter även om
andra personer än de som är gäldenärer eller svarande i mål hos kronofogdemyndigheten.
Detta har bl. a. datainspektionen motsatt sig. Vi delar datainspektionens
inställning i denna fråga. Det bör inte få förekomma registrering
av andra personer än gäldenärer och svarande. Det är t. ex. ytterligt
olämpligt om barn eller andra familjemedlemmar förs in i registret. Registreringen
kan fungera som en brännmärkning förutom att det ligger i sakens
natur att en registrering upplevs som obehaglig av den enskilde. Det uppstår
också en risk för att personer felaktigt kan bli föremål för myndighetsingripanden
eller drabbas av felaktig myndighetsutövning.

I propositionen anför departementschefen att han har övervägt om man
t. ex. skulle kunna ha en föreskrift som innebär att en myndighet som från
utsökningsregistret inhämtar uppgifter för en verksamhet som ej avser myndighetsutövning
skall underrätta den omfrågade personen om de uppgifter
som inhämtas. Någon sådan föreskrift föreslås emellertid inte. Vi menar att
det är önskvärt att en enskild får upplysning om att uppgifter rörande honom
utlämnats från registret.

När uppgiften lämnats till en annan myndighet bör den enskilde därför få
underrättelse därom. När uppgiften lämnats ut enligt offentlighetsprincipen
bör den enskilde underrättas om vilka uppgifter som utlämnats även om
man i ett sådant sammanhang inte kan ange till vem uppgiften lämnats. Det
bör också övervägas om inte den enskilde skall underrättas när utsökningsregistrets
uppgifter lämnas till UC. Felaktiga uppgifter kan nämligen leda
till mycket stort men för den enskilde.

Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag till utsökningsregisterlag
utformad i enlighet med vad vi ovan anfört.

7

Hemställan

Mot. 1985/86:542

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1985/86:155 i dess helhet,

2. att riksdagen begär att regeringen skall utarbeta förslag till utsökningsregisterlag
i enlighet med vad i motionen anförts.

Stockholm den 16 april 1986
Gunnar Hökmark (m)

Nic Grönvall (m) Per Unckel (m)

8