Motion till riksdagen

1985/86:53

Lars Werner m. fl.
Ny skollag m. m. (prop. 1985/86:10)

I proposition 1985/86:10 föreslås en ny skollag. Förslaget vilar på en
författningsteknisk och språklig översyn av den ”gamla” skollagen. I lagen
fastslås såväl skyldigheter som rättigheter när det gäller grundskolan,
gymnasieskolan och andra motsvarande skolformer som samhället anordnar
för utbildning av barn och ungdomar. En lag försvarar i sig ingen moralisk
ståndpunkt. Den återspeglar en politisk väg som vilar på företeelser såsom
ekonomisk makt, ekonomiska möjligheter och sociala villkor för att ta del av
och uppfylla lagtexters intentioner. Man kan säga att den moraliska
ståndpunkten i en lagtext är rörlig beroende på lagens möjligheter och det
allmänna eftersträvandet till efterlevnad. Vad som här har sagts kanske
något visar på lagstiftandets dilemma. Mot denna bakgrund är det nödvändigt
att i förhållningssättet till lagar och förordningar skapa en så klar politisk
vägförklaring som möjligt.

Vägförklaringen när det gäller skollagen är att utbildning, arbete och
bostad är mänskliga rättigheter. Rättigheter som innebär att människor i
samhället bereds möjligheter att fungera enskilt och i kollektiv, ge idéer och
samarbeta i bygget och försvaret av ett demokratiskt, klasslöst samhälle.
Denna vilja och inriktning av politiken kräver en rad åtgärder inom olika
politiska fält. Det handlar till stor del om bildning och fostran - något som
svårligen kan regleras eller grundläggas fullt ut via lagstiftning. En viss
betydelse har dock lagstiftningen och viktig blir vissa definitioner i lagtexter.

När det gäller det nya skollagsförslaget måste vissa ytterligare positioner
anges. Vi anser att utbildning, mot bakgrund av vad som tidigare sagts, är en
investering för samhällets framtid. Därför kan egentligen inga besparingar
göras på detta område. Besparingar kan alltså inte generera vinster på detta
område eller näraliggande områden. Däremot kan förbättrade villkor för
utbildningens genomförande och för detta erforderliga investeringar öka
värdet i samhället på en rad olika områden. Det kan t. ex. gälla värden för sig
och samlade inom så vitt skilda områden som sociala effekter av ny
byggnadsteknik och religionspsykologi.

Villkor för utbildningens genomförande kan enklast anges via de skyldigheter
och rättigheter som anges i skollagen och de förordningar som delvis
vilar på denna. Ett villkor för utbildningens möjlighet är att eleverna i skolan
garanteras näringsriktig och god mat. Det är väl känt att det är oerhört svårt
att koncentrera sig och inhämta kunskap med ”sugande mage”.

Skolförfattningsutredningen smiter undan detta viktiga villkor som skol

maten utgör för utbildningens förmedlande och mottagande genom att
konstatera att ”skolmåltider till sin art inte kan betraktas som utbildning”.
Tydligen delas denna uppfattning av regeringen, eftersom frågan om
skolmåltider har utelämnats i propositionstexten i vad gäller både skyldigheter
och rättigheter i förslaget till ny skollag.

Vi anser att skolmåltider med ett näringsinnehåll motsvarande minst en
tredjedel av dagens näringsbehov är nödvändiga för utbildningen. Vi anser
att skolmåltider är villkor och hjälpmedel som behövs för utbildningen. Bra
och fria skolmåltider kan helt och fullt jämföras med andra nödvändiga
resurser i skolan såsom böcker, skrivmateriel och verktyg.

Mot bakgrund av det här anförda bör riksdagen besluta om att den nya
skollagen 4 kap. Grundskolan 15 § får följande lydelse: Utbildningen i
grundskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha
tillgång till skolmåltider motsvarande minst en tredjedel av dagens näringsbehov,
böcker, skrivmateriel, verktyg och därmed jämförliga hjälpmedel som
behövs för utbildningen. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag
som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Den egentliga skolplikten är i dag inte enbart att hänföra till vad som kan
anses vara genomgången grundskola. Den rådande situationen på arbetsmarknaden
med hög ungdomsarbetslöshet och de alltmer höjda förkunskapskraven
som ny teknik, tvärvetenskapligt synsätt m. m. ställer i yrkesutövandet
har lett till behov av längre studiegång än motsvarande grundskolenivå.
Med andra ord har detta medfört att vi i dag har en, om än inte formell
så dock reell, längre skolgång än motsvarande grundskolan.

En strävan är bl. a. mot ovanstående bakgrund att garantera alla elever
som så önskar en utbildning i gymnasieskolan. Avgiftsbeläggning av
utbildningen och dess hjälpmedel i gymnasieskolan motverkar strävan att i
realiteten garantera ungdomar plats för studier i gymnasieskolan. Med de
försämrade studieekonomiska villkor som gäller i dag för ungdomsstuderande
kan en avgiftsbeläggning av undervisningen medföra icke oansenliga
ekonomiska belastningar för vårdnadshavare eller förälder.

Mot bakgrund av det anförda bör riksdagen besluta att skollagen 5 kap.
Gymnasieskolan 14 § skall ha följande lydelse: Avgifter får inte tas ut för
ansökan till gymnasieskolan. Utbildningen skall vara kostnadsfri för eleverna.
Dessa skall utan kostnad ha tillgång till skolmåltider motsvarande minst
en tredjedel av dagens näringsbehov, böcker, skrivmateriel, verktyg och
andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för utbildningen. I
verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en
obetydlig kostnad för eleverna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen beslutar anta följande som motionärernas förslag
betecknade förslag till ändring i proposition 1985/86:10:

Mot. 1985/86:53

7

Regeringens förslag

Motionärernas förslag

Mot. 1985/86:53

4 kap.
15 §

Utbildningen i grundskolan skall
vara kostnadsfri för eleverna. Dessa
skall utan kostnad ha tillgång till
böcker, skrivmateriel, verktyg och
andra därmed jämförliga hjälpmedel
som behövs för utbildningen. I
verksamheten får dock förekomma
enstaka inslag som kan föranleda en
obetydlig kostnad för eleverna.

Utbildningen i grundskolan skall
vara kostnadsfri för eleverna. Dessa
skall utan kostnad ha tillgång till
skolmåltider motsvarande minst en
tredjedel av dagens näringsbehov,
böcker, skrivmateriel, verktyg och
därmed jämförliga hjälpmedel som
behövs för utbildningen. I verksamheten
får dock förekomma enstaka
inslag som kan föranleda en obetydlig
kostnad för eleverna.

5 kap
14 §

Avgifter får inte tas ut för ansökan
till gymnasieskolan. Utbildningen
skall vara kostnadsfri för eleverna.
Dessa skall utan kostnad ha tillgång
till böcker, skrivmateriel, verktyg
och andra därmed jämförliga hjälpmedel
som behövs för utbildningen.
Huvudmannen får dock besluta att
eleverna skall hålla sig med vissa
egna sådana hjälpmedel. I verksamheten
får också förekomma enstaka
inslag som kan föranleda en obetydlig
kostnad för eleverna i något annat
avseende.

Stockholm den 14 oktober 1985

Avgifter får inte tas ut för ansökan
till gymnasieskolan. Utbildningen
skall vara kostnadsfri för eleverna.
Dessa skall utan kostnad ha tillgång
till skolmåltider motsvarande minst
en tredjedel av dagens näringsbehov,
böcker, skrivmateriel, verktyg och
andra därmed jämförliga hjälpmedel
som behövs för utbildningen. I
verksamheten får dock förekomma
enstaka inslag som kan föranleda en
obetydlig kostnad för eleverna.

Lars Werner (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)
Jörn Svensson (vpk)
Björn Samuelson (vpk)

Nils Berndtson (vpk)
Inga Lantz (vpk)

Bo Hammar (vpk)

8