Motion till riksdagen
1985/86:525

Rolf Clarkson m. fl (m)
Ändring i körkortslagen (1977:477) (prop. 1985/86:115)

1. Inledning

Bilén spelar en central roll för många människor. Moderata samlingspartiet
värnar därför om bilen och billismen. Utifrån denna grundsyn har vi i motion
1985/86:1050 ”om bilismen” berört flera av de problem som aktualiseras i
proposition 1985/86:115.

Flera av de i propositionen presenterade förslagen har vid lagrådets
granskning fått mycket stark kritik. Regeringen har trots detta inte omarbetat
de aktuella förslagen. I stället har regeringen valt att enbart vidta smärre
justeringar, vilka ej tillgodosett lagrådets önskemål. Vi finner regeringens
handläggning mindre väl övertänkt.

2. Grunderna för återkallelse av körkort

Bilén är nödvändig för de flesta svenskar. När någon efter en trafikförseelse
får sitt körkort återkallat, är det ett mycket starkt ingrepp i dennes vardag.

I propositionen föreslås en ändring i körkortslagens sextonde paragraf.
Den föreslagna ändringen har uppenbarligen till syfte att öka antalet
körkortsåterkallelser.

Lagrådet har bl. a. följande invändningar mot förslaget:

Det tillgängliga materialet ger alltså enligt lagrådets bedömning inte grund
för antagande vare sig att man är för släpphänt med att ingripa enligt 16 § 4
körkortslagen eller att varning skulle ha blivit en i förhållande till tidigare
läge och statsmakternas uttalanden alltför vanlig form för ingripande. Av
utredningen i detta ärende kan inte sägas framgå, att några särskilda
lagstiftningsåtgärder skulle vara påkallade för att få tillämpningen att
stämma överens med lagstiftarens intentioner. Lagrådet vill emellertid erinra
om att trafiksäkerhetsverket i sitt remissyttrande har uttalat, att orsakerna
till den ökade måltillströmningen och den höga användningen av varning om
möjligt bör analyseras närmare.

Sammanfattningsvis vill lagrådet beträffande den föreslagna ändringen i
16 § anföra följande. För den händelse förslaget är avsett att medföra en
ändring i gällande rätt måste det bestämt avstyrkas. Skall en sådan ändring
genomföras krävs att detta kommer till betydligt klarare uttryck i såväl motiv
som lagtext. Även om avsikten endast är att genom en redaktionell jämkning
förtydliga lagens innebörd, talar övervägande skäl av såväl principiell som
praktisk natur mot att förslaget nu genomförs.

Vi delar lagrådets kritik av propositionens förslag, varför vi yrkar att
detsamma avslås.

Mot.

1985/86

525-527

1 Riksdagen 1985186.3 sami. Nr525-527

3. Föreläggande om varning

Mot. 1985/86:525

I propositionen föreslås - uppenbarligen i syfte att minska måltillströmningen
och åstadkomma effektivitetsvinster i rättsväsendet - att ett system
motsvarande strafföreläggande införs på körkortsområdet. Enligt propositionen
bör det ankomma på det allmänna ombudet i körkortsmål att utfärda
sådana förelägganden om varning.

Lagrådet är dock kritiskt även till grundtankarna i detta förslag.

Lagrådet säger i sitt yttrande sålunda:

Det finns i och för sig goda skäl att genomföra detta förslag. Förutsättningarna
påverkas emellertid av den förut behandlade frågan, om avsikten är att nu
få till stånd en ändring av varningspraxis. Förslaget i förevarande del bygger
på att ombuden har visat sig förtrogna med rådande praxis. Om denna skall
ändras, dvs. tillämpningsområdet för varning begränsas mer eller mindre
kraftigt, bör beslutanderätten ligga kvar hos länsrätterna tills nya principer
har stabiliserats, som man kan vara övertygad om att ombuden behärskar.

Om departementschefen gör bedömningen att nuvarande varningspraxis
inte är tillfredsställande utan bör ändras bör alltså den nu föreslagna
reformen anstå tills vidare. I annat fall kan förslaget enligt lagrådets mening
genomföras.

I propositionen sägs på s. 24 bl. a. följande apropå förslaget att införa
varningar på körkortsområdet:

Vidare föreslår jag en bestämmelse i en ny andra mening i 22 § första stycket
som tar sikte på grövre hastighetsöverträdelser. Enligt den föreslagna
bestämmelsen krävs för att varning skall få träda i stället för återkallelse vid
grövre hastighetsöverträdelser att det finns synnerliga skäl för det. Utrymmet
för varning i dessa fall kommer därigenom att minska. Ordet ”avsevärt”
skall relateras till den hastighetsbegränsning som rådde på platsen eller för
fordonet i fråga. I remissprotokollet har jag närmare utvecklat min ståndpunkt
i frågan vilka hastighetsöverträdelser som i framtiden bör medföra
återkallelse. Dessa uttalanden bör tjäna till ledning vid tolkningen av ordet
”avsevärt”.

Utifrån konstaterandet att ”Utrymmet för varning i dessa fall kommer
därigenom att minska” är propostionens bemötande av lagrådets synpunkter
svårförståeliga. I propositionen framhålls att:

Lagrådet har tillstyrkt förslaget i denna del under förutsättning att varningspraxis
förblir oförändrad.

Med de förtydliganden jag förordar i fråga om 16 och 22 §§ bortfaller till
stor del de av lagrådet påtalade olägenheterna med att praxis samtidigt torde
komma att ändras. Jag ser därför inte något hinder mot att redan nu ge de
allmänna ombuden befogenhet att utfärda föreläggande om varning, särskilt
inte om ändringarna i denna del får träda i kraft vid en senare tidpunkt än
ändringarna av 16 och 22 §§.

Mot bakgrund av lagrådets kritik föreslår vi att propositionens förslag under
avsnittet 2.3 om det ”allmänna ombudets befogenheter” avslås.

Om praxis för varningar förblivit oförändrat vore det enligt vår uppfattning
möjligt att i positiv anda överväga införandet av ett system med varning även
på körkortsområdet.

4. Omhändertagande av körkort vid misstanke om
trafiknykterhetsbrott

I avvaktan på prövningen av frågan om återkallelse av ett körkort kan
polismyndighet eller åklagare besluta att körkortet skall omhändertas. För
närvarande grundas återkallelse på mätningar av alkoholhalten i blodet.

Utredningen (Ju 1980:5) angående alkoholutandningsprov som bevismedel
vid misstanke om trafiknykterhetsbrott utredde frågan om ändring av
s. k. evidensinstrument för mätning av alkoholhalten hos personer misstänkta
för trafiknykterhetsbrott. Utredningen var på flera punkter oenig.

Av propositionen framgår att:

Som nämnts anses analysresultat från utandningsprov f. n. inte kunna
användas som bevis i mål om ansvar för promillekörning. Detsamma gäller i
fråga om strafföreläggande. I den mån en körkortsåterkallelse grundas på
brott enligt 4 § trafikbrottslagen (jfr 18 § körkortslagen) får denna ståndpunkt
betydelse även vid prövningen av frågan om återkallelse. Det kan
därför diskuteras om det från rättssäkerhetssynpunkt är försvarligt att
grunda ett beslut om omhändertagande på analysresultatet från ett evidensinstrument,
om det senare inte i en rättegång kan styrkas att alkoholhalten i
blodet uppgått till straffbart värde, minst 0,5 promille.

Det faktum att analysresultat från utandningsprov ej kan användas som bevis
i mål om ansvar för promillekörning, föranleder stora tveksamheter om det
är lämpligt att lägga sådana analysresultat till grund för omhändertagande av
körkort. Denna problematik belyses på ett illustrativt sätt av den föreslagna
lagtexten vari det heter att ”alkoholhalten i hans blod kan antas ha uppgått

till ”. I den nuvarande lagstiftningen, vilken är baserad på mätningar av

alkoholhalten i blodet, motsvaras termen ”kan antas ha uppgått till” av
”uppgick”.

Mot bakgrund av det anförda framgår att instrumenten för utandningsprov,
först efter ytterligare förbättringar och efter typgodkännande, bör
kunna ligga till grund för återkallelse och omhändertagande av körkort.
Regeringens förslag i denna del bör därför avstyrkas.

5. Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställs

1. att riksdagen avslår propositionens förslag till ny lydelse av
körkortslagens 16 §,

2. att riksdagen avslår propositionens förslag till ny lydelse av
körkortslagens 22 §,

3. att riksdagen avslår propositionens förslag till ny lydelse av
körkortslagens 23 §,

Mot. 1985/86:525

3

1* Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr 525- 527

4. att riksdagen avslår propositionens förslag att införa en ny Mot. 1985/86:525
paragraf - nr 47 a - i körkortslagen.

Stockholm den 17 april 1986

Rolf Clarkson (m)

Per Stenmarck (m)

Görel Bohlin (m)

Jan Sandberg (m)

Anders Andersson (m)
Per-Richard Molén (m)
Wiggo Komstedt (m)

4