Motion till riksdagen
1985/86:516

Birgit Friggebo m. fl. (fp)
Ändringar i radiolagen m. m. (prop. 1985/86:109)

I motionen föreslås bl. a. att det för rätt att sända radioprogram i trådsändning
skall krävas tillstånd av regeringen om sändningen sker till bostäder och
når fler än 75 bostäder. Motsvarande konsekvensändring har gjorts i ett
förslag till ändring av kabellagen vars tillämplighet alltså blir beroende av om
det är mer än 75 hushåll som blir mottagare av kabelsändningarna.

Lagen om lokala kabelsändningar antogs av riksdagen våren 1985. I en
motion med anledning av regeringens lagförslag (motion 1984/85:3192)
presenterade vi en alternativ lag. Utgångspunkten för vårt förslag var att det i
allt väsentligt skulle gälla samma ordning för kabelsändningar som gäller för
det tryckta ordet.

På samma sätt som det är fritt för envar att publicera sig i skrift eller att
starta en tidskrift skall det vara möjligt för alla att bedriva trådsändning till
allmänheten.

I kabellagen uppställs ett antal villkor för att tillstånd till sändning skall
kunna beviljas. I vårt förslag inskränkte vi dessa villkor till att gälla endast
vissa formella krav. I huvudsak motsvaras dessa av vad som gäller för
utgivningsbevis för periodisk skrift. Analogt med detta införde vi termen
”sändningsbevis”.

Vårt förslag innebär att den som har sändningsbevis har rätt att både
vidaresända satellitsändningar och göra egensändningar samt även blanda
dessa.

Vi menade vidare att det skall stå nätägaren fritt att upplåta sitt kabelnät
till vem han vill, dock med en skyldighet att upplåta en kanal åt ett lokalt
kabelsändarföretag och två kanaler åt Sveriges Television.

I lagen uppställs ytterligare ett antal kriterier vilka skall vara uppfyllda för
att tillstånd skall ges till nätägare att upplåta kabelutrymme. Dessa är bl. a.
att tillstånd bara får avse visst område (kommun), att sökanden i god tid skall
ha berett dem som berörs av sändningarna tillfälle att yttra sig över
verksamheten och att kommun inom vilken sändningarna avses att äga rum
skall yttra sig.

Vi finner samtliga dessa krav omotiverade. Motsvarande villkor återfanns
därför inte i vårt lagförslag.

I konsekvens med vad vi framförde i vår motion angående kabellagen vill
vi inte att 5 § radiolagen skall göras tillämplig på kabelsändningar. Ett tillägg
till 5 § andra stycket bör därför göras med följande innebörd: ”Vad här har
stadgats gäller inte kabelsändningar enligt lagen (1985:677) om lokala
kabelsändningar. ”

Vidare bör riksdagen nu utnyttja tillfället att med ändring av sitt tidigare Mot. 1985/86:516
beslut göra sådana ändringar i kabellagen att det skall bli fritt för var och en
att bedriva trådsändning. Utgångspunkten för dessa förändringar bör
utgöras av vårt förslag i den tidigare nämnda motionen.

I andra hand bör riksdagen öka den föreslagna gränsen på 75 bostäder till
100 bostäder. Detta är vad den särskilda utredaren föreslog i betänkandet
Kabelsändningarna och videocensuren (Ds U 1985:12). Detta tal motiverades
med vad som enligt praxis kommit att betraktas som fri mottagarkrets.

Det främsta skälet till varför propositionen i stället förordar en gräns på 75
bostäder tycks vara att en alltför stor frizon skulle kunna leda till att
kostnaderna för kabelnämndens verksamhet slås ut på färre tillståndshavare
och därmed färre boende. Detta är enligt vår mening ett mycket dåligt
argument till varför just 75 bostäder är att föredra.

I propositionen föreslås också en justering av de bestämmelser som
reglerar förhandsgranskning av offentlig videogramvisning. Den ordning
som därmed åstadkoms betraktar vi som en övergångslösning intill dess ett
mer genomgripande ställningstagande kan tas till de skilda rättsfrågor som
hänför sig till modern medieteknik.

Hemställan

Med anledning av vad vi i motionen anfört hemställer vi

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av 5 § andra stycket i
förslaget till lag om ändring av radiolagen som vi har föreslagit i
motionen,

2. att riksdagen med ändring av lagen om lokala kabelsändningar
beslutar att det skall bli fritt att bedriva kabelsändning i enlighet med
vad vi i motionen anfört,

3. att riksdagen, därest yrkandena 1 och 2 ej vinner bifall, beslutar
att den av regeringen föreslagna gränsen på 75 bostäder ändras till 100
bostäder.

Stockholm den 9 april 1986
Birgit Friggebo (fp)

Börje Stensson (fp) Ingela Mårtensson (fp)

Margareta Mörck (fp)

\* Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr 515-524

3