Motion till riksdagen
1985/86:480

Karl Boo m. fl. (c)
Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86 (prop. 1985/86:125)

Förstärk insatserna för Bergslagen

De senaste årens regionalpolitik har kännetecknats av en allmer uttalad obalans
såväl inom som mellan olika regioner. Den starka tillväxten i storstadsområdena
står i bjärt kontrast till den utarmning som nu sker i stora
delar av vårt land. Den ökande obalansen genom den allt snabbare strukturomvandlingen
har hårt drabbat Bergslagen. Kommunerna i denna del av
landet har i regel varit uppbyggda kring en stor och dominerande industri.
Dessa företag har drabbats av strukturrationaliseringar med nedläggning i
många fall som följd. De näringar som främst drabbats är gruv-, järn- och
stålindustrin, vilket lett till en allt svårare arbetslöshet i regioner med utflyttning
som följd.

I tilläggsbudget III till statsbudgeten för innevarande budgetår tas dessa
problem kortfattat upp. I propositionen föreslås ett treårsprogram för Bergslagen
avseende vissa projekt i syfte att skapa förutsättningar för en positivare
utveckling. För treårsperioden föreslås anvisat 425 milj. kr.

Enligt vår mening präglas den socialdemokratiska regeringens politik av
en brist på den helhetssyn som är nödvändig om varaktiga resultat skall kunna
nås och positiv utveckling för regionen åstadkommas. Det behövs en samordning
av insatserna på bl. a. närings-, sysselsättnings-, utbildnings-, trafikoch
skattepolitiska områden, om den nödvändiga differentieringen av näringslivet
i Bergslagen skall kunna ske.

Politiken måste inriktas på stimulanser för de små och medelstora företagen.
Dessa företag måste få bättre ekonomiska förutsättningar genom att
arbetsgivaravgifterna sänks med fem procentenheter för de 15 först anställda.
Det gäller vidare bl. a. att höja den tekniska kompetensen och möjligheterna
att ta till vara de lokala produktionsförutsättningarna. Det gäller att
utveckla småskaliga lösningar och stimulera nyföretagande och enskilda initiativ.
Det gäller att få till stånd investeringar som förändrar infrastrukturen
i en riktning som överensstämmer med de fastlagda regionalpolitiska målen
och motverkar den nu fortgående centraliseringen, vilken i så hög grad drabbat
och drabbar Bergslagen.

Det s. k. Bergslagspaketet är enligt vår mening till vissa delar positivt,
men innehåller alltför få konkreta förslag. Det finns uppenbarligen t. ex.
inte någon reell vilja från regeringens sida att arbeta för att de större företagen
i storstadsområdena skall förmås förlägga utbyggnader och nyetableringar
till Bergslagsregionen.

Mot.

1985/86

480-481

1 Riksdagen 1985186. 3 sami. Nr 480-481

Ökade anslag till länsmyndigheterna för användning i Bergs- Mot. 1985/86:480
lagskommunerna

De i propositionen anvisade anslagsramarna för förstärkta projekt och genomförandemedel
som riskkapital under en treårsperiod är helt otillräckliga.
Medlen skall användas i sex län med ett tjugotal kommuner. En genomsnittsberäkning
ger vid handen att fördelningen per kommun och län inte på
något sätt räcker till insatser i den storleksordning som här behövs. De ökade
medlen bör även kunna disponeras av länsmyndigheterna på ett friare
sätt i samarbete med utvecklingsfonderna i varje län. Vi yrkar mot denna
bakgrund på höjda anslagsramar om sammanlagt 100 milj. kr. för projektoch
genomförandemedel samt riskkapital och att dessa medel disponeras på
ett friare sätt av resp. läns myndigheter.

I det följande kommer vi därför att föreslå förstärkningar och kompletteringar
till de särskilda insatser i Bergslagen som redovisas i förslaget till tilläggsbudget
vad avser Kopparbergs, Västmanlands, Örebro och Värmlands
län.

Kopparbergs län

En svår industri- och sysselsättningskris råder nu och synes bli allt allvarligare
i Bergslagskommunerna Avesta, Smedjebacken och Ludvika. Det är därför
nödvändigt att från samhällets sida stödja utvecklingen i och startandet
av nya mindre företag i detta område och att dessa kommuner under en övergångstid
inplaceras i stödområde A och därefter i stödområde B.

Likaså bör Hedemora kommun, som delvis har samma problem, inplaceras
i stödområde C. I Gagnefs kommun är företagsamheten starkt inriktad
på och domineras av olika slag av träförädling. Denna versamhet undergår
nu en betydande omstrukturering med stora friställningar av arbetskraft.

Därför bör också Gagnef inplaceras i stödområde C. En inplacering i stödområde
C kan även bli aktuell för Säters kommun om landstinget skulle,
som det diskuteras, omstrukturera och centralisera den del av sjukhusvården
som nu finns i Säter till bl. a. Falun.

Det är också olyckligt att transportstödet till företag i Dalarna dras in,
vilket regeringen föreslagit. Som framhålls i annan motion till årets riksdag
bör fraktstödet behållas och utvidgas att gälla företag också i Smedjebackens
och Ludvika kommuner.

För att ge förutsättningar till förstärkningar och insatser i en förändrad
stödområdesindelning, som vi i det föregående föreslagit, och för att på allt
sätt stimulera åtgärder och stärka insatser i sysselsättningsskapande inriktning
bör det s. k. länsanslaget i Kopparbergs län räknas upp.

Vi har i tidigare motion till årets riksdag yrkat på en uppräkning till 50
milj. kr. Med vad vi nu föreslår bör denna uppräkning höjas till 60 milj. kr.

I tilläggsbudget III beräknas medel för infrastruktur - vägar och järnvägar
— till 155 milj. kr.

Ett projekt som bör finnas med i en sådan infrastrukturförbättring är en
bro över Dalälven vid Hovnäs i Avesta kommun. Som redovisas i annan motion
till årets riksdag har vägverket beslutat att dra in färjförbindelsen vid 2

Hovnäs den 1 oktober 1986. Detta trots att länsstyrelsens styrelse med bred Mot. 1985/86:480
majoritet över alla partier starkt tillstyrkt ett brobygge i länsvägsplanen 1983
-1992 med byggande innan färjan dras in. Det är viktigt att detta beslut som
styrelsen fattat förverkligas.

Som ett led i utvecklingen för milj ovänligare drivmedel, för användning
av spannmål som inte kan avsättas till livsmedelsförsörjning och för att förbättra
sysselsättningen i Avestaområdet bör regeringen vidta särskilda åtgärder
för att en etanolfabrik kan komma till stånd i området.

Sammanfattningsvis föreslår vi vad avser Kopparbergs län

- att riksdagen beslutar att Avesta, Smedjebackens och Ludvika kommuner
inplaceras i stödområde B och tills vidare i stödområde A,

- att riksdagen beslutar att Hedemora och Gagnefs kommuner inplaceras i
stödområde C,

- att fraktstödet i Dalarna skall utgå som tidigare och att därtill företag i
kommunerna Ludvika och Smedjebacken görs transportstödsberättigade,

- att riksdagen beslutar att höja det s. k. länsanslaget till Kopparbergs län
till 60 milj. kr.,

- att riksdagen beslutar att anslå 10 milj. kr. för byggandet av en bro över
Dalälven vid Hovnäs i Avesta kommun,

- att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförts beträffande
byggandet av en etanolfabrik i Avesta,

- att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i övrigt anförts
under detta avsnitt av motionen.

Västmanlands län

Antalet invånare i Västmanland har minskat kraftigt sedan 1970. Under de
senaste åren har Fagersta och Hallstahammar drabbats hårdast. Även Köping
har fått vidkännas en minskning med 3 100 personer. Av länets elva
kommuner är det endast Västerås som ökat under 1970-talet, men även Västerås
har nu en vikande befolkningsutveckling. Utvecklingen motiverar enligt
vår mening att en översyn av den nuvarande inplaceringen av kommunerna
i stödområden sker och de hårdast drabbade kommunerna får bättre
möjligheter att stödja företag som väljer att etablera sig i kommunen.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har på ett förtjänstfullt sätt arbetat för
utveckling av länet. Där har man den bästa insikten och översynen av arbetsmarknadsläget
och också de erfarenheter och kunskaper som behövs för utveckling
av näringslivet. Länsanslaget bör därför förstärkas.

Bergslagspaketets satsning på forskning och utbildning bör, rätt hanterat,
bli en investering för framtiden.

Mot den bakgrunden bör satsas på en flyghögskola i U län. Behovet av
piloter inom civilflyget är i dag stort. Västmanland är det enda länet i landet
som har en gymnasieutbildning för flygmekaniker. Högskolan bedriver också
i samverkan med gymnasieskolan en ettårig flygteknikerutbildning, en
fortsättning på flygmekanikerutbildningen.

Riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken innebär enligt regeringens
förslag en nedläggning av produktiv åkerjord. Detta för att minska
spannmålsöverskottet. Resultatet skulle framför allt mycket hårt drabba den 3

1* Riksdagen 1985186. 3 samt. Nr 480-481

redan hårt ansträngda regionen i länet, nämligen Bergslagen. Mot. 1985/86:480

Länsstyrelsen i Västmanlands län har lagt fram ett mycket seriöst underlag
för etanoltillverkning i länet. Mot den bakgrunden ter sig en etablering
av etanolfabrik i Köping som arbetsmarknadsmässigt och regionalpolitisk!
väl underbyggd.

Örebro län

Örebro län har trots goda förutsättningar fått vidkännas en mycket negativ
utveckling. I en skrivelse från TCO-distrikten i Bergslagen påtalas att ”en
snabb och obeveklig strukturomvandling i kombination med alltför svaga insatser
från samhällets sida hotar att helt ödelägga stora delar av den mellansvenska
bruksregionen”.

Dessa påståenden kan illustreras av följande tabell:

Arbetsmarknad, T-län 1970-1985

Årsgenomsnitt	Arbetslösa	Arbetslösa + åtgärder
1970	1 700	3 400
1975	3 200	4 600
1980	3 300	5 900
1985	5 700	10 000

När det relativa ak-talet för riket totalt 1984 var 71,9 och antalet arbetslösa
var 3,1 %, var motsvarande siffror 69,0 och 4,1 % för Örebro län.

Samhällets insatser för Örebro län har dessutom varit betydligt mindre
jämfört med insatser i områden med liknande problem. Utan att förringa
svårigheterna i dessa områden kan t. ex. nämnas att T län för 1985/86 kunnat
disponera 14 miljoner som medel för regionala utvecklingsinsatser mot över
30 i grannlänen. Ramar för kreditgarantier har t. ex. för Örebro län varit
900 000 kr. de två senaste åren mot 4 miljoner i S län. Dessa siffror pekar på
behovet av en kraftig höjning av de regionala anslagen i enlighet med vad
som tidigare anförts i vår motion under allmänna motionstiden. Den treåriga
satsningen på hela Bergslagsområdet får därför en alltför svag verkan utslaget
på resp. län för att ge den snabba effekt som måste eftersträvas.

En översyn av den nuvarande inplaceringen av kommunerna i stödområde
bör därför ske och möjligheterna prövas att ge de hårdast drabbade kommunerna
ökade möjligheter att ge ett kraftigt förstärkt regionalpolitiskt stöd till
företag som etablerar sig i länet.

Länsstyrelsen i Örebro län har i en bred sammanställning pekat på många
områden, där effekt skulle kunna uppnås mycket snabbt genom en omedelbar
satsning, men där de resurser länet för närvarande förfogar över är klart
otillräckliga. Så skulle t. ex. betydligt större ”fria” medel till utvecklingsprojekt
kunna stimulera till ytterligare satsningar tillsammans med länets befintliga
näringsliv med inriktning på nya arbetstillfällen.

Värmlands län

Utvecklingen för Värmland har i likhet med övriga delar av Bergslagen varit
starkt negativ. Befolkningen har sedan 1975 minskat med 4 900 personer,

4

varav 1 300 under 1985. Prognoserna för utvecklingen framöver visar på en Mot. 1985/86:480
fortsatt nettoutflyttning från länet med drygt 4 000 personer fram till 1990.

Särskilt allvarlig är nettoutflyttningen av ungdomar i åldern 14-24 år. Under
åren 1980—1984 uppgick den till inte mindre än 1 786 personer.

Det krävs därför insatser på ett flertal områden för att öka möjligheterna
till sysselsättning och därmed en mer positiv utveckling i länet. Grundläggande
är självklart möjligheterna att stimulera näringslivets utveckling och
då främst de små och medelstora företagen. Den hittillsvarande utvecklingen
visar klart att de nuvarande möjligheterna till regionalpolitik i de värmländska
kommunerna är otillräckliga. En översyn av den nuvarande inplaceringen
av kommunerna i stödområde bör därför ske och möjligheterna prövas
att ge de hårdast drabbade kommunerna ökade möjligheter att ge ett
kraftigt förstärkt regionalpolitisk! stöd till företag som etablerar sig i länet.

En positiv utveckling förutsätter vidare en förbättrad infrastruktur för näringslivet.
Det är särskilt viktigt med goda kommunikationer, god utbildning
och hög teknisk kompetensnivå. Här skall vi peka på några åtgärder med
betydelse för näringslivets utveckling i länet.

Vägprojekt möjliga att påbörja under budgetåret 1986/87 i Bergslagsdelen av Värmland

	Beräknad kostnad
väg 931 Bro över Hälgån vid Brattfallet	6 milj. kr.
väg 63 Molkom-Filipstad, Bålhyttesjön-Kalhyttan	10 milj. kr.

Under de fem åren 1979—1983 erhöll länet extra medel för vägbyggande
med i genomsnitt 50 milj. kr. per år som tillägg till ordinarie vägbyggnadsmedel
och till de medel för vägbyggande som beviljats som beredskapsarbete.
För vägbyggande i länet under 1986 disponeras endast ca 45 milj. kr., och
detta är endast cirka en tredjedel av det belopp som anvisades för 1983. Mot
denna bakgrund yrkar vi på att medel beviljas utöver ordinarie väganslag
med 16 milj. kr. till ovanstående projekt.

Högskolan i Karlstads roll inom Bergslagens tekniska högskola

Den tekniska utvecklingen har lett till ökad komplexitet i bl. a. produktion
och tillverkning. Tekniken ingår i en allt större del av ett företags verksamhet,
bl. a. genom integration med de ekonomiska-administrativa systemen.
För Bergslagens del gäller att få nya företag med inriktning mot ny teknik.
För att denna utveckling skall vara möjlig krävs en ökad teknisk utbildning
i Bergslagen. Högskolan i Karlstad kommer därvid att få en stor betydelse.
Inom högskolan har utvecklats förslag till ett ökat kursutbud som kan genomföras
om ekonomiska möjligheter kommer att föreligga. Vi hemställer
därför om ökat ekonomiskt stöd till högkolan i Karlstad inom den ram som
anvisats i propositionen.

5

Hemställan

Mot. 1985/86:480

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att till Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86
anvisa ett med i förhållande till regeringens förslag med 50 000 000
kr. förhöjt reservationsanslag om totalt 255 000 000 kr. i enlighet med
vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att till anslaget för regionala utvecklingsinsatser
- det s. k. länsanslaget - för insatser i Kopparbergs, Värmlands,
Örebro och Västmanlands län bevilja ytterligare 50 000 000 kr.
på tilläggsstat III för budgetåret 1985/86,

3. att riksdagen beslutar att Avesta, Smedjebackens och Ludvika
kommuner under en övergångsperiod inplaceras i stödområde A och
därefter i stödområde B,

4. att riksdagen beslutar att Hedemora och Gagnefs kommuner inplaceras
i stödområde C,

5. att fraktstödet i Dalarna skall utgå som tidigare och att därtill
företag i kommunerna Ludvika och Smedjebacken görs tranportstödsberättigade,

6. att riksdagen beslutar att anslå 10 milj. kr. för byggandet av en
bro över Dalälven vid Hovnäs i Avesta kommun,

7. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts i motionen beträffande byggandet av etanolfabriker
i Avesta och Köping,

8. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av
inplaceringen i stödområden av kommunerna i Värmlands, Örebro
och Västmanlands län i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om flyghögskola i Västmanlands län,

10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om utvecklingsinsatser i Örebro län,

11. att riksdagen beslutar att anvisa 16 000 000 kr. för vägbyggandet
i Bergslagsdelen av Värmland i enlighet med vad som anförts i
motionen,

12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om ökat ekonomiskt stöd till högskolan
i Karlstad.

Stockholm den 7 april 1986
Karl Boo (c)

Kerstin Göthberg (c) Britta Hammarbacken (c)

Jan Hyttring (c)

6